Sida : 1 LandstingsFastigheter Sörmland Kvalitetsmått för fastighetsdrift 2 2004-11-23 S&E - System och Energi AB Sören Björnbom
Sida : 2 1. ALLMÄNT... 3 2. NÖJD KUND - INDEX... 4 3. PLANERAD DRIFT... 5 INTERN DRIFT... 6 EXTERN DRIFTOPERATÖR... 7 5. SYSTEMATISKT ENERGIARBETE - DRIFTOPTIMERING/ENERGIEFFEKTIV DRIFT... 9 6. MYNDIGHETSKONTROLLER... 10 7. BEREDSKAP... 11 8. INSTRUKTION FÖR BEDÖMNINGAR... 12 "CHECKLISTA" VID BEDÖMNINGAR... 13 BILAGA... 15 DRIFTROS ( EXEMPEL )... 15 FÖRSLAG :DAGORDNING DRIFTMÖTE... 15 FÖRSLAG : RUTIN FÖR SYSTEMATISKT ENERGIARBETE... 15
Sida : 3 1. Allmänt För att mäta utvecklingen och effektivitet används följande modell för " Kvalitetsmått för fastighetsdriftt". Modellen omfattar för närvarande sex kvalitetsmått : "Kostnader", "Nöjd kund", "Planerad drift", "Systematiskt Energiarbete", "Myndighetskontroller" och "Beredskap". Kostnaderna presenteras stapeldiagramform och resterande fem kvalitetsmått i en bedömningsskala 1-5 där varje steg åsätts bedömningsgrunder. De kvalitetsmått som används är följande : Kostnader : Presenteras i stapeldiagramform i jämförelse med Landstingsförbundets officiella nyckeltalsstatistik i kr/kvm BRA. Nöjd kund - index Planerad drift Systematiskt energiarbete : Driftoptimering / Energieffektiv drift Myndighetskontroller Beredskap Kvalitetsmåtten kommer att tas fram i samband med intervjuer som görs en gång per år. Intervjuerna kommer att följa den checklista som återfinns sist i denna PM och kommer bl.a ligga till grund för bedömningar om framtida utveckling. Alla kvalitetsmått, utom kostnaderna, sammanställs som en "driftros" enligt bilaga. Mätning / bedömning ska ske varje år inför budgetarbetet. I den lokala verksamhetsplaneringen ska, baserat på resultatet, kommentar lämnas och mål för respektive kvalitetsmått sättas för kommande det kommande året.
Sida : 4 2. Nöjd kund - index Nöjd kundindex ( andel nöjda kunder ) mäts då enkätundersökningar görs. Här används de delar av hyresgästenkäten som är aktuella. De variabler som direkt kan påverkas av driften är : a) Driftindex b) Uteindex c) Hur snabbt fel/skador i lokalerna åtgärdas d) Snöröjning och sandning e) Tillsyn / Skötsel av lokalerna f) Felanmälan För att ta fram kvalitetsmåttet nöjd kund används skalan 1 5 enligt : 1. Under 40 2. Mellan 40-60 3. Mellan 60-70 4. Mellan 70-80 5. Över 80 där man helt enkelt summerar poängen enligt enkäten och dividerar med 6 ( dvs a) f) enligt ovan ).
Sida : 5 3. Planerad drift Planerad drift är ju en kombination av struktur i det vardagliga arbetet, hur det följs upp och dokumenteras och hur det rapporteras i organisationen. Med överenkommen rapportering ( driftmöten etc ) är användningen av arbetsordersystemet och dess arbetsorder bl.a för FU ett villkor för att kunna påvisa utvecklingen och sköta driftrapporteringen. Användningen av arbetsordersystemet med rapportering och spårbarhet är ur kvalitetsledningssynpunkt att betrakta som ett egenkontrollsystem. Bedömningsgrunderna för "planerad drift" försöker att ta fasta på : Hur arbetet med planerad drift utvecklas där strävan är att öka andelen av den planerade driften ( tillsyn, skötsel och förebyggande underhåll). Hur kostnaderna även för köpta tjänster fördelas. Driftrapporteringen och regelbundenheten i form av driftmöten. För kvalitetsmåttet Planerad drift vid anlitande av extern driftoperatör fokuseras dels på att den anlitade externa driftoperatören arbetar på ett strukturerat sätt och dels på att LFS sköter kontroller och uppföljningar.
PLANERAD DRIFT LandstingsFastigheter Sörmland Sida : 6 Intern drift Bedömning Planerad drift Tidrapportering / Ekonomiuppf Dokumentation Rapportering inom 1 Planerad drift saknas : Åtgärder enbart efter felan eller larm 2 Planerad drift finns delvis : Viss FU planerad. Omfattning mycket sparsamt. 3 Planerad drift med Tillsyn, Skötsel och FU finns för tekn arb. Driftplanering för alla arbetsuppgifter. Omfattning av arbetet delvis angiven. 4 Planerad drift enligt 3 med omfattning i sin helhet angiven. Helhet: Tekniska och adm arbetsuppgifter. 5 Planerad drift i full tillämpning sedan minst 3 år med återföring av utförda arbeten i sin helhet under hela perioden. Tidrapportering saknas eller är mycket sporadisk. Tidrapportering finns för men uppdelning saknas mellan plan drift och annat. Registrering av tid "slirar" ( < 50 % ) Tidrapportering för uppdelat på FU och AVH för fastighet finns men är ej heltäckande eller heltäckande sedan kort tid ( 1-2 år ) Tidrapportering som visar att andelen planerad drift ( av drift mot fastighet ) är över 50 %. All tid registreras. Tidrapportering som visar att andelen planerad drift är över 70 %. All tid registreras. Uppföljning saknas mer än grov bokföring av driftkostnader.. Uppföljning på objekt / byggnad finns för vissa delar. Köpta tjänster är ej objektspecade. Uppföljning på objekt finns för eget arbete och köpta tjänster delvis fördelat efter arbetstyp. Uppföljning på objekt enligt 3 med köpta tjänster korrekt fördelade efter arbetsoch installationstyp. Komplett uppföljning på objekt med stringent fördelning även av köpta tjänster under minst 3 år. Omdöme sätts för varje delområde och summan av poäng divideras med 5. Dokumentation av driftåtgärder saknas. Dokumentation av driftåtgärder sker i form av kvitterade arbetsorder för delar av arbetsuppgifterna. Dokumentation av driftåtgärder sker i form av kvitterade arbetsorder för allt eget arbete och delvis för köpta tjänster. Dokumentation enligt 3 uppfylls men även köpta tjänster kvitteras till fullo. Dokumentation enligt 4 med driftrapport där detta har pågått de senaste 3 åren. arbetsgruppen Driftmöten förekommer inte. Rapportering sker "spontant". Driftmöten förekommer sporadiskt. Rapportering sker annars i dagliga kontakter Driftmöten enligt fastställd dagordning varje halvår. Driftmöten enligt fastställd dagordning varannan månad. Driftmöten enligt fastställd dagordning varannan månad sedan minst 3 år tillbaka.
Extern driftoperatör LandstingsFastigheter Sörmland Sida : 7 Bedömning Driftplanering Dokumentation Kvalitetskontroll Ekonomiuppföljning Driftrapportering 1 Driftplanering saknas : Åtgärder enbart efter felan eller larm 2 Driftplanering finns delvis : Viss rondering finns planerad. Omfattning sparsamt angiven. 3 Driftplanering finns. Driftplan för allt. Omfattning av arbetet delvis angiven. 4 Driftplanering finns. Omfattning komplett. Väl utvecklad driftplan. 5 Driftplanering i full tillämpning sedan minst 3 år. Dokumentation av utförda driftåtgärder saknas. Dokumentation av utförda driftåtgärder sker delvis i form av kvitterade driftplaner. Dokumentation av utförda driftåtgärder sker i form av kvitterade driftplaner för allt. Dokumentation av utförda driftåtgärder enligt 3 kompletterat med kvitterade checklistor/arbetsorder som bekräftar utfört arbete Dokumentation enligt 4 där dokumentation finns de senaste 3 åren. Kvalitetskontroll förekommer ej. Kvalitetskontroll endast som statuskontroll vid operatörsbyte. Kvalitetskontroll förekommer oregelbundet. Regelbunden dokumenterad kvalitetskontroll enl fastställd rutin. Regelbunden dokumenterad kvalitetskontroll enligt fastställd rutin sedan minst 3 år. Omdöme sätts för varje delområde och summan av poäng divideras med 5. Årligt fast pris. För tilläggstjänster saknas uppföljning per objekt. Tilläggstjänster: Uppföljning per objekt för drift finns för vissa delar men ej korrekt uppdelat mellan drift och underhåll. Tilläggstjänster:Uppföljning per objekt finns komplett för tilläggstjänster avseende drift. Tilläggstjänster:Uppföljning per objekt för drift för köpta tilläggstjänster fördelat efter arbetstid och material Tilläggstjänster: Komplett uppföljning per objekt för drift med stringent fördelning enligt 4 under minst 3 år. Rapportering av drift förekommer mycket sporadiskt. Rapportering i driftmöte sker varje halvår. Rapportering i driftmöte sker varje kvartal enl fastställd dagordning. Rapportering i driftmöte sker enl fastställd dagordning varje månad. Rapportering i driftmöte sker enligt 4 sedan minst 3 år tillbaka.
Sida : 9 5. Systematiskt Energiarbete - Driftoptimering/Energieffektiv drift Driftkostnadernas största enskilda post är kostnaden för media : värme, el, kyla, vatten och gas. En aktiv driftförvaltning som arbetar med frågan på ett systematiskt sätt är av avgörande betydelse för förbrukningstalen ( och därmed för kostnaderna). Detta kvalitetsmått tar i bedömningsgrunderna till stor del fasta på att åtgärder, analys och rapportering sker strukturerat, regelbundet och uthålligt. SYSTEMATISKT ENERGIARBETE : DRIFTOPTIMERING / ENERGIEFFEKTIV DRIFT Bedömning Energistatistik Driftstrategi Intern rapportering 1 Energistatistik matas in i eget system men inget uttag och egen analys. Driftstrategi för energieffektiv drift saknas Ingen rapportering förekommer internt utöver årlig sammanställning. 2 Energistatistiken matas in i energistatistiksystem och uttag med viss analys sker sporadiskt. 3 Energistatistiken tas ut 1 gång per månad och viss analys sker. 4 Energistatistiken tas ut 1 gång per månad med åtföljande analys och justering av driftstrategi. 5 Energistatistiken tas ut 1 gång per månad med åtföljande analys sedan minst 3 år tillbaka. Drifstrategi för drift enbart fastlagd i driftinstruktioner eller likvärdigt och viss driftstrategi finns för övrigt ( t.ex drifttider ventilation) Driftstrategi för energieffektiv drift (värme, el och kyla ) finns för ganska många system och justeras delvis beroende på bl. a statistikutfall Driftstrategi för energieffektiv drift finns komplett för alla system. Dokumentation av dessa strategier finns delvis. Rutin för justering av driftstrategi finns Driftstrategi för energieffektiv drift finns dokumenterad för samtliga system enligt 4 med komplett dokumentation och rutin för justering sedan minst 3 år. Omdöme sätts för varje delområde och summan av poäng divideras med 3. Rapportering om energi inom arbetsgruppen sker ytterst sporadiskt (nivå 1 gång per år ) Rapportering sker inom arbetsgruppen varje kvartal. Rapportering i arbetsgruppen sker minst varannan månad i anslutning till driftmöte. Av protokoll framgår att frågan belysts baserat på utförd analys. Rapportering sker enligt 4 sedan minst 3 år tillbaka.
Sida : 10 6. Myndighetskontroller Kvalitetsmåttet syftar till att fokusera på att myndighetskontroller/besiktningar planeras, genomförs korrekt och att åtgärder till följd av kontrollerna genomförs planerat. Det är egentligen ett "hjälpmått" för planerad drift där mindre god ordning på kontrollerna och många driftanmärkningar kan indikera att den planerade driften inte fungerar som den ska. MYNDIGHETSKONTROLLER / BESIKTNINGAR 2 Planering av kontroller / besiktningar sker av de företag som anlitas för kontrollerna. 3 Planering av kontrollerna sker till viss del som FU i eget system 4 Planering av kontrollerna sker helt som FU i eget system. 5 Planering av kontrollerna i eget system sedan minst 3 år tillbaka. Bedömning Planering "Missade kontroller" Driftanmärkningar Åtgärdande av anmärkningar 1 Kontroller och besiktningar sker oplanerat Det händer ganska ofta att kontroller/besikt- Stort antal anmärkningar med stor andel Många kvarstående driftanmärkningar sedan föregående ningar missas Vissa kontroller/besiktningar missas. Få kontroller / besiktningarmissas. Inga kontroller /besiktningar missas. Inga kontroller /besiktningar har missats de senaste 3 åren. driftanmärkningar Stor andel driftanmärkningar som i huvudsak åtgärdas. Mindre andel driftanmärkningar Andelen driftanmärkningar är mycket få. Driftanmärkningar förekommer ej. Omdöme sätts för varje delområde och summan av poäng divideras med 4. kontroll/besiktning Åtgärdande av driftanmärkningar sker oplanerat och kvarstående anmärkningar finns vid nästa kontroll. Åtgärdande av anmärkningar sker planerat men inte alla åtgärder är fixade till nästa kontroll. Åtgärdande av anmärkningar är med mycket få undantag åtgärdade till nästa kontroll. Åtgärdande av anmärkningar sker alltid planerat och är alltid åtgärdade till nästa kontroll.
Sida : 11 7. Beredskap Beredskap är också ett hjälpmått för planerad drift. Fokuseringen och redovisningen av beredskapen är till för regelbunden analys med målet att arbete som ska göras som en del av den planerade driften inte ska belasta beredskapen. Ett annat fokus är att hyresgästen ska betala för det som han förorsakar. Kvalitetsmåttet fokuserar också på uthållighet. BEREDSKAP Bedömning Registrering Hyresgäster Analys 1 Beredskapen registreras inte separat utan enbart i personalsystemet. 2 Beredskapen registreras även i form av t.ex jourbok eller jourrapport 3 Beredskapen registreras för flertalet utryckningar med angivande av feltyp och åtgärd för objekt 4 Beredskap registreras för samtliga utryckningar med angivande av feltyp, åtgärd och tidsåtgång. 5 Beredskapsregistrering enligt 4 finns sedan minst 3 år tillbaka. Hyresgästberoende utryckningar särskiljs inte dvs debiteras ej. Hyresgästberoende utryckningar särskiljs och debiteras " normalt" efter schablon. Hyresgästberoende utryckningar debiteras alltid efter schablon Hyresgästberoende utryckningar debiteras efter faktisk kostnad. Hyresgästberoende utryckningar debiteras alltid efter faktisk kostnad och sedan minst 3 år tillbaka. Ingen analys av beredskapen sker. Viss analys sker men slirar beroende på brister i registrering. Redovisningen enligt kolumn 1 visar att andelen utryckningar beroende på brister i den planerade driften är större än 15 men mindre än 25 %. Andelen åtgärder till följd av brister i planerad drift är mindre än 5 %. Åtgärder på beredskap till följd av brister i planerad drift förekommer ej. Omdöme sätts för varje delområde och summan av poäng divideras med 3.
Sida : 12 8. Instruktion för bedömningar För att genomföra bedömningen kan med fördel bifogat checklista användas. Checklistan används som stöd vid de intervjuer som ska ske med driftledning och arbetsgruppen. Övrigt material som måste finnas tillgängligt är : Kostnadsresultat. Sammanställning erhålls från bokföring och Landlord. Jämförelse sker sedan mot sammanställda nyckeltal från landstingsförbundet. Analys av planerad drift. Sammanställningar hämtas från Landlord. Driftmötesprotokoll. Energiresultat. Myndighetskontroller. Planeringen och utfall. Beredskap. Underlag för analys hämtas från Landlord. Efter genomgång av checklistan och det att man satt "bedömningspoäng" så sammanställs resultatet ( exkl kostnader ) i "driftrosen" som är ett Excel-diagram i rosform.
Sida : 13 "Checklista" vid bedömningar 1. Planerad drift ( Tillsyn och skötsel ) a) Planering - Driftplanering AO-system nivå : Låg ; Medel ; God : Kommentar - Återföring av arbeten i AO-system : Ja ; Nej Kommentar : - Redovisning : Andelen planerad drift av total tid för fastighetsdrift är.. %. b) Köpta drifttjänster - Köpta drifttjänster "ostrukturerat" från fakturor/bokföring : Ja ; Nej - Köpta drifttjänster dokumenteras i AO systemet : Ja ; Nej c) Driftrapportering i arbetsgruppen - Rapporteringen muntlig och sporadisk : Ja ; Nej - Regelbundna driftmöten : Ja ; Nej - Om Ja gånger per månad / år. - Fastställd dagordning : Ja ; Nej - Om Ja : Används egen : eller fastlagd : 2. Driftoptimering / Energieffektiv drift a) Energistatistik ( värme,el och vatten ) - Energistatistik analyseras per månad : Ja ; Nej sedan. år tillbaka - Rapportering i gruppen sker regelbundet : Ja ; Nej sedan.. år / månader b) Driftstrategi - Driftstrategin är fastlagd i driftinstruktionerna : Ja ; Nej - Egen modifierad strategi för att nå bättre driftoptimering används : Ja ; Nej - Egen modifierad strategi används för bättre funktion : Ja ; Nej - Energistatistiken används som underlag för driftstrategiförändringar : Ja ; Nej 3. Myndighetskontroller a) Vet du vilka kontroller som gäller för dina fastigheter? c) Kontroller ( egen + myndighets ) - Inlagda i driftplaneringen / AO-systemet? : Ja ; Nej - Åtgärdsplan för anmärkningar finns : Ja ; Nej - Missas kontroller : Ja ; Nej d) Stickprovsvis kontroll av några protokoll dels nya och dels gamla - Driftanmärkningar : Ja ; Nej ; - Om Ja : Det finns : många; få; inga.
Sida : 14 4. Beredskap a) Redovisning - Redovisning av beredskapsinsatser : Finns; Finns ej - Redovisningen består av felorsak, åtgärd och tidsåtgång : Ja; Nej; Delvis - Beräkna andelen beredskapsinsatser som kan misstänkas bero på bristande planerad drift. Andelen är.. %. - Övrigt : b) Hyresgästkontakter - Andel hyresgästberoende beredskapsinsatser är. % - Hyresgäst debiteras inte alls : Ja; Nej - Hyresgäst debiteras efter schablon : Ja; Nej - Schablon är :. kr / timme, utryckning eller - Hyresgäst debiteras efter "sin andel" av kostnaden : Ja; Nej - Vid träffar med hyresgästen är beredskapen en fråga som regelbundet eller ibland tas upp : Ja; Nej Mera kommentarer :
Sida : 15 BILAGA Driftros ( exempel ) Förslag :Dagordning Driftmöte Förslag : Rutin för Systematiskt Energiarbete
LFS Sammanvägt 2004 2005 2006 LFS Kvalitetsmått 2004 Yta BRA 2004-11; S&E AB DRIFTROSEN 2004 2005 2006 Nöjd kund Plan. drift Syst E-arbete Kontroller Beredskap Medel Beredskap Nöjd kund 5 4 3 2 1 0 Plan. drift Kontroller Syst E-arbete 2004 2005 2006 Kvalitetsmåttet Driftkostnader Tot driftk Tot driftk exkl Media media Perskostn int Köpta drifttjänster Ltg tot medel Ltg medel Ltg exkl medel media media 2004 195 77 118 231 103 128 2005 2006 kr/kvmbra 250 200 150 100 50 0 Tot driftk Tot driftk exkl media Media Perskostn int drift Köpta tjänster Ltg tot medel Ltg medel exkl media Ltg medel media
2004-11-11 S&E AB Sören Björnbom Förslag : Dagordning för driftmöten Sida : 1 Allmänt Driftmöte ska hållas inom varje område. Möte ska hållas ungefär varannan månad, förslagsvis: februari, april, juni, augusti, september och december. Mötet ska hållas så att alla fakta över fastigheterna är tidsaktuella. Det innebär att mötet hålls ett par veckor in i månaden för att bl.a aktuell energistatistik finns att tillgå. Områdets fastighetschef ( eller av honom utsedd ) kallar, leder mötet och skriver anteckningar / alternativt utser "pennförare". Anteckningarna ska finnas klara och distribuerade inom 14 dagar. Vid mötena ska driftchef, driftgruppschef, förvaltare samt drifttekniker delta. Vid driftmötet ska de senaste 2 månadernas driftläge penetreras där utgångspunkten ska vara driftdokumentationen i form av utdrag ur Landlord, energistatistik etc. Dagordning 1. Nästa möte 2. Föregående anteckningar Justering av föregående anteckningar. 3. Hyresgäster a) Rapport från fastighetsområdeschef, förvaltare m.fl när det gäller hyresgästkontakter som påverkar driften, Uthyrningsläget kan lämpligen tas upp här. b) Uppkomna spörsmål från hyresgästen avseende driften. 4. Driftrapportering a) Rapportering av driftläget. b) Statistik baserad bl.a på driftplan / egenkontrollplan : Felanmälan, Planerad drift, Avhjälpande underhåll : Händelser: Med kommentarer! c) Ev korrigeringar i driftplan / egenkontrollplan. d) Punkter som måste åtgärdas. 5. Miljörapportering a) Energi Med det avses vilken driftstatus ur främst energi/mediasynpunkt som råder samt status ur tillgänglighetssynpunkt. Statistik : El, värme och vatten. Med analys och kommentarer och diskussion om ev ändrad driftstrategi för att få lägre mediaförbrukning eller bättre tillgänglighet. b) Ev problem med inneklimat. c) Övrig miljörapportering av betydelse. 6. Myndighetsbesiktningar/Kontroller a) Vad som är gjort under perioden b) Åtgärdsplan och rapportering av tidigare beslutade åtgärder c) Kontroller och besiktningar under kommande period d) Genomförda och planerade egenkontroller enligt driftplan. 7. Beredskap Redovisning av tid och åtgärder i samband med beredskap. 8. Projekt / Underhåll på gång En rapportering om byggen eller större underhållsåtgärder som är på gång eller arbetas med. 9. Vem som anvarar för vad. Under denna punkt ska från ovanstående sammanfattas vem som ska göra vad och vem som ansvarar för det både tekniskt och ekonomiskt. 10. Övriga frågor
Förslag : Rutin för Systematiskt Energiarbete LandstingsFastigheter Sörmland S&E AB 2004-11-11 Allmänt I driftens uppdrag ingår att arbeta med sin del av det Systematiska Energiarbetet dvs i huvudsak driftoptimering i syfte att minimera energianvändningen, säkerställa god funktion, bra inneklimat och nöjda hyresgäster. I uppdraget ska arbete med driftoptimering enligt följande rutiner ingå. Driftoptimering Med driftoptimering avses att byggnadernas värme/ventilation/kyla och elsystem används så effektivt som möjligt mot ställda funktions och klimatkrav. Grundstrategin för driftoptimeringen är : "Värmeåtervinningen ska alltid ge så mycket som möjligt och värmesystemets framtemperatur ska alltid vara så låg som möjligt. Ventilationsanläggningarnas drifttider ska vara väl anpassade mot verksamhetstiderna och kylanläggningarna ska aldrig arbeta mer än absolut nödvändigt och aldrig då det finns risk att värme/kyla kan arbeta mot varandra". Genomförande Driftoptimeringen genomförs av driftpersonalen som har att succesivt prova sig fram till bästa möjliga driftstrategi och driftparametrar. Målet är att byggnaden och dess system så långt som möjligt är ska uppfylla grundstrategin enligt ovan. De ur driftpersonalen som genomför driftoptimeringen skall ha erforderlig kunskap i energieffektivisering genom driftoptimering. Dokumentation av driftoptimeringen sker löpande i "trimlogger" för fastigheten och där man i detalj kan följa arbetet fram till färdigtrimmad anläggning. Uppföljning, kontroll och rapportering av det samlade arbetet med driftoptimering sker varje driftmöte. Mätningar och funktionskontroller 1. Förbrukningsstatistik a) Den vardag som ligger närmast varje sista dag i månaden ska driftpersonalen läsa mätare och rapportera avlästa värden. b) Avlästa värden matas in i mediauppföljningsprogram snarast analys görs för att kunna kommentera och rapportera vid driftmöte. 2. Funktionskontroll / Energikontrollen Funktionskontroll och genomgång för att bl.a säkerställa driftoptimeringen sker i färdigtrimmade fastigheter 1 gång/år. Energikontrollen ska dokumenteras på lämpligt sätt och ska omfattar komponenter både på systemnivå och rumsnivå. 3. Strömförbrukning fläktar I anslutning till ordinarie FU ( t.ex vidservicetillfälle) 1 g/år mäts strömmen för
fläktmotor. Ev avvikelser mot tidigare upprättat register. LandstingsFastigheter Sörmland S&E AB 2004-11-11 4. Värmeåtervinning på ventilation En gång per år mäts och sammanställs temperaturverkningsgraden för samtliga återvinnare. Mätningen sker under hösten / vintern vid en utetemperatur av ca 0 grader och ska omfatta både till och frånluftverkningsgrader. Avvikelser från normala värden innebär att åtgärder ska vidtas enligt ordinarie arbetsorderrutin dvs som AVH. Vid avsaknad av normala värden gäller att följande "gränsvärden" för avvikelse: Roterande återvinnare : 75 % tilluftverkningsgrad Batteriåtervinnare : 50 % tilluftverkningsgrad Plattvärmeväxlare : 50 % tilluftverkningsgrad Rapportering av uppmätta värden sker enligt ordinarie rapporteringsrutin dvs vid driftmötet.