Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Hästhagens förskola Nacka kommun

Relevanta dokument
Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Kristallens förskola Nacka kommun

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Förskolan Optimus Nacka kommun

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Förskolan Järven. Nacka kommun

Fiskarhöjdens förskola. Nacka kommunen

Gläntans förskola. Nacka kommun

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Alabastern Korallen Östbacka. Alabasterns förskola. Nacka kommun

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Krabbans förskola. Nacka kommun

Charlottenbergs förskola. Danderyds kommun

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Idala Förskola. Danderyds Kommun

Montessoriförskolan Delfinen. Sollentuna kommun

Universums förskola. Nacka Kommun

Futura International Pre-school. Danderyd

Växthusets förskola. Nacka Kommun

Alexanderskolan. Nacka kommun

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Rapportmall med exempel HT Nora Herrgårds förskola. Danderyds kommun

Svea Montessoriförskola. Danderyds kommun

HT Vendestigen skola och förskola AB. Danderyd

Rösjöskolans förskola. Sollentuna kommun

Svalans Montessoriförskola Rindavägen. Danderyds kommun

Djursholms Montessoriförskola Svalan. Danderyds kommun

Svalans Montessoriförskola i Danderyd. Danderyds kommun

Saltisbarnens Montessoriförskola. Nacka kommun

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Småbarnsskolan Danderyds kommun

Verksamhetsplan Förskolan 2017

HT Vendestigens skola och förskola AB. Danderyd

Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning

UTVECKLINGSPLAN VÄSTERLANDA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Helena Bergenson Datum: Version: 1.0

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016

Vikdalens barn. Nacka kommun

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

UTVECKLINGSPLAN FUXERNA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Ester Ivarsbo Datum: Version: 1.0

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Metodbok för observationer

UTVECKLINGSPLAN FÅGELSTIGENS FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Ester Ivarsbo Datum: Version: 1.0

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

Helenelundsskolan. Sollentuna. Observationen genomfördes av: Danderyd och Nacka kommun. Veckorna 47 och 48, 2017 ( )

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering. Observationer inom Våga Visa. Ungefärlig tidsplan för en observation

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Rapport HT Jarlabergs skola. Nacka kommun

Fisksätraskolan. Nacka kommun

Observationer i VÅGA VISA våren 2017, samt uppföljning av observationer våren 2016

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.

Förskoleområde Trångsund 2016

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Futuraskolan Rådan. Sollentuna kommun

Verksamhetsplan Duvans förskola

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Rapport tillsyn och kvalitetsgranskning läsåret 2017/2018

Förskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Verksamhetsplan

Lokal Arbetsplan 2015/2016

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan nya krav och utmaningar

Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Kvalitet på Sallerups förskolor

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Verksamhetsplan

Verksamhetsbeskrivning. Väsby förskola. hösten våren 2017

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

VITSIPPANS VERKSAMHETSPLAN

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

Handbok för observatörer

Verksamhetsplan Duvans förskola

Transkript:

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och 46 2017 Hästhagens förskola Nacka kommun

Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas bild Hur observationen genomförts Sammanfattning Resultat per målområde Bedömning i skala Starka sidor och utvecklingsområden Om Våga visa 2

Kort om förskolan Antal barn 28 Antal avdelningar 2 Regi (ev fristående huvudman) Ev profil/inriktning Antal pedagoger varav antal legitimerade förskollärare kommunal Reggio Emilia inspirerad 5 2 Observatörernas bild Hur observationen genomfördes Vi var två observatörer som besökte Hästhagens förskola under vecka 46. Vi observerade förskolans båda avdelningar. Vi närvarade vid samlingar, måltider och aktiviteter både inne och ute. Vi intervjuade förskolechef tillsammans med två förskollärare från ledningsgruppen och en särskilt yrkesskicklig förskollärare. Vi intervjuade ytterligare två förskollärare samt samtalade spontant med pedagoger ute på förskolans avdelningar. Vi hade ett avslutande samtal med ledningsgruppen. Vi har läst och reflekterat över de dokument vi tagit del av. Sammanfattning Hästhagens förskola består av två avdelningar och ingår i Condorens förskolor tillsammans med ytterligare två förskolor. De utgör tillsammans en enhet med en gemensam målsättning och leds av en ledningsgrupp bestående av förskolechef och en förskollärare från varje förskola. Ledningen har under många år byggt upp tre förskolor med hög kvalitet och mottagit flera utmärkelser. De arbetar sen många år tillbaka efter Reggio Emilia filosofin. Nuvarande chef har endast tjänstgjort en månad på enheten. Verksamhetens pedagogiska inriktning stärker barns inflytande och lärmiljöernas utformning med fokus på mötesplatser skapar förutsättningar till ett lustfyllt lärande. Vi bedömer att den gemensamma värdegrunden bör förankras hos alla och att redskap för att synliggöra varje barns lärande behöver utarbetas. Barnen kan också ges möjligheter att bredda sin digitala kompetens. 3

Resultat per målområde Normer och värden: Förskolans ledord; vilja, självständighet och gemenskap genomsyrar hela verksamheten. Vi möts av pedagoger som trivs med att arbeta på en mindre enhet där samarbete sker över avdelningarna. Det finns till stora delar en gemensam och förankrad syn på enhetens värdegrund hos de flesta pedagoger. Det bedrivs ett systematiskt arbete med en gemensam plan där varje avdelning utformar sina egna mål. Förskolan arbetar aktivt med Barnkonventionen vilket vi ser i dokumentationer och material. De arbetar även med en konflikthanteringsmodell i fyra steg som är implementerad hos både barn och flertalet pedagoger. Vi ser självständiga barn som utforskar den inbjudande och utforskande lärmiljön och samspelar med varandra i lek och planerad aktivitet. Det projektinriktade arbetssättet bygger på ett demokratiskt förhållningssätt där pedagoger och barn är delaktiga och lär tillsammans. Utveckling och lärande: Förskolans verksamhet är strukturerad, välplanerad och kopplad till läroplansmålen och utgår från barnens behov och intressen. Det projektinriktade arbetssättet som bedrivs innebär en tvärvetenskaplig fördjupning, vilket vi också läser i verksamhetsplanen. Vi deltar i samlingar och aktiviteter där barnen ges utmaningar att utveckla sina förmågor. Lärmiljöerna med sina mötesplatser är varierande och tillgängliga både inom- och utomhus. Arbetet med barns språkutveckling är ett långsiktigt mål som präglar verksamheten. Pedagogerna tar till vara på närmiljöernas möjligheter till naturupplevelser och kulturella aktiviteter. Vi ser till stora delar barnens lärprocesser i olika dokumentationer men vi saknar barnens möjligheter att ta del av sitt individuella lärande. Användandet av digital teknik används idag men kan utvecklas för att även inkludera barns kreativa och skapande processer. Barns inflytande: Vi läser att verksamheten utgår från att alla växer med ansvar och att barn är kompetenta som vet och kan mycket bara de får möjlighet att visa och prova. Verksamhetens filosofi bygger på tankar kring demokrati och barns rätt till inflytande vilket vi oftast ser i pedagogers förhållningssätt till barnen och i den pedagogiska miljön. Miljön med sina planerade mötesplatser och tillgänglighet skapar en gemenskap där barnen ges möjlighet att vara självständiga och göra egna val av material, lek och aktivitet. Den lilla enheten möjliggör för samarbete och barn besöker spontant varandras avdelningar. Vi tar del av flera pågående projekt och ser i den pedagogiska dokumentationen att barns tankar och åsikter tas tillvara. Vi ser att barnen är delaktiga i beslut som berör dem genom egna val och omröstningar. 4

Styrning och ledning: De tre förskolorna utgör tillsammans en enhet med gemensam målsättning och leds av en ledningsgrupp, bestående av förskolechef och en förskollärare från respektive förskola. Enhetens ledning har under många år byggt upp förskolor med hög kvalitet, vilket vi ser och tar del av i gemensamma dokument och kundenkäter. Det finns flera dokument upprättade som i hög grad beskriver verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. Pedagoger berättar att de tillsammans med föräldrar och barn har stor delaktighet i arbetet. Samverkan mellan avdelningarna bedrivs i hög grad och samarbete finns med närliggande skolor. Pedagoger önskar fler tillfällen till reflektionstid på förskolan. Bedömning i skala 1 Område Bedömning enl skala Normer och värden 3,5 Utveckling och lärande 3,7 Barns inflytande 3,8 Styrning och ledning 3,8 Starka sidor Verksamhetens pedagogiska inriktning stärker barns inflytande (Normer och värden, Utveckling och lärande, Barns inflytande) Beskrivning: Pedagogernas förhållningssätt och tilltro till barnens egna förmågor ger barnen stort inflytande i verksamheten. I det projektinriktade arbetssättet tas barnens tankar och ideer tillvara i verksamheten. Bedömning: Den pedagogiska filosofin som bygger på tankar kring demokrati och barns rätt till inflytande genomsyrar verksamheten och pedagogernas förhållningssätt. 1 1.0 Stora brister i kvalitet Verksamheten har stora utvecklingsbehov 2.0 Mindre god kvalitet Verksamheten bedöms sammantaget ha mindre god kvalitet och har flera utvecklingsområden 3.0 God kvalitet Verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa utvecklingsområden. 4.0 Mycket god kvalitet Verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 5

Lärmiljöns utformning med fokus på mötesplatser skapar förutsättningar till ett lustfyllt lärande (Normer och värden, Utveckling och lärande, Barns inflytande) Beskrivning: Pedagogerna berättar och vi läser i dokument hur förskolans miljöer såväl inom- som utomhus är utformade med små mötesplatser som leder till självständighet och gemenskap. Här kan barnen göra egna val av såväl material, lek som aktivitet vilka utgår från läroplanens målområden. Miljöerna förändras och utvecklas beroende efter barnens intressen. Bedömning: Mötesplatserna med sin tillgänglighet uppmuntrar barnen till samarbete och möjligheter till egna val utifrån intresse vilket skapar ett lustfyllt och mångsidigt lärande. Ledningen har stor kunskap om verksamhetens pedagogiska kvalitet (Styrning och ledning) Beskrivning: Condorens förskolor har under lång tid arbetat Reggio Emilia inspirerat och mottagit flera utmärkelser för sitt kvalitetsarbete. Flertalet dokument finns upprättade som beskriver det systematiska kvalitetsarbetet och pedagoger upplever att de arbetar mot samma mål En organisation med flera arbetsgrupper finns på förskolorna som aktivt arbetar med att utveckla verksamheten. Bedömning: Förskolans ledning arbetar aktivt med att utveckla den pedagogiska verksamheten. Den rådande filosofin bygger på ett demokratiskt förhållningssätt som genomsyrar alla förskolor med gemensamma måldokument, projektarbeten, miljöernas mötesplatser och pedagogernas delaktighet. Utvecklingsområden Den gemensamma värdegrunden bör förankras hos alla (Normer och värden) Beskrivning: Vi möter pedagoger som trivs tillsammans och som under en längre tid har arbetat fram en gemensam värdegrund som verksamheten vilar på, vilket också finns beskrivet i dokument. Vi ser att detta förhållningssätt inte genomsyrar hela verksamheten. Bedömning: Vi bedömer att den gemensamma värdegrunden behöver förankras för att ge alla barn en likvärdig miljö. Redskap för att synliggöra varje barns lärande behöver utarbetas. (Utveckling och lärande) Beskrivning: Det projektinriktade arbetssättet bygger på ett demokratiskt förhållningssätt där pedagoger och barn är delaktiga och lär tillsammans. Vi ser flera dokumentationer där barnens tankar och funderingar tagits tillvara men det finns en svårighet i att urskilja barnens individuella lärande i grupprocesser. Bedömning: Vi ser flertalet dokumentationer som beskriver lärprocesser men vi saknar möjligheten för barnen att ta del av sitt individuella lärande. Redskap för att underlätta pedagogernas arbete behöver utarbetas. 6

Barnens möjligheter att bredda sin digitala kompetens bör stärkas (Utveckling och lärande) Beskrivning: Vi ser bland annat ljusbord, kameror, lärplattor, TV-skärm och projektor på förskolan. Vid vårt besök ser vi inga barn och pedagoger som tillsammans utforskar den digitala världen. Pedagoger uttrycker en önskan om ökad digital kompetens för att stötta barnen i deras digitala utforskande. Bedömning: Vi upplever att barnen kan ges flera möjligheter att använda och utforska olika digitala verktyg och dess användningsområden. Användandet av digital teknik används idag men kan utvecklas för att även inkludera barns kreativa och skapande processer. Jämförelse med tidigare observation Tidigare observation är inte längre relevant att jämföra med. VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby. Syftet med VÅGA VISA är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola. Utvärderingen av verksamheten görs på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun. Observationer av förskolor och skolor genomförs av erfarna pedagoger och skolledare med pedagogisk högskoleutbildning. Observationerna utgår från läroplanerna och ett barn- och elevperspektiv. Observatörerna skriver en rapport där de bedömer skolans arbete och resultat inom målområden, baserat på: Observationer i verksamheten Intervjuer med elever, personal och skolledning samt samtal med barn Skolans egna dokument, relevanta för observationens genomförande Mer information finns på VÅGA VISA:s hemsida på http://www.danderyd.se/vagavisa 7

Kommentar från förskolan Hästhagens ledning till observationsrapporten - När observationsperioden inleddes hade organisationen nyligen bytt ledning och ny förskolechef hade endast funnits på plats i en månad. Därför involverades även enhetens ledningsgrupp bestående av ansvarig förskollärare från respektive förskola samt ytterligare en förskollärare som meriterats som särskilt yrkesskicklig. Allt för att ge en så rättvis bild av verksamheten som möjligt. Förskolans/skolans arbete med observationsrapporten Rapporten har lästs och diskuterats i ledningsgruppen och de områden som bedöms behöva förbättras var inte någon överraskning utan de stämde in med en samlad bild om önskade, framtida utvecklingsområden. Samtliga pedagoger har därefter också fått tagit del av rapporten, dels i sin helhet via mail och dels under den Kvalitetsdag (studiedag) som inledde vårterminen. Föräldraföreningen kommer erbjudas att ta del av rapporten och samråda kring hur förskolans styrkor bibehålls samt hur förbättringsområdena ska åtgärdas. Även övriga vårdnadshavare får ta del av rapporten i kommande månadsbrev. För barnens del blir det genom konkreta upplevelser i form av hur verksamheten anordnas där de har ett reellt inflytande till att göra egna, aktiva val kring den verksamhet som erbjud. Förutom det så inleds ett arbete med att barnen i allt större utsträckning själva får dokumentera sitt lärande som en del i det systematiska kvalitetsarbetet i praktiken. Kommentar till observationens resultat De områden som observatörerna lyfte fram, såväl styrkor som förbättringsområden, var detsamma som jag som nytillträdd förskolechef hade uppmärksammat. Deras observationer var värdefulla och förbättringsområdena bekräftades utav flera pedagoger i de samtal som observatörerna genomförde med dem under perioden. Det ser jag som en stor tillgång, att det är ett väl förankrat utvecklingsarbete som vi ska genomföra. Förbättringsområden i observationsrapporten Den gemensamma värdegrunden bör förankras hos alla på förskolan Under året har det tillkommit flera nya medarbetare samt även en ny förskolechef så denna fråga kommer på ett naturligt sätt behöva arbetas med så att samtliga är medvetna om och kan aktivt agera utifrån en gemensam värdegrund. Under medarbetarsamtal lyfts den gemensamma värdegrunden som en punkt och för helheten i organisationen handlar det om återkommande diskussioner på kvällskonferenser med utgångspunkt från läroplanens intentioner kring normer och värden. Dessutom införs det utvecklingsgrupper där samtliga pedagoger regelbundet deltar där frågeställningar ska problematiseras och diskuteras för att förankra en samsyn så att samtliga barn på förskolan möts på ett likvärdigt sätt. 8

Redskap för att synliggöra varje barns lärande behöver utarbetas Ett arbete för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet utifrån läroplanens intentioner har inletts med en Kvalitetsdag (studiedag) där Anna Palmer, universitetslektor SU, föreläste och arbetade praktiskt med samtliga pedagoger i organisationen med fokus på hur det enskilda barnets lärprocesser synliggörs och dokumenteras. I det arbetet är lärplattor ett naturligt arbetsverktyg och barnets digitala kompetens ges samtidigt möjlighet att vidareutvecklas. Detta arbete kommer vara ett av de prioriterade områdena under åtminstone vårterminen och organisationens särskilt yrkesskickliga förskollärare har fått i uppdrag att tillsammans med förskolechef anordna utbildningstillfällen där samtliga pedagoger deltar kring Barnens möjligheter att öka sin digitala kompetens bör stärkas Observatörerna saknade möjligheter för barnen att på ett naturligt sätt använda sig av de digitala verktygen i samband med de konstnärliga uttrycken och att den digitala kompetensen skulle utvecklas är ett önskemål från många (barn, pedagoger, ledning, vårdnadshavare) samt även i den kommande, reviderade läroplanen. Därför får en pedagog särskilt ansvar för att driva den digitala utvecklingen, dels som ansvarig för ateljé-verksamhet där fokus läggs på att utveckla de digitala färdigheterna och dels som ett stöd till att utbilda och inspirera resterande pedagoger i form av handledning och workshops för att integrera de digitala verktygen med övriga kommunikativa och skapande uttrycksformer. Detta kommer dels att ske på plats på Hästhagens förskola men även schemalagda tillfällen i den utökade, digitala ateljé som finns på en av enhetens övriga förskolor, Kristallen. Anne-Charlotte Carlsson, förskolechef Nacka 180114 9