Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.
|
|
- Linnéa Jonsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion utförs (+flaggor) Konstruera register som används för att lagra data i datorn. Koppla samman register med bussar till en enkel dataväg Veckans mål: Förstå hur ett minne är uppbyggd och ansluta detta till datavägen Koppla samman register och ALU till en dataväg Program och hur detta lagras i minne Fatta hur datorn startar och arbetar Räknare och mera vippor Dagens mål, Du ska kunna: Förstå uppbyggnaden av ett minne Ansluta CC-register till datavägen Konstruera en enkel dataväg Kunna programmera en enkel dataväg (RTN) Förstå uppbyggnaden av T och JK-vipporna Processor Primärminnen Sekundärminne Blockminne Minnet Minnet Program Data Minnet RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM Ext 5 2 Data in Minns Man Minnet? Ext 5 Minne Program Data Minnes adress k k+ k+2 k+3 k+4 k+5 LD Register Data ut Minnet Minnesregister i Minnesregister i+ Minnesregister i+2 Minnesregister i+3 Minnesregister i+4 Minnesregister i+5 Adressbuss (8) MR MW MR Databuss (8) Läs Skriv Minne Data ut Adress Data in Avkodare Anslutningar till processorn Data- Buss Adress - Buss MEM_R MEM_W f (Adress ) f f 2 f 255 (Adress 255) Skriv Läs Skriv Läs LD Läs Buffert LD 255 Läs Minnes - register En Minnes - register 255 E n
2 Fo7 T, R och ALU är på 8 bitar Hur utföra 6-bitars addition??? X =? Dagens mål, Du ska kunna: Förstå uppbyggnaden av ett minne Ansluta CC-register till datavägen Konstruera en enkel dataväg Kunna programmera en enkel dataväg (RTN) Förstå uppbyggnaden av T och JK-vipporna LD A Reg A C in D Funkt LD R LD T U ALU Reg R Reg T E Flaggor OE A OE R 5 6 Inkoppling av flaggregister mellan ALU och buss. Inkoppling av väljare (multiplexer) för val av C in. LD T Reg T Kap 7 Blå LD T Reg T Kap 7 Blå Funktion C in D LD R U ALU Reg R E LD CC Flaggor Reg CC C 2 M U X C 3 2 D Funkt C in LD R ALU U Reg R E LD CC Flaggor Reg CC g g C OE R OE CC OE R OE CC 7 8
3 Inkoppling av väljare (mux) för val av indata till CC-registret. Fo7 C 2 M U X C 3 2 D Funkt C in LD R LD T ALU U Reg R Reg T E Flaggor g 2 LD CC MUX Reg CC Kap 7 Blå Dagens mål, Du ska kunna: Förstå uppbyggnaden av ett minne Ansluta CC-register till datavägen Konstruera en enkel dataväg Kunna programmera en enkel dataväg (RTN) Förstå uppbyggnaden av T och JK-vipporna g g OE R OE CC 9 Enkel dataväg Arb Kap 2 Ext 5 Ge ny klockpuls Processor Dataväg Datadel Styrenhet Ge nya styrsignaler Ge ny klockpuls Ge nya styrsignaler Ge ny klockpuls Ge nya styrsignaler Ge ny klockpuls Ge nya styrsignaler 2
4 Ge en sekvens av styrsignaler som utför: Ge en sekvens av styrsignaler som utför: RTN-beskrivning: : 2: 3: RTN Source OE S OE A OE R OE CC LD A LD T LD TA LD R LD CC f 3 f 2 f f g 9-g 2 g g MR MW 4: 5: 3 4 Fo7 S5. Dagens mål, Du ska kunna: Förstå uppbyggnaden av ett minne Ansluta CC-register till datavägen Konstruera en enkel dataväg Kunna programmera en enkel dataväg (RTN) Förstå uppbyggnaden av T och JK-vipporna x x x n Sekvensnät Återkoppling Minnesfunktion RÄKNARE y y y n S S S n 5 6
5 J K Principen för JK-vippa: S R S R C S5.5 S R + Otillåtet J K JK - Vippan J K C S R Jfr med SR-vippan S R C J K S R + 7 J K + S R + Otillåtet 8 T T - Vippan J C S5.6 Asynkrona ingångar för ettställning och nollställning Vippor förses ofta med extra ingångar som påverka utsignalen oberoende av klockpulsen och övriga insignaler. Dessa ingångar kallas därför för asynkrona ingångar. För ett- (eng Preset) och nollställning (eng Clear) av utsignalen. S5.7 K Benämns S - R på samma sätt som S- och R-signalerna hos en SR-latch. Funktionstabell J K + ' Funktionstabell T + 9 S D C R D-vippan har asynkrona S- och R-ingångar. 2
6 Veckans mål: LV3 Fo8 Koppla samman register och ALU till en dataväg Förstå hur ett minne är uppbyggd, ansluta detta till datavägen Program och hur detta lagras i minne Fatta hur datorn startar och arbetar Kunna analysera och konstruera räknare Analysera räknare Förstå von Neuman s princip och hur program är uppbyggt Beskriva en dataväg med adressdel Beskriva Processorns Arbetssätt Ange styrsignalsekvens för RESET Ange styrsignalsekvens för FETCH Ange styrsignalsekvenser för olika EXECUTE-faser Ta fram Excitationstabeller för vippor 2 J C K Arbetsgång - analys räknare J C K 2 J C K s5.24 -> Studera kopplingen och bestäm vippornas insignaler (T =, T 2 =, T 3 =) 2 Sätt upp en tabell med - Detta tillstånd (Alla kombinationer av, 2, 3 ) - Insignaler (T, T 2, T 3 ) - Nästa tillstånd ( +, 2+, 3+ ) 3 Ange insignalernas värden i tabellen och ange vad nästa tillstånd blir 5 Rita slutligen en tillståndsgraf 3 22 Fo8 Analysera räknare Förstå von Neuman s princip och hur program är uppbyggt Beskriva en dataväg med adressdel Beskriva Processorns Arbetssätt Ange styrsignalsekvens för RESET Ange styrsignalsekvens för FETCH Ange styrsignalsekvenser för olika EXECUTE-faser Ta fram Excitationstabeller för vippor Minnet Program Data Program o Minne Minnes Instruktioner adress Minnes Minnet i minnet adress k Minnesregister i k+ Maskininstruktion i k+ Minnesregister i+ k+ Maskininstruktion i+ k+2 Minnesregister i+2 k+2 k+3 Maskininstruktion Minnesregister i+3 i+2 k+3 k+4 Maskininstruktion Minnesregister i+4 i+2 k+5 Minnesregister i+5 k+4 Maskininstruktion i+3 k+5 Maskininstruktion i+3 Arb s
7 Program o Minne - forts Instruktionsformat Maskinprogram INCA OP-kod 2 2 Arb s 92 Maskinprogram Program och minne John Louis Von Neumann (93-957) Det lagrade programmets princip, dvs program och data i samma minne. LDAA OP-kod Adr Adr F 6 B 6 3F 6 FE A 6 Maskinprogram i minnet Tillhörande assemblerprogram Instruktion Adress Data Fo8 Fo8 Kunna analysera räknare Förstå von Neuman s princip och hur program är uppbyggt Dataväg med adressdel Beskriva Processorns Arbetssätt Ange styrsignalsekvens för RESET Ange styrsignalsekvens för FETCH Ange styrsignalsekvenser för olika EXECUTE-faser Ta fram Excitationstabeller för vippor Kunna analysera räknare Förstå von Neuman s princip och hur program är uppbyggt Dataväg med adressdel Beskriva Processorns Arbetssätt Ange styrsignalsekvens för RESET Ange styrsignalsekvens för FETCH Ange styrsignalsekvenser för olika EXECUTE-faser Ta fram Excitationstabeller för vippor 32 35
8 Processorns arbetssätt Datadel Processor Dataväg Styrenhet Adressdel Arb s 95 Maskinprogram Tillhörande i minnet assemblerprogram Adr. C LDB #$23 D 23 E 29 ADDB $F3 F F3 2 TFR B,A 4F CMPB #$ BLO $ Maskinprogram i minnet Adr. C LDB #$23 D 23 E 29 ADDB $F3 F F3 2 TFR B,A 4F CMPB #$ BLO $ Nästa operationskod Styrsignalgenerering för den databehandlande enheten. Kap 7 Blå Styrsignaler RESET FETCH EXECUTE 36 LD I Instruktionsregister (I) Operationskod (Val av operation) Styrenhet LD A OE A LD B OE B ALU- funktion 37 RESET Processorns arbetssätt FETCH Arb s EXECUTE (Starttillstånd) Insignalen Reset= NF NF NF NF NF NF 9 Fo8 Kunna analysera räknare Program och minne, von Neuman Dataväg med adressdel Beskriva Processorns Arbetssätt Ange styrsignalsekvens för RESET Ange styrsignalsekvens för FETCH Ange styrsignalsekvenser för olika EXECUTE-faser Ta fram Excitationstabeller för vippor RESET FETCH EXECUTE 38 39
9 Processorns arbetssätt RESET Arb s 95 Fo8 PC: Programräknare (Pekar på nästa instruktion) Datadel Processor Dataväg Styrenhet Adressdel PC PC = ) Bilda adressen FF Maskin Assembler program program Adr. F LDAA #$ NOP 3 28 ADDA $ ) Läs (start adr) från adr FF i minnet till PC FE FF Reset Vektor 2) Adressera Minnet (Adr FF) 4 Kunna analysera räknare Förstå von Neuman s princip och hur program är uppbyggt Dataväg med adressdel Beskriva Processorns Arbetssätt Ange styrsignalsekvens för RESET Ange styrsignalsekvens för FETCH Ange styrsignalsekvenser för olika EXECUTE-faser Ta fram Excitationstabeller för vippor 42 Excitationstabeller Kmp s 5.8 Excitationstabeller - forts Kmp s 5.8 Vad blir utgången + om insignalen är.. Funktionstabell D + Vad skall ingången vara om tillståndsändringen i + är.. Vad blir utgången + om insignalen är.. Funktionstabell T + Vad skall ingången vara om tillståndsändringen i + är.. Excitationstabell + D Excitationstabell + T 43 44
10 Excitationstabeller - forts Kmp s 5.8 Excitationstabeller - forts Kmp s 5.8 Vad blir utgången + om insignalen är.. Funktionstabell J K + Excitationstabell Vad skall ingången vara om tillståndsändringen i + är.. + J K Vad blir utgången + om insignalen är.. Funktionstabell S R + * Excitationstabell Vad skall ingången vara om tillståndsändringen i + är.. + S R Veckans mål: Koppla samman register och ALU till en dataväg Förstå hur minne är uppbyggd, ansluta detta till datavägen Program och hur detta lagras i minne Fatta hur datorn startar och arbetar Räknare och mera vippor Konstruera räknare Konstruera en Fast kopplat styrenhet till Flisp Implementera RESET-fasen i Flisp Implementera FETCH-fasen i Flisp Implementera olika EXECUTE-faser i Flisp Fo9 47 UTSIGNALER INSIGNALER Detta tillstånd Nästa tillstånd q 3 q 2 q q + q + 3 q + 2 q + q + T 3 T 2 T T?
11 Arbetsgång - syntes räknare Konstruera en räknare som räknar sekvensen???? Rita en tillståndsgraf 2 Sätt upp en tabell med: - Detta tillstånd (Alla kombinationer av, 2, 3 ) - Nästa tillstånd ( +, 2+, 3+ ) - Vippornas Insignaler 3 Ange Nästa tillstånd i tabellen 4 Använd vippornas excitationstabell och ange vippornas insignaler 5 Minimera uttrycken för insignalerna 6 Realisera räknaren 5 Load (M=) Shift (M=) En flexibel 4-bitars binärräknare M G3 = G4 = => uppräkning nollställning 5CT= M 3CT=5 M2 G3 G4 C5 2,3,4+,5 D,5 D,5 D,5 D CTR4 PROSAM-symbol Sätts till om alla utsignaler = (annars ) 52 Fo9 Konstruera räknare Konstruera en Fast kopplat styrenhet till Flisp Implementera RESET-fasen i Flisp Implementera FETCH-fasen i Flisp Implementera olika EXECUTE-faser i Flisp Arb s 99 Dataväg med fast styrenhet Datadel Processor Dataväg Adressdel Minnet Styrenhet 53 54
12 Styrenheten Styrenheten - forts Arb s 99 Klockpuls OP-kod LD A LD B LD R IN- signaler Styr-enhet UT- signaler Nya styrsignaler Klockpuls Nya styrsignaler Klockpuls (i 7 - i ) Flaggor (4) (N, Z, V, C) Styrenhet OE A OE B OE R f f f 2 f 3 g g Styrsignaler till datavägen (3 st) Nya styrsignaler Reset g 2 IncPC Klockpuls Nya styrsignaler 55 IncS DecS MR MW 56 Flaggor (4) (OP-kod) i 7 - i Styrenheten - forts Arb s 99 LD A LD B LD R OE A OE B OE R Från flaggregistret C V Z N C C N N Flaggvillkor I 2 I 4 I 7 6 I 2 I 4 6 I 7 LD A Reset LOAD ( 3 = ) CTR4 5CT= M M2 G3 3CT=5 G4 C5 2,3,4+,5 D,5 D,5 D,5 D q q q 2 q 3 Kombinat oriskt nät f f f 2 f 3 g g g 2 IncPC IncS DecS MR MW Styrsignaler till datavägen (3 st) Från instruktionsregistret i i 2 i 2 4 Från räknaren i 6 64 i 7 28 OP-kods avkodare I I I 2 I 4 I FF Tillståndsavkodare I 7 9 I I I 2 9 I AD I I I 2 NF Styrsignaler (3 st) NF NF 59 q q 2 4 q 2 q I C6 I C6 Grundläggande Datorteknik OH LV3 6
13 Styrenheten - forts Fo9 Avkodade insignaler till styrenheten I 2 I 4 I 7 6 Booleskt uttryck: LD A = I 2 + I I I AD AND-OR area I 2 I 4 6 I 7 Utsignal från styrenheten LD A Konstruera räknare Konstruera en Fast kopplat styrenhet till Flisp Implementera RESET-fasen i Flisp Implementera FETCH-fasen i Flisp Implementera olika EXECUTE-faser i Flisp I AD 9 9 I AD 6 62
LV6 LV7. Aktivera Kursens mål:
Aktivera Kursens mål: LV6 LV7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
ALU:n ska anslutas hur då?
Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
Styrenheten 9/17/2011. Styrenheten - forts Arb s 120. LV4 Fo10. Aktivera Kursens mål: Kap 7 Blå
Aktivera Kursens mål: LV4 Fo10 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Koppla samman register och ALU till en dataväg Minnets uppbyggnad och anslutning till datavägen
Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner
Ext-3 (Ver 203-04-2) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner. Figur på sidan 2 i detta häfte visar hur datorn FLEX är uppbyggd. På sidan visas dessutom hur ALU:ns funktion väljs med styrsignalerna
Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner
Ext-3 (Ver 204-04-08) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner. Figur på sidan 2 i detta häfte visar hur datorn FLEX är uppbyggd. På sidan visas dessutom hur ALU:ns funktion väljs med styrsignalerna
EDA Digital och Datorteknik
EDA 45 - Digital och Datorteknik Dagens föreläsning:, Arbetsboken kapitel 5-8 Ur innehållet: Läs- och skrivbart minne Dataväg med manuell styrenhet Centralenhetens t arbetssätt: FETCH/EXECUTE Vi ansluter
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #14 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Vad vi har åstadkommit hittills: Med hjälp av kombinatoriska
Tentamen. EDA432 Digital- och datorteknik, It DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Onsdag 12 Januari 2011, kl
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen EDA432 Digital- och datorteknik, It DIT790 Digital- och datorteknik, GU Onsdag 12 Januari 2011, kl. 14.00-18.00 Examinatorer
Sekvensnät vippor, register och bussar
ekvensnät vippor, register och bussar agens föreläsning: Lärobok kap.5 Arbetsbok kap 8,9,10 Ur innehållet: Hur fungerar en -latch? Hur konstrueras JK-, - och T-vippor? er och excitationstabeller egister
F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen
68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder
EDA451 - Digital och Datorteknik 2010/2011. EDA Digital och Datorteknik 2010/2011
EDA 451 - Digital och Datorteknik 2010/2011 Ur innehållet: Vi repeterar kursens lärandemål Diskussion i kring övningstentor t Övriga frågor 1 Lärandemål Det övergripande målet är att den studerande ska
Tentamen 3. EDAxxx Grundläggande Datorteknik DIT791 Grundläggande Datorteknik, GU. Måndag xx Oktober 20xx, kl
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen 3 EDAxxx Grundläggande Datorteknik DIT791 Grundläggande Datorteknik, GU Måndag xx Oktober 20xx, kl. 8.30-12.30 Examinator
Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar
Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,
Digital- och datorteknik
Dessa sidor innehåller ett antal typ-prov som delas ut vid laborationerna. Syfte med dessa prov är att du skall känna att du hänger med på kursen att vi som godkänner dig på laborationsmomenten ser att
Exempel 2 på Tentamen med lösningar
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Exempel 2 på Tentamen med lösningar Grundläggande datorteknik Examinator Kontaktperson under tentamen Tillåtna hjälpmedel Häfte
Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik
Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik Kursens mål: Fatta hur en dator är uppbggd (HDW) Fatta hur du du programmerar den (SW) Fatta hur HDW o SW samverkar Digital teknik Dator teknik Grundläggande
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #15 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Dataväg med pekarregister och stackpekare: I vår sjunde,
Tentamen. EDA452 Grundläggande Datorteknik, D DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Måndag 17 December 2012, kl
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen EDA452 Grundläggande Datorteknik, D DIT790 Digital- och datorteknik, GU Måndag 17 December 2012, kl. 8.30-12.30 Examinatorer
Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?
Styrteknik grundkurs Digitala kursmoment Binära tal, talsystem och koder Boolesk Algebra Grundläggande logiska grindar Minneselement, register, enkla räknare Analog/digital omvandling SR-latch med logiska
Centralenheten: ALU, dataväg och minne
Centralenheten: ALU, dataväg och minne Dagens föreläsning: Kompendium kapitel 7 Arbetsbokens kapitel 11,12 RTN - Register Transfer Notation Förenklat skrivsätt för att specificera operationer där register
EDA215 Digital- och datorteknik för Z
EDA25 Digital- och datorteknik för Z Tentamen Måndag 7 december 2007, kl. 08.30-2.30 i M-salar Examinatorer Rolf Snedsböl, tel. 772 665 Kontaktpersoner under tentamen Som ovan. Tillåtna hjälpmedel Häftet
Ext-14 (Ver 2005-11-21) Ext-14. FLEX-processorns styrenhet med fast logik
Ext-4 (Ver 2005--2) Ext-4 FLEX-processorns styrenhet med fast logik 2 Ext-4 FLEX-processorns styrenhet med fast logik En styrenhet för FLEX-processorn skall kunna generera alla styrsignaler till datavägen
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #9 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola ekvensnät Vad kännetecknar ett sekvensnät? I ett sekvensnät
9/22/2012. Assemblernivå Beskrivning av funktion Automatiskt styrd borrmaskin Positionera borr Starta borr Borra genom arbetsstycke...
LV4 Fo10 Aktivera Kursens mål: Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Koppla samman register och ALU till en dataväg Minnets uppbyggnad och anslutning till datavägen
Digital- och datorteknik. Mekatronik-, data- och elektroingenjör Åk 1/ lp 1o2. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven. vid flera tillfällen
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KURSBETECKNING Mekatronik-, data- och elektroingenjör Åk / lp o2 LEU43 EXAMINATOR
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #15 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Dataväg med pekarregister och stackpekare: I vår sjunde,
Digital- och datorteknik
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KURSBETECKNING Mekatronikingenjör (samt data- och elektroingenjör) Åk / lp
Digital- och datorteknik
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KRSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KRSBETECKNING Data-, elektro- och mekatronikingenjör Åk / lp och LE43 EXAMINATOR
Exempel 3 på Tentamen
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Exempel 3 på Tentamen Grundläggande datorteknik Examinator Kontaktperson under tentamen Tillåtna hjälpmedel Häfte Instruktionslista
Laboration nr 3 behandlar
(2013-04-20) Laboration nr 3 behandlar Konstruktion och test av instruktioner (styrsignalsekvenser) för FLISP Följande uppgifter ur Arbetsbok för DigiFlisp ska vara utförda som förberedelse för laborationen.
Exempel 1 på Tentamen med lösningar
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Exempel 1 på Tentamen med lösningar Grundläggande datorteknik Examinator Kontaktperson under tentamen Tillåtna hjälpmedel Häfte
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #13 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Vad kännetecknar en tillståndsmaskin? En synkron tillståndsmaskin
11/16/2012. Assemblernivå Beskrivning av funktion Automatiskt styrd borrmaskin Positionera borr Starta borr Borra genom arbetsstycke...
LV4 Fo10 Aktivera Kursens mål: Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Koppla samman register och ALU till en dataväg Minnets uppbyggnad och anslutning till datavägen
Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KURSBETECKNING Elektro Åk / lp 4 EDA26 EXAMINATOR Lars-Eric Arebrink TID FÖR
Tentamen med lösningar
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningar EDA452 Grundläggande Datorteknik, D DIT790 Digital- och datorteknik, GU Måndag xx Oktober 20xx, kl. 8.30-12.30
Digital- och datorteknik
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KRSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KRSBETECKNING EXAMINATOR Data-, elektro- och mekatronikingenjör Åk / lp och
MANUALBLAD MODULER TILL DIGITALMASKINEN
MANUALBLAD MODULER TILL DIGITALMASKINEN Inst för Datorteknik 2006. v2.02, 061014 1 DIGITALMASKINEN... 3 MANÖVERPANELEN... 5 2-INGÅNGARS AND... 6 2-INGÅNGARS NAND... 7 3-INGÅNGARS NAND... 8 4-INGÅNGARS
Tentamen. EDA432 Digital- och datorteknik, IT DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Måndag 18 Oktober 2010, kl
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen EDA432 Digital- och datorteknik, IT DIT790 Digital- och datorteknik, GU Måndag 18 Oktober 2010, kl. 8.30-12.30 Examinatorer
EDA451 - Digital och Datorteknik 2010/2011. EDA Digital och Datorteknik
EDA 45 - Digital och Datorteknik Dagens föreläsning: Centralenheten och dess byggblock, läroboken kapitel 7 arbetsbokens kapitel 0-4 Ur innehållet: Laddbara register och bussar Överföring mellan register,
Tentamen. EDA432 Digital- och datorteknik, It DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Måndag 19 oktober 2009, kl
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen EDA432 Digital- och datorteknik, It DIT790 Digital- och datorteknik, GU Måndag 19 oktober 2009, kl. 08.30-12.30 Examinatorer
TENTAMEN (Något redigerad)
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN (Något redigerad) KRSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KRSBETECKNING Data-, elektro- och mekatronikingenjör Åk /
TENTAMEN. Digital- och datorteknik. Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik LEU431. Lars-Eric Arebrink
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: Data-, elektro- och mekatronikingenjör åk / lp och 2 KURSBETECKNING LEU43
Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven. vid flera tillfällen. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KRSNAMN Digital- och datorteknik E (Något redigerad) PROGRAM: KRSBETECKNING Elektro Åk / lp 4 EDA26/DIT790 EXAMINATOR
EDA216. Digital- och datorteknik. Diverse kompletterande material
EDA26 Digital- och datorteknik Diverse kompletterande material Diverse kompletterande material (pdf): Introbild med sifferindikator Positionssystem. Samband mellan binära och hexadecimal tal. Exempel på
Tentamen (Svar och lösningsförslag)
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen (Svar och lösningsförslag) LEU430 Digital- och datorteknik Måndag 19 oktober 2009, kl. 8.30-12.30 Examinator Lars-Eric
Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I
Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 Innehåll 1 Inledning 2 2 En enkel dator 2 3 Komponenter 3 3.1 Register............................... 3 3.2 Universalräknare..........................
Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik
Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen EDA217 Grundläggande Datortekik, Z EDA433 Grundläggande Datortekik, IT EDA452 Grundläggande Datortekik, D DIT790 Digital-
Programexempel för FLEX
Aktivera Kursens mål: Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruera styrenheten. genom att. implementera olika maskininstruktioner i styrenheten. Kunna använda
EDA451 - Digital och Datorteknik 2009/2010. EDA Digital och Datorteknik
EDA45 - Digital och Datorteknik 2009/200 EDA 45 - Digital och Datorteknik Dagens föreläsning: entralenheten och dess byggblock, läroboken kapitel 7 arbetsbokens kapitel 0-4 Ur innehållet: Laddbara register
Kapitel 7 Systemexempel (forts.)
Kapitel 7 Systemexempel (forts) Hur man kan koppla ett av registerinnehållen till en L A L B L C Register C L Register Val av register: s s 0 X Figur 77 Registerutgångars anslutning till via väljare Alternativ
TENTAMEN(Nu anpassad till FLIS- processorn)
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN(Nu anpassad till FLIS- processorn) KRSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KRSBETECKNING Elektro Åk / lp 4 EDA26 EXAMINATOR
Uppgift 1: a) u= a c + a bc+ ab d +b cd
Uppgift 1: a) u= a c a bc ab d b cd b) a b c d u 0 0 0 0 1 0 0 0 1 1 0 0 1 0 1 0 0 1 1 0 0 1 0 0 1 0 1 0 1 1 0 1 1 0 1 0 1 1 1 1 1 0 0 0 1 1 0 0 1 0 1 0 1 0 1 1 0 1 1 0 1 1 0 0 0 1 1 0 1 0 1 1 1 0 0 1
Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. vid flera tillfällen. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KRSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KRSBETECKNING Elektro Åk / lp 4 EDA26 EXAMINATOR Lars-Eric Arebrink TID FÖR
Digital och Datorteknik EDA /2010. EDA Digital och Datorteknik
EDA 45 - Digital och Datorteknik Dagens föreläsning: Assemblerprogrammering för FLEX, Extra material Ext 8 Ur innehållet: Programmerarens bild av FLEX Instruktionsuppsättning Register åtkomliga för programmeraren
TENTAMEN. Digital- och datorteknik E. Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik. Elektro Åk 1/ lp 4 EDA216/DIT790
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KRSNAMN Digital- och datorteknik E PROGRAM: KRSBETECKNING Elektro Åk / lp 4 EDA26/DIT790 EXAMINATOR Lars-Eric Arebrink
Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1
Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Digitala kursmoment D1 Binära tal, talsystem och koder D2 Boolesk Algebra D3 Grundläggande logiska grindar D4 Minneselement, register,
Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. vid flera tillfällen. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: Data-, elektro- och mekatronikingenjör åk / lp och 2 KURSBETECKNING LEU43
Tentamen. EDA432 Digital och datorteknik IT INN790 Digital och datorteknik GU. Måndag 23 oktober 2006, kl i V-salar
EDA432 Digital och datorteknik IT INN790 Digital och datorteknik GU Tentamen Måndag 23 oktober 2006, kl. 08.30 12.30 i V-salar Examinatorer Rolf Snedsböl, tel. 772 1665 Kontaktpersoner under tentamen Som
Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KURSBETECKNING Elektro Åk / lp 4 EDA26 EXAMINATOR Lars-Eric Arebrink TID FÖR
SEKVENSKRETSAR. Innehåll
SEKVENSKRETSAR Innehåll Synkrona sekvenskretsar Tillståndsdiagram / tillståndstabell Definition av Moore- och Mealy-maskiner Tillståndskodning Syntes av sekventiell logik Räknare SEKVENSKRETSAR EXEMPEL
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #6 Biträdande proessor Jan Jonsson Institutionen ör data- och inormationsteknik Chalmers tekniska högskola Kursutvärderingsprocessen Kursrepresentanter i LEU43: Följande
Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.
Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 2 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 2 Check av övningar Von Neumann arkitekturen Minne, CPU, I/O Instruktioner och instruktionscykeln
Bilda styrsignalerna till datavägen RESET FETCH EXECUTE NF NF NF. Digital och Datorteknik EDA /2011. Digital och Datorteknik EDA /2011
EDA 45 - Digital och Datorteknik Dagens föreläsning:, exemplifierad med FLEX Arbetsboken kapitel 9-22 Ur innehållet: En automatisk styrenhet Grundläggande d instruktioner Adresseringssätt Konstruktion
Mikroprogrammering I
ikroprogrammering I Olle Roos-datorn (fö2+) Björn Lindskog-datorn (lab) Att bygga en CPU Pipelinad dator (fö4,lab2) Variabel exekveringstid Variabelt format Inget överlapp Central styrenhet, som är mikroprogrammerad
Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl
Tentamen TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl. 08.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Ansvarig lärare: Mattias Krysander Visning av skrivningen sker mellan 10.00-10.30 den 22 juni på Datorteknik. Totalt
EDA Digital och Datorteknik
Digital och Datorteknik EDA45 200/20 EDA 45 - Digital och Datorteknik Dagens föreläsning:, Extra material Ext 8 Ur innehållet: Programmerarens bild av FLEX Instruktionsuppsättning Register åtkomliga för
TSEA22 Digitalteknik 2019!
1(39) 2019 Mattias Krysander Ingemar Ragnemalm 1(39) Föreläsning 5. Sekv1. enna föreläsning: Vippor Sekvensnät Moore och Mealy 2(39)2(39) Förra föreläsningen: Labb 1. Adderare. Carryaccelerator Och ännu
Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden
Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data
Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Använda en modern microcontroller
Aktivera Kursens mål: LV5 Fo12 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Använda en modern microcontroller Aktivera Förra veckans mål: Konstruera styrenheten. genom att. implementera olika
Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8
Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8 Processorns uppbyggnad Pipelining Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Innehåll Repetition av instruktionsformat
Grundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 2 Datamanipulation, Processorns arbete Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-09 IT och Medier 1 Innehåll CPU ALU Kontrollenhet Register
exempel på Tentamen 2
7 Digital- och datorteknik, tentamen 00-0-YY (9) Digital- och datorteknik - har du uppnått kursmålen? exempel på Tentamen. Blandade frågor: a) I figur visas den kodskiva som du arbetat med på laboration.
Läsminne Read Only Memory ROM
Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har
Detta häfte innehåller anvisningar om förberedelser och genomförande av fyra laborationer.
Institutionen för data och informationsteknik. Laborationshäfte i Digital- och datorteknik EDA215, EDA432, EDA451, DIT790 Detta häfte innehåller anvisningar om förberedelser och genomförande av fyra laborationer.
Lösningsförslag tenta
Lösningsförslag tenta 2013-12-16 (Version 5 med reservation för eventuella fel. Uppdaterad 140417.) 1. X = 1010 0101 2 ; Y = 0101 1011 2 (8 bitars ordlängd) a) [0, 2 n 1] = [0, 2 8 1] = [0, 255] b) [ 2
Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven instruktionlista FLEXIBLE INSTRUKTION SET PROCESSOR FLISP
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KURSBETECKNING Elektro Åk 1/ lp 4 EDA216 EXAMINATOR Lars-Eric Arebrink TID
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 9 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist 2017-03-20 2 Dagens föreläsning Byggblocken i en processor Hur de fungerar Grundläggande
System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet
Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera
Design av digitala kretsar
Föreläsningsanteckningar Föreläsning 15 - Digitalteknik Design av digitala kretsar Efter att ha studerat fundamentala digitaltekniska områden, ska vi nu studera aspekter som gränsar till andra områden.
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering (1)
Digital- och datorteknik
Institutionen för data och informationsteknik. LP1o2 2013 (version 2013-11-07) Digital- och datorteknik Laborationer Laborationsserien omfattar totalt fyra laborationer som utförs i tur och ordning. Tiden
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 08-03-3 Sal (5) Tid 8- Kurskod TSEA Provkod TEN Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Institution Antal uppgifter som
Styrenheten styrsignalsekvenser programflödeskontroll
Styrenheten styrsignalsekvenser programflödeskontroll Kontroll av programflöde Instruktionerna är ordnade sekventiellt i minnet och utförs normalt i denna ordning. Vissa programkonstruktioner kräver dock
Villkorliga hopp: 9/26/2011. Dagens mål: Du ska kunna.. Villrorliga (Relativa) hopp - forts Arb s 140. LV5 Fo12. LV5 Fo12. Aktivera Kursens mål:
Aktivera Kursens mål: Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Använda en modern microcontroller Aktivera Förra veckans mål: Konstruera styrenheten. genom att. implementera olika maskininstruktioner
TSEA22 Digitalteknik 2019!
1(43) 2019 Mattias Krysander Ingemar Ragnemalm 1(43) Föreläsning 7. Sekv3. enna föreläsning: Lösningar närmare verkligheten Synkronisering Enpulsare Problem till design 2(43)2(43) Förra föreläsningen:
Digital- och datorteknik
Institutionen för data och informationsteknik. LP4 2014 (version 2014-03-13) Digital- och datorteknik Laborationer Laborationsserien omfattar totalt fyra laborationer som utförs i tur och ordning. Tiden
DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf
DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011 Uppbyggnad_och_funktion.pdf Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primärminne och I/O-enheter kan anslutas
Tentamen i Digital Design
Kungliga Tekniska Högskolan Tentamen i Digital Design Kursnummer : Kursansvarig: 2B56 :e fo ingenjör Lars Hellberg tel 79 7795 Datum: 27-5-25 Tid: Kl 4. - 9. Tentamen rättad 27-6-5 Klagotiden utgår: 27-6-29
1 Introduktion till datortekniken. Innehåll GRUNDLÄGGANDE DATORTEKNIK FÖR HÖGSKOLANS INGENJÖRSUTBILDNINGAR KOMPENDIUM
1 Introduktion till datortekniken KOMPENDIUM GRUNDLÄGGANDE DATORTEKNIK FÖR HÖGSKOLANS INGENJÖRSUTBILDNINGAR Innehåll Del 1: (detta häfte) 1. Introduktion till datortekniken 7. Dataväg, ALU och minne 8.
Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp
Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro- och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 2016-12-22 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60
Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning
Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som
Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik
Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik Kursens mål: Fatta hur en dator är uppbggd (HDW) Fatta hur du du programmerar den (SW) Fatta hur HDW o SW samverkar Digital teknik Dator teknik 2 Lärandemål:
Datorteknik. Föreläsning 6. Processorns uppbyggnad, pipelining. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål
Datorteknik Föreläsning 6 Processorns uppbyggnad, pipelining Mål Att du ska känna till hur processorn byggs upp Att du ska kunna de viktigaste byggstenarna i processorn Att du ska känna till begreppet
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-
Lösningsförslag till tentamen i Digitalteknik, TSEA22
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet, Datorteknik, ISY (4) Lösningsförslag till tentamen i Digitalteknik, TSEA Datum för tentamen 3009 Salar U4, U7, U0 Tid 4.00-8.00 Kurskod
Tentamen i Digitalteknik, EITF65
Elektro- och informationsteknik Tentamen i Digitalteknik, EITF65 3 januari 2018, kl. 14-19 Skriv anonymkod och identifierare, eller personnummer, på alla papper. Börja en ny uppgift på ett nytt papper.
Repetition TSIU05 Digitalteknik Di/EL. Michael Josefsson
Repetition TSIU05 Digitalteknik Di/EL Michael Josefsson Här kommer några frågeställningar och uppgifter du kan använda för att använda som egenkontroll på om du förstått huvudinnehållet i respektive föreläsning.
Sekvensnät. William Sandqvist
Sekvensnät Om en och samma insignal kan ge upphov till olika utsignal, är logiknätet ett sekvensnät. Det måste då ha ett inre minne som gör att utsignalen påverkas av både nuvarande och föregående insignaler!