Upprättad: 2017-12-01 Projekt: Markbygden etapp 3 Reviderad: 2018-02-10 Ärende: Samråd linjekoncession Bilaga 1: Samrådsunderlag gällande 150 kv-kraftledning för anslutning av Markbygdens vindkraftpark etapp 3 till stamnät Svevind AB Kontor Piteå Umestan företagspark Acusticum 4 903 47 Umeå 941 28 Piteå info@svevind.se 090-120793 http://www.svevind.se
Bakgrund Följande information är ett underlag för samråd enligt 2 kap. ellagen (1997:857) och 6 kap. miljöbalken och avser den planerade nätkoncessionen för linje för elanslutningen för Markbygdens vindkraftpark etapp 3 (vindkraftanläggningen) till stamnät (se Figur 1). Markbygden Vind AB har sökt och fått tillstånd att bygga och driva upp till 442 vindkraftverk inom det 145 km 2 stora projektområdet i Piteå kommun i Norrbottens län. Tillståndet är överklagat och handläggs för närvarande i Mark- och miljööverdomstolen. Syftet med samrådet är att berörda myndigheter, kommuner, enskilda, organisationer, föreningar samt övrig berörd allmänhet (samrådsparter) i ett tidigt skede får möjlighet att påverka den planerade verksamheten lokalisering, omfattning, utformning, samt vilka miljöeffekter som behöver bedömas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Med planerad verksamhet avses här den koncessionspliktiga elanslutning som är nödvändig för att ansluta Markbygdens vindkraftpark etapp 3 till stamnät. Inbjudan till samråd samt underlag skickats ut till samrådsparter enligt sändlistan (se Bilaga 3), utöver detta har bolaget även annonserat om samråd i Piteå-Tidningen, Norrbottenskurirer, Norran samt Piteå gratistidning. Ett särskilt undersökningssamråd, i syfte att avgöra huruvida verksamheten bedöms medföra en betydande miljöpåverkan, har ej genomförts specifikt för den kommande ansökan om nätkoncession för linje (koncessionsansökan). Bolaget bedömer självt att verksamheten medför en betydande miljöpåverkan och har därför valt att direkt genomföra avgränsningssamråd, vilket krävs i de fall verksamheten bedöms medföra en sådan påverkan. Detta avgränsningssamråd genomförs inom ramen för den specifika miljöbedömning som sedan ska tas fram för koncessionsansökan. Bolaget genomför en specifik miljöbedömning för kraftledningen och avser ansöka om nätkoncession för linje hos Energimarknadsinspektionen (Ei). Syftet med ansökan är få koncession för att bygga en kraftledning och därmed kunna ansluta Markbygdens vindkraftpark etapp 3 till stamnäten öster och väster om vindkraftanläggningen (se Figur 1). Enligt nuvarande tidplan avser bolaget att skicka in ansökan till Ei under hösten 2018. Sökande Bolaget som samråder gällande kraftledningen är Svevind AB, men inför ansökan kommer ett nytt nätbolag att bildas, alternativt att Markbygden-projektens befintliga nätbolag står som sökande. Sida 2 av 15
Figur 1: Översiktskarta över projektområdet för Markbygdens vindkraftpark etapp 3 i förhållande till övriga befintliga- och tillståndsgivna vindkraftanläggningar området, samt befintliga stamnät och regionnät. Även vindkraftanläggningarnas interna nät visas i kartan, MB Net ABs nät är under uppbyggnad och beräknas färdigställas tredje kvartalet 2018, samt MB Net Väst ABs nät där första etappen är tillståndsgiven men ej påbörjad och den andra etappen under prövning. Den befintliga transformatorstationen Råbäcken (150 / 400 kv), samt den tillståndsgivna transformatorstationen Trolltjärn (150 / 400 kv) visas även i kartan. Lokalisering Bolaget har inför samrådet tagit fram alternativa ledningsstråk där den planerade kraftledningen skulle vara möjlig att lokalisera. Dessa stråk baseras på en inledande, studie med syftet att identifiera de områden dit ledningen behöver nå för att uppfylla de tekniska kraven, samtidigt som sträckningen dras så att dess negativa miljöeffekter begränsas. Bolaget har gjort de preliminära stråken 1 km breda för att lämna utrymme för justeringar efter eventuella synpunkter som framkommer under samråden. Bolaget samråder om två separata sträckningar som ej kommer att sammankopplas med varandra, dessa benämns som östra- respektive västra anslutningen. Denna uppdelning beror på att kapaciteten i transformatorstationerna vid stamnätet (Råbäcken resp. Trolltjärn) är begränsad och att hela vindkraftanläggningen därför inte är möjlig att ansluta mot enbart det östra- eller västra stamnätet. Att leda elkraften mot både öst och väst är därför en grundförutsättning för att hela vindkraftanläggningen ska kunna uppföras och drivas. Den östra anslutningen leds till den befintliga Sida 3 av 15
stationen Råbäcken vid stamnätet, och den västra anslutningen leds till Björkmyran där Markbygden Net Väst AB (MBNV) planerar sin sydligaste station. Därifrån avser bolaget sedan att ansluta och leda elkraften från Markbygden Etapp 3 genom MBNVs korridor till den planerade stationen Trolltjärn, som ligger i Arvidsjaurs kommun. De preliminära stråken som bedömts möjliga för anslutning av den östra anslutningen har indelats som huvudstråken 1a och 1b, samt stråken 1c och 1d som möjliggör kombinationer av de två förstnämnda alternativen. Samrådet avser enskilda bedömningar av de olika stråken, och därför skulle det kunna vara möjligt att bolagets föreslagna sträckning i koncessionsansökan utgörs av en kombination av olika stråk. För den västra anslutningen har bolaget tagit fram två huvudstråk som benämns 2a och 2b. De stråken som bolaget samråder om är 1 kilometer breda och därmed betydligt bredare än den koncessionspliktiga korridoren kommer att bli i bolagets ansökan, i den bedöms stråken bli ca 50 meter breda för de delsträckor med enkelledning och ca 80 meter för delsträckor där två ledningar dras parallellt. De sträckor där den kan bli aktuellt med två parallella kraftledningar är stråken mellan Kallamossen och Råbäcken, Kallamossen Björkslyet Råbäcken, samt Blåliden - Björkmyran. Stråken för kraftledningarna har utformats enligt nedanstående: Så raka och gena som möjligt, dvs så korta stråk som möjligt för att begränsa miljöpåverkan samt minska kostnader och komplexitet i byggfasen. Utnyttja landskapsbildernas struktur och begränsa markanvändningen. Detta görs bland annat genom att följa befintliga vägar och kraftledningar, att sträva efter att skogspartier inte delas i små delar som blir svåra att bruka och att undvika att dela öppna landskap på mitten. Sida 4 av 15
Figur 2: Översiktskarta som visar stråken, preliminära placeringar av transformatorstationer (33 / 150 kv), projektområdet för vindkraftanläggningen Markbygden etapp 3, samt Råbäckens befintliga transformatorstation (150 / 400 kv). Redovisning av stråk och berörda intressen I detta avsnitt redovisas stråkens sträckningar, samt vilka intressen som kan beröras om kraftledningen planeras inom respektive stråk. Stråken är ca 1 km breda och redovisningen omfattar samtliga kända natur- och kulturvärden, byggnader och infrastruktur inom respektive stråk. Genomgående för alla stråk är att de löper igenom Östra Kikkejaur samebys vinterbetesmarker. Bolaget vill här poängtera att en kraftledning i området omöjligen kommer kunna beröra samtliga intressen som redovisas, då sträckningen kommer att kunna anpassas så att påverkan på intressen undviks. 1a. Råbäcken Kronliden Stråket utgår från transformatorstationen Råbäcken varifrån den leds i västlig riktning längs med Länsväg 373 och därmed parallellt med det lokala elnätet. Merparten av stråket har förlagts på norra sidan om vägen. Efter ca 3 km når stråket den permanenta bostaden Pålsboda, och 2 km senare Fagerheden med ett antal byggnader med fastboende. Därefter passerar stråket Rokåns dalgång och fortsätter sedan in i projektområdet för vindkraftsanläggningen. Omkring 12 km väster om Råbäcken når stråket fritidshusbebyggelse vid Önusberget, och fortsätter sedan mot Lillforsberget varpå ledningen passerar Åbyälven vid Byskeselet. Väster om Åbyälven passerar stråket två permanenta Sida 5 av 15
bostäder vid Finnliden, och fortsätter sedan västerut mot Kronliden där stråket slutar. Totallängden för stråket 1a är ca 26 km. 1a. Berörda intressen Stråket berör mestadels brukade skogsmarker men passerar ett antal naturvärdesobjekt av (klass 1-3), samt ett fåtal kärnområden med höga naturvärden, bäckar och åar med tillhörande strandskydd. Stråket passerar även Önusträsket och Åbyälvens som med dess tillflöden utgör ett Natura 2000- område. Naturreservatet Rokliden och stråket överlappar varandra med 150 meter vid passagen sydväst om Fagerheden. Stråket berör vissa potentiella häckningsområden för våtmarksfåglar och korsar Åbyälvens fladdermushabitat, i Rokåns dalgång finns även rapporterade förekomster av utter. Det finns ett antal permanenta bostäder och fritidshus inom stråket som kan komma att beröras. Stråket berör även Länsväg 373 (vägen mellan Piteå Arvidsjaur), det lokala elnätet som försörjer bebyggelsen i området, samt Markbygden Net ABs planerade elnät. Stråket passerar genom Östra Kikkejaurs kärnområden vid Fagerheden samt vid Åbyälven, samt en flyttled vid Önusberget. Kända kulturlämningar finns vid Lidbodarna, Fagerheden, Önusberget och ett fåtal andra platser inom stråket, dessa utgörs av lämningar efter fäbodar, torp, gamla husgrunder. 1b. Råbäcken - Lillforsberget Stråket utgår från Råbäcken varifrån den sträcker sig söderut längs med den befintliga stamnätsledningen, efter att ha passerat Rokån gör korridoren en vinkel mot sydväst och leds till Björkslyet. Från Björkslyet går en rak korridor till Lillforsberget där stråket slutar. Totallängden för stråk 1b är ca 20 km. 1b. Berörda intressen Stråket berör i huvudsak områden med brukad skog, men inrymmer även ett antal naturvärdesobjekt (klass 2-3) som består av äldre skogar, sumpskogar och våtmarker, ett landskapsobjekt samt att stråket passerar en Natura 2000-klassad bäck (tillflöde till Åbyälven). Det finns två rapporterade spelplatser inom stråket, en tjäderspelsplats och en orrspelsplats. Det finns rapporterade förekomster av utter i Rokåns dalgång. Stråket löper längs med 400 kv-stamnätet och denna kan komma att beröras. Stråket passerar genom Östra Kikkejaurs kärnområden vid Fagerheden och berör delvis kärnområdet vid Åbyälven, stråket korsar även flyttleden som åt löper sydöst från Önusberget. Det finns ett antal kända kulturlämningar inom stråket, bland annat lämningar efter tjärdalar/tjärgropar, hässjor och boplatsgropar. 1c. Björkslyet Kallamossen Stråket utgår ifrån Björkslyet och leds i en rak nordvästlig sträckning mot Kallamossen. Totallängden för stråk 1c är ca 4 km Sida 6 av 15
1c. Berörda intressen Stråket berör mestadels brukad skog med två övriga objekt, den hårt dikade Tväråmyran (klass 2-3) samt det mindre vattendraget Tvärån som korsar stråket. Det är sannolikt att vanligare våtmarksfåglar häckar i området. Stråket korsar Östra Kikkejaure samebys flyttled. 1d. Björkslyet Önusberget Stråket utgår ifrån Björkslyet och leds i en rak nordvästlig sträckning mot Önusberget. Totallängden för stråk 1d är ca 4 km. 1d. Berörda intressen. Stråket berör i huvudsak två objekt, Kallamossen (klass 2-3) som är ett naturligt och orört våtmarksområde, samt ett mindre vattendrag utan strandskydd. Det finns även en del dikade våtmarker inom stråket. Stråket korsar Östra Kikkejaure samebys flyttled. 2a. Lillblåliden Björkmyran. Stråket utgår ifrån Lillblåliden varifrån det sträcker sig i nordvästlig riktning mot Dragamyran och Daludden. Vid Blåliden korsar ledningen Vattenfalls 150 kv-regionnätsledning och sedan väg 515 och därpå stambanan. Därefter passerar stråket Lillpiteälven och slutar vid den planerade transformatorstationen Björkmyran. Totallängden för alternativ 2a är ca 10 km. 2a. Berörda intressen Stråket berör våtmarkerna vid Dragamyran/Dragaträsket, Stormyran, samt Lillpiteälven som är hydrologiskt känsliga områden med ett rikt fågelliv (klass 1-2). Det finns rapporterade förekomster av sångsvan och olika typer av änder och vadare, fågellivet kan komma att beröras. Anläggningsarbete under häckningsperioden kan störa reproduktionen. Rapporterade förekomster av utter finns i Lillpiteälven. Stråket berör Vattenfalls kraftledning, vägnätet (väg 515) samt järnvägen (stambanan). Stråket korsar även Östra Kikkejaure samebys flyttled. Kända kulturlämningar finns inom stråket i form av lämningar efter husgrunder, lägenhetsbebyggelse och forna färdvägar. 2b. Lillblåliden Björkmyran. Stråket utgår ifrån Lillblåliden varifrån det leds i nordvästlig riktning mot Blålidmyran där stråket korsar Vattenfalls 150 kv-regionnätsledning och sedan väg 515 och stambanan. Fortsätter därefter via Strömnäsmyran och Villemyran till planerade transformatorstationen Björkmyran där stråket slutar. Totallängden för alternativ 2b är ca 11 km. 2b. Berörda intressen Stråket berör två våtmarker och Lillpiteälven (klass 1-2), samt två mindre partier med äldre granskogar (klass 3). Mellan Villemyran och Stormyran finns rapporter om häckande sångsvan och andra våtmarksfåglar, fågellivet kan komma att beröras. Anläggningsarbete under häckningsperioden kan störa reproduktionen. Rapporterade förekomster av utter finns i Lillpiteälven. Sida 7 av 15
Stråket berör Vattenfalls 150 kv-ledning, vägnätet (väg 515) samt järnvägen (stambanan). Stråket korsar även Östra Kikkejaure samebys flyttled. Kända kulturlämningar finns inom stråket i form av lämningar efter lägenhetsbebyggelse och forna färdvägar. Utformning och omfattning Det grundläggande tekniska kravet för kraftledningen är att den ska kunna överföra elkraft med en spänning om 150 kv från transformatorstationerna inom vindkraftanläggningen (33kV / 150 kv), till de större transformatorstationerna vid stamnätet (150 kv / 400 kv). Bolaget föreslår att kraftledningen utformas som en luftledning bestående av tre separata faslinor och en eller två topplinor, beroende på valet av stolptyp. Fasledarnas funktion är att transportera elen medan topplinan skyddar ledningen mot åsknedslag. Luftledningen kan uppföras på portalstolpar eller enkelstolpar, som vanligtvis konstrueras i trä, stål eller komposit (för exempelbilder på olika stolptyper, se Figur 4). Valet av stolptyp påverkar hur tätt stolparna behöver stå i kraftledningsgatan samt hur höga dessa behöver vara, då olika material och konstruktioner har olika bärighet. Normalhöjden för stolpar är mellan 20-28 meter, och kan variera något beroende av konstruktionstyp. Avståndsintervallet (spannlängden) mellan stolparna längs ledningen är i regel 150-250 meter men kan och behöver tillpassas beroende på markförhållanden, natur- och kulturvärden, stolptyp, m.m. Bygget av kraftledningen innebär att en skogfri korridor kommer att behöva upprättas och därmed avverkas, för att säkerställa att nedfallande träd inte kan falla över ledningen och orsaka driftsstopp (för illustration, se Figur 3). Denna skogfria korridor blir 35-45 meter bred där en enkel kraftledning dras, medan denna blir 55-65 meter bred där två ledningar dras parallellt. Utöver den avverkningen i den skogfria korridoren kan enstaka kantträd behöva avverkas i sidoområdena, detta gäller särskilt högväxta träd som kan riskera att falla över ledningen. Luftledningens utformning beror delvis på den installerade effekten i vindkraftanläggningen, då denna avgör hur stor strömlasten på ledningarna blir, vilket i sin tur innebär att luftledningens konstruktion behöver anpassas till de tekniska kraven. Totallängden för kraftledningen bedöms i nuläget bli mellan 35-45 km (östra- och västra anslutningen). Figur 3: Principbild på ledningsgatan för luftledningen. Sida 8 av 15
Luftledningen är en kostnadseffektiv och beprövad teknik som används i olika förhållanden och klimat. Ett teoretiskt alternativ till denna är att istället förlägga markförlagd kabel, vilket innebär att kraftledningen grävs ned i marken längs hela linjesträckningen. En markkabelförläggning försämrar driftsäkerheten då felsökningar och reparationer av dessa tar avsevärt längre tid jämfört mot motsvarande åtgärder för en luftledning. Yttre åverkan på kablar är de vanligaste störningsorsakerna (exempelvis avgrävning och skador i samband med skogsavverkning) men även fel på kabelskarvar och kabelavslut. Felsökningsarbetet blir tidskrävande då kablarna är förlagda under marken och när felet har identifierats måste kabeln grävas upp för att felet ska gå att åtgärda. Detta blir särskilt omständligt då marken är snötäckt och tjälad, vilket den är stora delar av året i Markbygden. Enligt Ei ansvarar nätbolaget för att; ledningsnätet är säkert, tillförlitligt och effektivt, och för att det på lång sikt kan uppfylla rimliga krav på överföring av el 1, och bolaget ser att detta krav blir svårare att uppfylla om kraftledningen skulle byggas som en markförlagd kabel. Kabelalternativet kan dock under vissa särskilda omständigheter vara mer fördelaktigt för att begränsa påverkan på naturmiljö, dock bör detta vägas mot den reducerade driftsäkerheten och inte användas där kabelbrott kan medföra att stora delar av vindkraftanläggningen tappar utmatningen av elkraft. Det interna elnätet mellan vindkraftverken och transformatorstationerna inom vindkraftanläggningen utgörs av markförlagda 33kV-kablar. Detta nät utgör ett ickekoncessionspliktigt nät (IKN-nät) och prövas därför inte i denna ansökan. Kabelanslutningen är sedan tidigare beskriven som en följdverksamheten i ansökan för Markbygdens vindkraftpark etapp 3, och kabelnätet har där bedömts bli en funktionell enhet som är ansluten mot ett internt nät, vilket gör att nätet blir undantaget från koncessionsplikten. 2 Figur 4: Exempel på olika stolptyper. Till vänster - gitterstolpe, mitten - kompositstolpe, till höger - trästolpe. 1 Energimarknadsinspektionen: Ansökan om linjekoncession. (2018-01-23) https://www.ei.se/sv/forenergiforetag/el/natkoncession/vill-du-ansoka-om-tillstand-att-bygga-och-driva-kraftledning/ 2 Samma som ovan. (2018-01-23) Sida 9 av 15
Transformatorstationer Upp till fem transformatorstationer kan komma att behöva anläggas längs med kraftledningen för att möjliggöra anslutning av hela vindkraftanläggningen. Det slutliga antalet stationer beror på hur stor den installerade effekten för anläggningen blir, då det finns begränsningar för hur mycket effekt varje station kan ta emot och transformera. Dessa stationer kommer att placeras på strategiska platser längs med kraftledningen för att begränsa avstånden mellan transformatorstationerna och vindkraftverken, och därmed minimera mängden 33kV-kabel som behöver förläggas inom vindkraftanläggningen. Varje stationsområde bedöms ta ett landområde om 200 x 200 meter i anspråk för hela anläggningen, som kommer att inhägnas. Preliminära stationsplaceringar presenteras i detta underlag som en del av anläggningen (se Figur 2), men enligt rådande praxis prövas dessa som bygglovsärenden och kommer därför att handläggas av Piteå kommun. Mot denna bakgrund kommer stationerna endast att beskrivas i generella termer i koncessionsansökan, sedan kommer bolaget ansöka om bygglov för varje station i ett senare skede. Figur 7: Bilden illustrerar en transformatorstation som omvandlar 33 kv till 150 kv. Generell bedömning av miljöeffekter Nedan följer en beskrivning de miljöeffekter som bedöms uppstå till följd av kraftledningen under dess bygg- och drifttid. Effekterna redovisas enligt en tematisk indelning för de effekter som främst väntas uppstå för natur, djur och människor. Beskrivningen är att betrakta som en inledande generell bedömning av miljöeffekterna, och analysen kommer att utvecklas och fördjupas i nästa steg av den specifika miljöbedömningen, främst vid sammanställningen av MKB som kommer att tillfogas bolagets slutliga koncessionsansökan. I denna process kommer de inkomna synpunkterna från samråden att beaktas och tillfogas MKB. Markanvändning Området där kraftledningen planeras används idag huvudsakligen för skogsbruk och rennäring. Kraftledningen planeras huvudsakligen på marker som ägs av Sveaskog. Kraftledningen kommer Sida 10 av 15
påverka skogsbruket genom att etableringen leder till ett bortfall av brukbar skogsareal genom att en skogfri ledningsgata behöver avverkas och undantas från det aktiva skogsbruket. Avverkningarna kan även leda till att skogsskiften fragmenteras och att skogsbruket därmed kan försvåras. Den negativa påverkan på skogsbruket bedöms dock vara liten då stora delar av ledningens sträcka planeras inom ett område som kommer att tas i anspråk för en stor vindkraftanläggning. Skogsbruket kan komma att gynnas genom att nya vägar behöver brytas genom området och att tillgången till virkesförråden därmed ökar. Rennäringen i området kommer att påverkas genom att betesförutsättningarna förändras som en konsekvens av de planerade avverkningarna. Kraftledningen planeras inom Östra Kikkejaure samebys vinterbetesområden, och vissa av de föreslagna stråken löper genom kärnområden och nyckelområden. Under byggtiden kan renskötseln påverkas genom att anläggningsarbetena stör renarnas betesro och renskötarnas arbete. Bolaget har därför tecknat ett avtal om kompensationsåtgärder för vindkraftanläggningen med dess tillhörande infrastruktur med Östra Kikkejaur sameby, där kompensation för betesbortfall och merarbete finns reglerat. Naturvärden Kraftledningen kommer att medföra en viss påverkan på områdets natur-, djur- och vattenmiljö under både bygg- och drifttiden. Skog kommer att avverkas och marken kommer att påverkas, vilket förändrar förutsättningar för djur och växter i kraftledningsgatan. Under byggtiden kommer arbeten att orsaka buller, utsläpp och mänsklig aktivitet, vilket kan störa djurlivet och därmed ha en tillfällig påverkan. Under driftsfasen kommer kraftledningsgatan att behöva röjas med jämna mellanrum, och därför kan tillfälliga störningar uppstå vid dessa tillfällen. Naturvärdesinventeringar i fält har genomförts i merparten av de områden där kraftledningen planeras, endast ca 5 % av stråken saknar i nuläget naturvärdesinventeringar. Inventeringar har genomförts vid två tidpunkter, den första under 2013 (enligt Enetjärn natur ABs standard) och en kompletterande inventering utfördes under 2017 (enligt Svensk standard). 3 4 För att underlätta jämförelser och bedömningar har resultaten från den första inventeringen nu överförts till Svensk standard, och därmed är inventeringsresultaten över hela området enligt samma klassindelning (se Bilaga 2). I de fall där överföringen mellan standarderna var svårbestämd, bedömdes objekten bli av högre klass och därmed har bolaget säkerställt att inga naturvärden underskattas. De genomförda inventeringar kommer att kompletteras där det kvarstår ett behov att kartlägga naturvärden. Vid framtagandet av sträckningsalternativen har bolaget tagit hänsyn till inventeringsresultaten och därför uteslutit miljöer med de högsta naturvärdena. Som tidigare beskrivits består området i huvudsak av bolagsägd produktionsskog, där stora arealer utgörs av planterad ungskog under 30 år samt hyggen. Resterande skog är oftast starkt skogsbrukspräglad med liten skiktning och olikåldrighet samt med inslag av contortatall. Endast mindre bestånd av mindre skogsområden med höga eller mycket höga naturvärden har besparats inom området, vissa av dessa är formellt skyddade. Det finns ett naturreservat som tangerar 3 Markbygden Etapp 3: Planerad vindkraft i Piteå kommun, Norrbottens län: Inventering och bedömning av naturvärden. 2013-02-06 4 Inventering och bedömning av naturvärde Markbygden etapp 3: Planerad 150 kv elledning i Piteå kommun. 2017-12-05. Sida 11 av 15
sträckningsalternativ 1a (Roklidens naturreservat) samt två reservat i närheten av det utredda området (Svartliden- och Lillflötubergets naturreservat). I övrigt består de höga naturvärdena främst av ett antal våtmarker och vattendrag, som bedöms ha betydelse för djur- och fågellivet i området. I huvudsak rör det sig om vattendrag och sjöar som ingår i Natura 2000-området Åbyälven. Detta skyddsområde ingår i stråk 1a i höjd med Byskeselet samt ett antal biflöden till Åbyälven som har sina källor inom det utredda stråken. Större delen av biflödena ingår i utpekade områden som omfattas av strandskydd om 100 meter, med undantag för ett antal mindre biflöden. Efter samrådet kommer bolaget att ta fram kraftledningens slutliga sträckning och då eftersträva att begränsa miljöeffekterna. Denna analys kommer att baseras på inventeringsresultat och övrig information som inkommer under samråden. Ledningens sträckning behöver dock anpassas till områdets topografi och markförhållanden och detta kan leda till att vissa naturvärden och miljökvalitetsnormer påverkas. Skadeförebyggande åtgärder kommer att vidtas för att begränsa effekterna och dessa kommer att beskrivas mer specifikt i miljöbedömningen i koncessionsansökan. Skadeförebyggande åtgärder kan exempelvis vara att ledningens sträckning utformas så att den undviker att korsa särskilt känsliga miljöer, eller att spannlängderna anpassas så att stolpar ej behöver placeras i känsliga partier. Landskapsbild Kraftledningen kommer med sin avverkade korridor att påverka landskapsbilden, detta genom att rågången kommer att synas som en linje i skogslandskapet och den kommer därför att bidra till intrycket av exploatering av området. Skogarna inom utredningsområdet är sedan tidigare hårt brukade och därför kommer avverkningarna av korridoren inte att påverka några obrutna skogslandskap. Områdets relativt flacka karaktär gör att ingreppet inte kommer att synas från något längre avstånd, utan de betydligt högre vindkraftverken kommer då att utgöra det dominerande inslaget i landskapsbilden. För att reducera kraftledningens påverkan på landskapsbilden eftersträvar bolaget att ledningen i möjligaste mån dras i linje med befintliga elledningar och infrastruktur. Friluftsliv Kraftledningen kan medföra en påverkan på friluftsliv och rekreation i området, främst genom att kraftledningen kommer att förändra upplevelsevärdet för den som besöker området för rekreation. Denna effekt kommer framförallt att uppstå under byggfasen då trafiken i området är som störst, vilket kommer att leda till en tillfällig ökning av buller och avgaser. Bygget innebär även att en ledningsgata behöver avverkas och därmed uppstår en bestående visuell påverkan, vilket bidrar till områdets exploaterade intryck. Tillgängligheten till området kommer och andra sidan att öka genom att nya vägar byggs och att dessa hålls plogade, vilket kan ha en positiv effekt på det rörliga friluftslivet. Snörika vintrar kan höga plogvallar längs vägarna orsaka en viss barriäreffekt för skoteråkare. I sammanhanget bör det dock betonas att kraftledningen planeras i ett område där en stor vindkraftsanläggning kommer att uppföras, och den påverkan på friluftsliv och rekreation som kraftledningen bidrar med kan ses som försumbar i förhållande till hela verksamhetens påverkan. Sida 12 av 15
Bostäder och bebyggelse Kraftledningen kan medföra en påverkan på bostäder- och bebyggelse. Under byggtiden kommer bygget att orsaka till tillfälliga störningar, genom att arbetsfordonen orsakar trafik, buller och avgasutsläpp intill bebyggelsen. Kraftledningen bedöms inte medföra någon bestående påverkan på människors hälsa. Området där ledningen planeras är glesbefolkat och de permanenta bostäderna är koncentrerade till ett fåtal byar i närområdet, varav Fagerheden, Finnliden och Stor-Granliden ligger närmast sträckningsalternativen. Önusberget, Lillforsberget och Daludden är andra platser som ligger inom stråken men som saknar permanenta invånare. Bolaget kommer att hålla ett säkerhetsavstånd om minst 50 meter mellan kraftledningen och de byggnader som är registrerade som permanenta bostäder, fritidshus eller övrig bebyggelse. 5 Detta för att säkerställa att kraftledningens magnetfält är inom Socialstyrelsens rekommendationer (> 0,4 μt) gällande lågfrekventa elektromagnetiska fält under driftstiden. En särskild magnetfältsberäkning kommer att utföras vid en senare utvärdering av kraftledningens sträckning, där även eventuella kumulativa effekter från närliggande ledningar beaktas. Resultat av denna beräkning kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Kulturlämningar Kraftledningen bedöms inte medföra någon påverkan på kulturlämningar och -värden. Det finns en del kända lämningar inom de utredda stråken, som utgör spår av lägenhetsbebyggelse, fäbodar, tjärdalar, gamla färdstråk m.m. När den slutliga sträckningen av kraftledningen är fastställd kommer bolaget att beställa en arkeologisk utredning av de sträckor och objekt som inte är inventerade, och därefter samråda med Länsstyrelsen i Norrbottens län om skyddsåtgärder för samtliga objekt som är kartlagda. Genom detta förfarande kommer kulturlämningar att skyddas från påverkan, och i de fall en påverkan ej bedöms möjlig att undvika kommer bolaget enligt gängse praxis att ansöka om att få påverka lämning. Om arkeologiska fynd ändå skulle upptäckas vid byggnation, kommer sig bolaget att avbryta arbetena temporärt och samråda om åtgärder med Länsstyrelsen. Infrastruktur Kraftledningen bedöms medföra en viss påverkan på den befintliga infrastrukturen i området, genom att ledningens sträckning korsar vägar, skogsbilvägar, järnvägar, samt de lokala och regionala elnäten. Denna påverkan uppstår i huvudsak under byggtiden då det kan komma att bli aktuellt att stänga trafik under kortare perioder för att undvika olyckor och personskador. Under drifttiden bedöms kraftledningen inte ha något betydande påverkan på den befintliga infrastrukturen. 5 Piteå kommuns register över byggnader och bostäder. 2017-12-13. Sida 13 av 15
Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning I detta avsnitt redovisas bolagets förslag till innehåll och utformning av miljökonsekvensbeskrivningen. - Icke teknisk sammanfattning 1. Inledning (Bakgrund, omfattning, avgränsning m.m.) 2. Områdesbeskrivning (Nulägesbeskrivning) 2.1. Markbygden idag 2.2. Kommunala och regionala planer 2.3. Befolkning, bebyggelse och infrastruktur 2.4. Förteckning över berörda fastigheter 2.5. Friluftsliv och turism 2.6. Riksintressen 2.7. Natura 2000, naturreservat och biotopskydd 2.8. Miljökvalitetsnormer 2.9. Naturmiljö (flora och fauna) 2.10. Geologi 2.11. Rennäring 2.12. Kulturmiljö 2.13. Landskapsbild 2.14. Övrig mark- och vattenanvändning 3. Planerad verksamhet (Teknisk beskrivning) 3.1 Lokalisering 3.2 Utformning och omfattning 3.3 Byggtid 3.4 Drifttid (service, underhåll m.m.) 3.5 Tidplan och framtida utbyggnader 3.6 Avveckling och återställning 4. Bedömning av miljöeffekter (direkta/indirekta, positiva/negativa, tillfälliga/bestående, kumulativa/ej kumulativa, kort-/medellång-/lång sikt) 4.1 Metodik 4.2 Kommunala och regionala planer 4.3 Boendemiljö 4.4 Infrastruktur 4.5 Friluftsliv och turism 4.6 Riksintressen 4.7 Natura 2000, naturreservat och biotopskydd 4.8 Miljökvalitetsnormer 4.9 Naturmiljö (flora och fauna) 4.10 Geologi 4.11 Rennäring 4.12 Kulturmiljö 4.13 Landskapsbild 4.14 Övrig mark- och vattenanvändning 4.15 Säkerhet och risker 5. Uppfyllelse av mål (nationella och regionala mål) 6. Samrådsredogörelse 7. Alternativa lokaliseringar, utformningar och nollalternativ 8. Referenser Sida 14 av 15
Nollalternativ Nollalternativet innebär att bolaget inte får koncession för ledningen och att ledningen därmed varken byggs eller sätts i drift. De miljöeffekter som den planerade ledningen befaras medföra kommer därmed att utebli. Nollalternativet innebär att den planerade vindkraftanläggningen står utan elanslutning, vilket innebär att anläggningen inte kommer att kunna uppföras och sättas i drift. Vilket i förlängningen innebär att samhället går miste om ett årligt tillskott om 3-4 TWh förnyelsebar elproduktion. Markupplåtelse Merparten av fastighetsägarna i området har sedan tidigare blivit informerade om Markbygdenprojektet och den planerade verksamheten. Ett flertal av fastighetsägarna har sedan tidigare nyttjanderätts- och arrendeavtal med vindkraftsbolag och nätbolag inom Markbygden-projektet. Bolaget avser att teckna avtal om nyttjanderätt för väg och elledning med de fastigheter som berörs av kraftledningen, där ägarna ersätts för markupplåtelse och intrång. Berörda fastighetsägarna kommer att kontaktas angående detta. Sida 15 av 15