Rapport tillsyn och kvalitetsgranskning läsåret 2017/2018

1(13) Rapport tillsyn och kvalitetsgranskning läsåret 2017/2018 Täby

2(13) Innehåll Inledning... 3 Fakta... 3 Sammanfattande slutsats... 3 Starka sidor... 4 Utvecklingsområden... 5 Sammanfattning av bedömningar och observationer... 6 Bedömning i skala 1-4... 6 Normer och värden Lpfö 98-16 2.1... 6 Utveckling och lärande Lpfö 98-16 2.2... 7 Barns inflytande Lpfö 98-16 2.3... 8 Förskola och hem Lpfö 98-16 2.4... 9 Övergång och Samverkan Lpfö 98-16 2.5... 10 Uppföljning, utvärdering och utveckling Lpfö 98-16 2.6 (tidigare systematiskt kvalitetsarbete)... 11 Förskolechefens ansvar Lpfö 98-16 2.7... 12 Beslut om Ingripande... 13

3(13) Inledning Tillsynsenheten genomför kontinuerligt granskning av förskolor godkända av kommunen i syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av skollag och läroplan. Tillsynen utgår ifrån läroplanens målområden som bedöms i en fyrgradig skala. I tillsynen ingår att fatta beslut om åtgärder för de eventuella brister som upptäcks vid granskningen. SL 26 kap 2-16 Lpfö 98-16 Period för Tillsynsbesök Läsåret 2017/2018 Tillsynsbesöket genomfört av Helena Vik och Annelie Geilert Fakta Höst 2017 Vår 2018 Antal barn på förskolan 3 731 4 180 Antal avdelningar 2,52 3,05 Genomsnittligt antal barn per avdelning 18,11 18,51 Andel årsarbetare med förskollärarlegitimation 31,41 % 23,37 % Sammanfattande slutsats Antalet förskolor i Täby kommun har minskat ifrån 82 stycken vid läsårets start till 78, 74 fristående och 4 kommunala, vid läsårets slut. Antal granskade förskolor läsåret 2017/2018 är 57, 55 fristående och 2 kommunala. Under läsåret 2017/2018 genomfördes en digitalisering av tillsyns- och granskningsprocessen som från och med mitten av höstterminen 2017 görs i Stratsys för utförare förskola. Resultatet av den tillsyn och granskning som gjordes i början av höstterminen syns därför inte i de cirkeldiagram som visas i rapporten för läsåret 2017/2018. Nytt för det här läsåret, från och med mitten av höstterminen 2017, är också alla läroplanens sju målområden granskas. Resultaten kan därför inte fullt ut jämföras med tidigare års resultat. Underlaget för pedagogiskt index har ändrats och grundar sig nu på sju bedömningar i skala 1-4 för varje förskola och mot tidigare tre vilket gör att det blir något fler förskolor som inte når upp till ett pedagogiskt index om 3 och därmed inte når godkänt nivå. Resultatet av den tillsyn och granskning som gjorts visar att arbetet med Normer och värden och Samverkan förskola hem är starka sidor hos flertalet av de granskade förskolorna. Förskolans värdegrund är på väl synligt i verksamheterna.

4(13) Arbetet med Utveckling och lärande och Barns inflytande kan ses som utvecklingsområden, framförallt arbetet med de yngre barnen. Arbetet behöver utvecklas för att bli mer målstyrt och i högre grad utgå ifrån läroplanens mål. Det pedagogiska innehållet, lärmiljön och pedagogers dialog och samspel med barnen är grunden för utveckling, lärande och inflytande. För att erbjuda barnen ökade möjligheter till utveckling, lärande och inflytande behöver detta utvecklas. Ett utvecklingsområde som berör förskolorna men också skolorna är arbetet med övergång och samverkan när barnen går från förskola till förskoleklass. För att erbjuda alla barn en likvärdig och trygg övergång bör arbetet utvecklas med ökad samverkan mellan förskolor och mottagande skolor. Barn med behov av stöd behöver särskilt uppmärksammas. Det finns inom alla målområden olikheter mellan olika förskolor men även mellan olika avdelningar på samma förskola. Bland de förskolor som uppnått de högre bedömningarna finns en tydlig koppling mellan gott ledarskap, stabila arbetslag med hög andel förskollärare och ett väl utvecklat systematiskt kvalitetsarbete. Starka sidor Det finns i stor utsträckning ett gott värdegrundsarbete på förskolorna i Täby. Förskolans värdegrund är väl synlig i såväl vardagliga rutiner, aktiviteter som i olika teman och projekt. Läroplan för förskolan 2.2 Normer och värden. Till största del har förskolorna en god samverkan med föräldrar. Läroplan för förskolan 2.4 Förskola och hem Förskolorna har utvecklat arbetssätt och rutiner och hittat en systematik för uppföljning och utveckling. Läroplan för förskolan 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling. Förskolechefer som leder med närvaro och engagemang och som har goda kunskaper om förskolans arbetssätt samt god kännedom om den egna verksamhetens styrkor och utvecklingsområden. Läroplan för förskolan 2.7 Förskolechefens ansvar.

5(13) Utvecklingsområden Det finns till viss del olikheter i förskolornas värdegrundsarbete. Förskolor men även avdelningar på samma förskola skiljer sig åt. För att bli likvärdigt bör arbetet med Normer och värden i större utsträckning dokumenteras, analyseras och medvetandegöras. Läroplan för förskola 2.1 Normer och värden. För att erbjuda de yngre barnen ökade möjligheter till utveckling och lärande behöver det pedagogiska innehållet, lärmiljön och pedagogers dialog och samspel med barnen utvecklas. Läroplan för förskola 2.2 Utveckling och lärande. För att erbjuda varje barn en trygg övergång till förskoleklass och kontinuitet i sitt lärande bör rutiner och arbetssätt utvecklas. Mottagande skolor bör få kännedom om förskolans innehåll och arbetssätt och de barn som behöver extra stöd uppmärksammas på ett särskilt sätt. Läroplan för förskola 2.5 Övergång och Samverkan. Barnen bör i högre grad göras delaktiga vid planering och utvärdering av innehållet i verksamheten. Läroplan för förskola 2.7 Uppföljning, utvärdering och utveckling.

6(13) Sammanfattning av bedömningar och observationer Bedömning i skala 1-4 Efter genomförd tillsyn och granskning görs en bedömning av arbetet med läroplanens målområden utifrån de observationer som gjorts. Bedömningarna görs i en fyrgradig skala där 1 betyder att det finns stora brister i verksamheten, 2 betyder att det finns brister, 3 att arbetet med målområdet kan utvecklas ytterligare och 4 att arbetet är väl utvecklat. Normer och värden Lpfö 98-16 2.1 När det gäller arbetet med Normer och Värden ser vi vid våra tillsynsbesök att det i flertalet av Täbys förskolor finns ett gott värdegrundsarbete. Förskolorna arbetar i hög utsträckning med värdegrundsfrågor i såväl vardagliga rutiner och aktiviteter som i olika teman och projekt. Barnen ges möjlighet att träna sin förmåga att ta hänsyn till andra och leva sig in i andra människors situation samt att lära sig att vara rädda om och vårda vår miljö. Det har rockats sockor för att uppmärksamma att vi får vara olika, i samband med earthhour talade man om hur vi kan vara mer rädda om jordens resurser och på skrattets dag berättade man roliga historier för varandra och talade om hur viktigt det är att skratta och ha roligt tillsammans. På samlingar pratar man om hur man är en bra kompis och hur man kan trösta varandra. Vi ser kompissolar, kompis böcker och olika material som "Tilde med is och sol", "Snick och Snack och djuren i konungaskogen", "Olikhets kalender", böcker om bland annat Stjärnfamiljer och miljöarbete med Grön Flagg. Det finns dock vissa olikheter i arbetet, både mellan olika förskolor men också

7(13) mellan olika avdelningar på samma förskola när det gäller arbetssätt och pedagogers förhållningssätt. Vi ser pedagoger som finns nära barnen i lek och aktiviteter och som med samspel och dialog skapar trygghet och arbetsro för barnen. Vi ser också pedagoger som har ett större avstånd till barnen och där samspel och dialog till stora delar saknas eller helt uteblir. Utveckling och lärande Lpfö 98-16 2.2 När det gäller målområdet Utveckling och lärande ser vi vid våra tillsynsbesök att många av Täbys förskolor arbetat och utvecklat de pedagogiska lärmiljöerna. Vi ser lärmiljöer där materialet är åskådligt och tillgängligt för barnen, material som lockar, utmanar och bidrar till eget utforskande. Vi tar också del av miljöer där hela läroplanen gjorts synlig både genom material och genom aktiviteter. På de förskolor som kommit långt kring utveckling och lärande är, förutom den pedagogiska lärmiljön, pedagogers förhållningssätt viktig. Pedagoger som har ett nära samspel och en dialog, utmanar barnen med frågor och tar tillvara deras frågor och funderingar är också en viktig faktor för att nå långt mot målet. En annan faktor är också ett målstyrt lärande, där pedagoger organiserar för mål och aktiviteter. Som ett resultat av vår tillsyn ser vi också att det finns stora olikheter, ibland olikheter mellan olika avdelningar på en förskola men också mellan olika förskolor. Vi ser också en tendens att förhållningssätt, innehåll och den pedagogiska lärmiljön behöver utvecklas för de yngsta barnen i förskolan.

8(13) Barns inflytande Lpfö 98-16 2.3 Även i arbetet med Barns inflytande finns det olikheter både mellan olika förskolor och mellan avdelningar på samma förskolor. Vi ser pedagoger som arbetar nära barnen och som genom att samtala, aktivt lyssna och ha tillit till barnens förmåga erbjuder barnen stora möjligheter till inflytande i sin vardag. Vi ser också pedagoger som arbetar lite mer på distans med ett mer styrande och kontrollerande arbetssätt där dialogen uteblir och kommunikationen blir mer en envägskommunikation med tillsägelser och tillrättavisningar. Barnens möjligheter till inflytande blir då mer begränsade. På många förskolor finns t ex barnråd för att träna demokratiska processer och beslut. Man röstar om olika saker, t ex vilken lekpark man ska gå till eller vilken bok man ska läsa. Ofta kan barnen välja mellan olika aktiviteter, vilket rum man vill leka i eller de vill delta i en aktivitet som erbjuds. Pedagogers förhållningssätt och arbetssätt har tillsammans med den pedagogiska miljöns utformning, att barn ges tid att kunna själva och att miljön är planerad så att barnen ges möjlighet att vara självständiga t ex att material finns tillgängligt är andra saker som ger möjlighet till inflytande. Vi ser förskolor som har kommit långt i arbetet men också förskolor där arbetet med barns inflytande bör utvecklas och tydliggöras.

9(13) Förskola och hem Lpfö 98-16 2.4 Målområdet Förskola och hem visar på en hög måluppfyllelse, generellt är man bra på att ge vårdnadshavare och barn en god introduktion i förskolan, man tar ansvar och ser till att utveckla en tillitsfull relation mellan förskola och barnens familjer på olika sätt, genom hallkontakt, bjuda in till föräldramöte, utvecklingssamtal och samverkan med fixardagar och firande av traditioner med mera. Alla förskolor deltar i VÅGA VISAS enkät där vårdnadshavare erbjuds att utvärdera förskolornas inre arbete. Vi ser att de flesta förskolor använder sig av olika digitala verktyg för dokumentation, kommunikation, administration som exempelvis Pluttra, Unikum, Förskoleappen. Några av förskolorna ger föräldrarna möjlighet till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande genom att i sitt pedagogiska arbete bjuda in föräldrarna. Exempel på det är bokpåsar där barnen hemifrån tar med en bok och sen presenterar för sina kompisar, eller nallar som följer med barnen hem på helgerna där föräldrar tillsammans med barnen dokumenterar vad nalle varit med om, eller att barn får "hemläxa" på "Vad använder jag vatten till hemma?".

10(13) Övergång och Samverkan Lpfö 98-16 2.5 De flesta av Täbys förskolor har en plan för arbetet Övergång och Samverkan för att förbereda barnen för övergången till förskoleklass. Ofta samlas förskolans 5-åringar på en egen avdelning eller i en 5-årsgrupp som träffas varje dag eller någon/några dagar i veckan. I 5-årsgrupperna går barnen bland annat på utflykter till skolorna i närområdet för att bekanta sig med skolmiljön och prova hur det är att leka på en skolgård. På några förskolor får barnen avsluta förskole tiden med en middag och några har t o m utspring. När det gäller samverkan med skolan och fritidshemmet ser det olika ut beroende på mottagande skolas rutiner. Från några skolor kommer pedagogerna från förskoleklassen och besöker barnen på förskolan och de flesta skolorna har Öppet Hus eller besöksdagar. Några förskolor och skolor samarbetar omkring barnbytardagar då de barn som just börjat förskoleklass går tillbaka till sina "gamla" förskolor och hälsar på. De får då berätta för sin kompisar på förskolan hur det är att börja i förskoleklass. För information och överföring av kunskaper om förskolans verksamhet och arbetssätt samt hur man vid övergången uppmärksammar barn som kommer att behöva extra stöd för att få en trygg övergång ser det mer olika ut och här saknas till stor del planer och rutiner.

11(13) Uppföljning, utvärdering och utveckling Lpfö 98-16 2.6 (tidigare systematiskt kvalitetsarbete) Det har skett en positiv utveckling av målområdet uppföljning, utvärdering och utveckling sedan förra läsåret. De allra flesta har ett systematiskt kvalitetsarbete med rutiner, verktyg för dokumentation samt avsatt tid. Förskolorna har hittat olika sätt att genomföra uppföljning systematiskt genom BRUK, olika varianter på självskattning, olika lär plattformar för dokumentation med mera. Många förskolechefer berättar att med hjälp av digitala lär plattformar har arbetet med dokumentation och uppföljning underlättats och blivit mer tillgängligt. Vi ser en del förskolor som dokumenterar barns lärande tillsammans med barnen, tydlig dokumentation där barnens lärprocess med frågor, hypoteser och intressen skapar en röd tråd i ett projekt eller ett tema. Det finns också utvecklingsområden, ett är att skapa förutsättningar för barnen att ha ett aktivt inflytande över planering och utvärdering av innehållet i verksamheten. Ett annat är att en del förskolor är ojämna mellan olika avdelningar vad gäller målområdet och behöver öka likvärdigheten genom ett gemensamt arbetssätt. På några förskolor behöver arbetssättet implementeras så att hela arbetslaget är delaktiga

12(13) Förskolechefens ansvar Lpfö 98-16 2.7 Vid tillsyn och kvalitetsgranskning ser vi att förskolechefens arbete har stor betydelse verksamhetens kvalitet. Vi möter förskolechefer som med goda kunskaper om förskolans arbetssätt tillsammans med god kännedom om den egna verksamhetens styrkor och utvecklingsområden driver ett systematiskt kvalitetsarbete som bidrar till ökad kvalitet. Vi ser också att förskolechefens närvaro och tillgänglighet har stor betydelse för arbetet på förskolan. Det finns en utmaning i de olikheter som kan finnas mellan olika avdelningar på samma förskola och på många förskolor behöver ett arbete göras för en jämnare kvalitet mellan förskolans avdelningar. På mindre enheter där förskolechefen även arbetar i barngrupp ser vi ofta att tid bör frigöras för förskolechefens arbete med styrning och ledning. Förskolechefens mandat och ansvar kan på mindre enheter behöva förtydligas i förhållande till huvudmannens uppdrag och ansvar.

13(13) Krav Kravet uppnått Kommentar Nej 1 (st) Undervisning bedrivs av förskollärare med legitimation Förskolan erbjuder barnen en säker miljö Ja 41 (st) Ej svarat 39 (st) Ja 42 (st) Ej svarat 39 (st) Beslut om Ingripande I enlighet med skollagen kap. 26 10-16. Typ av ingripande Anmärkning Kommentar Skollagen 5 kap. 3, 8 kap. 2och 8. Läroplan för förskola 2.2 Utveckling och lärande. Anmärkning Skollagen 2 kap. 8och 9. Föreläggande Skollagen 8 kap. 2 och 8. Föreläggande Föreläggande Socialtjänstlagen 14 kap. 1. Skollagen 29 kap 13. Socialtjänstlagen 14 kap. 1. Skollagen 29 kap. 13.