UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN - NÄLSTASKOLAN. Klubb Kompis. Arbetsplan för verksamhetsår

Relevanta dokument
Fritidshemmet Tian. Arbetsplan för verksamhetsår Mikaela Hedström

Arbetsplan för verksamhetsår

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Elevens utvecklingsmål

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

1. Skolans värdegrund och uppdrag

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Statens skolverks författningssamling

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Arbetsplan för Violen

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Arbetsplan. Killingens förskola

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Skolplan för Tierps kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Läroplan för förskolan

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Lokal arbetsplan för. Daggkåpan. läsåret 14/15

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Tyck till om förskolans kvalitet!

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2016/2017

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

LOKAL ARBETSPLAN 2014

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

VäneRyr förskola, F-klass, skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

En förskola på kristen grund

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan

Senast ändrat

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Verksamhetsplan för Väsby skolas fritidshem

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Arbetsplan för Ängen,

Fritidsverksamheten på Östermalmsskolan utgår från de nationella styrdokumenten Skollagen, Lgr 11 och Allmänna råd för fritidshem..

Transkript:

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN - NÄLSTASKOLAN Klubb Kompis Arbetsplan för verksamhetsår 2015-2016 Mellanstadieverksamhet Klubb Kompis Uppdaterat: 2015-07-02 Innehåller riktlinjer och information om bland annat den pedagogiska verksamheten på Nälstaskolans mellanstadieverksamhet Klubb Kompis. Med reservation för eventuella ändringar!

Innehåll Syfte med dokumentet... 3 Organisation... 3 Verksamhet... 3 Verksamhetsmål... 4 Utveckling och lärande... 4 Samarbete... 5 Kommunikation... 6 Kontakt... 6 Utvärdering... 6 Referenser... 6 2

Syfte med dokumentet Detta dokument har som syfte att tydliggöra grunderna som vår verksamhet bygger på för våra brukare. Samtidigt syftar dokumentet till att uppmana till en kritisk granskning av denna verksamhet för att möjliggöra en konstruktiv dialog som kan utgöra en grund till vidareutveckling av den. Organisation Mellanstadieverksamheten Klubb Kompis lokaler ligger på första våningen av skolans nya tillfälliga lokaler (Solängen). Vi som arbetar på Klubb Kompis under läsåret 2015-2016 heter Ylva Jansson (elevassistent) och Georgios Stratigentas (lärare i bild och fritidshem). Vår arbetstid är förlagd huvudsakligen för att täcka eftermiddagsverksamheten och elevassistenterna är kopplade till, följer med och assisterat specifika elever. Vår elevgrupp består av 42 elever (informationen om organisationen publiceras med reservation för ändringar under läsåret). Verksamhet Fritidshemmets uppdrag är att komplettera utbildningen, att stimulera elevernas utveckling och rekreation och att erbjuda dem en lärorik och meningsfull fritid. (Skollagen, 2010:800, 14e kap, 1, 25e kap). Då utbildningen till stora delar handlar om att överföra och utveckla ett kulturarv, värden, traditioner, språk och kunskaper (SKOLFS 2011:19), fokuserar vi på elevernas sociala processer samtidigt som vi stödjer dem i att utveckla sociala nätverk och förståelse för de sociala koder och normer som vårt samhälle vilar på. Vår verksamhet utgår från en helhetssyn som grundas på eleven och elevers behov, en demokratisk grund och ifrån att alla människor är lika värda. Läroplanens och skolans ledord och värdegrund utgör grunden för vår verksamhet och vi arbetar aktivt med att synliggöra den, tydliggöra den samtidigt som vi stödjer våra elever i att utveckla rättkänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Vi strävar efter att ge våra elever ett reellt inflytande genom att tillämpa olika metoder för att inventera deras intressen. Vår ökade närvaro i gruppen är en förutsättning till att fånga elevernas intressen som vi sedan baserar vår verksamhet på. Skapande verksamhet är en viktig del i lärandet och har stor betydelse i elevers tillägnande av kunskap. Därför erbjuder vi rikligt med tillfällen där eleverna kan initiera och utveckla egna kreativ och skapande aktiviteter, inom ramarna för våra resurser och skolans uppdrag och värdegrund. Vår verksamhet är förlagd på skolgården och i våra lokaler som på skolans nya tillfälliga lokaler (Solängen). Vi tycker att det är viktigt att vår inne- och utemiljö är trygg och stimulerande. Därför lägger vi stor vikt i att utveckla ett lämpligt förhållningssätt som kan möjliggöra detta. Vi uppmanar eleverna att använda ett rikt och nyanserat språk som lyfter fram och tydliggör vår värdegrund och våra ledord. Vår pedagogiska filosofi utgår ifrån demokratiska principer och från principerna för ansvarsfriheten, vilket innebär att vi strävar efter att utveckla en relation till eleverna som bygger på förtroende och ömsesidig respekt. Vi strävar efter att, så tydligt som möjligt, definiera de friheter som vi kan avnjuta, både inomhus och utomhus, samtidigt som vi lägger stor vikt i att skapa de förutsättningar som behövs för att eleverna ska förstå vilket ansvar som medföljer. Ett exempel som tydliggör prinripen om ansvarit frihet är vårt förhållningssätt i våra lokaler. Vi har friheten att röra oss i de lokaler som vi har blivit tilldelade och använda oss av de resurser som finns 3

för våra aktiviteter. Ansvaret innebär att vi respekterar miljön, vi plockar undan efter oss, vi använder oss av samtalston när vi pratar med varandra, vi går och vi sköter miljön på bästa möjliga sätt. Elever som har svåritheter att sköta ansvaret kommer att hänvisas till vår utemiljö där de kan få möjlighet att delta i uteaktiviteter. Mellanstadieverksamheten Klubb Kompis är en öppen verksamhet vilket innebär att familjerna själva avgör när och hur ofta eleverna ska delta. Av säkerhetsskäl är det dock ytterst viktigt att eleverna anmäler sig både när de kommer till verksamheten och när de går hem. Fakturering av terminsavgift kommer att ske i april för vårterminen och i november för höstterminen, och baseras på elevavläsningen i mars respektive oktober. Fakturering av mellanmålsavgift kommer att ske en gång per månad i efterskott. Om fakturabeloppet understiger 100 kr ackumuleras det till nästkommande månad. En slutfakturering kommer att ske för varje termin där även fakturor på belopp under 100 kommer med (id ändringar av betalningsrutinerna kommer vi att uppdatera den här informationen). Verksamhetsmål Eftersom mellanstadieverksamheten inte är en obligatorisk skolform finns det inga mål som våra elever ska uppnå utan mål som vi ska sträva efter. Förutom skolans övergripande åtaganden om grov- och finmotorik kan våra elever få möjlighet att uppleva olika uttryck för kunskaper samt pröva och utveckla olika uttrycksformer. Vår verksamhet strävar efter att erbjuda möjligheten till att våra elever ska få uppleva olika känslor och stämningar. Genom skapande verksamhet i bild, text och form, musik, drama mm. erbjuder vi tillfällen för att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter som bidrar till en harmonisk bildning och utveckling. Målet med vår verksamhet är att erbjuda tillräckligt många tillfällen till socialt samvaro, skapande verksamhet, rörelseaktiviteter m.m. för att garantera att alla elever som går på mellanstadieverksamheten Klubb Kompis ska kunna ha möjlighet att delta. Det resultat som vi vill uppleva är: Att eleverna har utvecklat förståelse för grundläggande demokratiska principer, för skolans värdegrund och ledord, och för principerna om ansvarsfrihet. Detta kan vi se genom att observera hur eleverna väljer att förhålla sig till varandra, till vuxna och till vår miljö. Vi vill uppleva att de antigen initierar egna aktiviteter (i grupp eller enskilt), eller väljer att ingå i de aktiviteter som vi erbjuder, genomför dem med respekt för varandra och för miljön, och avslutar dem genom att bland annat återställa miljön till dess ursprungliga skick. Att både elever och vuxna har utvecklat ett förhållningssätt och ett bemötande som bygger på förtroende och ömsesidig respekt. Här vill vi uppleva att både elever och pedagoger föredrar en konstruktiv dialog för att framföra sina åsikter vilket innebär att de destruktiva konflikterna mellan eleverna och mellan elever och pedagoger minskar. Utveckling och lärande En förutsättning för att vi ska kunna erbjuda eleverna en lärorik och stimulerande fritid är att vi ständigt utvecklar vår verksamhet genom aktiva diskussioner kring grundläggande värden och 4

begrepp. Vi iscensätter ett antal tillfällen där vårt lärande är i fokus. Detta genom planeringsträffar både återkommande men även spontant anordnade. Kärnan i vårt lärande är att vi diskuterar om vår verksamhet och organisation, reflekterar kring vår praktik och diskuterar de områden som vi känner att vi behöver utveckla. Dessa områden kan uppkomma efter diskussion och återkoppling med föräldrar och elever. Vi samlar in data som kan ligga till grund för analys genom observationer och genom input från elever, föräldrar och från diskussion och reflektion med andra pedagoger på skolan. Efter analys diskuterar vi kring möjliga lösningar som vi kan använda oss av för att, inom ramarna för vårt uppdrag och för vår professionella yrkesroll, vidareutveckla verksamheten och möta de förväntningar som definieras. Samarbete Skolan ska i samarbete med hemmet främja elevers utveckling till ansvarstagande samhällsmedborgare. Skolan ska vara ett stöd för hemmet i ansvaret för barnens fostran och utveckling (lgr11, s. 9). Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll (lgr11, s. 10). Att våra elever ska kunna utveckla god förståelse för de grundläggande principer som definierar ansvarsfriheten behövs engagemang från både föräldrar och pedagoger. Vi behöver ständigt diskutera med eleverna och reflektera kring skolans ledord och värdegrund samtidigt som vi, på ett tydligt och konsekvent sätt tillämpar dem. I vårt uppdrag ingår dessutom ett tillsynsansvar, ett ansvar att se till att eleverna utvecklar sitt ansvarstagande och vi stödjer dem i den processen genom en rad moment. Förhållningssätt är också ett område som vi arbetar med. Respekt för individens integritet, okränkbarhet och rättigheter utgör viktiga punkter i vår pedagogiska filosofi. En av våra grundläggande inställningar är att vi ska bete oss mot andra som vi vill att andra ska bete sig mot oss. Trevligt och respektfullt bemötande är en förutsättning för att vi ska kunna erbjuda eleverna en god verksamhet av hög kvalitet. Vi kommer att lägga stor vikt i hur vi bemöter varandra och vi kommer att ha tät kontakt med hemmet i arbetet för att utveckla ett ännu mer respektfullt förhållningssätt till varandra. Vi lägger stor vikt i att använda ett rikt, nyanserat och trevligt språk i samtalston när vi pratar med varandra. Nonchalans, kränkande kommentarer och otrevligt beteende är något som vi kommer att ha nolltolerans till. Forskningen gör det klart att föräldrarnas engagemang i elevernas skolgång är av stor vikt. En del tror att föräldrarnas utbildning och inkomst påverkar mest men inte enligt Lennart Grosin (2001) som har sammanfattat ett antal forskningsresultat och egen erfarenhet för att formulera hemmets läroplan. Det som vi förväntar oss av er som föräldrar är därför att ni engagerar er i elevernas skolgång och visar intresse för de lärande- och utvecklingsprocesser som eleverna ingår i. Vi förväntar oss även att vi upprätthåller och utvecklar en tydlig professionell relation till varandra där en öppen dialog och reflektion är viktiga inslag. Vi ser gärna att ni håller kontakt med oss och besöker oss ofta. Det är inte bara bra för dig som förälder och oss som institution att växla information med varandra. Eleverna uppskattar det och känner att deras föräldrar lägger vikt i deras skolgång och i deras tid hos oss. 5

Föräldrarna är elevernas största förebilder och de ställs ofta in efter föräldrarnas uppfattning. Vi ser därför gärna att du som förälder kommunicerar med eleven om skolan på ett sätt som gör att eleven får positiva förväntningar om sin tid hos oss. Det är därför viktigt att synpunkter som kan handla om verksamhetens utvecklingsområden tas utanför elevernas sfär. Vi är tacksamma om ni kommunicerar era synpunkter med oss utan att de påverkar eleverna, deras inställning och deras förväntningar på oss. Kommunikation Det är viktigt att vi utvecklar en stabil kanal för kommunikation och skolwebben är en säker och stabil kanal för kommunikation. Vi kommer att informera er om sådant som händer i verksamheten och de olika aktiviteter som erbjuds via skolwebben och ni har möjlighet att kommunicera med oss via skolwebbens meddelandefunktion. Vi uppskattar och uppmuntrar den typen av kommunikation då det sker en form av dokumentation samtidigt. Kontakt Vi har en direktlinje till vårt fritidshem och numret är 08 508 05??? (telefonsvarare som vi lyssnar av vid ett antal tillfällen under eftermiddagen). Vi prioriterar och strävar efter högsta möjliga vuxennärvaro i elevgruppen och det stöd som vi kan ge till de lärprocesser som utvecklas mellan elever, mellan elever och pedagoger, och mellan eleverna och den pedagogiska miljön. Detta innebär att vi svarar i telefon i mån av tid. Vid akuta situationer finns det möjlighet att kontakta skolans expedition under öppettiderna. Möjligheterna att svara i telefon ökar när elevantalet minskar allteftersom eleverna har gått hem för dagen. Utvärdering Vi utvärderar våra mål i samband med start eller avslutning av ett verksamhetsår. De reflektioner, lärdomar och erfarenheter som vi gör ligger till grund för vidareutvecklingen av vår verksamhet nästkommande år. I samband med våra utvärderingar kan vi komma att erbjuda er möjlighet att utvärdera vår verksamhet genom underlag från dokumenterade observationer, enkätundersökningar, intervjuer och de synpunkter som har kommit in från eleverna och föräldrarna under verksamhetsåret. Vi är då mycket tacksamma om ni bidrar med era synpunkter som är en värdefull källa till kunskap och underlag för analys och lärande för oss. Referenser Grosin, L. (2001). Alla föräldrar kan, Hemmets Läroplan vad föräldrar kan göra för att deras barn skall klara sig bra i skolan. Stockholm: Lennart Grosin. SKOLFS 2011:19. Läroplan för grundskolan, särskolan och fritidshem. Stockholm: Skolverket. Skollagen, 2010:800. 6