Rapport Datum: 2017-10-12 Förändrat gränssnitt arbetsterapeuter och fysioterapeuter Omvärldsspaning
Förändrat gränssnitt arbetsterapeuter och fysioterapeuter Omvärldsspaning 2017-10-12 Revidering av felaktiga siffror har genomförts 2018-01-22
Innehåll 1. Bakgrund... 4 1.1 Beskrivning av uppdraget... 4 1.2 Motivering till val av län... 5 1.3 Metod för faktainhämtning... 5 2. Vad skiljer ut Örebro län i kartläggningen?... 5 2.1 Gränssnittet... 5 2.1.1 Slutsatser och reflektioner över gränssnittet... 6 2.2 Uppdrag och arbetsuppgifter för fysioterapeut... 6 2.3 Uppdrag och arbetsuppgifter för arbetsterapeut... 6 2.3.1 Slutsatser och reflektioner över uppdrag och arbetsuppgifter... 7 2.4 Teamarbetet mellan arbetsterapeut och fysioterapeut i kommunen... 7 2.5 Teamarbetet mellan arbetsterapeut och fysioterapeut på vårdcentral... 7 2.5.1 Slutsatser och reflektioner över teamarbete... 8 3. Analys av statistik... 8 3.1 Andel årsarbetare per invånare... 8 3.2 Rehabilitering för långtidssjukskrivna... 10 4. Mål och indikatorer för rehabilitering... 10 5. Framgångsfaktorer... 11 6. Arbetsgruppens sammanfattning... 12 Region Örebro län Förändrat gränssnitt arbetsterapeuter och fysioterapeuter Datum: 2018-01-22 3 (12)
1. Bakgrund 1.1 Beskrivning av uppdraget I slutet av 2015 beslutade Chefsgruppen för samverkan social välfärd och vård att en arbetsgrupp skulle utses av länsdelsgrupperna, med representanter från olika verksamheter. Följande personer har ingått i gruppen och representerat: Anette Jansson - Hälso- och sjukvården Eva Jöbo - Örebro länsdelsgrupp Inga Blomstrand - Örebro länsdelsgrupp Helena Tholin - Örebro länsdelsgrupp Sofia Sedin (Jeanette Gunther) - Västra länsdelsgruppen Karolina Stridh - Hälsovalskansliet Karin Brage - Södra länsdelsgruppen Siv Gunnarsson - Norra länsdelsgruppen Margit Gehrke Flyckt - Regional utveckling Arbetsgruppen fick uppdraget att beskriva patienternas behov och nuvarande processer för rehabilitering. Syftet var att komplettera tidigare utredningars beskrivningar av bristerna ur ett organisationsperspektiv. För att förtydliga bilden av hur rehabilitering bedrivs inom primärvårds- och kommunal nivå och vilka konsekvenser nuvarande gränssnitt får för patienten. Det arbetsgruppen kom fram till i processkartläggningen bekräftade den sedan tidigare redovisade bilden att patienterna inte får sina behov bedömda och att de inte får de insatser de har behov av. Det finns stora brister i teamsamverkan, informationsöverföring och framförallt att rehabiliteringsinsatserna och resurserna utgår ifrån organisationens strukturer och inte från patienternas behov. Patientens och anhörigas möjlighet till delaktighet i beslut om rehabilitering är väldigt begränsade. Kompetensbristen hos olika personalgrupper bidrar till att rehabilitering inte uppmärksammas eller prioriteras i förhållande till övrig vård och omsorg. Resultatet redovisades i Chefsgruppen för samverkan social välfärd och vård 2016-12-08. 1 Befintlig arbetsgrupp fick ett nytt uppdrag att genomföra en omvärldsspaning och titta på minst 3 exempel i närliggande eller likvärdiga regioner utifrån: hur har man organiserat resurser för rehabilitering i öppenvården vilka resurser finns för olika patientgrupper med behov av rehabilitering och vilka arbetsuppgifter ingår för arbetsterapeut och fysioterapeut finns det några mål och indikatorer för rehabilitering Arbetet rapporteras till chefsgruppen 2017-10-20. 1 PM Lägesrapport från arbetsgruppen - förändrat gränssnitt arbetsterapeuter och fysioterapeuter? 4 (12) Förändrat gränssnitt arbetsterapeuter och fysioterapeuter Datum: 2018-01-22 Region Örebro län
1.2 Motivering till val av län Gruppen valde att titta på fyra län som i förhållande till Örebro län ligger geografiskt nära och har en liknande storlek. De valda länen är Jönköpings län, Södermanlands län, Värmlands län och Östergötlands län. Värmlands län valdes utifrån att länet är en etablerad samvekanspart inom Region Örebro läns hälso- och sjukvård. Jönköpings län ligger långt framme i kvalitetsarbete i många nationella mätningar och valdes på grund av detta. I varje län valde vi att titta på en stor kommun, en mellan stor kommun och en liten kommun för att spegla de olika förutsättningar och utmaningar som finns beroende av storlek. I beskrivning av län syftar vi på de tre kommunernas gemensamma data. 1.3 Metod för faktainhämtning Vid faktainsamlingen användes en intervjumall speciellt framtagen för att intervjua rehabiliteringschefer eller MAS/MAR i kommunerna och en speciell mall för intervjuer av chefer, verksamhetskontroller i primärvården/på vårdcentralerna. I intervjumallarna fångas bl.a. organisation, antal årsarbetare och arbetsuppgifter. Det blev ett komplicerat arbete att få fram alla fakta och framförallt svårigheter med att få fram rätt antal årsarbetare. Överraskande att det i flera län inte finns någon i hälso- och sjukvårdsorganisationen som har kännedom om antalet fysioterapeuter eller arbetsterapeuter inom öppenvården. Det finns fortfarande viss osäkerhet kring antal årsarbetare pga. vakanta tjänster och om vi har fått in rätt svar. 2. Vad skiljer ut Örebro län i kartläggningen? 2.1 Gränssnittet Tröskelprincipen som gränssnitt finns i alla de andra länen och omfattar även arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Tröskelprincipen innebär att vårdtagare som utan större svårighet kan ta sig till vårdcentralen är regionen/landstingets ansvar. Vårdtagare som inte kan ta sig till vårdcentralen eller har behov av vård i hemmet är kommunens ansvar. Örebro läns gränssitt är unikt i Sverige och innebär att kommunens arbetsterapeut ansvarar för alla artbetsterapeutinsatser och primärvårdens fysioterapeut ansvarar för alla fysioterapeutinsatser inom öppenvården. Region Örebro län Förändrat gränssnitt arbetsterapeuter och fysioterapeuter Datum: 2018-01-22 5 (12)
2.1.1 Slutsatser och reflektioner över gränssnittet Gränssnittet i Örebro län gör det inte möjligt för vissa patientgrupper att få en bedömning/behandling av arbetsterapeut eller fysioterapeut i öppenvården. Patienter med långvarig smärta, långtidssjukskrivning, stress och psykisk ohälsa är grupper som inte blir bedömda eller får behandling av arbetsterapeut på vårdcentral i Örebro län. Konsekvensen blir att vårdtagare som besöker vårdcentralen och har behov av rehabilitering får bedömning/behandling av fysioterapeut och bara i undantagsfall av en arbetsterapeut. Motsvarande konsekvens drabbar personer inom kommunens uppdrag 2 som får bedömning/behandling av arbetsterapeut men i liten omfattning får behandling av en fysioterapeut. 2.2 Uppdrag och arbetsuppgifter för fysioterapeut De uppdrag och arbetsuppgifter som fysioterapeut utför inom primärvården på vårdcentralen överensstämmer väl i alla län. Däremot har fysioterapeuter i Örebro län ett utvidgat uppdrag som även innefattar kommunens vård- och omsorg. Fysioterapeutens huvudsakliga arbetsuppgifter inom kommunen är bedömningar och förskrivning av hjälpmedel. Träning instrueras ofta till vårdpersonal. 3 Personalutbildning prioriteras inte. Geografiskt läge och liten resurs gynnar inte teamarbete. I Örebro län finns det hemrehabsjukgymnaster för personer över 65 år som en riktad resurs som syftar till att förstärka möjligheterna till rehabilitering i hemmet för äldre, i samarbete med kommunen/privata aktörer. I övriga undersökta län finns fysioterapeuter anställda i kommunens verksamheter. Fysioterapeutens huvudsakliga arbetsuppgifter inom kommunens vård- och omsorg är bedömning, träning, förskrivning av hjälpmedel, instruktion till personal samt personalutbildning. 2.3 Uppdrag och arbetsuppgifter för arbetsterapeut Arbetsuppgifterna för arbetsterapeuter anställda i kommunen överensstämmer väl med övriga län, förutom att arbetsterapeuterna i Örebro län har ett utvidgat uppdrag som omfattar att tillgodose behov av arbetsterapi på primärvårdsnivå. Detta uppdrag genomförs i huvudsak i hemmet och består av bedömning/träning av aktivitet, förskrivning av hjälpmedel, anpassning av boendemiljön, instruktion till personal samt personalutbildning. Viss handrehabilitering utförs inom primärvårdsuppdraget 2 I det kommunala uppdraget ingår vård- och omsorgsboenden, hemsjukvård, dagrehabilitering/dagvård, boenden inom funktionshinderomsorgen och socialpsykiatrin. 3 PM Lägesrapport från arbetsgruppen - förändrat gränssnitt arbetsterapeuter och fysioterapeuter? 6 (12) Förändrat gränssnitt arbetsterapeuter och fysioterapeuter Datum: 2018-01-22 Region Örebro län
men i de övriga länen sker detta på vårdcentralen med närhet till övriga inblandade professioner. I övriga län finns arbetsterapeuter anställda på vårdcentralen. Deras huvudsakliga arbetsuppgifter är handrehabilitering, demensutredning, rehabilitering av långtidssjukskrivna och stress/smärtkurser. De ansvarar också för gruppverksamhet kopplat till olika diagnoser inom primärvårsuppdraget. Rehabilitering av långtidssjukskrivna, stress/smärtkurser och gruppverksamhet erbjuds inte av arbetsterapeuter i Örebro län 2.3.1 Slutsatser och reflektioner över uppdrag och arbetsuppgifter Det som skiljer ut Örebro län från övriga län är att arbetsterapeuter och fysioterapeuter har ett stort uppdrag som sträcker sig över två huvudmän. Följden blir att det är svårt att vidmakthålla kompetens och att det uppstår kunskapsluckor inom vissa områden. Detta leder till att uppdraget inte uppfylls helt hos den huvudman där man inte har sin anställning. Konsekvensen av detta blir att vissa patientgrupper går helt miste om behandlingar av arbetsterapeut och fysioterapeut i vårt län. 2.4 Teamarbetet mellan arbetsterapeut och fysioterapeut i kommunen Teamarbetet mellan arbetsterapeut och fysioterapeut inom kommunen beskrivs genomgående som väl fungerande i övriga län. Sörmland beskriver att arbetsterapeut och fysioterapeut jobbar nära tillsammans i par/team med bedömning/träning av aktivitet och funktion samt förskrivning av hjälpmedel. I ett annat län ser man det som en framgångsfaktor att teamsamverkan leder till ett tvärprofessionellt arbete samt att ett rehabiliterande arbetssätt stärks i alla verksamheter. I Örebro län förekommer visst teamarbete mellan arbetsterapeut och fysioterapeut i bedömning/träning. Ibland görs gemensamma bedömningar, t ex vid hembesök. Arbetsterapeuten har också ofta rollen att förmedla information om personer med behov av bedömning till fysioterapeut. 2.5 Teamarbetet mellan arbetsterapeut och fysioterapeut på vårdcentral Teamarbetet mellan arbetsterapeut och fysioterapeut på vårdcentral i övriga län är välfungerande och beskrivs i Sörmland och Värmland som samverkan kring patienter med långvarig smärta, artros, långtidssjukskrivning, stress och psykisk ohälsa. Region Örebro län Förändrat gränssnitt arbetsterapeuter och fysioterapeuter Datum: 2018-01-22 7 (12)
I Örebro län förekommer nästan inget teamarbete mellan arbetsterapeut och fysioterapeut i bedömning/träning på primärvårdsnivå. Arbetsterapeut ingår inte i något teamarbete på vårdcentralen. 2.5.1 Slutsatser och reflektioner över teamarbete I övriga län har resurser för rehabilitering organiserats så att goda förutsättningar finns för teamarbetet mellan arbetsterapeut och fysioterapeut. Teamarbetet framhävs som en av framgångsfaktorerna för effektiv rehabilitering inom öppenvården. Teamarbetet i Örebro län påverkas negativt av många olika faktorer så som geografiskt avstånd, skilda dokumentationssystem, att det saknas tydlighet i uppdraget, som ger möjlighet till olika tolkning, samt att man är anställd av olika huvudmän. Konsekvensen blir att patientens möjlighet att samtidigt få en bedömning av arbetsterapeut och fysioterapeut vid besök på vårdcentral eller i hemmet är väldigt begränsade i vårt län. 3. Analys av statistik För att kunna jämföra insamlad data har vi utgått ifrån antal invånare per kommun och län. I beskrivning av län syftar vi på de tre undersökta kommunernas gemensamma data. De tre kommunernas andel varierar mellan 42 % - 62 % av länets totala befolkning. Den höga andelen av befolkningen gör att vi bedömer att siffrorna ger en god bild av bemanningen i länen. Vi redovisar andel årsarbetare i respektive yrkesgrupp med anställning i kommun och på vårdcentral samt totalt andel rehabpersonal (arbetsterapeuter och fysioterapeuter) per kommun och län. Se bilaga 1. 3.1 Andel årsarbetare per invånare Analysen visar att av kartlagda län så har Örebro län flest antal invånare per årsarbetande rehabpersonal med 1170 inv./rehabpersonal och skillnaden är störst till Jönköpings län som har 867 inv./rehabpersonal. Om man istället beskriver andel arbetsterapeuter och fysioterapeuter fördelade per invånare totalt i länen får man fram följande bild. 8 (12) Förändrat gränssnitt arbetsterapeuter och fysioterapeuter Datum: 2018-01-22 Region Örebro län
0,2% 0,1% 0,1% 0,0% Andel arbetsterapeut och fysioterapeut per invånare totalt per län (3 kommuner sammanlagt) 0,10% 0,10% 0,12% 0,11% 0,09% Totalt Sörmland Totalt Östergötland Totalt Jönköpings län Totalt Värmland Totalt Örebro län Andel årsarbetare arbetsterapeut per invånare Andel årsarbetare fysioterapeut per invånare Andel årsarbetare rehabpersonal (AT+FYS) per invånare Tabellen visar att Örebro ligger lägst avseende den totala andelen rehabpersonal resurs per invånare. Det skiljer sig dock väsentligt i fördelning av andel årsarbetare mellan yrkesgrupperna. 0,08% 0,06% 0,04% 0,02% 0,00% Andel arbetsterapeut per invånare kommun-primärvård totalt per län (3 kommuner sammanlagt) Sörmlands län Östergötlands län Jönköpings län Värmlands län Örebro län Andel arbetsterapeut primärvård per invånare Andel arbetsterapeut kommun per invånare Tabellen visar att i Östergötlands län är det lägst andel årsarbetare arbetsterapeut per invånare men att skillnaden inte är så stor till Sörmlands och Värmlands län. 0,08% 0,06% 0,04% 0,02% 0,00% Andel fysioterapeut per invånare kommun-primärvård totalt per län (3 kommuner sammanlagt) Sörmlands län Östergötlands län Jönköpings län Värmlands län Örebro län Tabellen visar att i Örebro län är det betydligt mindre andel årsarbetare fysioterapeut per invånare än i övriga län. Andel fysioterapeut primärvård per invånare Andel fysioterapeut kommun per invånare Region Örebro län Förändrat gränssnitt arbetsterapeuter och fysioterapeuter Datum: 2018-01-22 9 (12)
Rehabilitering för långtidssjukskrivna Arbetsgruppen konstaterar att samtliga kartlagda län arbetar med patientgrupper med låarig smärta, långtidssjukskrivning, stress och psykisk ohälsa. Teamarbetet mellan arbetsterapeut och fysioterapeut på vårdcentral i övriga kartlagda län är välfungerande och beskrivs framförallt som samverkan kring dessa patientgrupper. Det finns inte något teamarbete mellan arbetsterapeut och fysioterapeut kring dessa patienter och patienterna bedöms ej av arbetsterapeut på vårdcentral i Örebro län. Örebro län har högst sjukpenningtal i jämförelse med granskade län (12.9 dagar). Sjukpenningtalet 4 är ett mått på sjukskrivningarnas omfattning. Riksdagens mål är att sjukpenningtalet ska komma ner till 9,0 dagar vid utgången av 2020. 14 12 10 8 6 4 2 0 Sjukpenningtalet per län 2016 12,2 8,7 Sörmlands län Östergötalands län 11,2 11,6 Jönköpings län Värmlands län 12,9 Örebro län I tabellen ovan ser vi en spridning av sjukpenningtalet i kartlagda län. Det är ett högt tal i Örebro län och Östergötlands län ligger bäst i jämförelse med kartlagda län och är även bäst i landet. 4. Mål och indikatorer för rehabilitering I de undersökta länen har vi hittat väldigt få tydliga mål för rehabiliteringsområdet. De mål som vi har fått fram är att alla ska ha tillgång till nybesök hos fysioterapeut inom 5 dagar på vårdcentral och antal fysioterapeut/1000 listade i Östergötlands län. Ett annat är antalet kopplade åtgärder vid identifierad risk i Senior alert i Jönköpings kommun. I flera län framförs att man saknar tydliga mål och att arbete pågår för att ta fram mål. Det som till stor del mäts idag är statistik och nyckeltal. I kommunerna handlar det om att registrera antal personer inom olika boendeformer som har fått en bedömning 4 Definition av sjukpenningtalet antal utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16 64 år 10 (12) Förändrat gränssnitt arbetsterapeuter och fysioterapeuter Datum: 2018-01-22 Region Örebro län
av arbetsterapeut och fysioterapeut, antal teamregistreringar/åtgärder i Senior alert, antal genomförda SIP 5. På vårdcentralerna handlar det t.ex. om att registrera antal nybesök, antal återbesök, antal förskrivna FaR 6, antal rehabiliterings planer, antal BOA 7 -registreringar och att följa insatser för rehabilitering utifrån olika diagnosspecifika nationella riktlinjer. Slutsatsen är att det i kartlagda län inte har kunnat identifieras tydliga mål och indikatorer för att mäta rehabilitering. Det saknas även nationella mål och indikatorer för rehabilitering inom öppenvården. Fackförbunden Sveriges Arbetsterapeuter och Fysioterapeuterna ingick 2014 i ett gemensamt projekt med Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting, m.fl. för att utveckla indikatorer som kan användas för att följa upp äldres vård- och omsorgsprocesser och socialtjänstens äldreomsorg med fokus på rehabilitering. Resultatet från projektet har redovisats i en rapport Utveckling av indikatorer för äldres rehabilitering 8 5. Framgångsfaktorer Den framgångsfaktor för rehabilitering som identifierats i de granskade länen är ett nära samarbete mellan arbetsterapeut och fysioterapeut. På vårdcentralen arbetar de tillsammans med grupper kring långvarig smärta, stressgrupper, artrosskola, smärtskola och försäkrings-medicinska utredningar. I kommunen är teamsamverkan grunden för ett tvärprofessionellt arbete och underlättar att ett rehabiliterande arbetssätt sprids i alla verksamheter. Teamsamverkan ger förutsättningar för en tidig rehabilitering för att i förlängningen minska mängden hemtjänst. Gemensamt utredningsarbete av arbetsterapeut och fysioterapeut ger stöd för SoL- och LSS-beslut som leder till att personen får rätt insatser från start. Flera av de kartlagda kommunerna framhåller fördelarna med att kommunens arbetsterapeut och fysioterapeut sitter tillsammans. I Örebro län lyfts hemrehabsjukgymnastens arbete som en framgångsfaktor med en närhet till kommunens arbetsterapeuter och övrig personal samt möjligheten för personen att få bedömning/träning i hemmet. En annan framgångsfaktor är där arbetsterapeut finns på plats på boendet eller nära hemtjänstgruppen. 5 Samordnad individuell plan 6 Fysisk aktivitet på recept 7 Bättre omhändertagande av patienter med artros 8 Utveckling av indikatorer för äldres rehabilitering, Socialstyrelsen 2014 Region Örebro län Förändrat gränssnitt arbetsterapeuter och fysioterapeuter Datum: 2018-01-22 11 (12)
6. Arbetsgruppens sammanfattning Omvärldsspaningen syfte var att ge svar på hur Jönköpings, Värmlands, Sörmlands och Östergötlands län har organiserat sina resurser för rehabilitering i öppenvården (inom primärvården och kommunen). Hur har man fördelat arbetsuppgifter och resurser mellan arbetsterapeuter och fysioterapeuter för att tillgodose olika patientgruppers behov av rehabilitering och om det finns några mål och indikatorer för rehabilitering. Samtliga kartlagda län har på primärvårdsnivå en organisation där arbetsterapeut och fysioterapeut finns anställda på vårdcentralen och arbetar i team kring flera stora patientgrupper. Samma typ av arbetsuppgifter utförs av fysioterapeut och arbetsterapeut i samtliga län och samma typ av patientgrupper får sin bedömning/behandling på vårdcentral. Samtliga kartlagda län har en organisation där arbetsterapeut och fysioterapeut finns anställda i kommunen. Teamarbetet mellan arbetsterapeut och fysioterapeut inom kommunen beskrivs genomgående som väl fungerande. Samma typ av arbetsuppgifter utförs i kommunerna av arbetsterapeut och fysioterapeut i samtliga kartlagda län. Det finns dock stora skillnader i hur resursfördelningen ser ut mellan länen och framförallt hur resurserna har fördelats mellan yrkesgrupperna inom olika kommuner och inom primärvården i granskade län. I de undersökta länen har vi hittat väldigt få tydliga mål och indikatorer för rehabiliteringsområdet. Det saknas också nationella mål och indikatorer för rehabilitering. Vid en jämförelse med Örebro län ser vi i kartläggningen att Örebro län har ett gränssnitt som försvårar teamarbetet, att inte båda yrkesgrupperna finns anställda inom varje huvudman. Örebro län har lägre resurser för rehabilitering inom öppenvården med flest antal invånare per rehabpersonal. Arbetsgruppens slutsats är att kartläggningen stödjer tidigare redovisning och beskrivning av patienternas behov och nuvarande processer för rehabilitering inom öppenvården i Örebro län 9. o o Att gränssnitt bidrar till att vissa patientgrupper inte får tillgång till bedömning/behandling av arbetsterapeut eller fysioterapeut på vårdcentral, i hemmet eller på vård- och omsorgsboendet. Att resurserna för rehabilitering är otillräckliga för att tillgodose olika patientgruppers behov av rehabilitering inom öppenvården i Örebro län. 9 PM Lägesrapport från arbetsgruppen - förändrat gränssnitt arbetsterapeuter och fysioterapeuter? 12 (12) Förändrat gränssnitt arbetsterapeuter och fysioterapeuter Datum: 2018-01-22 Region Örebro län
Bilaga 1 Sammanställning av data från jämförbara län Maj 2017 Sörmlands län Östergötlands län Jönköpings län Antal invånare och tjänster Eskilstuna Katrineholm Vingåker Totalt Sörmland Linköping Mjölby Vadstena Totalt Östergötland Jönköping Vetlanda Mullsjö Totalt Jönköpings Antal invånare, dec 2016 103 684 33 722 9 099 146 505 155 817 26 708 7 348 189 873 135 297 27 241 7 226 169 764 Andel av länets invånare 36% 12% 3% 51% 34% 6% 2% 42% 38% 8% 2% 48% Antal invånare över 65 år, dec 2016 20 425 7 621 2 329 30 375 27 112 5 822 2 314 35 248 25 842 6 347 1 676 33 865 Antal SÄBO platser, 1 okt 2016 866 431 78 1 375 1839 269 107 2 215 1475 300 72 1 847 Andell SÄBO platser/invånare över 65 4,2% 5,7% 3,3% 4,5% 6,8% 4,6% 4,6% 6,3% 5,7% 4,7% 4,3% 5,5% Sjukpenningtalet per kommun 11,5 13,8 12,5 12,2 7,5 10 12,5 8,7 10,9 12,2 13,9 11,2 Antal årsarbetare (åa) arbetsterapeut i kommunen 35,0 10,6 4,8 50,4 34,8 10,3 2,0 47,1 87,5 9,6 2,4 99,5 Antal årsarbetare fysioterapeut i kommunen 30,0 10,6 2,0 42,6 21,6 4,5 1,8 27,9 13,4 5,5 1,0 19,9 Antal årsarbetare rehabpersonal (AT+FYS) i kommunen 65,0 21,2 6,8 93,0 56,4 14,8 3,8 75,0 100,9 15,1 3,4 119,4 Antal årsarbetare arbetsterapeut på primärvårdsnivå 6,0 3,6 0,6 10,2 20,0 4,0 2,0 26,0 7,5 2,0 1,0 10,5 Antal årsarbetare fysioterapeut på primärvårdsnivå 22,0 12,0 2,0 36,0 80,0 6,0 4,0 90,0 49,0 14,0 3,0 66,0 Antal årsarbetare rehabpersonal (AT+FYS) på primärvårdsnivå 28,0 15,6 2,6 46,2 100,0 10,0 6,0 116,0 56,5 16,0 4,0 76,5 Antal åa totalt arbetsterapeut Kommun+ Primvård 41,0 14,2 5,4 60,6 54,8 14,3 4,0 73,1 95,0 11,6 3,4 110,0 Totalt antal åa totalt fysioterapeut Kommun+ Primvård 52,0 22,6 4,0 78,6 101,6 10,5 5,8 117,9 62,4 19,5 4,0 85,9 Totalt antal åa rehabpersonal (AT+FYS) Kommun+ Primvård 93,0 36,8 9,4 139,2 156,4 24,8 9,8 191,0 157,4 31,1 7,4 195,9 Andel årsarbetare arbetsterapeut per invånare 0,04% 0,04% 0,06% 0,04% 0,04% 0,05% 0,05% 0,04% 0,07% 0,04% 0,05% 0,06% Andel årsarbetare fysioterapeut per invånare 0,05% 0,07% 0,04% 0,05% 0,07% 0,04% 0,08% 0,06% 0,05% 0,07% 0,06% 0,05% Andel årsarbetare rehabpersonal (AT+FYS) per invånare 0,09% 0,11% 0,10% 0,10% 0,10% 0,09% 0,13% 0,10% 0,12% 0,11% 0,10% 0,12% Antal per invånare per årsarbetare arbetsterapeut 2 529 2 375 1 685 2 418 2 843 1 868 1 837 2 597 1 424 2 348 2 125 1 543 Antal invånare per årsarbetare fysioterapeut 1 994 1 492 2 275 1 864 1 534 2 544 1 267 1 610 2 168 1 401 1 807 1 977 Antal invånare per årsarbetare rehabpersonal (AT+FYS) 1 115 916 968 1 052 996 1 077 750 994 860 877 976 867
Sammanställning av data från jämförbara län Maj 2017 Värmlands län Örebro län Antal invånare och tjänster Karlstad Kristinehamn Grums Totalt Värmland Örebro Karlskoga Hällefors Totalt Örebro län Antal invånare, dec 2016 90 198 24 671 9 063 123 932 146 631 30 538 7 138 184 307 Andel av länets invånare 32% 9% 3% 44% 50% 10% 2% 62% Antal invånare över 65 år, dec 2016 18 129 6 291 2 284 26 704 26 394 7 329 2 063 35 786 Antal SÄBO platser, 1 okt 2016 731 233 95 1 059 1120 312 70 1 502 Andell SÄBO platser/invånare över 65 4,0% 3,7% 4,2% 4,0% 4,2% 4,3% 3,4% 4,2% Sjukpenningtalet per kommun 9,2 12 12,7 11,6 11,3 14,8 14,3 12,9 Antal årsarbetare (åa) arbetsterapeut i kommunen 29,0 9,3 3,8 42,0 73,0 16,0 4,0 93,0 Antal årsarbetare fysioterapeut i kommunen 20,5 6,0 1,8 28,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Antal årsarbetare rehabpersonal (AT+FYS) i kommunen 49,5 15,3 5,5 70,3 73,0 16,0 4,0 93,0 Antal årsarbetare arbetsterapeut på primärvårdsnivå 3,0 3,5 1,0 7,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Antal årsarbetare fysioterapeut på primärvårdsnivå 43,7 10,5 5,0 59,2 49,0 12,0 3,5 64,5 Antal årsarbetare rehabpersonal (AT+FYS) på primärvårdsnivå 46,7 14,0 6,0 66,7 49,0 12,0 3,5 64,5 Antal åa totalt arbetsterapeut Kommun+ Primvård 32,0 12,8 4,8 49,5 73,0 16,0 4,0 93,0 Totalt antal åa totalt fysioterapeut Kommun+ Primvård 64,2 16,5 6,8 87,5 49,0 12,0 3,5 64,5 Totalt antal åa rehabpersonal (AT+FYS) Kommun+ Primvård 96,2 29,3 11,5 137,0 122,0 28,0 7,5 157,5 Andel årsarbetare arbetsterapeut per invånare 0,04% 0,05% 0,05% 0,04% 0,05% 0,05% 0,06% 0,05% Andel årsarbetare fysioterapeut per invånare 0,07% 0,07% 0,07% 0,07% 0,03% 0,04% 0,05% 0,03% Andel årsarbetare rehabpersonal (AT+FYS) per invånare 0,11% 0,12% 0,13% 0,11% 0,08% 0,09% 0,11% 0,09% Antal per invånare per årsarbetare arbetsterapeut 2 819 1 935 1 908 2 504 2 009 1 909 1 785 1 982 Antal invånare per årsarbetare fysioterapeut 1 405 1 495 1 343 1 417 2 992 2 545 2 039 2 857 Antal invånare per årsarbetare rehabpersonal (AT+FYS) 938 843 788 905 1 202 1 091 952 1 170