EDA Digital och Datorteknik
|
|
- Göran Åkesson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EDA 45 - Digital och Datorteknik Dagens föreläsning:, Arbetsboken kapitel 5-8 Ur innehållet: Läs- och skrivbart minne Dataväg med manuell styrenhet Centralenhetens t arbetssätt: FETCH/EXECUTE Vi ansluter flaggregister och väljarfunktion Cin 2
2 Väljarfunktion för Cin G=g g 0 f3 f2 f f0 U = f(d,e,f,cin) Operation Resultat Bitvis nollställning D E 0 0 Bitvis invertering D k Bitvis invertering E k 0 0 Bitvis OR D OR E 0 0 Bitvis AND D AND E 0 Bitvis XOR D XOR E D Cin D + Cin 0 0 D + FF 6 + Cin D + Cin 0 0 D + E + Cin 0 D+D+Cin 2D+Cin 0 0 D +E k +Cin D E +Cin 0 Bitvis nollställning 0 0 Bitvis nollställning 0 Bitvis ettställning FF 6 G=2 (,0)=g 3 Flaggregister (Condition Codes register) Vid g 2 =0 och LD CC = överförs ALU ns flaggor till CC. CC kan också laddas från bussen (g 2 =). Med OE CC förs innehållet i CC till bussen 4
3 Vi ansluter minne till en centralenhet t 5 Pi Principi Läs-/ Skriv- minne 6
4 Dataväg utökad med minne LD A A LD B B LD T T (Adress) Data xxxxxxxx xxxxxxxx f0 f f2 f3 Cin ALU C V Z N LD MA MA LD R R MW MR Minne Adress Data OE A OE B OE R RTN: FE FF xxxxxxxx xxxxxxxx Att skriva till minne: data M(MA) Att läsa från minne: M(MA) data 7 Random Access Memory (RAM) Alla minnets delar har samma åtkomsttid. centralenhet primär- minnessystem adressering styrsignaler dataöverföring 8
5 RAM - Minnestyper Volatile ( Flyktigt ) innehållet försvinner vid spänningsbortfall, vid spänningstillslag är innehållet oftast slumpmässigt bestämt. Kallas ofta RAM. RWM (Read Write Memory) NON Volatile ( Icke flyktigt ) behåller sitt innehåll även efter spänningsbortfall ROM (Read Only Memory) programmeras vid tillverkningen, innehållet kan därefter inte ändras PROM (Programmable ROM) minnestypen kan programmeras (kräver speciell utrustning) en gång EPROM (Erasable PROM) minnestypen kan programmeras och raderas med speciell utrustning FLASH minnestypen kan programmeras/raderas utan speciell typ av utrustning 9 Snabb tillbakablick bli k Skriv/läs-minnen, kallas ibland dataminne Williamstub Kärnminnen Halvledarminnen, SRAM/DRAM Läs-minnen, kallas ibland Programminne Halvledarminne, ROM Halvledarminne, EPROM Halvledarminne, FLASH 0
6 Williamstuben, Första elektrostatiska minnet Bilden visar 32 st. 40-bitars ord och en 20-bitars sidadress (Ferranti Mark I) Elektronstrålens efterlysning (minnestid) c:a 0,2 sek. Metallplatta framför skapar kondensator för varje minnesbit. Lagrad nolla Lagrad etta Kärnminne c:a Skrivström, läsström riktning anger lagrad nolla eller etta 2
7 Halvledarminnen l 966 Statiskt RAM (SRAM) 6 transistorer/-bit 28-bit RAM (IBM System/360 Model 45 primärminne) jämförd med kärnminne. WL =, väljer denna cell. (M 5 och M 6 leder). Minneselementet har två stabila tillstånd: BL= och BL = 0 BL=0 och BL = 0 (Jämför med SR-latch) 256-bit TTL RAM (Fairchild) 3 Dynamiskt RAM (DRAM) 970 Intel i bit Dynamiskt RAM Endast en transistor krävs för att lagra en bit. Kräver refresh eftersom kondensatorn laddas ur efter hand. (Jämför med Wiliamstuben) 4
8 ROM (965) 0 ord 0 ord ord 2 ord 3 ord 4 0 ord 5 ord 6 ord 7 A 2 A A 0 bit 7 bit 6 bit 5 bit 4 bit 3 bit 2 bit bit 0 Intel 330, 024-bit ROM Dioder (ettor) placeras i diodmatrisens skärningar vid tillverkningsprocessen, maskprogrammerade 5 EPROM (97) Dov Frohman uppfann EPROM (Intel) Intel 702, EPROM. UV-ljus användes för att radera minnet. Intel EPROMprogrammerare (97) 6
9 FLASH 988 MINNE STYRKRETS NAND-FLASH BLOCK -minnes åtkomst NOR-FLASH 7 Läs-cykel Exempel: Kopiera minnesinnehåll på adress (FF) 6 till register A LD A A M(FF) LD B B LD T T f0 f f2 f3 Cin ALU C V Z N LD MAR MAR FF LD R FF R MW MR Minne Adress Data OE A OE B OE R Cykel Operation (RTN) Aktiva styrsignaler Beskrivning i (FF) 6 R f 3,f 2,f,f 0, LD R F(5), dvs f 3 =,f 2 =f =f 0 =. dvs. FF placeras i R 2 R MAR OE R, FF kopplas till bussen. Vid klockpuls laddas MAR LD MAR 3 M(MAR) AA MR Lässignal till minnet LD A Vid klockpuls laddas minnesinnehåll i A 8
10 Arkiv -> Datavägen ->Dataväg med RWM Exempel: Addera minnesinnehållen på adress 04 6 och 05 6 och spara resultatet på adress Lösning: Vi börjar med att placera 24 6 på adress 04 6 och 3 6 på adress (För att kunna kontrollera styrsignalsekvensen) OE LD Mem ALU Funk Source RTN S A B R A B T R R W Cin M(04) M(05) 20
11 Nu till utförandet: Läs första operanden från minnet till register T. Läs därefter andra operanden och utför ALU-operationen, spara resultatet i register R Skriv tillbaks resultatet till minnet från register R OE LD Mem ALU Funk Source RTN S A B R A B T R R W Cin M(04) T M(05)+T R 5 06 R M(06) 2 Program och minne John Louis Von Neumann ( ) Det lagrade programmets princip, dvs program och data i samma minne. Maskinprogram i minnet Tillhörande assemblerprogram Instruktion Adress Data 22
12 Maskininstruktioner i kti EXEMPEL: (Adress) Innehåll instruktion instruktion 2 instruktion 3 FE FF xxxxxxxx data Kan ha olika INSTRUKTIONSFORMAT 23 Instruktionsformat t Exempelvis: ADDB Adr OP-kod Adr LDAB #data OP-kod data TFR B,A OP-kod Adress Maskinprogram Assemblerprogram Instruktion operand- mnemonic information Byte-wide 8 bitar data på varje adress 24
13 Exempel: Instruktionen Clear Följande instruktionsbeskrivning specificerar Clear. Instruktionen nollställer operanden och finns i olika varianter: CLRA nollställ register A CLRB nollställ register B CLR <ADR> nollställ minnesinnehåll Instruktion Adressering Operation Flaggor Clear Variant metod OP # ~ N Z V C CLRA Inherent A 0-0 CLRB Inherent B 0-0 CLR <ADR> Absolute M(ADR) 0-0 Antag att vi placerar instruktionssekvensen i minnet med start på adress 0, minnet skulle då få följande utseende: CLRA OP-kod, (47) 6 CLRB OP-kod, (48) 6 CLR (55) OP-kod kod, (49) operandinformation,(55) 6 25 Dataväg för program i minne N Z V C b3 b2 b b b0 26
14 Centralenhetens t instruktionsbearbetning b t i I sin enklaste form kan bearbetningen av en instruktion delas in i två faser FETCH EXECUTE Hämta maskininstruktion från minne Utför maskininstruktion 27 Instruktionshämtning t i FETCH Cykel Operation Aktiva Beskrivning (RTN) styrsignaler PC MA PC+ PC OE PC,LD MA INC PC Innehållet i PC adresserar minnet Uppdateras för att peka på nästa minnesposition 2 M(MA) I MR,LD I Läsning från minnet till instruktionsregistret. Vid instruktionshämtning placeras operationskoden som PC pekar på i instruktionsregistret. LDA A LDB B f3 f2 f f0 0 0 C 2 C 3 gg0 LDR LDT ALU R T g2 0 LDPC INC PC MW MR LDMA MA Adress Minne Data PC räknas upp och pekar därefter på antingen en operand eller en ny instruktion. OEA LDI OEB I OER styrsignaler LDCCR OECCR CCR OEPC N Z V C operationskod flaggor Reset Styrenhet 28
15 Aki Arkiv -> Datavägen ->Dataväg med manuell styrenhet t Nya register i datavägen: S Stackpekare, speciellt register med flera viktiga funktioner. X Generellt register för adressinformation 29 FETCH - Hämtningsfas EXEMPEL: PC = (0C) 6 State RTN Styrsignaler Kommentar 0 PC MA, OE PC =, Adressen till LD MA =, instruktionens PC+ PC operationskod kopieras IncPC=. från PC till minnesadressregistret MA. Adressen som finns i PC ökas med ett. MI MR=, Läs operationskoden LD I =. från minnet. Placera den i instruktionsregistret I. Nästa state skall vara det första i EXECUTE- sekvensen. FETCH Det förutsätts alltså att det finns en operationskod på denna adress.. 30
16 EXECUTE - Utförandefas Utförandefasen är unik för varje instruktion. Exempel: INCA Detaljerad beskrivning av instruktionen Instruktionsformat OP-kod INCA RTN: A + A Increment register A Flaggor: N: Ettställs om resultatets teckenbit (bit 7) får värdet. Z: Ettställs om samtliga åtta bitar i resultatet blir noll. V: Ettställs om 2-komplementoverflow uppstår. C: Ettställs om summan ej ryms i åtta bitar, dvs blir lika med 256. I detta fall ettställs även Z. State RTN Styrsignaler Kommentar 0 A+ R, OE A =, ALU-funktionen (000) utför A+0+Cin. Flaggor CC f 3 =, g 0 = väljer Cin =. g 0 =, LD R =, LD CC = Resultatet överförs till R. ALU ns flaggor (NZCV) överförs till flaggregister CC. CC R A OE R =, LD A = NF= Resultatet från operationen (i R) återförs till register A. Nästa klockcykel skall vara den första i ny FETCH-sekvens. NF EXECUTE NF 3 Exempel: LDAA #data Instruktionsformat OP-kod data Detaljerad beskrivning av instruktionen LDAA #data Load A Immediate RTN: Data A Flaggor: Påverkas ej. Beskrivning: Laddar dataord från instruktionen till register A. Statet RTN Styrsignaler Kommentar 0 PC MA, PC+ PC OE PC =, LD MA =, IncPC=. M A MR=, LD A =, NF= Instruktionens datadel finns i minnesordet efter OP-koden. När EXECUTE-sekvensen inleds pekar PC på instruktionens datadel. PC kopieras därför över till minnesadressregistret MA så att datadelen d kan läsas från minnet under nästa klockcykel. k k l Innehållet i PC ökas med ett, så att PC pekar på nästa adress i minnet där OP-koden för nästa instruktion skall finnas. Läs instruktionens datadel "Data" från minnet och placera den i A-registret. t Nästa klockcykel skall vara den första i ny FETCH-sekvens. 32
17 Exempel: LDAA Adr Instruktionsformat OP-kod Adr Detaljerad beskrivning av instruktionen LDAA Adr Load A from memory RTN: Data A Flaggor: Påverkas ej. Beskrivning: Laddar dataord från minnet till register A. State RTN Styrsignaler Kommentar 0 PC MA, OE PC =, Adressen till Adr, dvs PC, vid execute-fasens början, PC+ PC LD MA =, adresserar minnet för att kunna läsa Adr. IncPC=. M MA MR=, Adr läses och placeras direkt i MA för att vi i nästa fas ska LD MA =, kunna adressera minnet. 2 M A MR=, Data från Adr läses... LD A =, NF=... och placeras i register A. Nästa klockcykel skall vara den första i ny FETCH-sekvens. 33 Centralenhetens t arbetsätt RESET FETCH EXECUTE NF NF NF NF NF NF RESET FETCH EXECUTE 34
18 RESET - Återställningsfaställ S RTN- Styrsignaler Kommentar beskr Talet FF 6 i R-registret kopplas ut på bussen. Bussinnehållet laddas i minnesadressregistret vid nästa klockpuls. Minnesinnehållet på adressen FF 6 läses. Det dataord som läses placeras i PC vid nästa klockpuls. Nästa klockcykel skall vara den första i FETCHsekvensen. (Starttillstånd) RESET 0 FF 6 R ALU-fkn = F 6, LD R =. R MA OE R =, LD MA =. ALU-funktionen väljs så att talet FF 6 finns på ALU:ns utgång. Laddingången på R- registret ettställs så att utvärdet från ALU n (FF 6 ) laddas i R-registret vid nästa klockpuls. 2 M PC MR=, Minnesinnehållet på LD PC =. I exemplet placeras adressen 0C i PC. En instruktion förutsätts finnas på denna adress. 35
LV6 LV7. Aktivera Kursens mål:
Aktivera Kursens mål: LV6 LV7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
ALU:n ska anslutas hur då?
Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
Minnessystem. Minneshierarki. Flyktigt eller icke flyktigt huvudsakliga egenskaper. Minneshierarki
Minneshierarki, minnestyper och teknologier Minneshierarki Ideally one would desire an indefinitely large memory capacity such that any particular word would be immediately available. We are forced to
Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.
Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner
Ext-3 (Ver 204-04-08) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner. Figur på sidan 2 i detta häfte visar hur datorn FLEX är uppbyggd. På sidan visas dessutom hur ALU:ns funktion väljs med styrsignalerna
Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner
Ext-3 (Ver 203-04-2) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner. Figur på sidan 2 i detta häfte visar hur datorn FLEX är uppbyggd. På sidan visas dessutom hur ALU:ns funktion väljs med styrsignalerna
Styrenheten 9/17/2011. Styrenheten - forts Arb s 120. LV4 Fo10. Aktivera Kursens mål: Kap 7 Blå
Aktivera Kursens mål: LV4 Fo10 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Koppla samman register och ALU till en dataväg Minnets uppbyggnad och anslutning till datavägen
EDA451 - Digital och Datorteknik 2010/2011. EDA Digital och Datorteknik
EDA 45 - Digital och Datorteknik Dagens föreläsning: Centralenheten och dess byggblock, läroboken kapitel 7 arbetsbokens kapitel 0-4 Ur innehållet: Laddbara register och bussar Överföring mellan register,
Centralenheten: ALU, dataväg och minne
Centralenheten: ALU, dataväg och minne Dagens föreläsning: Kompendium kapitel 7 Arbetsbokens kapitel 11,12 RTN - Register Transfer Notation Förenklat skrivsätt för att specificera operationer där register
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #14 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Vad vi har åstadkommit hittills: Med hjälp av kombinatoriska
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-
EDA451 - Digital och Datorteknik 2009/2010. EDA Digital och Datorteknik
EDA45 - Digital och Datorteknik 2009/200 EDA 45 - Digital och Datorteknik Dagens föreläsning: entralenheten och dess byggblock, läroboken kapitel 7 arbetsbokens kapitel 0-4 Ur innehållet: Laddbara register
Läsminne Read Only Memory ROM
Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har
F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen
68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder
Laboration nr 3 behandlar
(2013-04-20) Laboration nr 3 behandlar Konstruktion och test av instruktioner (styrsignalsekvenser) för FLISP Följande uppgifter ur Arbetsbok för DigiFlisp ska vara utförda som förberedelse för laborationen.
11/16/2012. Assemblernivå Beskrivning av funktion Automatiskt styrd borrmaskin Positionera borr Starta borr Borra genom arbetsstycke...
LV4 Fo10 Aktivera Kursens mål: Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Koppla samman register och ALU till en dataväg Minnets uppbyggnad och anslutning till datavägen
Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar
Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,
9/22/2012. Assemblernivå Beskrivning av funktion Automatiskt styrd borrmaskin Positionera borr Starta borr Borra genom arbetsstycke...
LV4 Fo10 Aktivera Kursens mål: Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Koppla samman register och ALU till en dataväg Minnets uppbyggnad och anslutning till datavägen
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #15 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Dataväg med pekarregister och stackpekare: I vår sjunde,
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #21 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Teknologier och hierarkier Minnestyper Vi har hittills
Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?
Styrteknik grundkurs Digitala kursmoment Binära tal, talsystem och koder Boolesk Algebra Grundläggande logiska grindar Minneselement, register, enkla räknare Analog/digital omvandling SR-latch med logiska
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #15 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Dataväg med pekarregister och stackpekare: I vår sjunde,
Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I
Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 Innehåll 1 Inledning 2 2 En enkel dator 2 3 Komponenter 3 3.1 Register............................... 3 3.2 Universalräknare..........................
Styrenheten styrsignalsekvenser programflödeskontroll
Styrenheten styrsignalsekvenser programflödeskontroll Kontroll av programflöde Instruktionerna är ordnade sekventiellt i minnet och utförs normalt i denna ordning. Vissa programkonstruktioner kräver dock
Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1
Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Digitala kursmoment D1 Binära tal, talsystem och koder D2 Boolesk Algebra D3 Grundläggande logiska grindar D4 Minneselement, register,
Tentamen. EDA432 Digital- och datorteknik, It DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Onsdag 12 Januari 2011, kl
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen EDA432 Digital- och datorteknik, It DIT790 Digital- och datorteknik, GU Onsdag 12 Januari 2011, kl. 14.00-18.00 Examinatorer
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #21 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Teknologier och hierarkier Minnestyper Vi har hittills
Digital- och datorteknik
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KURSBETECKNING Mekatronikingenjör (samt data- och elektroingenjör) Åk / lp
Digital och Datorteknik EDA /2010. EDA Digital och Datorteknik
EDA 45 - Digital och Datorteknik Dagens föreläsning: Assemblerprogrammering för FLEX, Extra material Ext 8 Ur innehållet: Programmerarens bild av FLEX Instruktionsuppsättning Register åtkomliga för programmeraren
Minnen delas in i två huvudgrupper, permanenta och icke permanenta. Non-volatile and volatile.
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 2 Tisdag 2005-08-30 Minnestyper. Atmega 16 innehåller följande minnestyper: SRAM för dataminne FLASH för programminne EEPROM för parametrar och konstanter. Minnen delas
Digital- och datorteknik. Mekatronik-, data- och elektroingenjör Åk 1/ lp 1o2. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven. vid flera tillfällen
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KURSBETECKNING Mekatronik-, data- och elektroingenjör Åk / lp o2 LEU43 EXAMINATOR
Digital- och datorteknik
Dessa sidor innehåller ett antal typ-prov som delas ut vid laborationerna. Syfte med dessa prov är att du skall känna att du hänger med på kursen att vi som godkänner dig på laborationsmomenten ser att
Grundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 2 Datamanipulation, Processorns arbete Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-09 IT och Medier 1 Innehåll CPU ALU Kontrollenhet Register
EDA215 Digital- och datorteknik för Z
EDA25 Digital- och datorteknik för Z Tentamen Måndag 7 december 2007, kl. 08.30-2.30 i M-salar Examinatorer Rolf Snedsböl, tel. 772 665 Kontaktpersoner under tentamen Som ovan. Tillåtna hjälpmedel Häftet
Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven. vid flera tillfällen. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KRSNAMN Digital- och datorteknik E (Något redigerad) PROGRAM: KRSBETECKNING Elektro Åk / lp 4 EDA26/DIT790 EXAMINATOR
Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion
Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa
EDA Digital och Datorteknik
Digital och Datorteknik EDA45 200/20 EDA 45 - Digital och Datorteknik Dagens föreläsning:, Extra material Ext 8 Ur innehållet: Programmerarens bild av FLEX Instruktionsuppsättning Register åtkomliga för
1 Introduktion till datortekniken. Innehåll GRUNDLÄGGANDE DATORTEKNIK FÖR HÖGSKOLANS INGENJÖRSUTBILDNINGAR KOMPENDIUM
1 Introduktion till datortekniken KOMPENDIUM GRUNDLÄGGANDE DATORTEKNIK FÖR HÖGSKOLANS INGENJÖRSUTBILDNINGAR Innehåll Del 1: (detta häfte) 1. Introduktion till datortekniken 7. Dataväg, ALU och minne 8.
Bilda styrsignalerna till datavägen RESET FETCH EXECUTE NF NF NF. Digital och Datorteknik EDA /2011. Digital och Datorteknik EDA /2011
EDA 45 - Digital och Datorteknik Dagens föreläsning:, exemplifierad med FLEX Arbetsboken kapitel 9-22 Ur innehållet: En automatisk styrenhet Grundläggande d instruktioner Adresseringssätt Konstruktion
Digital- och datorteknik
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KRSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KRSBETECKNING Data-, elektro- och mekatronikingenjör Åk / lp och LE43 EXAMINATOR
Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8
Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8 Processorns uppbyggnad Pipelining Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Innehåll Repetition av instruktionsformat
Digital- och datorteknik
Institutionen för data och informationsteknik. LP1o2 2013 (version 2013-11-07) Digital- och datorteknik Laborationer Laborationsserien omfattar totalt fyra laborationer som utförs i tur och ordning. Tiden
Digital- och datorteknik
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KRSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KRSBETECKNING EXAMINATOR Data-, elektro- och mekatronikingenjör Åk / lp och
En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.
1 3 4 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är
En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.
1 2 3 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Tallriksmodellen Stackoperationer Element kan endast
Mikroprogrammering I
ikroprogrammering I Olle Roos-datorn (fö2+) Björn Lindskog-datorn (lab) Att bygga en CPU Pipelinad dator (fö4,lab2) Variabel exekveringstid Variabelt format Inget överlapp Central styrenhet, som är mikroprogrammerad
EDA451 - Digital och Datorteknik 2010/2011. EDA Digital och Datorteknik 2010/2011
EDA 451 - Digital och Datorteknik 2010/2011 Ur innehållet: Vi repeterar kursens lärandemål Diskussion i kring övningstentor t Övriga frågor 1 Lärandemål Det övergripande målet är att den studerande ska
Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KURSBETECKNING Elektro Åk / lp 4 EDA26 EXAMINATOR Lars-Eric Arebrink TID FÖR
Tentamen. EDA432 Digital- och datorteknik, It DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Måndag 19 oktober 2009, kl
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen EDA432 Digital- och datorteknik, It DIT790 Digital- och datorteknik, GU Måndag 19 oktober 2009, kl. 08.30-12.30 Examinatorer
Exempel 3 på Tentamen
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Exempel 3 på Tentamen Grundläggande datorteknik Examinator Kontaktperson under tentamen Tillåtna hjälpmedel Häfte Instruktionslista
Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP.
Övningsuppgifter Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP. F.2 Ett antal på varandra följande minnesord har
TENTAMEN (Något redigerad)
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN (Något redigerad) KRSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KRSBETECKNING Data-, elektro- och mekatronikingenjör Åk /
Digital- och datorteknik
Institutionen för data och informationsteknik. LP4 2014 (version 2014-03-13) Digital- och datorteknik Laborationer Laborationsserien omfattar totalt fyra laborationer som utförs i tur och ordning. Tiden
Design av digitala kretsar
Föreläsningsanteckningar Föreläsning 15 - Digitalteknik Design av digitala kretsar Efter att ha studerat fundamentala digitaltekniska områden, ska vi nu studera aspekter som gränsar till andra områden.
Tentamen (Svar och lösningsförslag)
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen (Svar och lösningsförslag) LEU430 Digital- och datorteknik Måndag 19 oktober 2009, kl. 8.30-12.30 Examinator Lars-Eric
Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik
Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod
F9: Minne. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden.
1 F9: Minne Minneskonfiguration Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden 1 Minnen Minneskapslar kommer i olika storlekar, antal adresspinnar
Ext-14 (Ver 2005-11-21) Ext-14. FLEX-processorns styrenhet med fast logik
Ext-4 (Ver 2005--2) Ext-4 FLEX-processorns styrenhet med fast logik 2 Ext-4 FLEX-processorns styrenhet med fast logik En styrenhet för FLEX-processorn skall kunna generera alla styrsignaler till datavägen
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering (1)
Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KURSBETECKNING Elektro Åk / lp 4 EDA26 EXAMINATOR Lars-Eric Arebrink TID FÖR
Random Access Memory. Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya
Random Access Memory Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya Introduktion Historia Vad är RAM? Hur fungerar RAM? Dataöverföring, tidsklocka och termer Vilka är de olika typerna av RAM? Vad
Datorteknik. Föreläsning 6. Processorns uppbyggnad, pipelining. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål
Datorteknik Föreläsning 6 Processorns uppbyggnad, pipelining Mål Att du ska känna till hur processorn byggs upp Att du ska kunna de viktigaste byggstenarna i processorn Att du ska känna till begreppet
exempel på Tentamen 2
7 Digital- och datorteknik, tentamen 00-0-YY (9) Digital- och datorteknik - har du uppnått kursmålen? exempel på Tentamen. Blandade frågor: a) I figur visas den kodskiva som du arbetat med på laboration.
Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Använda en modern microcontroller
Aktivera Kursens mål: LV5 Fo12 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Använda en modern microcontroller Aktivera Förra veckans mål: Konstruera styrenheten. genom att. implementera olika
TENTAMEN. Digital- och datorteknik E. Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik. Elektro Åk 1/ lp 4 EDA216/DIT790
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KRSNAMN Digital- och datorteknik E PROGRAM: KRSBETECKNING Elektro Åk / lp 4 EDA26/DIT790 EXAMINATOR Lars-Eric Arebrink
HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp
HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se
Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden
Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data
Lösningsförslag tenta
Lösningsförslag tenta 2013-12-16 (Version 5 med reservation för eventuella fel. Uppdaterad 140417.) 1. X = 1010 0101 2 ; Y = 0101 1011 2 (8 bitars ordlängd) a) [0, 2 n 1] = [0, 2 8 1] = [0, 255] b) [ 2
Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning
Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som
System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet
Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera
Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning
Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som
Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. vid flera tillfällen. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: Data-, elektro- och mekatronikingenjör åk / lp och 2 KURSBETECKNING LEU43
Villkorliga hopp: 9/26/2011. Dagens mål: Du ska kunna.. Villrorliga (Relativa) hopp - forts Arb s 140. LV5 Fo12. LV5 Fo12. Aktivera Kursens mål:
Aktivera Kursens mål: Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Använda en modern microcontroller Aktivera Förra veckans mål: Konstruera styrenheten. genom att. implementera olika maskininstruktioner
Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Datorarkitektur Slideset 3 Agenda Datorns
Dataminne I/O Stack 0x005D 0x3D SP low byte 0x005E 0x3E SP high byte
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 4 Tisdag 2005-09-06 Stacken I datasammmanhang är en stack ett minnesområde. Det är processorn som använder stacken. För att skapa en stack anger man en adress i stackpekarregistret.
Detta häfte innehåller anvisningar om förberedelser och genomförande av fyra laborationer.
Institutionen för data och informationsteknik. Laborationshäfte i Digital- och datorteknik EDA215, EDA432, EDA451, DIT790 Detta häfte innehåller anvisningar om förberedelser och genomförande av fyra laborationer.
Digital- och datorteknik
Institutionen för data och informationsteknik. LP1-2 2014 (version 2014-08-26) Digital- och datorteknik Laborationer Laborationsserien omfattar totalt fyra laborationer som utförs i tur och ordning. Tiden
Minnen. Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004. Agenda. Slideset 4
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Minnen Slideset 4 Agenda Halvledarminnen
Assemblerprogrammering del 3
Assemblerprogrammering del 3 Dagens föreläsning behandlar: Kompendiet kapitel 9 och 10.4 Arbetsboken kapitel 16 Ur innehållet: Modularisering, subrutiner och strukturerad programutveckling (flödesdiagram)
Tentamen 3. EDAxxx Grundläggande Datorteknik DIT791 Grundläggande Datorteknik, GU. Måndag xx Oktober 20xx, kl
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen 3 EDAxxx Grundläggande Datorteknik DIT791 Grundläggande Datorteknik, GU Måndag xx Oktober 20xx, kl. 8.30-12.30 Examinator
General Purpose registers ALU I T H S V N Z C SREG. Antag att vi behöver skriva in talet 25 till register R18
F3 Föreläsning i Mikrodatorteknink 2006-08-29 Kärnan i microcontrollern består av ett antal register och en ALU. Till detta kommer också ett antal portar. Det finns 64 st portar. Några är anslutna mot
Tentamen. EDA432 Digital- och datorteknik, IT DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Måndag 18 Oktober 2010, kl
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen EDA432 Digital- och datorteknik, IT DIT790 Digital- och datorteknik, GU Måndag 18 Oktober 2010, kl. 8.30-12.30 Examinatorer
Digital Design IE1204
Digital Design IE1204 Kursomgång för Högskoleingenjörsinriktningarna: Datateknik, Elektronik och Datorteknik. F14 Halvledarminnen, mikrodatorn william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles
F9: Minne. Minneskonfiguration. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till Interface till olika typer av minnen Användningsområden
Minneskonfiguration F9: Minne Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden 1 Minnen Minneskapslar kommer i olika storlekar, antal adresspinnar
LABORATION DATORTEKNIK D. Pipelining. Namn och personnummer. Version: (OS,OVA,AN)
LABORATION DATORTEKNIK D Pipelining Version: 1.4 2016 (OS,OVA,AN) Namn och personnummer Godkänd 1 blank sida 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Syfte................................. 5 1.2 Förberedelser............................
LABORATION DATORTEKNIK Y,C,I DATORTEKNIK D
LABORATION DATORTEKNIK Y,C,I DATORTEKNIK D Beskrivning av MIA-systemet Version: 2.4 1983 (BL) 1998 (TS) 2010 (AE,OVA) 2013 (OVA) 2018 (KP) INNEHÅLL 1. Inledning... 3 2. Maskinspråksprogrammerarens datormodell...
CPU. Carry/Borrow IX. Programräknare
Laboration:. Jämförelser mellan assembler och C. CPU ACCA ACCD ACCB 8-bitars ackumulatorer eller 16- bitars ackumulator CCR 1 1 1 SXH I NZVC Flaggregister Carry/Borrow IX IY PC Indexregister X Indexregister
Assemblerprogrammering del 1
Assemblerprogrammering del 1 Dagens föreläsning behandlar: Kompendiet kapitel 9 Arbetsboken kapitel 15 Ur innehållet: Assemblerspråket Programmerarens bild Assemblering/disassemblering Funktion: Översätter
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
Praktiska kommentarer TSEA8 Datorteknik Y (och U) Föreläsning Kent Palmkvist, ISY Dagens föreläsning RISC Mer information om hur arkitekturen fungerar Begränsningar Lab extra tillfälle för redovisning
MANUALBLAD MODULER TILL DIGITALMASKINEN
MANUALBLAD MODULER TILL DIGITALMASKINEN Inst för Datorteknik 2006. v2.02, 061014 1 DIGITALMASKINEN... 3 MANÖVERPANELEN... 5 2-INGÅNGARS AND... 6 2-INGÅNGARS NAND... 7 3-INGÅNGARS NAND... 8 4-INGÅNGARS
Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre
Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel
Exempel 2 på Tentamen med lösningar
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Exempel 2 på Tentamen med lösningar Grundläggande datorteknik Examinator Kontaktperson under tentamen Tillåtna hjälpmedel Häfte
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA8 Datorteknik Y (och U), föreläsning, Kent Palmkvist 8-4-6 TSEA8 Datorteknik Y (och U) Föreläsning Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Laboration 4 tips Sorteringsalgoritm använder A > B i flödesschemat
TENTAMEN. Digital- och datorteknik. Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik LEU431. Lars-Eric Arebrink
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: Data-, elektro- och mekatronikingenjör åk / lp och 2 KURSBETECKNING LEU43
Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.
Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 2 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 2 Check av övningar Von Neumann arkitekturen Minne, CPU, I/O Instruktioner och instruktionscykeln
Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647
Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel
Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:
F: Minneselement Innehåll: - Latchar - Flip-Flops - egister - Läs- och skrivminne (andom-access Memory AM) - Läsminne (ead Only Memory OM) Ett minneselements egenskaper Generellt sett så kan följande operationer
Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. vid flera tillfällen. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KRSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KRSBETECKNING Elektro Åk / lp 4 EDA26 EXAMINATOR Lars-Eric Arebrink TID FÖR