Effekter av fysisk aktivitet hos patienter med diabetes typ 2

EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2012:107 Effekter av fysisk aktivitet hos patienter med diabetes typ 2 Patrik Schmidt Tony Gustafsson

Examensarbetets titel: Författare: Huvudområde: Nivå och poäng: Effekter av fysisk aktivitet hos patienter med diabetes typ 2 Patrik Schmidt & Tony Gustafsson Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Kandidatnivå, 15 högskolepoäng Kurs: SSK 06 Handledare: Examinator: Claes Wikström Susanne Knutsson Sammanfattning Förekomsten av diabetes typ 2 ökar i Europa och världen. Under de nästkommande 20 åren beräknas antalet personer med diabetes typ 2 stiga från 285 till 438 miljoner. Detta anses bero på den sedimenterade livsstilen, som bland annat innefattar fysisk inaktivitet och dålig kost, som blir allt mer utbredd i samhällen världen över. När en människa har ådragit sig diabetes typ 2 så är diagnosen permanent. Sjukdomen kan uppenbara sig i olika allvarlighetsgrader vilka kan behandlas på olika sätt. Gemensamt för dessa behandlingar, som ger ett bra resultat och som med fördel kan användas på samtliga grader av sjukdomen, är fysisk aktivitet. Syftet med den här studien är att beskriva olika effekter av fysisk aktivitet hos patienter med diabetes typ 2. Studien är en litteraturöversikt bestående av 10 artiklar som analyserats enligt Fribergs (2006) analysmodell. Studien belyser olika effekter av fysisk aktivitet hos individer med diabetes typ 2 och hur patienterna upplever dessa. Regelbunden och kontinuerlig fysisk aktivitet påverkar diabetes typ 2 patienter positivt. Den aktivitet som har gett bäst resultat är regelbundna raska promenader där ökad livskvalitet, förhöjd lustkänsla, upprymdhet och ökat välbefinnande är resultat som framkommit. Resultatet i alla artiklar pekar åt samma håll där det belyser att kontinuitet och fysisk aktivitet över lång tid har en positiv inverkan på patienter med typ 2 diabetes. Sjuksköterskans kompetens inom området är viktig för att kunna motivera och leda patienter till en bättre hälsa. Nyckelord: Fysisk aktivitet, diabetes typ 2, livskvalitet, effekter, välbefinnande, hälsa

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Diabetes typ 2 1 Riskfaktorer 3 Behandling 3 Fysisk aktivitet 4 Fysisk aktivitet i samband med diabetes typ 2 5 Motivation för livsstilsförändring 5 PROBLEMFORMULERING 7 SYFTE 7 METOD 7 Litteratursökning 8 Dataanalys 10 RESULTAT 10 Förbättrad mental hälsa 11 Att må bättre 11 Att få en ökad motivation 12 Förbättrad fysiologisk hälsa 13 Medicinsk påverkan 13 Kroppslig påverkan 13 DISKUSSION 14 Metoddiskussion 14 Resultatdiskussion 16 Kliniska implikationer 20 Förslag på framtida forskning Fel! Bokmärket är inte definierat. SLUTSATSER 21 REFERENSER 23 BILAGA 1

INLEDNING Typ 2 diabetes är en sjukdom som stadigt ökar bland jordens befolkning, såväl i industrialiserade, som fattiga delar av världen. Enligt Eckert (2012) beräknas antalet personer med diabetes typ 2 stiga från 285 till 438 miljoner under de nästkommande 20 åren. Nutidens inaktivitet och matvanor är starkt kopplad till diabetes typ 2 och för att minska prevalensen av sjukdomen, både globalt och nationellt, krävs en livsstilsförändring. I FYSS (2008) har tidigare forskning sammanställts där flera undersökningar visat att man kan hindra utvecklingen av diabetes typ 2 genom fysisk träning. Fysisk aktivitet, tillsammans med hälsosamma kostvanor anses av Reid et al (2009) vara det primära behandlingsalternativet vid diabetes typ 2. Trots att effekterna av fysisk aktivitet starkt korrelerar med ett ökat välmående, både emotionellt och rent fysiologiskt, så kan det vara svårt att motivera de individer som lever med diabetes typ 2 att ta det avgörande steget som är så viktigt för att göra en livsstilförändring (Korkiakangas et al., 2011). Området är viktigt att utforska då det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och motivation till fysisk aktivitet som sällan uppmärksammas. Författarna önskar med den här studien fördjupa kunskapen hos sjuksköterskan om effekterna av fysisk aktivitet för att denne skall kunna påverka vardagen till det bättre för patienter med diabetes typ 2. Studien kan även bidra till att framhålla fördelarna med fysisk aktivitet hos patienter i ett motiverande syfte. BAKGRUND Diabetes typ 2 Incidensen och prevalensen för diabetes, främst för diabetes typ 2, ökar stadigt i stora delar av Europa och med fler sjuka ökar även kostnaderna för samhället. Förutom att vi på senare år har bättre metoder för att diagostisera och behandla sjukdomen så kan orsaken till att prevalensen ökar vara en överkonsumtion av mat och en mer stillasittande livsstil (Passa, 2002). 1

Stegrande eller onormalt högt blodsocker (hyperglykemi) karakteriserar typ 2-diabetes som är en kronisk sjukdom. Även andra metabola avvikelser så som dyslipidemi och rubbningar av bland annat homeostas, är karakteristiska. Tidigare benämningar på sjukdomen som har använts är åldersdiabetes och icke-insulinbehandlad diabetes. Dessa benämningar försöker vi idag att frångå för att det kan drabba yngre människor och även leda till att patienterna kan bli i behov av insulin (FYSS 2008). En viktig orsak till utvecklandet av diabetes typ 2 är utveckling av insulinresistens (impared glucose tolerence, IGT) och förändrad insulinsekretion (Quittenbaum, 2007). Detta betyder att insulinet inte kommer in i cellerna och därmed inte kan släppa in glukoset. Normalt fungerar hormonet insulin som en nyckel till cellen för att glukos skall kunna komma in i cellerna och göras om till energi. Vid insulinresistens har glukos inte lika lätt att komma in i kroppens celler på grund av att insulinet (nyckeln) nu har en försämrad funktion. Detta leder till ett minskat upptag av glukos i cellerna som i sin tur leder till ökade nivåer av socker i blodet, ett högre blodsocker. Som svar på detta producerar bukspottkörteln mer insulin för att sänka sockernivåerna. Det uppstår en ond cirkel där blodsockernivåerna stiger och bukspottkörteln producerar mer och mer insulin för att kompensera för det höga sockret. Efter lång tid med IGT så blir bukspottkörtelns insulinproducerade celler utmattade och insulinproduktionen blir därefter kraftigt nedsatt och diabetes typ 2 blir ett faktum (Währeborg, 2011). Det kan uppstå olika sjukdomar till följd av utvecklandet av diabetes, som till exempel astma, höga blodfetter och högt blodtryck (Eckert, 2012). Efter en längre tids sjukdom kan även följdsjukdomar som neuropati uppstå, vilket innebär nedsatt känsel i nervsystemet, sannolikt på grund av skador i de blodkärl som försörjer nerverna, oftast perifert förekommande (Quittenbaum, 2007). Utöver somatiska symtom finns det även en risk för att den psykiska hälsan försämras som till exempel en känsla av utanförskap och stigmatisering. Stigmatisering är en process som i sociala sammanhang är förknippat med beteenden och individer. Stigma kommer från grekiskan och beskriver något som är utanför det vanliga eller något dåligt om en individ. Personer med diabetes typ 2 riskerar att hamna i en stressituation om 2

huruvida de ska avslöja sin sjukdom eller inte för sin omgivning (Goffman, 1963). Diabetes typ 2 blir härmed inte bara ett lidande i sig utan de symtom och de sjukdomar som följer ger också ett oundvikligt sjukdomslidande. Enligt Wiklund (2003) så är sjukdomslidande ett lidande som uppstår till följd av en sjukdom eller till symtomen som härleds till sjukdomen. När en människa väl har ådragit sig diabetes typ 2 så är diagnosen permanent. Sjukdomen kan uppenbara sig i olika allvarlighetsgrader som kan behandlas på olika sätt. Ett behandlingsalternativ som är samhällsekonomiskt, kostnadseffektivt och som bygger på egenvård, samt ger ett bra resultat och som med fördel kan användas på samtliga grader av sjukdomen är fysisk aktivitet (Kempf, Kruse, Martin, 2010). Riskfaktorer Övervikt med fokus på bukfetma, fysisk inaktivitet och tobaksrökning är livsfaktorer som är kända för att öka risken för typ 2-diabetes samt minska insulinkänsligheten (WHO, 2007). Psykosocial stress samt fettrik och fiberfattig kost, oberoende av kroppsvikt är också riskfaktorer som kan utveckla diabetes typ 2 (FYSS, 2008). En osund livsstil med inaktivitet, negativ stress och dåliga matvanor, är ett led till en ökad risk att utveckla ett metabolt syndrom där diabetes typ 2 inkluderas (Währeborg, 2009). Ärftligheten har också en stor betydelse (Quittenbaum, 2007). Behandling Grunden till all diabetesbehandling är bra levnadsvanor så som kost, motion och rökstopp (Socialstyrelsen, 2011). För personer med ökad risk att utveckla diabetes typ 2, som har nedsatt glukostolerans samt individer som är nydiagnostiserade med sjukdomen är fysisk aktivitet i kombination med kalorirestriktioner på kosten den viktigaste behandlingen (Quittenbaum, 2007). Först när det visar sig att dessa åtgärder inte är tillräckliga för att uppnå den effekt som efterfrågas bör läkemedelsbehandling sättas in som ett komplement till fysisk aktivitet och kostbehandlingen (Quittenbaum, 2007). 3

Fysisk aktivitet påverkar cellerna på liknande vis som insulin genom att sänka nivåerna av glukos i blodet (Quittenbaum, 2007). Vid läkemedelsbehandling hos personer med diabetes typ 2 används oftast metformin i tablettform. Metformin är ett läkemedel som sänker blodsockret hos diabetiker utan att förorsaka för lågt blodsocker (FASS, 2012). Det finns även andra läkemedel som frisätter insulin och minskar insulinresistensen som kan kompletteras med metforminbehandlingen. Senare i förloppet krävs oftast insulinbehandling (Quittenbaum, 2007). Vårdprocessens slutgiltiga mål är att patienten skall nå optimal hälsa, vilket är den hälsa individen eftersträvar. Det gäller att som behandlande vårdare, hjälpa individen med diabetes typ 2 att själv anpassa sig till situationen för att kunna förverkliga sig själv, vårdaren skall alltså visa vägarna till hälsa (Eriksson, 2000). Hälsa beskrivs av (Wiklund, 2003) som en upplevelse av sundhet, friskhet och välbefinnande men är också ett tillstånd som involverar hela individen. Fysisk aktivitet I dagsläget vet man att genom fysisk aktivitet uppnås flera positiva effekter för människan. Flera vetenskapliga artiklar som belyser detta faktum (Creviston & Quinn, 2001; Östenson, Båvenholm & Efendic, 2004). Statens folkhälsoinstitut har gett ut ett kompendium, FYSS (2008), där allmänna, evidensbaserade effekter av fysisk aktivitet som kan användas för sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling bearbetas. Vidare skriver (FYSS, 2008) att regelbunden fysisk aktivitet kan bidra till ett ökat välbefinnande. Wiklund (2003) beskriver välbefinnandet som ett begrepp som det är svårt för omgivningen att sätta objektiva kriterier på. Välbefinnandet är något unikt och personligt och har därför att göra med personens inre upplevelser och hur individen själv uppfattar och tolkar olika intryck och är således en känsla som bara kan beskrivas av den som tillfrågas. FYSS (2008) beskriver människokroppen som en kropp som är byggd för rörelse samt att kropp och själ mår bra av fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet behöver inte vara något organiserat eller bestå av en extrem ansträngning utan även en rask promenad kan ge goda resultat (Kopp et al. 2011). Socialstyrelsen (2010) rekommenderar 30 minuters medelintensiv aktivitet per dag som 4

tillräcklig motion. Fysisk aktivitet innebär all kroppsrörelse som bidrar till skelettmuskulaturens sammandragning och som resulterar i ökad energiförbrukning. Fysisk aktivitet påverkar kroppsfunktionen på olika sätt beroende på intensiteten och utförandet av den. Pulsen och hjärtats minutvolym ökar. Andningsfrekvensen, blodtrycket och kroppstemperaturen stiger, musklernas samt hjärtats genomblödning ökar, mjölksyra bildas samt frisättning av adrenalin, tillväxthormoner och kortisol ökar. Fysisk aktivitet i samband med diabetes typ 2 Regelbunden fysisk aktivitet hos personer med diabetes typ 2 leder till en ökad insulinkänslighet och det har i flera undersökningar visats att man kan hindra utvecklingen av diabetes typ 2 genom fysisk träning (FYSS, 2008). Regelbunden motion bidrar även till förbättrad kontroll av blodglukos och sänkta blodfetter. Övervikt är ofta en bidragande orsak vid diabetes typ 2 men genom regelbunden träning kan man underlätta viktminskning och på så vis motverka hjärt-kärlsjukdomar och öka arbetsförmågan. Den fysiska aktiviteten som ska utföras kan med fördel individanpassas beroende på hur långt gången och vilken form av medicinering personen har. Försiktighet ska tas vid samtida hjärtsjukdom samt perifer- och autonom neuropati på grund av avsaknad av tidiga varningssignaler (FYSS, 2008). Regelbunden motion vid diabetes typ 2 ger oftast välbefinnande och förbättrad livskvalitet (Quittenbaum, 2007). Enligt Dahlberg och Segesten (2010) ligger välbefinnande och livskvalitet nära begreppet hälsa. Hälsan är subjektiv och skiftar mellan olika individer och situationer. Att ha hälsa är också att uppleva ett generellt välbefinnande som är kopplat till hela människan. Att få människor som är drabbade av sjukdom att känna hälsa är sjuksköterskans främsta mål (Dahlberg & Segesten, 2010). Människor som är drabbade av diabetes typ 2 kan alltså uppleva hälsa och välbefinnande trots sin sjukdom och liksom en sjukdomsdrabbad individ kan känna hälsa, så kan en fysisk och medicinskt frisk människa uppleva ohälsa (Eriksson, 1992). Motivation för livsstilsförändring Motivation är en process inom människan och motivet bildas av samspel mellan människan och miljön (Eriksson, 1992). En del av sjuksköterskans roll är att informera och motivera patienter till livsstilsförändring för att undvika sjukdom (Socialstyrelsen, 5

2010). Brist på motivation till att utföra fysisk aktivitet kan ofta ligga till grund för en försämrad livsstil. Enligt Svenska Akademins Ordlista (2011) beskrivs motivation som att ge någon ett motiv och intresse för något. Att undervisa och informera personer med diabetes typ 2 om vikten av en livsstilförändring är en förutsättning för att patienten själv skall kunna ta hand om sin egenvård (Socialstyrelsen, 2010). Anhöriga kan vara en viktig del för att uppnå en tillfredställande livsvärld. Enligt Wiklund (2003) så är livsvärld den levda världen så som den uppfattas och levs genom våra kroppar. Detta betyder att varje människas livsvärld är något unikt, som individen själv. Biley och Galvin (2007) beskriver bland annat hur vi kroppsligt lever med andra i världen, vi är, förflyttar oss och lever som kroppen vi har. Som kroppar tar vi inte bara upp plats utan vi bebor utrymmet kring oss. Vi upptäcker oss själva som en del av världen och världen uppenbarar sig genom våra kroppar fortsätter Biley och Galvin (2007). För att uppleva livsvärlden som god vill människan samtidigt erfara en tillfredställande relation till den konkreta andra, menar (Eriksson, 1992), där den konkreta andra kan vara en nära anhörig, vän eller släkting. Detta kan bidra till en motiverande faktor för dessa patienter enligt (Korkiakangas et al. 2010). För att uppleva en god livsvärld så är vikten av att erfara en god livskvalitet viktig. Eftersom livskvalitet inte är något konkret och lika mätbart som en minskning av BMI eller att via ett blodprov se blodsockrets trender med hjälp av HbA1c, finns det olika mätskalor som gör det möjligt att lättare uppskatta patienternas subjektiva upplever. Fritz, Caidahl, Osler, Stenson, Zierath och Wändell (2011) har använt sig av ett särskilt utformat frågeformulär, SWED-QUAL, för att försöka få en så bra bild som möjligt av hur deltagarna upplever sin hälsa. Det finns flera skalor att använda sig av, Eckert (2012) använder sig till exempel av SF-36 Health Survey som anses ha en hög validitet och reliabilitet. Internationellt är det inte ovanligt att forskare använder sig av begreppet health realated quality of life, HRQoL, när den hälsorelaterade livskvaliteten skall uppskattas. 6

PROBLEMFORMULERING Förekomsten av diabetes ökar i världen och även i Sverige. Den ökande trenden av inaktivitet kan leda till bland annat övervikt och diabetes typ 2. Diabetes typ 2 kan i sin tur bidra till följdsjukdomar i förlängningen som kan ge en ytterligare försämrad hälsa och livskvalitet. Det finns forskning som visar på samband mellan inaktivitet och förekomsten av diabetes typ 2 och att fysisk aktivitet ger positiva effekter hos dessa patienter. Forskning som visar subjektiva effekter av fysik aktivitet hos individer med diabetes typ 2 finns inte i lika stor utsträckning som medicinska effekter. Därför kan det vara av vikt att sammanställa olika effekter av fysisk aktivitet hos patienter med diabetes typ 2 samt att ta reda på vilka effekter fysisk aktivitet har på individer med diabetes typ 2 och vad fysisk aktivitet har för effekt på motivationen till livsstilsförändring. Resultatet kan bli ett verktyg som kan öka förståelsen för sambandet mellan upplevda och medicinska effekter hos sjuksköterskor som arbetar med att förbättra hälsan på individnivå och folkhälsan. En ökad kunskap hos sjuksköterskor kan leda till en bättre hälsa och större motivation till fysisk aktivitet hos dessa patienter. SYFTE Syftet är att beskriva olika effekter av fysisk aktivitet hos patienter med diabetes typ 2. METOD Studien är en litteraturöversikt presenterad enligt Friberg (2006). Friberg (2006) skriver att en litteraturöversikt är ett sätt att skapa sig en översikt över ett specifikt problem, i detta fall inom allmänsjuksköterskans område. Först görs en bred litteratursökning för att se hur forskningen ser ut i dagsläget med både kvalitativa och kvantitativa utgångspunkter som grund. Därefter görs en sökning efter befintlig forskning inom ett specifikt område, sedan kvalitetsgranskas och sammanställs artiklarna till ett nytt resultat. 7

Litteratursökning En översiktlig litteratursökning är gjord i databaserna Cinahl och Pubmed. Via biblioteket vid högskolan i Borås hemsida har vi använt oss av Summon. Summon är en sökmotor som möjliggör att från en sökruta kunna finna det mesta av de böcker, artiklar, uppsatser, avhandlingar med mera som finns i bibliotekets samling. Sökningar kan utökas till hela Summons index som består av fler än 640 miljoner poster. De ämnesord som använts i sökningarna är: diabetes, well-being, quality of life, exercise, physical activity, health related quality of life, qualitativ och effects. När sökningen gjordes skrevs ämnesorden i samma fält med orden AND, OR eller NOT för att inkludera eller utesluta olika artiklar. Väl inne i Summon finns det sen möjlighet att klicka i ytterligare ämnesord, vilken typ av publikation eller årtal för att specificera sökningen. Inklusionskriterier Deltagarna i artiklarnas studier skall vara i riskzonen för eller ha fått diagnosen Diabetes typ 2 Deltagarna i artiklarnas studier skall vara över 18 år I artiklarna skall fysisk aktivitet i någon form användas som behandlingsmetod Artiklarna får inte vara äldre än 10 år Artiklarna ska vara vetenskapliga. Artiklarna ska vara skrivna på engelska eller svenska Artiklarna ska vara peer-reviewed Exklusionskriterier Patienter med diabetes typ 1 och graviditetsdiabetes Review artiklar Sökspecifikationer Vid sökning i Cinahl användes sökorden: Physical activity, diabetes, impact som resulterade i 171 träffar. Rubriken lästes och 166 artiklar exkluderades eftersom 8

reubriken inte stämde in på syftet. Rubriker och abstract lästes i 5 artiklar varav 3 exkluderades för att de inte stämde överens med syftet. 2 artiklar hittades som stämde överens med syftet och inkluderades i studien. Vid sökning i Chinal användes sökorden: Physical activity, diabetes, effect som resulterade i 43 träffar. 36 artiklar hade inte en rubrik som stämde in på syftet. 7 abstract lästes och 4 exkluderades på grund av att de var för gamla deltagare och 2 fokuserade på graviditetsdiabetes. 1 artikel stämde överens med syftet och inkluderades i studien. Vid sökning i PubMed användes sökorden: Physical activity, diabetes, quality of life som resulterade i 212 träffar. 206 artiklar hade en rubrik som inte svarade på syftet. Abstrakts lästes i 6 artiklar varav 4 exkluderades för att abstract inte svarade på studiens frågeställningar. 2 artiklar svarade gentemot syftet och inkluderades i studien. Vid sökning i PubMed med sökorden: Physical activity, diabetes, qualitative hittades 53 artiklar. I 48 artiklar relaterade inte rubriken till syftet. 2 visade sig vara review artiklar, 1 hade endast kost som behandlingsalternativ och 1 fokuserade endast på utbildningsprogram hos deltagarna och dessa exkluderades. 1 relaterade till syftet och inkluderades. I Summon genererade sökningen: Diabetes mellitus AND quality of life AND physical activity NOT cancer 362 träffar. Efter att ha valt ämnesord som diabetes, physical activity, intervention, exercise och quality of life. 357 artiklar hade rubriker som inte stämde med syftet. 5 abstract lästes, 3 exkluderades eftersom de inte relaterade till syftet och 2 artiklar valdes ut och inkluderades då de stämde överens med syftet. Type 2 diabetes AND Exercise AND Psychological effects, fulltext gav i Summon 427 träffar varav 422 hade rubriker som inte kunde relateras till syftet. 9

5 abstrakt lästes varav3 var review artiklar och exkluderades därmed, 2 artiklar kunde relateras till syftet och inkluderades därmed i studien.. Ytterligare en sökning i summon gjordes; type 2 diabetes mellitus AND exercise AND physiological parameters AND quality of life gav 196 träffar. 193 exkluderades eftersom de efter läsning av abstrakt inte sågs relatera till syftet och 2 exkluderades för att de var skrivna på ett annat språk. 1 artikel svarade mot syftet och inkluderades i studien. Totalt 11 artiklar har inkluderats varav 3 stycken var kvalitativa och 8 stycken kvantitativa. Artiklarna är ifrån Indien, Ghana, Finland, Tyskland, Italien, England, Österrike, Sverige och USA (Bilaga1). Dataanalys Evans (2002) analysmodell har använts för att analysera de utvalda artiklarna. Initialt lästes artiklarna igenom ett flertal gånger för att få en känsla av vad artiklarna handlade om. Fokus lades på studiens resultat och nyckelfynd relaterade till syftet identifierades i varje artikel. Likheter och olikheter i varje studies resultat jämfördes och de meningsenheter som var likartade grupperades ihop. Dessa bildade subkategorier. Subkategorierna grupperades sen i sin tur in i grupper efter innehåll och kategorier bildades. Därefter fördes text från artiklarna in i de passande grupperna, en sammanställning av resultatet gjordes. Två kategorier med vardera två subkategorier analyserades fram. RESULTAT Resultatet beskriver olika effekter av fysisk aktivitet hos patienter med diabetes typ 2 (Tabell 1.). Subkategorier Att må bättre Kategorier Förbättrad mental hälsa 10

Att få en ökad motivation Medicinsk påverkan Kroppslig påverkan Förbättrad fysiologisk hälsa Tabell 1. Beskriver subkategorier och kategorier i resultatet. Förbättrad mental hälsa Att må bättre Många artiklar beskriver att fysisk aktivitet bidrar till att patienterna upplever att de mår bättre (Malpass, Andrews & Turners, 2008; Kopp et al., 2011; Jyotsan et al., 2012; Bello, Owusu-Boakye, Adegoke & Adjei, 2011). Livsstilsförändringar så som ökad fysisk aktivitet och kostförändringar har resulterat till att intervjupersoner upplever sig mer vältränade och hälsosammare enligt Malpass, Andrews och Turners (2008). Utlåtanden som det känns alltid bättre, mer energi och man känner sig föryngrad förekommer efter utövande av fysisk aktivitet hos deltagarna i studien. Kopp et al. (2011) har utsatt deltagarna i studien för individuellt raska promenader i 20 minuter. Deltagarna upplever en kraftigt förhöjd lustkänsla under träningspasset men den bästa upprymdheten uppstår 10 minuter efter den raska promenaden. Även känslan av en ökad behaglighet och välbefinnande ligger betydligt högre gentemot kontrollgruppen även över 3 timmar efter utförandet av den fysiska aktiviteten då mätningen inte längre fortsatte. Lika så visar Jyotsan et al. (2012) och Bello, Owusu-Boakye, Adegoke och Adjei (2011) som har använt sig av samma frågeformulär som är utformat av WHO i sina studier att välbefinnandet ökar och att livskvaliteten upplevs som förbättrad efter fysisk aktivitet både vid utövandet av yoga och vid aerobics. Eckert (2012) har forskat på de psykologiska effekterna av fysisk aktivitet där målet har varit att förbränna 1000 kcal per vecka. Den psykologiska och mentala delen som utvärderades var vitalitet, social funktion, emotionell funktion samt psykologiskt välbefinnande. Eckert (2012) konstaterar att deltagarna som inte uppnådde målet på 1000 kcal per vecka upplevde sammanlagt en lägre mental och psykologisk hälsa. Även Jyotsna et al. (2012) presenterar resultat som visar liknade effekter till följd av den fysiska aktiviteten som utfördes i form av yoga. 11

Att få en ökad motivation Flera studier (Peel et al. 2010; Korkiakangas et al. 2010 & Malpass et al., 2008) visar på att fysisk aktivitet ökar motivationen. Vid intervjuer med diabetes typ 2 patienter har det framkommit att fysisk aktivitet fungerar som ett strategiskt och stöttande sätt att sköta sin diet samt ett sätt att kontrollera sina sockernivåer (Malpass, Andrews och Turner, 2008). Korkiakangas et al. (2010) visar också på att daglig fysisk aktivitet och träning som livsstil visar sig vara motivatorer för fysisk aktivitet i sig. Malpass, Andrews och Turners (2008) skriver att när deltagarna har druckit alkohol och ätit middagar på restaurang, för att det är en stor del av deras sociala liv, så känner de sig sporrade att utöka sin fysiska aktivitet efteråt för att kompensera för avstegen i dietplanen. Vissa deltagare beskriver hur deras mentala hälsa har förbättrats genom fysisk aktivitet och hur detta i sin tur motiverar att de äter nyttigare kost samt bidrar till egenvård. Vidare illuminerar författarna även att det finns individer som saknar det stöd som många andra deltagare har hemifrån i form av maka/make eller nära vänner. Där det finns en historia av depression i anamnesen, där behövs det extra stöd och motivation innan deltagarna själva kan uppleva fördelarna med fysisk aktivitet. Författarna beskriver även att det fanns patienter som berättade att det var just den regelbundna aktiviteten i form av promenader som gjorde att de kunde fokusera på den övriga livsstilsförändringen. Fördelen med hundpromenader, som användes som intervention av Peel et al. (2010), är att deltagarna känner att denna form av fysisk aktivitet ligger på en normal nivå samt att den erbjuder sällskap som följaktligen leder till en bibehållen kontinuerlig daglig fysisk aktivitet. Efter träningspassen använder deltagarna orden ökad känsla av motivation i Malpass, Andrews och Turners (2008) studie. Deltagare i studien av Korkiakangas et al. (2010) hävdar att uppmuntran, socialt stöd, stegräknare och aktivt deltagande av familjemedlemmar samt vänner var motiverande för att bibehålla en regelbunden fysisk aktivitet. Studien visar även att rådgivning är en viktig del som kan påverka en livsstilsförändring. Detta är effekter som också presenteras av Malpass, Andrews och Turners (2008). 12

Korkiakangas et al. (2010) reflekterar över olika motivationshinder i sin studie. Deltagarna menar att motivationen är säsongsbetonad med kallt och mörkt väder som en bidragande orsak till brist på motivation. Arbetsrelaterande orsaker till att inte aktivera sig är tidsbrist, stress, trötthet och pendling mellan hemmet och arbetet enligt deltagarna i Korkiakangas et al. (2010) studie. Peel, Douglas, Parry och Lawtons (2010) framhäver att deltagarna har en bristande motivation till fysisk aktivitet. Det framgår att deltagarna har blivit dåligt informerade om fördelarna och effekterna med kontinuerlig fysisk aktivitet från vårdpersonal. Förbättrad fysiologisk hälsa Medicinsk påverkan När patienterna har ändrat sina vanor vad gällande diet och fysisk aktivitet så förbättras HbA1C, blodtryck och blodfetter (Kempf, Kruse & Martin 2010; Diedrich, Munroe, Romano, 2010; Di Loretto et al., 2005 & Jyotsna et al., 2012). Kempf, Kruse och Martin (2010) så även förbättringar i BMI hos sina deltagare. Omedelbart efter att deltagarna har påbörjat sin livsstilsförändring har forskarna kunnat se att skillnaderna i blodsockersvängningar under dagen redan börjat förbättras. Di Loretto et al. (2005) samt Jyotsna et al. (2012) påvisar liknande statistiskt signifikanta effekter i kardiovaskulära riskfaktorer hos den totala interventionsgruppen som en direkt följd av den fysiska aktiviteten. Förbättringar visas i parametrarna, HbA1C, systoliskt och diastoliskt blodtryck, LDL/HDL och triglycerider. Till skillnad från Bello, Owusu-Boakye, Adegoke och Adjei (2011) som förvisso visar på en liknande trend, men som inte kan säkerställa sina resultat statistiskt. Di Loretto et al. (2005) påvisade också en minskning av risken för att få coronar hjärtsjukdom med ~3 % på 10 år. Vidare menar Di Loretto et al. (2005) att resultaten kan bero på olika genetiska förutsättningar när det gäller gensvaret av den fysiska aktiviteten. Kroppslig påverkan Efter införandet av egenvårdsinterventionen där fysisk aktivitet var central kunde Kempf, Kruse och Martin (2010), Di Loretto et al., (2005) samt Diedrich, Munroe och 13

Romano, (2010) se förbättrade effekter av kroppsliga parametrar i form av reducerat midjemått, viktnedgång och minskat BMI. Fritz et al, (2011) mobiliserade totalt 212 deltagare där 50 stycken utgjordes av personer med diabetes typ 2. Efter 4 månaders utövande av förskriven träning i form av stavgång har majoriteten av diabetespatienterna aktiverat sig minst 4 timmar i veckan. I interventionsgruppen för dessa diabetes typ 2 patienter visade analyserna på en ökad tillfredställelse av deras fysiska funktion och en tydligt förbättrad sömn. De upplevde också en ökad sexuell funktion gentemot kontrollgrupperna. Förbättrad sömn, fysisk funktion (Korkiakangas et al., 2010) och ökad uthållighet (Eckert, 2012) är effekter som också framkommit i andra studier. DISKUSSION Metoddiskussion Författarna har valt att göra en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes för att uppnå syftet med studien. Vårdvetenskapliga artiklar direkt kopplat till effekter av fysisk aktivitet hos diabetes typ 2 patienter var svårt att hitta. Detta tros bero på att vårdvetenskapens komplexa innehåll tyvärr inte än har tagit sig in i forskningsvärldens mittfåra och därmed inte genererat så många artiklar. Genom att använda oss av både kvalitativa och kvantitativa artiklar gav det oss ett bredare underlag för att påvisa både subjektiva och fysiologiska effekter av fysisk aktivitet. Det ses därmed som en styrka i studien att använda sig av både kvalitativa och kvantitativa artiklar, då det framkommer olika perspektiv av effekterna som gör det lättare att se patienten som helhet, att se hela människan. Det hade dock varit önskvärt att förhållandet mellan de olika ansatserna hade varit mer jämställt. Ofta är det fler deltagare i de kvantitativa studierna vilket framhäver det medicinska perspektivet mer än de kvalitativa studierna vilket ses som en svaghet i studien. Med detta kan konstateras att det önskas mer kvalitativ forskning inom området. Den kvalitativa som den kvantitativa delen av underlaget bör behandlas tillsammans för att få en bättre bild av effekterna av fysisk aktivitet och påvisa sambandet mellan upplevda och mätbara effekter. Enligt Wiklund (2003) består människan inte bara av tankar och upplevelser 14

utan även av autonoma processer i kroppen som vi inte känner av eller kan påverka. Människan är till sin natur en enhet som aldrig kan delas upp i olika dimensioner. Den modell som Friberg (2006) presenterar visade sig fungera bra gentemot syftet och gav en god möjlighet att söka ett brett underlag samt skapa en bra struktur för studien i sin helhet. Initialt hades ingen specifik hållning avseende härkomst av forskningsmaterialet, utöver att det skulle vara vetenskapligt. Under inklusionsarbetet framkommer att originalstudierna sträcker sig vida över moder jord från Indien i öst via Afrika, Europa och till USA i väst. Emellertid, i ett senare skede i analysprocessen, blir det klart för oss att detta kan vara en ytterligare intressant vinkling för att se om resultaten kommer att skilja sig mellan olika miljöer från region till region. Att artiklarna är från olika världsdelar ses som en styrka i studien för att interventionerna med fysisk aktivitet visar sig ha samma effekt oberoende av kulturella skillnader och i vilken del av världen man behandlar problemet. Ytterligare en styrka är att artiklarna behandlar olika typer av fysisk aktivitet bland annat aerobics, raska promenader och stavgång. 11 artiklar anses utgöra ett bra underlag till litteraturöversikten. Trots detta inser författarna att ju fler artiklar som inkluderas i studien desto starkare och trovärdigare blir resultatet. Samtidigt är studien genomförd under en begränsad tidsrymd vilket gjort att författarna inte kunnat söka fler artiklar till sin studie. Evans (2002) analysmodell har fungerat bra för att identifiera huvudfynd och skapa en ny helhet utifrån de valda artiklarna. En generell svaghet som innefattar flera av artiklarna är att en del av resultaten som författarna kommer fram till inte är statistiskt tillförlitliga (P > 0,05). Som exempel studerade Bello, Owusu-Boakye, Adegoke och Adjei (2011) vilka effekter ett 8 veckors träningsprogram i form av aerobics hade på diabetes typ 2 patienter. I resultaten som de presenterar är det endast livskvalitet som var statistiskt signifikant (P < 0,05), de övriga resultaten låg samtliga över 0,05 och skall därför tolkas med försiktighet. En annan svaghet med studien anser vi är det faktum att det endast är med totalt 18 personer i studien. Bello et al. (2011) konstaterar också själva att interventionsgruppen inte visar 15

på någon väsentlig skillnad i jämförelsen med kontrollgruppen och detta härleder de till den korta period som studien pågått. Resultatdiskussion Fysisk aktivitet ökar välbefinnandet Resultatet visar på att det finns många olika effekter med fysisk aktivitet hos diabetes typ 2 patienter. Underlaget till denna studie har resulterat i två huvudkategorier, förbättrad mental hälsa och förbättrad fysiologisk hälsa samt fyra subkategorier, att må bättre och att få en ökad motivation, medicinsk och kroppslig påverkan. Det fysiologiska effekterna är vida kända för att ha en positiv effekt vid fysik aktivitet, så som stabilare HbA1c, förbättrade blodfetter samt en allmänt förbättrad fysiologisk hälsa. Detta har även påvisats i denna litteraturöversikt. Likaså kan kroppsliga effekter såsom viktnedgång med förbättrat BMI, minskat midjemått, bättre sömn och ökad sexuell funktion vara resultat av fysisk aktivitet. Zanuso, Balducci och Jimenez (2009) skriver att det går att härleda dessa effekter till en ökad självkänsla och en bättre livskvalitet. Även om de medicinska effekterna inte upplevs på samma vis som de kroppsliga effekterna gör så kommer de ändå kännas av och bidra till den förbättrade upplevelsen av hälsan och välbefinnandet. Livsstilsförändrig i form av fysisk aktivitet har inte bara ett samband med ett ökat välbefinnande, utan även till en ökad motivation som gör det lättare att ta sig an den nya livsstilsförändringen (Malpass et al., 2008 & Kopp et al., 2011). Resultaten i denna litteraturöversikt tar upp hur mental hälsa påverkas av fysisk aktivitet och det visar sig att livskvaliteten ökar. Livskvalitet har en viktig betydelse för patientens livsvärld. Livsvärlden är unik för varje människa (Wiklund, 2003) och därför kommer även upplevelserna av effekterna av fysisk aktivitet att upplevas olika. I denna studiens artiklar mäts livskvalitet med olika typer av skattningsskalor som ska försöka konkretisera patientens upplevelser av effekterna av fysisk aktivitet och hur den erfars i patientens livsvärld. Hälsa och välbefinnande är upplevelser som ingår i människans livsvärld där frånvaro av sjukdom ofta är förknippat med hälsa, eller att man lever ett aktivt liv. Vad som är hälsosamt diskuteras ofta i media och inom olika forskningsområden. Inom vårdvetenskapen beskrivs hälsa som ett tillstånd som rör hela 16

individen. Trots att individen rent medicinskt är sjukdomsfri kan ohälsa upplevas, likväl som att hälsa kan upplevas trots en påvisbar sjukdom som t.ex. diabetesdiagnos (Eriksson, 1992). För att undvika ohälsa bör vården ha en avsikt att behålla eller återfå en god hälsa och ett ökat välbefinnande (Dahlberg & Segesten, 2010). För att kunna uppskatta olika individers upplevelser av hälsa, ohälsa, välbefinnande och livskvalitet. Bearbetats dessa uppleverser med hjälp av skattningsskalor. Fysisk aktivitet bidrar till ökad motivation I resultatet förknippas mental hälsa med de upplevelser och motiverande effekter som fysisk aktivitet leder till. Studien visar att fysisk aktivitet upplevs som behaglig och att deltagarna får mer energi samt att de sociala och emotionella funktioner påverkas till det bättre. Dessa positiva upplevelser kan beskrivas som människans förmåga att vara och leva i världen genom att livsvärlden är verkligheten som vi upplever den genom våra kroppar. Kroppen är inte bara säte för upplevelser utan också ett verktyg för att skapa vår identitet (Wiklund, 2003). Positiva upplevelser av fysisk aktivitet leder till att vi identifierar våra kroppar med det positiva, detta ökar då motivationen till att utföra mer fysisk aktivitet. Resultaten i litteraturöversikten visar också att fysisk aktivitet bidrar till en känsla av motivation som är en viktig faktor i behandlingen av diabetes typ 2. Det här är ett gyllene tillfälle för sjuksköterskan att ta till vara på denna motivation och låta den fortsätta växa så att en större livsstilsförändring kan genomföras. En förändrad livsstil innebär ett nytt sätt att leva i världen och kan leda till en positiv spiral som ger mer motivation och som i sin tur kan leda till ytterligare ökad fysisk aktivitet. Motivation är en process inom människan som bildas av samspelet mellan människan och miljön (Eriksson, 1992). Att bli medveten om fördelarna med fysik aktivitet kan bidra till en ökad motivation och en mening till livsstilsförändring. Att känna meningsfullhet till något, i detta fall fysisk aktivitet, kan bidra till en ökad motivation. Med detta sagt kan vi se en koppling mellan medvetenhet, mening och motivation. För att människorna som är i behov av fysisk aktivitet skall uppleva en bättre livskvalitet är motivationen viktig för att de skall kunna ta sig an en livsstilsförändring. Sjuksköterskan har ett stort ansvar genom att informera och undervisa patienter, som har eller är i riskzonen för att utveckla diabetes typ 2, om de hälsorelaterade effekterna 17

och de vinster som sannolikt kommer att uppstå i deras livsvärld efter utförandet av fysisk aktivitet. Det är viktigt för sjuksköterskan att kartlägga patientens upplevelse av sin situation (Eriksson, 1994). För att motivera sina patienter är det viktigt att vara lyhörd och stödja patientens tillväxtprocess som är syftet med vårdandet. Makten kan användas som styrande och manipulerande men för att patienten skall bli trygg, så kan även makten användas för att bekräfta och stärka patientens egna makt genom att fungera som en trygg plattform där vårdrelationen kan utvecklas. Med dessa förutsättningar kan patienten ta tillvara på sina resurser och växa som individ (Wiklund, 2003). Bekräftelse är också viktigt för att skapa mod och kraft att gå vidare i livet (Eriksson, 1994). Genom att ta till vara på de resurser som varje individ besitter kan människan lotsas framåt för att vidare utveckla sin livsstilförändring. Alla har inte samma förutsättningar för att ta tag i detta på egen hand, utan det har visat sig i vår litteraturöversikt att patientgruppen som har detta behovet behöver en motivator som kan ge information och stöd. Detta blir således en viktig uppgift för sjuksköterskan. Fysisk aktivitet förbättrar de medicinska värdena Resultatet visar på förbättringar i HbA1C, systoliskt och diastoliskt blodtryck, LDL/HDL och triglycerider efter fysisk aktivitet. Även om inte alla resultaten visar på stora skillnader mellan kontroll och interventionsgrupperna så pekar resultatet i artiklarna åt samma håll. Interventionerna i artiklarna som används i denna litteraturöversikt har pågått under olika lång tid. I studien som (Bello et al., 2011) författat, utövar deltagarna under 8 veckor aerobics utefter ett träningsprogram. Effekterna av interventionerna påvisar förändringar, även om det inte är stora, i fasteblodsocker, blodfetter och i livskvalitet. Effekterna är små men fortfarande förändringar som följer samma trend som de övriga artiklarna i resultatet. Att resultaten inte skiljer sig signifikant tror forskarna beror på den korta tiden som studien pågått. Tar vi sedan (Di Loretto et al., 2005) vars studie som har pågått under 2 år kan det skönjas signifikanta skillnader av effekterna gentemot de grupper som inte har utfört någon aktivitet i samma kardiovaskulära riskfaktorer. Både (Bello et al., 2011) och (Di Loretto et al., 2005) har använt sig av aerobics i sina interventioner och detta ger resultatet en ökad trovärdighet vid tolkning av effekterna. Kontinuitet och utövande av fysisk aktivitet över lång tid verkar således vara en behandlingsmetod som har en positiv 18

inverkan på patienter med typ 2 diabetes och borde således vara en målbild hos behandlande instanser. För att nå denna målbild krävs det kunskap av vårdaren, för att kunna förmedla och informera om fördelarna med fysisk aktivitet. Sjuksköterskan har till uppgift att informera patient och anhörig på ett begripligt sätt och gärna komplettera med skriftlig information. Vårdarens kunskap om diabetes typ 2 och fysisk aktivitet är av stor betydelse för att skapa en god vetenskaplig hållning, vilket innebär att vårdaren har en hög kompetens och arbetar etiskt och evidensbaserat. Kunskap i sig är inte tillräcklig utan den måste även integreras med direkta observationer och teori för att vårdaren ska kunna informera patienter på ett professionellt sätt (Wiklund, 2003). Vikten av mening och sammanhang Yoga, stavgång, raska promenader och aerobics är olika exempel på aktiviteter som framkommer i resultatet. Men den träningsform som har visat sig vara den som givit de bästa effekterna var raska promenader. Raska promenader är ett bra alternativ, dels på grund av att det är ett enkelt att utföra dels att det kräver ingen dyr utrustning. Detta är även en aktivitet som är lätt att utföra tillsammans med andra och som då medför en känsla av sammanhang (KASAM). Meningsfullhet är en central komponent i känslan av sammanhang. Meningsfullhet handlar om motivation och att känna sig delaktig och engagered i sitt liv, vilket olika aktiviteter kan bidra till. Att existera tillsammans i en värld leder till att allt som vi erfar och upplever har mening och innebörd för oss. Detta sammanhang ger ett ökat välbefinnande och leder till en bättre hälsa (Dahlberg, & Segesten, 2010). Hälsoekonomisk vinst Di Loreto et al. (2005) visar i deras studie att fysisk aktivitet är ett kostnadseffektivt verktyg vid behandlingen av diabetes typ 2. Studien påvisar att en tvåårig individuell träningsrådgivning i en randomiserad population med diabetes typ 2 patienter, de ökade hälsoeffekterna och de ekonomiska fördelarna för såväl patienten som vårdgivaren. Kostnaden för läkemedel och övrig sjukvård sjönk markant som en effekt av utövandet av fysisk aktivitet enligt Di Loreto et al. (2005). 19

I WHOs riktlinjer, The challenge of obesity, in the WHO European region and the strategies for response (2007) står det skrivet att kortsiktigt är det kostnadseffektivt att behandla diabetes typ 2 i enlighet med Di Loreto et al. (2005). Vidare står det i WHOs riktlinjer att om dessa patienter inte behandlas så kommer de att drabbas av följdsjukdomar (direkta kostnader) och minska sin produktivitet (indirekta kostnader) och således bidra till ökad belastning för samhället. WHO konstaterar samtidigt att när dessa individer får en adekvat behandling så kommer de leva längre och senare i livet drabbas av andra sjukdomar som till exempel demens, som kommer att kräva ytterligare frekvent och kostsam vård. Förslag på framtida forskning I vår studie har vi belyst motivation till fysisk aktivitet som en effekt, då motivation och fysisk aktivitet har ett starkt samband. Trots detta fenomen kan man fråga sig hur man ökar motivationen till att utföra fysisk aktivitet. Vad som motiverar till fysisk aktivitet och inte, tycker vi kan vara värt att utforska i framtida studier. Vilken form av fysisk aktivitet kan ge fördelaktiga resultat, vår studie visar att promenader är en form av fysisk aktivitet som våra patienter fördrar men kan man komplettera dessa med andra former av fysisk aktivitet som höjer livskvaliteten och motivationen till en högre nivå. Ett intresse hos författarna är klättring, det finns i nuläget inte mycket forskning inom detta område, det vore intressant att se vad detta har för effekt på livskvaliteten och för den fysiska/mentala hälsan hos IGT/diabetes typ 2 patienter. Kliniska implikationer Information och utbildning om sjukdomen Information och utbildning om fördelar med fysisk aktivitet och risker med inaktivitet Förklara konkret och medvetandegör för patienten att han mår bättre av fysisk aktivitet 20

Förklara att det är viktigt att patienterna kan göra aktiviteter med dem som betyder något för dem, kan vännerna promenera så använd denna aktivitet eftersom det sociala sammanhanget, som är så viktigt, består. Att få vara kvar i sitt sammanhang är viktigt. Informera personal om att fysisk aktivitet kan leda till kostnadseffektivitet för samhället och förklara vikten av detta. Visa den positiva påverkan på patientens medicinska värden och förklara och medvetandegör vikten av förändringen Motivera patienterna till olika individ anpassade egenvårdsalternativ av fysisk aktivitet: - Stavgång - Raska promenader - Ta trapporna i stället för hissen - Gruppträning - Skaffa hund - Gå med i en förening SLUTSATSER Resultatet visar att regelbunden och kontinuerlig fysisk aktivitet påverkar diabetes typ 2 patienter positivt, patienten upplever att den mår bättre. Ökad livskvalitet, förhöjd lustkänsla, upprymdhet och ökat välbefinnande är resultat som framkommit. Fysisk aktivitet ökar välbefinnandet hos individerna genom förbättrade medicinska och kroppsliga effekter. Fysisk aktivitet bidrar även till ökad motivation genom att fysisk aktivitet upplevs som behaglig, energigivande samt att de sociala och emotionella funktionerna påverkas till det bättre. De medicinska värdena förbättras av fysisk aktivitet så som HbA1c, fasteblodsocker, blodfetter och blodtryck. Fysisk aktivitet har även en betydelse för känslan av mening och sammanhang då aktiviteter kan utföras i grupper och med de vänner och i det sammanhang som man brukar befinna sig i. Den aktivitet som har gett bäst resultat enligt litteraturen är raska promenader. De är både lätta att utföra och kräver ingen dyr utrustning och kan utföras till en låg kostnad samt 21

bidra till häloekonomiska vinster. Enligt FYSS (2008) så rekommenderas att hela befolkningen bör utföra minst 30 minuters fysisk aktivitet dagligen och detta stämmer överens med våra efterforskningar där kontinuitet är en viktig ingrediens. Litteraturöversiken visar på en viktig anledning till att undervisa patienter genom kvalificerad rådgivning, budskapet om fördelarna med ökad fysisk aktivitet. Att informera om fördelarna med fysisk aktivitet tidigt i träningsprogram kan leda till att öka stimulansen till en positiv inställning gentemot egenvård och till en kontinuitet. Fysisk aktivitet visar sig också vara motiverande för att leva ett hälsosammare liv och att därmed uppleva en bättre hälsa. Att få patienterna att uppleva hälsa och välbefinnande är sjuksköterskans främsta mål i hennes profession. Den kunskap som kommer fram genom den här uppsatsen skulle kunna ligga till grund för att aktivt utforma strategier som skulle kunna leda till att sjuksköterskan får en ökad kunskap och förståelse för vikten med fysisk aktivitet hos diabetes typ 2 patienter och av att medvetandegöra och konkret informera dem. Detta skulle kunna bidra till välbefinnande och motivation hos patienten, vilket är viktiga byggklossar för en förbättrad livskvalitet och upplevd hälsa. 22

REFERENSER Bello, A. I., Owusu-Boakye, E., Adegoke, B. O., & Adjei, D. N. (2011). Effects of aerobic exercise on selected physiological parameters and quality of life in patients with type 2 diabetes mellitus. Int J Gen Med, 4, 723-727. doi: 10.2147/IJGM.S16717 Biley, F. C., Galvin, K.T. (2007). Lifeworld, the arts and mental health nursing. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 2007, 14, 800 807 CrevistonT, Quinn L. Exercise and physical activity in the treatment of type 2 diabetes. Nurs Clin NorthAm 2001;36:243-71. Dahlberg, K., Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: I teori och praxis. Stockholm: Natur & kultur. Diedrich, A., Munroe, D. J., & Romano, M. (2010). Promoting physical activity for persons with diabetes. Diabetes Educ, 36(1), 132-140. doi: 10.1177/0145721709352382 Di Loreto, C., Fanelli, C., Lucidi, P., Murolo, G., De Cicco, A., Parlanti, N., Ranchelli, A., Fatone, C., Taglioni, C., Santuesanio, F., De Feo, P. (2005). Make Your Diabetic Patients Walk. Long-term impact of different amounts of physical activity on type 2 diabetes. Diabetes Care, 28:1295 1302 Eckert, K. (2012). Impact of physical activity and bodyweight on health-related quality of life in people with type 2 diabetes. Diabetes Metab Syndr Obes, 5, 303-311. doi: 10.2147/DMSO.S34835 Eriksson, K. (1992). Vårdprocessen. Almqvist och wiksäll förlag AB Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber utbildning Fritz, T., Caidahl, K., Osler, M., Ostenson, C. G., Zierath, J. R., & Wandell, P. (2011). Effects of Nordic walking on health-related quality of life in overweight individuals with type 2 diabetes mellitus, impaired or normal glucose tolerance. Diabet Med, 28(11), 1362-1372. doi: 10.1111/j.1464-5491.2011.03348.x Jyotsna, V. P., Joshi, A., Ambekar, S., Kumar, N., Dhawan, A., & Sreenivas, V. (2012). Comprehensive yogic breathing program improves quality of life in patients with diabetes. Indian Journal of Endocrinology and Metabolism, 16(3), 423-428. doi: 10.4103/2230-8210.95692 Kristoffersson, N.J. (2006). Teoretiska perspektiv på omvårdnad. Ingår i N.J. Kristoffersson, F. Nodvedt & E-A. Skaug. (Red.), Grundläggande omvårdnad, del 4. Stockholm: Liber. 23