Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning inom Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning inom Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet Gäller för studenter som är antagna från och med höstterminen 2007

2 / 44 Förord Föreliggande dokument utgör riktlinjer för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inom det lärarprogram vid Göteborgs universitet (GU) som startade höstterminen 2001 och gäller för studenter som är antagna från och med höstterminen 2007. Dokumentet ersätter från och med höstterminen 2010 följande VFU dokument: Riktlinjer och ansvarsfördelning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) (Gäller för studenter antagna fr.o.m. HT 2007), VFU bedömningssystemets struktur inom det sammanhållna Lärarprogrammet, VFU bedömningsmallen, Handläggningsplan vid problem med studentens VFU, Brottsregisterutdrag, samt tidigare särskilda beslut om VFU:ns struktur och innehåll; dessa besluts innehåll, beslutsdatum och diarienummer anges i fotnot i anslutning till den del av dokumentet som beslutet berör. Därutöver har de regler för resebidrag, för VFU utomlands och för byte av VFU område som är publicerade på Lärarutbildningsnämndens (LUN) hemsida arbetats in i dokumentet. 1 Dokumentet utgör underlag för LUN:s målstyrning av VFU. Det fastställer grunderna för VFU:ns struktur och organisation, dess funktion i utbildningen och för studentens kunskapsuppbyggnad, och bedömning och examination av VFU. Det innehåller härigenom också kriterier för kvalitet på VFU, och är en del av LUN:s systematiska kvalitetsarbete. Framställningen nedan bygger på Högskoleförordningen och där särskilt examensbeskrivningarna för lärarexamen, Högskolelagen, Förvaltningslagen och Sekretesslagen. Framställningen bygger också på den arbets och ansvarsfördelning som regleras i avtal mellan LUN och medverkande kommuner och friskolor, och mellan LUN och VFU ledare. LUN ser detta dokument som dynamiskt, dvs. att tillkommande beslut och kriterier för kvalitet på VFU ska arbetas in i dokumentet som riktlinjer. För LUN, Göteborg den åttonde juni 2010 Elisabeth Hesslefors Dekanus 1 Lärarutbildningsnämnden, LUN, ersätter från 2010 07 01 Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning, UFL. I dessa riktlinjer används benämningen Lärarutbildningsnämnden och dess förkortning, LUN, även för beslut som fattats fram till 2010 06 30.

3 / 44 Inledning Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning inom Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet vänder sig till de lärarutbildare som studenten möter under sin utbildning: VFU ledare, lokala lärarutbildare, kursledare och övriga lärarutbildare inom GU, samt till VFU samordnare. Dokumentet är den gemensamma plattformen för VFU. Det anger på olika sätt spelplanen för lärarutbildarens verksamhet och ingår i fortbildningen för de lärare som vill verka inom lärarutbildningen, oavsett om dessa är stats, kommunal eller friskoleanställda. Det finns också en kortare version av detta dokument vars målgrupp är studenterna. Båda dokumenten finns tillgängliga på www.lun.gu.se/vfu. Den korta versionen täcker studenternas informationsbehov; denna version har redigerats fram i dialog mellan VFU styrgruppen, LUN:s kansli och Utbildningsvetenskapliga sektionen vid Göta studentkår. En första utgångspunkt för beskrivningen är att Lärarprogrammet vid GU är uppbyggt som ett samarbete mellan olika huvudmän: Göteborgs universitet, medverkande kommuner, skolor och friskolor. Uppdraget är att åstadkomma en utbildning som ger anställningsbarhet i de delar av utbildningsväsendet som examensordningen anger. Detta betyder att universitetet inte har ensamt ansvar för Lärarprogrammets innehåll och genomförande. En andra utgångspunkt är examensordningen för lärarexamen. I denna sägs att studenten för lärarexamen ska visa sådan kunskap som krävs för att förverkliga målen för de olika skolformerna. Där anges Lärarprogrammets utbildningsområden och andelen VFU inom de olika utbildningsområdena, samt examensmålen för lärarexamen. VFU är en obligatorisk del av utbildningen. En tredje utgångspunkt är att det är under VFU, genom deltagande i skolverksamhet, som studenten utvecklar handlingskompetenser av relevans för läraryrket, integrerar de skiftande kunskaper och kunskapskulturer som HFU tillhandahåller och omsätter dessa till lärarkompetens. Det är under VFU, i skolverksamheten, som studenten lägger grunden till sin förmåga att verka som lärare. VFU fyller härigenom en grundläggande funktion i studentens kunskapsuppbyggnad och är en integrerad del av Lärarprogrammets innehållsmässiga struktur. Utifrån VFU ges i detta dokument en allmän beskrivning av de lärprocesser som studenten måste erbjudas för att nå examensmålen för lärarexamen. Beskrivningen av lärprocesserna ligger också till grund för den struktur för progression som återfinns här. Dokumentet är härigenom en beskrivning av vad de olika medverkande aktörerna och institutionerna måste möjliggöra för studenten och vad studenten måste åstadkomma för att nå målen.

4 / 44 FÖRORD 2 INLEDNING 3 FÖRKORTNINGAR 5 LÄRARPROGRAMMET OCH LÄRARYRKET 6 EAMENSMÅLEN OCH LÄRARYRKET 6 AUO INRIKTNINGAR SPECIALISERINGAR 7 VFU SOM DEL AV KURS 8 VFU OMRÅDE, VFU SAMORDNARE, VFU LEDARE OCH LOKAL LÄRARUTBILDARE 10 SAMMANHÅLLNA LÄRARPROGRAMMET: GRUNDMODELLEN 10 SAMMANHÅLLNA LÄRARPROGRAMMET: MAG-MODELLEN 11 KORTA LÄRARPROGRAMMET 11 VFU-LEDARE OCH LLU 11 VFU UTOMLANDS 12 VFU:NS FUNKTION I LÄRARPROGRAMMET 13 VFU SOM PLATS 13 VFU SOM UNDERVISNINGSFORM 13 VFU SOM LÄRPROCESS 13 SAMMANHANGSSKAPANDE VFU-PERIODER 14 VFU:NS TRE FASER OM PROGRESSION I VFU 15 VFU UPPGIFTER 17 PRAISSEMINARIER 18 PRAISSEMINARIER I KORTA PROGRAMMET 18 SKOLANS ÅR ÅRSCYKELN 18 VFU BEDÖMNING 20 VFU-BEDÖMNING I SAMMANHÅLLNA LÄRARPROGRAMMET 20 VFU-BEDÖMNING I KORTA PROGRAMMET 22 BEDÖMNINGSFORMULÄREN: UTFORMNING OCH ANVÄNDNING 22 EAMINATION AV VFU 24 HANDLÄGGNINGSPLAN VID PROBLEM UNDER VFU:N 25 REGLER FÖR BYTE AV VFU OMRÅDE 27 REGLER FÖR BORTTAGANDE AV VFU PLACERING 28 STUDIEUPPEHÅLL 28 ÖVRIGA VILLKOR 28 ANSVARS OCH ARBETSOMRÅDEN 29 STUDENTEN 29 KOMMUNEN 29 UNIVERSITETET 31 LÄRARUTBILDNINGSRÅD 1 6 HAR ANSVAR FÖR 32 BILAGOR 33 BILAGA 1. EAMENSMÅL FÖR LÄRAREAMEN 33 BILAGA 2. VFU-BEDÖMNINGSMALLEN 35 BILAGA 3. SKOLANS ÅR ÅRSCYKELN 40 BILAGA 4. RIKTLINJER FÖR VFU UTOMLANDS 42 BILAGA 5. RESEBIDRAG I SAMBAND MED VFU 43 BILAGA 6. BROTTSREGISTERUTDRAG 44 BILAGA 7. SEKRETESS 44 BILAGA 8. FÖRSÄKRING 44

5 / 44 Förkortningar AUO HFU GU hp IKT IOP Allmänt utbildningsområde Högskoleförlagd utbildning Göteborgs universitet högskolepoäng informations och kommunikationsteknologi International Office vid Pedagogen IPD Institutionen för pedagogik och didaktik (sedan 2010 07 01 uppdelad i fyra institutioner) IPKL IUP LLU LUN LUR MAG PRAO/APU Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (fram till 2010 06 30 en del av IPD) Individuell utvecklingsplan Lokal(a) lärarutbildare Lärarutbildningsnämnden (fd. UFL) Lärarutbildningsråd Mölndal Alingsås Göteborg Praktisk arbetslivsorientering/arbetsplatsförlagd utbildning UFL Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning (från 2010 07 01 LUN) VFU Verksamhetsförlagd utbildning

6 / 44 Lärarprogrammet och läraryrket Lärarprogrammet har sin utgångspunkt i Högskoleförordningen, särskilt examensordningen för lärarexamen. I programmet möts Högskoleförordningens allmänna krav på högre utbildning och de övriga lagar och förordningar som reglerar lärarens vardag. Nedan följer först en beskrivning av vad som kännetecknar läraryrket, sett utifrån formuleringarna i den del av examensordningen där examensmålen för lärarexamen anges. Därefter presenteras programmets utbildningsområden och VFU:s andel därav. Det tredje och avslutande avsnittet tar utgångspunkt dels i regeln att VFU ska vara del av kurs, dels i den inledande texten till examensmålen för lärarexamen. Genom denna dubbla utgångspunkt har övergripande mål för den innehållsmässiga integrationen av VFU formulerats. 2 Examensmålen och läraryrket Examensmålen är indelade i tre grupper Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga, samt Värderingsförmåga och förhållningssätt och utpekar sammantaget en rad förmågor och kompetenser av betydelse för läraryrket: ämneskompetens, pedagogisk/didaktisk kompetens, förmåga till reflektion och självreflektion, förmåga till empati, kommunikativ kompetens, förmåga till självständighet, förmåga till samarbete, förmåga att delta i verksamhetsutveckling, ledarskapsförmågor. Pedagogisk och didaktisk kompetens vilar i sin tur på många och olika kunskaper inom skolämne(sområde), om vetenskaplig kunskapsbildning, om lärande och undervisning, om omsorgsarbete, om bedömning och betygsättning, om styrdokument, om IKT, om värdegrunder och på förmågan att omsätta alla dessa kunskaper i handling i pedagogisk verksamhet. Några är generella för läraryrket som helhet. Andra är specifika och knutna till vissa verksamheter och särskilda lärartjänster. Alla dessa kunskaper, kompetenser och förmågor bildar sammantaget två övergripande och integrerade uppdrag som alla typer av lärare har, nämligen både ett pedagogiskt uppdrag och ett tjänstemannauppdrag. Det är Lärarprogrammets uppgift att ge studenterna möjlighet att utveckla de kunskaper och färdigheter som krävs inom denna mångfald av områden, så att de vid utbildningens slut är skickade att ikläda sig läraryrkets dubbla ansvar. 2 VFU är i Högskoleförordningen reglerad just som utbildning. Analogt med detta har Styrgruppen för VFU i Göteborgs stad fattat beslutet att de studenter inom Lärarprogrammet vid GU som läser kursen LAU310 under högst tre dagar kan ersätta sin lokala lärarutbildare (LLU) om LLU är antagen till kurs/fortbildning under VFU period som hör till LAU310. Dessa tre dagar räknas som VFU och kan inte ses som vikariat med sedvanlig ersättning. (Beslut inkommet till LUN 2008 11 12 (dnr G 8 5134/08)).

7 / 44 AUO Inriktningar Specialiseringar Examensordningen för lärarexamen anger att utbildningen ska utgöras av kurser inom tre områden: det allmänna utbildningsområdet (AUO), inriktningar och specialiseringar. AUO omfattar 90 högskolepoäng (hp) och innehåller grundläggande och generella kunskaper för alla typer av lärare. Ett viktigt mål med AUOkurserna är att studenterna ska utveckla kunskap om lärandets villkor ur olika perspektiv. En andra del av AUO berör likheter och skillnader i kunskapsuppbyggnad inom olika vetenskapsområden/discipliner. Dessutom lyfts i AUOkurserna fram etiska dimensioner såväl i vetenskapligt grundade kunskaper om världen som i arbetet i skolan. Inriktningskurserna omfattar 60 hp vardera och innehåller kurser inom ett ämne eller ämnesområde som är relevant för undervisning eller annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Det finns för närvarande 38 inriktningar inom Lärarprogrammet vid GU. 3 Specialiseringskurserna ska totalt omfatta minst 30 hp av utbildningen. Specialiseringen innebär en ämnesmässig breddning eller en ämnesmässig fördjupning (se vidare Utbildningsplan för Lärarprogrammet). 4 Enligt examensordningen ska minst 15 hp per inriktning och minst 15 hp av AUO vara verksamhetsförlagda. Det totala antalet VFU poäng en student har under utbildningen avgörs av vilken typ av lärartjänst hon/han siktar på. Man kan ta ut examen mot gymnasieskolans yrkesämnen (180 hp), mot förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år (210 hp), mot grundskolans tidigare år (240 hp) eller mot grundskolans senare år och gymnasieskolan (270 330 hp). Den sistnämnda gruppen läser två inriktningar och får då minst 45 hp VFU. Övriga läser en inriktning och VFU omfattar då minst 30 hp. Den som läser det korta programmet har totalt 30 hp VFU av totalt 90 hp, jämnt fördelade över de första 60 hp. 3 Enligt dekanbeslut 2009 09 25 (dnr G 8 4075/09) får student som läser inriktning Slöjd eller Hem och konsumentkunskap som fristående kurs VFU placering. Studenten får däremot ej besök av VFU ledare och kommer inte att bedömas på detta moment. 4 Examensordningen anger inte att det ska ingå VFU i specialiseringar. I de fall studenter vid GU läser en termin i en inriktning som specialisering så ingår dock VFU, vilket innebär att det utgår ersättning för VFU i kursens anslag och studenten tar sin VFU placering i anspråk. I övriga fall utgår inte ersättning för VFU i specialiseringskurs och studenter på specialiseringskurser får inte ta VFUplaceringar i anspråk (nämndbeslut 2009 08 11, dnr G219 3320/09). I specialiseringskurs kan det ingå fältstudier. Fältstudier innebär att en student eller en grupp av studenter har en kursuppgift där de för att lösa den behöver komma ut i verksamheten under en begränsad tid, kanske en dag eller en del av dag. Fältstudier ställer inte krav på egen VFU placering eller tillgång till LLU:are utan kan genomföras i verksamhet som bedöms som lämplig utifrån uppgiftens karaktär. Från kursens sida kan inte krav på närvaroblankett eller intyg av något slag ställas (nämndbeslut 2010 02 12, dnr G 219 3320/09).

8 / 44 AUO Inriktning 1 Inriktning 2 Summa hp Lärarexamen om 180/210/240 hp Lärarexamen om 270 300 hp 15 hp 15 hp 30 hp 15 hp 15 hp 15 hp 45 hp Korta programmet 30 hp 30 hp VFU som del av kurs I GU:s Utbildningsplan för lärarprogrammet (dnr G 217 2648/07) anges att VFU ska vara del av kurs. Detta har en formell och en innehållsmässig betydelse. Med del av kurs menas formellt sett del av hel kurs. Definitionen av hel kurs utgår från Högskoleförordningen (SFS 1993:100) 6 kap., 14 och 15, som innebär att varje hel kurs ska ha en kursplan. I denna ska bland annat anges det antal poäng som hela kursen omfattar och om kursen är uppdelad i delar. Regeln att VFU ska vara del av kurs anger inte på vilket sätt VFU görs till del av (hel) kurs. Vidare ska HFU och VFU enligt Utbildningsplan för lärarprogrammet komplettera varandra och bilda en innehållsmässigt integrerad helhet. Detta ska komma till uttryck både i kursplaner och i genomförandet av utbildningen. Den innehållsmässiga integrationen vilar på examensordningens krav att studenten för lärarexamen ska utveckla förmågan att förverkliga de olika skolformernas mål samt [ ] att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. I kombination med de enskilda målen framträder läraryrkets komplexitet och de krav som härigenom ställs på den enskilda läraren: Läraryrket ställer krav på 1. lärarens förmåga att, inom ramen för skolans styrdokument, aktualisera för situationen relevanta kunskaper och erfarenheter i varierande situationer och under varierande, situationellt bestämda villkor. 2. handlingskompetens i en skolkontext, dvs. i en arbetsgemenskap med kollegor, barn/elever och vårdnadshavare i skolans institutionella arbetssätt. 3. lärarens förmåga att förhålla sig till oförutsedda situationer och att i mesta möjliga mån också förutse händelseutvecklingar i sociala sammanhang och i situationer orienterade mot individuell(t) lärande/utveckling. Läraryrkets komplexitet ställer också krav på Lärarprogrammets innehåll och organisation. Innehållet i den högskoleförlagda delen av utbildningen utgör ett centralt villkor för att den enskilda lärarstudenten ska ges möjlighet att utveckla en rad olika kunskaper och förmågor. Dessa ska omsättas i handling i pedagogisk

9 / 44 verksamhet. VFU fyller en grundläggande funktion i Lärarprogrammet, eftersom det är under VFU som studenten 1. genom handling i skolverksamhet utvecklar handlingsförmågor av relevans för läraryrket. 2. integrerar de skiftande kunskaper och kunskapskulturer som HFU innehåller och omsätter dessa till lärarkompetens. 3. påbörjar arbetet med att integrera olika kunskaper, handlingsförmågor och förhållningssätt till en sammanhängande lärarkompetens, förenlig med de villkor som läraryrket ställer upp. Det är under VFU:n, i skolverksamheten, som studenten lägger grunden till sin förmåga att verka som lärare.

10 / 44 VFU område, VFU samordnare, VFU ledare och lokal lärarutbildare Inom Lärarprogrammet vid GU finns tre delvis olika VFU modeller: grundmodellen i det sammanhållna programmet, sammanhållna programmets MAGmodell, samt VFU modellen i korta programmet. Samtliga studenter är placerade i VFU områden och har en VFU ledare, samt en eller flera lokala lärarutbildare (LLU). Sammanhållna Lärarprogrammet: grundmodellen Varje student inom Lärarprogrammet vid GU är placerad i ett VFU område. Ett VFU område är ett geografiskt avgränsat område som har möjlighet att placera studenter i olika skolverksamheter. Placeringarna görs i samarbete mellan LUN:s VFU ansvariga, medverkande kommuners administrationer och skolor/friskolor. 5 LUN:s VFU ansvariga placerar studenten på ett VFU område. Kommunalanställda VFU samordnare placerar den enskilda studenten inom områden, i den enskilda verksamheten. VFU samordnaren är länken mellan LUN:s VFU ansvariga och de enskilda verksamheterna i VFU området. Antalet studenter på ett VFU område varierar från en handfull till ett hundratal. Inom VFU området är studenten placerad i den typ av skolverksamhet hon/han efter examen kommer att arbeta inom. Man kan ges möjlighet att genomföra sin VFU i andra miljöer där lärsituationer förekommer, exempelvis på ett museum eller ett vetenskapscentrum. VFU ligger normalt sett under universitetets terminstider och alltid under skolornas terminstider. Studenten får sin VFU plats i början av programmets första termin. De flesta lärarstudenter förblir inom samma VFU område under hela sin utbildning och i samma typ av skolverksamhet, med vissa variationer: den som följer en inriktning mot tidigare åldrar ska, i möjligaste mån, genomföra delar av VFU i en förskola och andra delar i en förskoleklass eller i grundskolans tidiga år. Den som läser en inriktning mot senare åldrar ska, i möjligaste mån, genomföra VFU i grundskolans senare år och i gymnasieskolan. Under VFU har studenten kontakt med LLU och VFU ledare. LLU möter studenten i den verksamhet där studenten är placerad. VFU ledaren är länken mellan skolan och universitetet. VFU ledarens tjänstgöring varierar i omfattning (5 50% av heltid). Ett vanligt uppdrag är 20%, vilket motsvarar arbete med 30 35 studenter. Studenterna i VFU ledarens grupp läser olika inriktningar, befinner sig i olika faser i sin utbildning och är placerade i olika skolverksamheter. VFU ledaren följer studenten under utbildningen och stämmer regelbundet av hur det går för 5 I två särskilda beslut anges undantag från denna placeringsrutin. Enligt dekanbeslut daterat 2008 12 03 får student som antagits till Korta programmet med inriktning mot specifika yrkesämnen i gymnasieskolan och som är verksam som obehörig yrkeslärare fullgöra huvuddelen av sin VFU i egen tjänst med en mentor som stöd. Sådan student ska dock fullgöra minst tre veckor av VFU på annan skola (dnr G 8 5310/08). Enligt dekanbeslut daterat 2010 04 20 delegeras rätten att VFU placera i kursen LAU985 till IPD/IPKL, med möjlighet för student med tjänst som barnskötare att fullgöra sin VFU inom ramen för denna, dock under förutsättning av IPD/IPKL ansöker om dispens för sådan student (dnr G 8 3812/08).

11 / 44 studenten, genom samtal med studenten och LLU. VFU ledaren har som uppgift att bedöma studentens prestationer under utbildningens VFU delar, inom ramen för ett särskilt bedömningssystem (se avsnittet VFU bedömning). Under VFU möter studenten således flera olika lärarutbildare, som på olika sätt utgör resurser för hans/hennes utveckling till lärare. Sammanhållna Lärarprogrammet: MAG modellen En variant av VFU modellen inom det sammanhållna Lärarprogrammet är den s.k. MAG modellen. MAG står för Mölndals kommun, Alingsås kommun och Göteborgs Stad. Idag medverkar även Ale kommun, Härryda kommun, Stenungsunds kommun och Lerums kommun. Inom dessa kommuner finns det särskilda MAG grupper, och där ingår de av Lärarprogrammets studenter som läser inriktningarna Engelska, Historia, Matematik, Religion, Samhällskunskap och Svenska. Inom MAG modellen är VFU samordnaren också VFU ledare, dvs. den som placerar en enskild student i en verksamhet är också den person som följer studenten genom programmet. MAG modellen underlättar kontakterna mellan de olika grupperna av lärarutbildare, liksom möjligheten att följa varje enskild lärarstudents utveckling mot examensmålen. Korta Lärarprogrammet Korta programmet utgörs av 90 hp inom AUO. Korta programmet ges både på heloch halvfart och omfattar således tre respektive sex terminer. Antalet VFU områden i korta programmet är få. Studenter som följer korta programmet på helfart blir placerade i endera av de fyra VFU områden som korta programmet för närvarande har att tillgå, två områden inom Göteborgs stad och två i närliggande kommuner. Placeringen av halvfartsstudenter görs i ettdera av två geografiskt sett stora VFUområden: Västra Götalandsregionen eller Hallands län. 6 En viktig skillnad i förhållande till det sammanhållna Lärarprogrammet är att VFUledarna och HFU lärarna inom korta programmet har ett nära samarbete, med arbetssätt utvecklade för att följa varje enskild lärarstudents utveckling mot examensmålen. Ett exempel är praxisseminariet som undervisnings och redovisningsform (se vidare avsnittet Praxisseminarier). VFU ledare och LLU VFU ledaren och den lokala lärarutbildaren är de lärarutbildare studenten möter återkommande under utbildningen. Dessa utgör på olika sätt resurser för studentens utveckling mot examensmålen. 6 Enligt LUN beslut 2007 05 25 (dnr G 219 2296/07) placeras Korta programmets halvfartsstudenter från och med år 2008 enbart i kommuner i Västra Götalandsregionen eller Hallands län.

12 / 44 Som framgår av Ansvars och arbetsfördelning har VFU ledaren en serie konkreta arbetsuppgifter och ansvarsområden. Dessa vilar på att VFU ledaren har en helhetssyn dels på Lärarprogrammet examensmålen, studiegångarnas uppbyggnad, kursplaner etc. dels på den enskilda studentens kunskapsutveckling. De lokala lärarutbildarna är verksamma lärare inom de kommuner/de skolverksamheter som medverkar i Lärarprogrammet. LLU ges möjlighet att gå en utbildning i två steg. Steg 1 innehåller bland annat moment som lärarutbildningens struktur, bedömning och det professionella samtalet. Steg 2 utgörs av två 15 hpkurser, en med fokus på samtalsmetodik och en med fokus på förmågan att sätta ord på sin yrkesvardag som lärare. VFU utomlands Det finns möjlighet att förlägga en del av VFU i en skola utomlands. Ansökan lämnas till International Office vid Pedagogen. Villkoren för att få göra VFU utomlands återfinns i bilaga 4.

13 / 44 VFU:ns funktion i Lärarprogrammet Tre viktiga kännetecken karakteriserar VFU: platsen för utbildningen, formen för utbildningen och de integrerande lärprocesserna. VFU som plats Som nämnts tidigare placeras de flesta studenter i någon av de verksamheter som Lärarprogrammet utbildar för: i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, gymnasieskola eller i vuxenutbildning. I förekommande fall kan studenter placeras i andra miljöer där lärsituationer förekommer, exempelvis på ett museum eller ett vetenskapscentrum. Till VFU kan också räknas undervisningsformer som fokuserar på reflektion över erfarenheter av lärsituationer i ovan nämnda verksamheter och institutioner. Ett exempel på en sådan undervisningsform är praxisseminarium. VFU som undervisningsform VFU är en undervisningsform där studenten utvecklar de olika för läraryrket relevanta handlingskompetenserna, såväl de allmänna som de ämnes eller ämnesområdesspecifika. Dessa tar form i samspel med lärare, barn/elever och vårdnadshavare. HFU kunskaperna utgör en del av de yrkesrelevanta kompetenserna, och de framträder under VFU på nya och skiftande sätt i detta samspel. Jämfört med den högskoleförlagda delen av utbildningen, ges studenten under VFU i allmänhet ett större utrymme att pröva, lyckas, misslyckas och utvecklas vidare i en självreflekterande process. VFU som lärprocess En effekt av examensmålen och de lagar, förordningar, läro och skolplaner som krävs för läraryrket är att HFU är mångvetenskapligt sammansatt. Lärarprogrammet vid GU är hela universitetets angelägenhet och speglar mångfalden av kunskapsområden inom GU. Programmets mångfacetterade vetenskapliga grund får betydelse för sammanhangen mellan de olika ingående ämnena. Inget enskilt ämne kan helt sätta sin prägel och låta sina värderingar och kunskaper dominera utbildningen. Lärarprogrammet är uppbyggt av ett relativt stort antal olika kurser med ännu fler deltagande universitetslärare. Som student möter man ofta nya kursledningar, ibland flera per termin. VFU är däremot mera sammanhållen. Lärarbytena under VFU är färre och de flesta studenter behåller sin VFU ledare under hela studietiden, vilket skapar förutsättningar för kontinuitet och känsla av tillhörighet och yrkesidentitet. Studenten tillägnar sig kunskaper och färdigheter på tre sätt under utbildningen: inför VFU, i VFU och genom reflektion över de olika delarna av utbildningen. Under HFU ges studenten möjligheten att utveckla kunskaper och färdigheter inför VFU. I VFU deltar studenten på olika sätt i skolans arbete, får erfarenheter och färdigheter av specifika och mer generella delar av skolans verksamhet.

14 / 44 I VFU knyts de olika kunskaperna och kunskapsformerna samman och bildar en enhet; en kunskapssyntetiserande process äger rum. Den syntetiserande lärprocessens viktigaste kännetecken är att kunskaper och handlingserfarenheter från HFU sammanlänkas med de kunskaper, handlingserfarenheter, misstag, prövningar och (själv)reflektioner som växer fram i lärarstudentens samspel med barn/elever, vårdnadshavare, LLU, VFU ledare och studiekamrater under VFU. I VFU tillförs studenten nya kunskaper och erfarenheter som är direkt knutna till skolarbetets värderingar och behov. VFU är härigenom en nödvändig, sammanhållande beståndsdel i lärarprogrammets kunskapsuppbyggnad. VFU håller alltså samman utbildningen på två sätt. För det första är det, som beskrivits ovan, under VFU som studenten utvecklar sin förmåga till praktisk handling. Denna förmåga utvecklar och bär varje student som individ. Detta sker emellertid inte i ett vakuum. För det andra utvecklas förmågan till handling i interaktion med lokala lärarutbildare, VFU ledare och andra framtida kollegor. Hos dessa framträder, i det dagliga arbetet och i samtalen om detta, handlingsmönster och mer eller mindre uttalade föreställningar om vad som kännetecknar en god lärare. Dessa handlingsmönster och bilder bär de framtida kollegorna som individer och som delar av en lärarkår. Studentens utveckling till lärare äger också rum genom interaktioner med barnen/eleverna, deras förutsättningar och syn på skola och lärare, samt med barnens/elevernas vårdnadshavare. I VFU tar studentens yrkeskunnande form i interaktion i ett mångfacetterat sammanhang. Gradvis ska utbildningen lägga grund för studentens förmåga att handla alltmer självständigt i relation till omgivningen. Utbildningen ska också underlätta studentens arbete med att våga ta eget ansvar och reflektera över grunderna för sina olika beslut och handlingar. Att låta studenten utveckla en plattform för en personlig profil i sin yrkesverksamhet ska vara ett mål för VFU. Sammanhangsskapande VFU perioder För att en VFU period ska kunna stödja studentens lärprocess, så ska den utformas så att studenten ges tillfälle till upprepat och kontinuerligt handlande i den verksamhet studenten är placerad. Härigenom ges studenten möjlighet att pröva och ompröva sina erfarenheter av att planera och genomföra leda undervisning och annan pedagogisk verksamhet. Den sammanhängande närvaron i en verksamhet lägger grunden till studentens förtrogenhet med skolan som lärmiljö, med de lokala förutsättningarna för verksamheten och med de människor som befinner sig där inom en given tidsperiod. VFU periodernas omfattning och inplacering under terminen fastställs av LUN efter samråd med medverkande institutioner och kommuner. 7 Aktuella perioder publiceras på http://www.lun.gu.se/vfu/. 7 En regel som utgår från LUN:s beslut 2007 11 07 (dnr G 219 4402/07). Beslutet gäller från och med höstterminen 2008. Se även beslut angående VFU:ns förläggning i LAU110 för vårterminen 2010 (2009 11 19, dnr G 219 5180/09).

15 / 44 VFU:ns tre faser Om progression i VFU Som beskrivits ovan tillägnar sig studenten olika kunskaper under HFU och VFU. Dessa utvecklas gradvis under utbildningens gång, och på olika sätt under HFU och VFU. Även om studenten inte utvecklar alla färdigheter inom varje enskild kurs, så är det långsiktiga målet att studenten efter avslutat program ska visa en sammantagen förmåga att handla omdömesgillt. Detta mål är gemensamt för samtliga kurser inom programmet. Därför är det viktigt att studenterna under utbildningens gång, tillsammans med sina lärarutbildare, finner vägar som gör de olika kompetenserna till integrerade delar i det kommande arbetet som lärare. Läraryrkets komplexitet kräver att läraren måste arbeta med en rad samspelande kunskaper och färdigheter och på olika sätt. Utvecklingen av studentens förmåga att hantera komplexiteten sker successivt och dess olika delar samspelar på olika sätt under utbildningen. Bedömningen av prestationerna under VFU är knuten till specifika delar i processen. VFU har därför olika fokus för att skapa och stödja progressionen: 1. Undersökande VFU 2. Genomförande VFU 3. Syntetiserande VFU Undersökande VFU utgör fokus för VFU under AUO1 (termin 1). Även om VFU under AUO1 också innebär att studenten får prova att genomföra pedagogisk verksamhet, så ligger tyngdpunkten på att observera och att med hjälp av teoretiska verktyg som ges av HFU delarna analysera och reflektera kring det hon/han har observerat. Genomförande VFU utgör fokus för VFU inom inriktningskurserna, även om det här också kan finnas inslag av undersökande VFU. Det gäller särskilt första inriktningens första termin. Härvidlag finns det skillnader mellan inriktningar som utbildar mot tidigare åldrar och de som utbildar mot senare åldrar; undersökande VFU kan utgöra en större del av VFU i en inriktning mot tidigare åldrar, något som sällan är fallet för de studenter som utbildas för arbete i grundskolans senare år eller i gymnasieskolan. Genom sin genomförande VFU utvecklar studenten sin förmåga att planera och genomföra leda undervisning och annan pedagogisk verksamhet inom sitt område. Den förmåga till observation och analys som utvecklats under AUO1 tar studenten med sig in i denna typ av VFU, men här riktar hon/han också blicken mot sig själv och sitt eget handlande. Under VFU inom AUO2 (tredje terminen från slutet) fördjupar studenten på olika sätt i de olika kurserna sin förmåga att undersöka och genomföra handlingar. Det är alltså under VFU och i sin reflektion över VFU som studenten försöker skapa en sammanhängande bild av sitt kommande yrke. Detta är första steget till en syntetiserande VFU. Det som sätts samman till en helhet (syntetiseras) är de olika kunskaper HFU delen av programmet tillhandahåller och de olika typer av handlingsförmågor och förhållningssätt som studenten utvecklar under loppet av utbildningen. Målen med syntetiserande VFU är flera: att studenten utvecklar en

16 / 44 förmåga till spontant handlande, till reflektion över genomförda handlingar, till en omdömesgillhet i sin värdering av det egna handlandet och att studenten inser att utbildningens olika delar var för sig inte är tillräckliga i lärarens yrkesutövning. Genomförande VFU har störst utrymme under utbildningen. Undersökande VFU är bara ett led i utvecklandet av väl utförda handlingar. Det goda genomförandet är också målet med syntetiserande VFU, som dessutom betonar förmågan att sammansmälta kunskaper från olika områden och lägger grunden för ett självständigt och självreflekterande förhållningssätt till olika delar av yrkeskunskaperna.

17 / 44 VFU uppgifter I de kurser inom Lärarprogrammet där det finns VFU utformar HFU lärarna VFUuppgifter. Det övergripande målet med dessa uppgifter är att fördjupa integrationen mellan VFU och HFU. VFU uppgifterna utformas därför efter vissa grundläggande principer. Den första principen gäller om VFU uppgiften examineras inom kurs. 1. VFU uppgifterna ska ta sin utgångspunkt i lärandemålen för den enskilda kursen. VFU uppgifterna ska ha ett bedömningsbart fokus. Betygskriterierna för VFU uppgiften ska vara en del av betygskriterierna för kursen. 2. VFU uppgifterna ska samtidigt vara relevanta för den verksamhet som studenten går ut i under VFU:n, vid just den tidpunkt som VFU infaller. Eftersom detaljplaneringen ser olika ut i olika verksamheter, så ska VFUuppgifterna vara relativt öppet formulerade. 3. VFU uppgifter kan formuleras så öppet att de kan betecknas som generella, dvs. att de inte är knutna till någon enskild typ av verksamhet, utan istället tar fasta på arbetsmoment som är gemensamma för olika typer av lärare. 4. VFU uppgiften ska vara en resurs för studenten när hon/han utvecklar praktiska handlingskompetenser. 5. VFU uppgiften och redovisningen av denna ska utgöra en resurs för studenten när hon/han utvecklar sin förmåga att reflektera över utförda handlingar. Vidare ändrar VFU uppgifterna karaktär under loppet av utbildningen och de blir gradvis mer komplexa. Progressionen är av flera slag: 6. VFU uppgifterna ska följa innehållet och den allmänna progressionen i VFU:ns tre faser. 7. VFU uppgifterna ska spegla progressionen mellan inriktningens första och andra termin. 8. VFU uppgifterna inom inriktningarna bör vara så utformade att de ökade kompetenserna hos de studenter som läser inriktningen som en andrainriktning framträder. 9. VFU uppgifterna ska vara så utformade att de utgör ett stöd för studentens utveckling av de kunskaper och färdigheter som bedöms inom ramen för VFUbedömningssystemet (se vidare nedan). VFU uppgifterna kan också utformas så att de länkas till Årscykeln (se vidare nedan). Dessa uppgifter är beroende av enskilda studenters val av aktiviteter inom Årscykeln. Arbetet med VFU uppgifterna bör vara organiserat så att såväl de studenter som genomför uppgifterna, som de verksamheter där uppgifterna genomförs får feedback på hur väl genomförandet av VFU uppgifterna fungerat.

18 / 44 Praxisseminarier Praxisseminarier i Korta programmet Praxisseminarier anordnas i det Korta programmet, åtta stycken inom LAU630 (termin 1) och åtta inom LAU670 (termin 2). Dessa äger för närvarande rum på torsdagar på någon av VFU områdets skolor. Praxisseminariet organiseras av VFUledaren och leds av VFU ledaren eller ansvarig seminarieledare från HFU delen av kursen. Principen är att hälften av seminarierna ska ledas av VFU ledaren och hälften av seminarieledaren från HFU. Praxisseminariernas innehåll organiseras utifrån fyra övergripande teman: 1. Värdegrund 2. Att vara lärare 3. Didaktisk variation 4. Ämnesdidaktik Samtliga praxisseminarier inom Korta programmet är obligatoriska. Därutöver redovisar studenten skriftligt vid ett seminarietillfälle per delkurs (tre per termin). Det övergripande målet med praxisseminarier är att studenten ska utveckla sin förmåga att reflektera över erfarenheterna från VFU, så att hon/han lär av de situationer och dilemman hon/han ställts inför där. Detta sker bland annat genom själva samtalet under seminarierna, mellan studenterna och mellan studenterna och seminarieledaren och den erfarenhet dessa sammantaget omfattar. Även vetenskapliga texter eller skönlitteratur kan utgöra delar i ett praxisseminarium. Praxisseminarierna ska stimulera såväl reflektionsförmåga som (framtida) handlingsförmåga. De är en viktig del av vägen till insikten att varken de teoretiska kunskaperna eller de praktiska handlingskompetenserna var för sig är tillräckliga i lärarens yrkesutövning. Sammanfattningsvis ges studenterna genom praxisseminariet tillfälle att öva sin förmåga att sätta ord på sina egna erfarenheter, att bredda sitt erfarenhetsområde genom att höra andra beskriva sina erfarenheter och att använda olika teoretiska perspektiv och begrepp i en gemensam reflektionsprocess. Det lärande som avses i ovanstående övergripande mål är dels en fördjupad förståelsekunskap om läraryrkets komplexitet, dels en fördjupad självinsikt. Denna självinsikt kan exempelvis handla om att man blir medveten om vad man kan och vad man inte kan, om hur man föredrar att lösa problem eller vilken människosyn man ger uttryck för. Skolans år Årscykeln Som nämnts ovan är de verksamheter som Lärarprogrammet utbildar för reglerade i lagar och förordningar. Skolan är reglerad via dokument och via praxis. Skolan som institution är också bärare av mer informella kulturer. Denna kombination av formella styrdokument och informella skolkulturer åskådliggörs här i Årscykeln.

19 / 44 Årscykeln innehåller aktiviteter som ligger vid sidan av den dagliga pedagogiska verksamheten i förskola, skola och fritidshem, såsom exempelvis utvecklingssamtal, friluftsdagar och arbetsplatsträffar. Årscykelns aktiviteter återfinns i bilaga 3, i två tabeller. I den första tabellen framgår aktiviteternas relevans i relation till olika typer av verksamheter. I den andra tabellen framgår aktiviteternas relevans i relation till examensmålen. Härigenom skapas möjlighet att använda Årscykeln i olika kurser inom programmet, både i kurser med studentgrupper som gör VFU i liknande verksamheter (inriktningarna) och i kurser med heterogena studentgrupper (AUO). Man kan utforma VFU uppgifter/praxisseminarier som utgår från enskilda aktiviteter eller som utgår från valda examensmål. Deltagande i Årscykelns olika aktiviteter ligger inte till grund för examination i någon på förhand bestämd kurs inom programmet, utan utgör istället på ovan beskrivna sätt en öppen resurs inom programmet. Deltagande i dessa aktiviteter, som å ena sidan ligger vid sidan av den dagliga pedagogiska verksamheten, men som å andra sidan är delar av kommande yrkesliv, breddar kunskaperna om och erfarenheterna av detta yrkesliv och förbereder bättre den blivande läraren för detta.

20 / 44 VFU bedömning Följande beskrivning av VFU bedömningen gäller den som följer det sammanhållna Lärarprogrammet. De motsvarigheter som finns i korta Lärarprogrammet beskrivs separat i slutet av avsnittet. En av VFU ledarens centrala uppgifter är att hålla regelbunden kontakt med studenten under utbildningen och att stämma av hennes/hans gradvisa utveckling mot examensmålen. Utgångspunkten för VFU bedömningssystemet är att VFUledaren, i dialog med LLU och student, gör en bedömning av studentens handlingskompetenser, den gradvisa utvecklingen av dessa, samt av studentens förmåga att reflektera över sina handlingar och den gradvisa utvecklingen av denna förmåga. Ibland ingår också HFU lärare i samtalen. VFU bedömning i sammanhållna Lärarprogrammet Vid fyra tillfällen under programmet har VFU ledaren som uppgift att bedöma studentens prestationer under VFU:n, och hennes/hans reflektioner över dessa prestationer. Bedömningarna äger rum inom AUO1, inom första inriktningens andra termin, 8 inom AUO2 och inom AUO3. De två första bedömningarna, Steg 1 och Steg 2, äger rum under första och tredje terminen i utbildningen. De två sista bedömningarna görs i slutet av utbildningen. Steg 3 bedömningen görs i AUO2 och infaller under termin fem, sex eller sju beroende på längden på den enskilda studentens utbildning. Det är dock normalt sett utbildningens tredje sista termin. Bedömning Steg 4 görs i AUO3, en termin som för de allra flesta studenter är utbildningens sista termin. VFU bedömning i sammanhållna Lärarprogrammet Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 AUO1 Första inriktningens andra termin AUO2 AUO3 Första terminen Tredje terminen Tredje sista terminen Sista terminen 8 Student som läser Slöjd eller Hem och konsumentkunskap som fristående kurs får enligt dekanbeslut 2009 09 25 (dnr G 8 4075/09) VFU placering, men inte besök av VFU ledare och kommer inte att bedömas inom ramen för VFU bedömningssystemet. Eventuell annan bedömning av dessa studenters VFU ligger inte till grund för betygsättningen i kurs inom Lärarprogrammet vid GU.

21 / 44 Det är VFU ledarens uppgift att göra en samlad bedömning och lämna in VFUbedömningsformulären för Steg 2, Steg 3 och Steg 4 som underlag för examination i kurser under dessa terminer. Inlämningen görs enligt anvisningar från de enskilda kursledarna. Examensmålen är bedömningssystemets utgångspunkt. Examensmålen har omsatts i bedömningskategorier, vilka formulerats utifrån en progression om (upp till) fyra steg. De är samlade i bilaga 2 (VFU bedömningsmallen). VFU bedömningsmallen åskådliggör olika typer av progression. Läraryrket bygger på en mängd kunskaps och kompetensområden. Dessa bildar tillsammans en efter hand alltmer komplex väv. En central aspekt av progressionen utgörs av den ökande komplexiteten och en del av bedömningen fokuserar på studentens förmåga att hantera denna. Viktiga aspekter härvidlag är studentens förväntade ökande förmåga att problematisera, reflektera och integrera. Detta avspeglas i bedömningsmallen på två sätt: dels i hur enskilda bedömningskategorier är utformade, dels genom att vissa bedömningskategorier inte finns med i Steg 1 och Steg 2. Progressionen utgörs även av studentens (uppvisade) ökade självständighet och förmåga att samarbeta. Bedömningskategorierna är samlade under sex rubriker. Dessa följer inte rubrikerna i examensmålen. Mallen är istället strukturerad efter vissa aspekter av innehållet i examensmålen och lyfter fram dessa som centrala delar i lärarkompetensen (jfr. avsnittet Examensmålen och läraryrket): 1. Ämne/Ämnesområden 2. Styrdokument/Legala ramar 3. Pedagogisk verksamhet 4. Sociala relationer 5. Värdegrund 6. Självreflektion VFU bedömningsmallen är i sin tur utgångspunkten för konstruktionen av åtta formulär. Varje steg har två formulär: ett självvärderingsformulär (som studenten fyller i) och ett bedömningsformulär (som VFU ledaren fyller i). Formulären är ifyllbara excelfiler och är publicerade på www.lun.gu.se/vfu/. Samtliga bedömningar i VFU bedömningssystemet är formativa, dvs. syftar till att tydliggöra hur progressionen i utbildningen ser ut, vilka kompetenser studenten behöver utveckla och att hjälpa henne/honom att utveckla en förmåga att själv identifiera sina utvecklingsbehov. Därför har varje bedömningssteg två formulär: VFU ledarens bedömningsformulär och studentens självvärderingsformulär. En grundbult i VFU bedömningen är samtalet mellan student och VFU ledaren om studentens prestationer under VFU och om hennes/hans reflektioner kring dessa, utifrån kategorierna i respektive steg.

22 / 44 Det finns en tyngdpunktsförskjutning från det formativa till det summativa. Då bedömningen i Steg 1 inte ligger till grund för examination inom AUO1 är denna bedömning uteslutande är formativ. Då Steg 2 4 ligger till grund för examination är dessa bedömningar också summativa. I Bedömning Steg 4 ligger en tyngdpunkt på det summativa. Bedömning Steg 4 görs inom ramen för en VFU period om fem sammanhängande veckor, vilken är programmets avslutande VFU period och det samlande tillfället för studenten att pröva och utveckla sina lärarkompetenser. Ett övergripande mål med VFU bedömningen i Steg 2 är att bedöma studentens nivå i relation till examensmålen för Lärarprogrammet, och att identifiera hennes/hans utvecklingsbehov. I de fall VFU ledaren bedömer att studentens prestationer under VFU inte är tillräckliga för den aktuella nivån så erbjuds studenten extra stöd i enlighet med Handläggningsplan vid problem under VFU:n (se nedan). Om studentens prestationer efter detta stöd ändå inte kan anses som tillräckliga för nivån, får hon/han inte ut alla poäng på kursen (första inriktningens andra termin) och blir därmed inte antagen på AUO2, eftersom det krävs 60 hp från första inriktningen för att bli antagen där. VFU bedömningen fungerar på detta sätt som en spärr för de studenter vilkas förutsättningar att uppnå examensmålen fortfarande anses otillfredsställande. VFU bedömning i korta programmet VFU bedömningar görs även i korta programmet. Den student vars prestationer under VFU inte bedöms som tillräckliga för den aktuella nivån har i likhet med studenterna i det sammanhållna Lärarprogrammet rätt till stöd i enlighet med Handläggningsplan vid problem under VFU:n. (Se vidare Studentens bok. Handbok för studenter och lärarutbildare i Korta programmet.) Bedömningsformulären: Utformning och användning Det övergripande målet med VFU bedömningen är att skapa ett system som sätter fokus på studentens utveckling mot examensmålen, utifrån en systematisk syn på progressionen inom programmet, och att skapa rättssäkerhet och likvärdighet i bedömningen av VFU. Ett delmål är att lokalisera och stödja studenter med problem med VFU. Utformningen av formulären speglar alla dessa mål: Bedömningskategorierna är desamma i båda formulären i respektive steg. På VFU ledarens formulär finns utrymme för att både göra en bedömning av studenternas prestation för varje bedömningskategori och att göra en sammanfattande bedömning. Formulären för Steg 2 4 ger VFU ledaren möjlighet att avge sin bedömning på fyra sätt: (1) genom att i anvisade rutor ange en samlad bedömning av nivån på studentens sammantagna prestation och (2) formulera en skriftlig kommentar i anslutning till denna samlade bedömning, (3) genom att för

23 / 44 varje kategori avge ett omdöme utifrån en glidande skala och (4) genom att formulera en skriftlig kommentar under respektive rubrik (6 st., se ovan). Formuläret för Steg 4 ger VFU ledaren dessutom möjlighet att i anvisade rutor avge en samlad bedömning under var och en av de sex rubrikerna. Det formativa och det summativa är åtskilt i utformningen av VFU ledarens formulär. Den sammanfattande bedömningen anges på respektive formulärs första sida. Därefter följer bedömningen av prestationerna för respektive kategori. Formuläret som helhet ligger till grund för dialogen med studenten. VFU ledaren sänder hela formuläret till kursledaren/seminarieledaren. Examinator använder i första hand den samlade bedömningen som underlag för betygsättningen, men kan, om det är motiverat utifrån kursens lärandemål, också beakta andra delar i bedömningen (se även avsnittet Examination av VFU nedan). I VFU ledarens formulär för Steg 1 3 finns det utrymme att ange vad studenten ska arbeta med att utveckla under nästföljande VFU period. Att VFU bedömningen har flera mål påverkar inte bara utformningen av formulären. Detta får också konsekvenser för användningen av formulären. VFUledaren bör se relationen mellan bedömningskategorier och sammanfattande bedömning som dynamisk. För varje kategori ska VFU ledaren bedöma om studentens prestation är tillräcklig för den aktuella nivån (det aktuella steget). Det sammanfattande omdömet är emellertid inte en fråga om att räkna kryss. Bedömningskategorierna anger fokus för bedömningen utifrån examensmålen. Det åligger VFU ledaren att identifiera studentens utvecklingsbehov gentemot examensmålen och att bedöma om dessa är så stora på den aktuella nivån att studenten behöver ytterligare VFU. Denna punkt är viktig eftersom Steg 2 4 utgör också utgör ett underlag för examination i olika kurser inom Lärarprogrammet. Bedömningskategorierna har konstruerats utifrån två utgångspunkter: innehållet i examensmålen och innehållet i de verksamheter programmet utbildar för. Ibland är formuleringarna så öppna att de kan ligga till grund för bedömning av prestationer i olika skolverksamheter. I något fall är det angivet att kategorin enbart är relevant för tidigare åldrar eller senare åldrar. I vissa fall har kategorin delvis lägre relevans för vissa verksamheter. Föräldrakontakt, exempelvis, är inte lika ofta förekommande inom gymnasieskolan som inom förskolan. Det är därmed en kategori av högre relevans i bedömningen av blivande förskollärare än av blivande gymnasielärare. Bedömningen måste fokusera på vad som är relevant för den aktuella verksamheten, både för respektive kategori och som helhet betraktad.

24 / 44 Examination av VFU VFU bedömningens Steg 2 4 är ett av flera underlag för betygsättningen på kurs inom Lärarprogrammet. 9 En första förutsättning för att studenten ska få ut sina poäng är att VFU ledaren bedömer prestationerna som tillräckliga för den aktuella nivån. En annan förutsättning för godkänt är att studentens närvaro är tillräckligt hög. Eftersom VFU är så central för utvecklandet av lärarkompetens, så är grundkravet på närvaro 100%. Det betyder att studenten vid frånvaro kan behöva göra kompletteringar. Om frånvaron understiger 10% så ska studenten komma överens med sin(a) LLU om hur frånvaron ska kompenseras. De kan antingen besluta att studentens närvaro är nödvändig för att hon/han ska nå kursens mål, eller att studenten kan ta igen frånvaron på annat sätt. Om studenten varit frånvarande 10 25% så ska hon/han komma överens med VFUområdets VFU samordnare (i Korta programmet VFU ledaren) om hur frånvaron ska kompenseras. De kan antingen besluta att studentens närvaro är nödvändig för att hon/han ska nå kursens mål, eller att studenten kan ta igen frånvaron på annat sätt. Om frånvaron överstigit 25% så ska student samråda med VFU ledare, VFUsamordnare och kursansvarig om hur VFU tiden kan inhämtas. 10 En tredje förutsättning för godkänd VFU är att eventuella andra underlag som examinator använder som grund för betygsättningen VFU uppgifter och andra VFU orienterade redovisningar bedöms som godkända. Steg 4 i VFU bedömningen betygsätts i en tregradig skala (U/G/VG). Huruvida Steg 2 i VFU bedömningen betygsätts i två (U/G) eller tregradig (U/G/VG) skala avgörs av inriktningsansvarig institution. 11 Huruvida Steg 3 i VFU bedömningen betygsätts i två (U/G) eller tregradig (U/G/VG) skala avgörs av kursansvarig institution. 9 I enlighet med LUN beslut 2009 09 23 (dnr G 219 499/09), 12. Vid nämndmötet 2009 09 23 beslöt LUN även att samtliga inriktningar inom Lärarprogrammet inom sin termin två inrättar ett prov i LADOK med rubriken VFU. I ett kompletterande dekanbeslut daterat 2009 11 20 (dnr G 219 499/09) undantas inriktningarna Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna, Franska och Estetisk verksamhet från kravet att inrätta ett VFU prov i LADOK eftersom dessa inte ges som förstainriktningar. 10 VFU samordnaren har ansvar för att möjliggöra en kompletterande VFU period enbart om studenten är registerad på den kurs till vilken den kompletterande VFU hör. Om den kompletterande VFU infaller efter ordinarie kurs avslutats, ska VFU samordnaren kräva att studenten visar upp ett registreringsintyg. 11 I enlighet med dekanbeslut, daterat 2009 11 20 och rubricerat Betygsskala för VFU prov i LADOK (dnr G 219 499/09).