Diskreta Linjära System och Skiftregister

Relevanta dokument
Tentamen i Digitalteknik, EITF65

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 10

Föreläsning 8. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 27 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 10

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 1. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts.

Digital- och datorteknik

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 11

15 september, Föreläsning 5. Tillämpad linjär algebra

Tentamen i Digitalteknik, EIT020

SMD033 Digitalteknik. Digitalteknik F1 bild 1

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

Tentamen i Digitalteknik TSEA22

Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1

14 september, Föreläsning 5. Tillämpad linjär algebra

reella tal x i, x + y = 2 2x + z = 3. Här har vi tre okända x, y och z, och vi ger dessa okända den naturliga

SEKVENSKRETSAR. Innehåll

Digitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik

Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik

Lösningsförslag till övningsuppgifter, del V

Tentamen i Digitalteknik, EIT020

Tentamen i Digitalteknik, EIT020

Föreläsning 14-16, Tillståndsmodeller för kontinuerliga system

Institutionen för systemteknik, ISY, LiTH. Tentamen i. Tid: kl

Lösningsförslag till tentamen i Digitalteknik, TSEA22

Föreläsning 7. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 26 september Avdelningen för Reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 11 april, 2002

IE1204/IE1205 Digital Design

Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 23 augusti 2017, kl

EDA451 - Digital och Datorteknik 2010/2011. EDA Digital och Datorteknik 2010/2011

Basbyten och linjära avbildningar

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

Algebraiska egenskaper hos R n i)u + v = v + U

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. (1 p) (c) Bestäm avståndet mellan A och linjen l.

Reglerteori. Föreläsning 4. Torkel Glad

Föreläsningsanteckningar Linjär Algebra II Lärarlyftet

Linjär algebra F1 Ekvationssystem och matriser

1. Ekvationer 1.1. Ekvationer och lösningar. En linjär ekvation i n variabler x 1,..., x n är en ekvation på formen. 2x y + z = 3 x + 2y = 0

SF1624 Algebra och geometri

TENTAMEN Reglerteknik I 5hp

Vectorer, spannet av vektorer, lösningsmängd av ett ekvationssystem.

F5 Introduktion till digitalteknik

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 22 augusti 2018, kl

Lösning till tentamensskrivning på kursen Diskret Matematik, moment B, för D2 och F, SF1631 och SF1630, den 1 juni 2011 kl

Innehåll. 1 Linjärt ekvationssystem (ES) 5. 2 Grundläggande algebra 13

Reglerteknik AK. Tentamen kl

Crash Course Algebra och geometri. Ambjörn Karlsson c januari 2016

x 23 + y 160 = 1, 2 23 = ,

Föreläsning 9. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 30 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

LÖSNINGAR TILL UPPGIFTER TILL RÄKNEÖVNING 1

TATA42: Föreläsning 8 Linjära differentialekvationer av högre ordning

Sekvensnät i VHDL del 2

Uppgifter till kurs: Geometriska analys och designmetoder för olinjära system

Tenta i Digitalteknik

Linjär Algebra M/TD Läsvecka 2

Lösningar till tentamen i Reglerteknik I 5hp (a) Statiska förstärkningen = (0), och ( )= [ ( )].

Matriser. En m n-matris A har följande form. Vi skriver också A = (a ij ) m n. m n kallas för A:s storlek. 0 1, 0 0. Exempel 1

DN1230 Tillämpad linjär algebra Tentamen Onsdagen den 29 maj 2013

Tentamen i IE1204/5 Digital Design måndagen den 15/

Industriell reglerteknik: Föreläsning 2

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

A. Stationära felet blir 0. B. Stationära felet blir 10 %. C. Man kan inte avgöra vad stationära felet blir enbart med hjälp av polerna.

Tentamen EDAA05 Datorer i system

Implementering av digitala filter

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Föreläsning 3: Dekomposition. Dekomposition

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 3

TSEA22 Digitalteknik 2019!

Lösningsförslag till tentamensskrivning i SF1610 Diskret Matematik för CINTE 30 maj 2018, kl

Tentamen med lösningar för IE1204/5 Digital Design Torsdag 15/

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE, CL2 och Media 1, SF1610 och 5B1118, onsdagen den 17 augusti 2011, kl

Repetition TSIU05 Digitalteknik Di/EL. Michael Josefsson

TMV166 Linjär algebra för M, vt 2016

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Tentamen i IE Digital Design Fredag 21/

Minsta kvadratmetoden

Diskreta signaler och system

1. Vi har givet två impulssvar enligt nedan (pilen under sekvenserna indikerar den position där n=0) h 1 (n) = [ ]

Tenta i Digitalteknik

Andragradspolynom Några vektorrum P 2

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 12

M0043M Integralkalkyl och Linjär Algebra, H14, Linjär Algebra, Föreläsning 11

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.

Dagens program. Linjära ekvationssystem och matriser

Tentamen i Digitalteknik, EIT020

Kapitel Ekvationsräkning

SF1624 Algebra och geometri Bedömningskriterier till tentamen Tisdagen den 15 december, 2009

Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl

Quine McCluskys algoritm

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag med bedömningskriterier till kontrollskrivning 1 Onsdagen den 8 december, 2010

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 10

Tentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Måndag 27/

Asynkrona sekvensmaskiner

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Transkript:

Sammanfattning Föreläsning 13-14 - Digitalteknik I boken: avsnitt 7.1-7.3 (-) Diskreta Linjära System och Skiftregister Syftet med denna del är att förstå att tillståndsmaskiner som endast består av linjära funtioner kan beskrivas och analyseras på ett enklare sätt än i det allmänna fallet. Definition (Linearity). En funktion f kallas linjär om f(x y) = f(x) f(y), (L 1 ) f(αx) = αf(x). (L 2 ) En Boolesk funktion är linjär om och endast om den kan skrivas på formen f(x) = a 1 x 1 a n x n = ( ) a 1... a n x 1. x n = ax, a i {0, 1}. Varje kombinatoriskt nät som bara innehåller modulo 2 adderare realiserar en linjär Boolesk funktion, och en linjär Boolesk funktion kan implementeras med endast modulo 2 adderare. Linearitetstest: Skriv funktionen i RMF form och se om den har enbart linjära termer och konstantterm= 0. Olika sätt att ta fram RMF formen från ett Booleskt uttryck: Använd definitionen av de olika Booleska operationerna: a b = a b a b = a b ab a = 1 a Använd demorgan s lag för att bli av med, samt använd a = 1 a. Skriv funktionen i DNF form. Använd sedan att och a = 1 a. m i m j = m i m j m i m j = m i m j }{{} =0, i j Ett linjärt sekvensnät är ett sekvensnät med endast modulo 2 adderare och fördröjningselement. Theorem. Ett linjärt sekvensnät kan beskrivas på formen { q + =Aq Bx, u=cq Hx.

Rangen av en matris: Rangen av matrisen A är det maximala antalet linjärt oberoende rader (eller kolumner) i A. För en m n matris så är Rank(A) min{m, n}. Invers matris: om m = n: Rank(A) = m A 1 existerar, AA 1 = A 1 A = I. om m < n: Rank(A) = m A 1 R om m > n: Rank(A) = n A 1 L existerar, AA 1 R = I. existerar, A 1 L A = I. Beräkning av rang och eventuell invers: Använd exempelvis Gauss (-Jordan) elimination. Se kursen linjär algebra. Notera dock att alla operationer sker i Z 2. Ett sekvensnät är observerbart om tillståndet kan bestämmas utifrån observation av insignaloch utsignalsekvenser. Test för observerbarhet: Ett linjärt sekvensnät är observerbart om och endast om diagnostikmatrisen (diagnostic matrix) C CA K = CA 2. CA r 1 har full rang, Rank(K) = r. Ett linjärt sekvensnät är styrbart om vi kan driva maskinen från godtyckligt tillstånd σ till godtyckligt tillstånd σ genom insignalsekvensen. Test för styrbarhet: Ett linjärt sekvensnät är styrbart om och endast om styrbarhetsmatrisen L = ( B AB A 2 B... A r 1 B ) har maximal rang, Rank(L) = r. Reducerad form Ett nät som inte är observerbart är alltså inte minimalt. formen ges av: Den minimala Theorem (7.4). Låt A, B, C, och H vara matriserna för ett linjärt sekvensnät där Rank(K) = k. Då ges den reducerade formen av A red = T AR B red = T B C red = CR H red = H där T består av de första k linjärt oberoende raderna av diagnostikmatrisen K, och R är en högerinvers till T. D-transformen: Den binära sekvensen x =... x 1 x 0 x 1 x 2...

kan representeras som x(d) = x 1 D 1 x 0 x 1 D x 2 D 2... = i x i D i, där D kallas obestämd och agerar platsmarkerare; exponenten till en term i summan indikerar till vilken tidpunkt koefficienten hör. Mängden av alla sådana sekvensuttryck kallas en Laurentserie och om vi begränsar oss till sekvenser där x i = 0 om i < 0 (x(d) = i=0 x id i ) så kallas dessa uttryck potensserier. D-transformen av periodiska sekvenser: En periodisk sekvens har D-transformen s = [s 0 s 1... s T 1 ] = s 0... s T 1 s 0... s T 1... s(d) = P (D) 1 D T, där P (D) är D-transformen av de T första symbolerna, P (D) = D(s 0 s 1... s T 1 ). För en sekvens x(d) innebär multiplikation med D (Dx(D)) en tidsförskjutning en tidsenhet. Om γ(d) är nästa-tillståndsfunktionen så svarar Dγ(D) mot nuvarande tillstånd. En analys av vårt linjära system beskrivet med matriser som tidigare ger då: Theorem. Relationen mellan insignal x och utsignal u i ett linjärt sekvensnät beskrivs av överföringsfunktionen G(D) (även kallad systemfunktionen) där Överföringsfunktionen G(D) kan beräknas ur u(d) = G(D)x(D). G(D) = C ( I AD ) 1 BD H. Former för realisering givet överföringsfunktionen: Anta att överföringsfunktionen är g(d) = b(d) c(d). Definition (CCF). Realisering i styrbar kanonisk form (skiftregister) av g(d) = b 0 b 1 D b m D m 1 c 1 D c m D m + + + u j b 0 b 1 b m 1 b m x j + w j 1 w j 2 w j m + c 1 c 2 + c m Definition (OCF). Realisering i observerbar kanonisk form av g(d) = b 0 b 1 D b m D m 1 c 1 D c m D m

x b m b m 1 b m 2 b 0 + + + + + u c m c m 1 c 1 Styrbarhet och observerbarhet: En realisering i styrbar kanonisk form är styrbar men inte nödvändigtvis observerbar (ekvivalenta tillstånd kan finnas). En realisering i observerbar kanonisk form är observerbar men inte nödvändigtvis styrbar (det kan finnas tillstånd som ej går att nå). Ett linjärt återkopplat skiftregister (LFSR) är ett skiftregister (en kaskad av minneselement som skiftar innehållet ett steg) där insignalen är en linjär funktion av skiftregistrets innehåll. + + c L c L 1 c 1 s 0, s 1,... s j L s j L+1 s j 1 s j En tillståndsgraf över skiftregistrets olika möjliga tillstånd ger ett antal cykler (cykliska delgrafer). En första observation är att tillståndet 00 0 alltid ligger i en egen cykel med längd 1 (eftersom återkopplingen är linjär). En annan observation är att perioden hos en sekvens är densamma som längden av den cykel där skiftregistret befinner sig. Starttillståndet är det tillstånd vi börjar i när sekvensen startar. Definition. Om alla tillstånd utom nolltillståndet ligger i en och samma cykel har cykeln alltså maximal längd för ett LFSR och sekvensen som genereras kallas för en maximallängssekvens. En maximallängssekvens har alltså period 2 L 1, där L är antal minneselement i skiftregistret. Definition (Återkopplingspolynom). Den generella formen för ett LFSR ges av + + c L c L 1 c 1 s 0, s 1,... s j L s j L+1 s j 1 s j Koefficienterna c = (1, c 1,..., c L ) bestämmer återkopplingen. D-transformen av c C(D) = 1 i=1 c0=1 c i D i = c i D i i=0

kallas för återkopplingspolynomet för det linjärt återkopplade skiftregistret. Sekvenserna från ett LFSR uppfyller skiftregister rekursionen c i s j i = 0, i=0 j L där c 0 = 1. Notera att ekvationen endast gäller för j L, då de första L symbolerna är starttillståndet. LFSR teoremet: Theorem. Ett LFSR med återkopplingspolynom C(D), deg C(D) = L, kan generera sekvensen s om och endast om S(D) kan skrivas som där deg P (D) < deg C(D). S(D) = P (D) C(D)