Att grubbla på jobbet efter jobbet

Relevanta dokument
En hållbar psykosocial arbetsmiljö, återhämtning och hälsa

Samhälle. Organisation; kultur och klimat. Individ; stress. för att kunna analysera varför olyckor händer

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

PROMOTIVA ASPEKTER. Maria Nordin Institutionen för psykologi

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Burnout in parents of chronically ill children

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Rast och ro Om stress och återhämtning

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Neuropsykologi i urvalsprocessen - tillskott eller ej? Håkan Nyman Dr Med Sc, leg psykolog, specialist i neuropsykologi

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

En bransch att må bra i

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Dialogunderlag. chef/rektor och medarbetare. Arbetsbelastning

Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Vinnare i det långa loppet Kvällens presentation

Psykosocial arbetsmiljö. maj 2018 Mats Eklöf

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Friska arbetsplatser för kvinnor och män i alla åldrar. Presentation av en ny kunskapssammanställning 28 oktober 2016

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd :19:25

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Institutet för stressmedicin

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

Fakta och myter inom stress - Om kortisol

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Återhämtad eller inte: finns det någon koppling mellan kropp och knopp?

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.

Den konservativa organisationen

ledarskap 14 pharma industry nr 1-19

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Flexibelt arbete. KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG

Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Kognitiv psykologi Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller

Att (in)se innan det går för långt

Besluts- & Upplevelseavdelning. Informationsavdelning

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Stress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist

Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

Coachningsfärdigheter för professionella vuxenutbildare COACH4U WP 7 Utveckling av utbildningshjälpmedel. Beskrivning av coachingsuppsättningar

INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN

Checklista för ledare.

Certifierad konsult: Carina Winnersjö Carinas Testkund. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag

(O)Hälsan bland unga

Hur ska jag hinna med allt?

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

RF Elitidrott Elittränarkonferens 2013

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation

Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell

Åter i arbete efter stress

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Uthållig Förblir effektiv och motiverad trots bakslag och besvikelser. Arbetar tills projektet avslutas eller resultat uppnås.

NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Nycklar till hållbar framgång! Människa Teknik - Organisation. Mikael Rehnberg

Körkort för ett hållbart (arbets)liv!! Mikael Rehnberg Bättre Arbetsmiljö AB

Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter 5 september 2019

VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET. FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry

Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag?

När huvudet känns som en torktumlare

Summering. Gränslöst arbete gränshantering, livsbalans och hälsa TEK Halmstad 25 september 2013 Fil. dr. Christin Mellner

Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier. Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg

Transkript:

Att grubbla på jobbet efter jobbet Stressystemet är för korttidsbruk och för fysiskt krävande insatser Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset Kerstin Wentz överpsykolog, fil dr Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska universitetssjukhuset kerstin.wentz@amm.gu.se Stresspåslaget hämmar tänkandet Verkställande direktör Fortsättning: Omdömeslöshet/ gränslöshet Försämrad självinsikt Svårt att initiera ändamålsenlig aktivitet Tänker inte analytiskt Svårt stanna upp dvs hejda beteendet/handlingar Stress ger svårigheter att fatta beslut/ prioritera/ skapa Svårt med komplext och flexibelt tänkande Svårt med selektiv uppmärksamhet Arbetsminnet sviktar Istället Irritation Aggressivitet Tunnelseende Fumlighet Habituella strategier Effekten varar längre än själva stresspåslaget Stimulans eller avspändhet Uppifrån och ner reglering; Mild okontrollerbar stress, sorger och bekymmer Nerifrån och upp - reglering; reflexiva snabba emotionella gensvar, habituella rörelser Arnsten (2009) Arnsten (2009) 1

en tillbakabildning av de sammankopplande barkstriatum-kretsar som styr målinriktat beteende Kronisk stress organiska effekter Soares et al., 2012 de mest mediala delarna av den orbitala hjärnbarken krympt och då speciellt i vänster hjärnhalva Striatum Putamen + Caudate kärnan en atrofi i de associativa delarna av Striatum och en hypertrofi i de sensomotoriska delarna Reversibelt hos unga Nerifrån och upp - reglering; reflexiva snabba emotionella gensvar, habituella rörelser Mild okontrollerbar stress Arnsten (2009) Ex: Kognitiv svikt/bristande monitorering/bristande avsökning. Tillskriva individer negativa egenskaper snarare än att se till situationen Fungerar annorlunda intellektuellt: Fundamentalt attributionsfel Fysiologisk stress ökar individ -tolkningar Ser mer negativt på andras handlande Minskning av hänsyn till situationsfaktorer Lägre funktioner i hjärnan: Automatiseringen i hjärnan ger persontolkning. Situations-tolkning kräver större ansträngning. Ökad aktivitet i PFC vid situationstolkning. Att förstå människors handlande en process i flera steg (Gilbert 1988) 1. Vad någon gör? 2. Vilka egenskaper har aktören? Efter initial experimentell kognitiv belastning utgår 3.Tänker kring hela situation aktören befinner sig i? Även förändrad kontroll över känslolivet Att grubbla på jobbet efter jobbet är ett brett fenomen Cropley et al. (2016) Stanna kvar i tanken, älta, fortsätta tänka på jobbet, fundera, fundera djupt eller begrunda utmaningar och problem. Det verkar också finnas en positiv valör i att tänka på jobbet på fritiden. 2

Att grubbla på jobbet efter jobbet kan vara ett problem eftersom.. det kan hindra nödvändig återhämtning efter arbetet. -Stick i stäv med att lämna jobbet Tankarna kan upplevas som påträngande, oönskade och stå utanför individens kontroll Cropley et al. (2016) Har individen svårt att styra sin uppmärksamhet dvs en exekutiv svårighet? Två/3 olika studier om exekutiva funktioner och grubblande Cropley et al. (2016) 240 deltagare; on line-instrument: Känslomässigt grubbel efter jobbet. Arbetsrelaterat bekymrad? EF: Kognitiv försvagning....använt ord fel..? EF: Kognitiv flexibilitet tittar på problem ur olika synvinklar? EF: Medvetenhet om situationen hålla koll på vad som pågår runt omkring mig? Resultat I Ju mer människor grubblar efter jobbet ju mer Kognitiv försvagning r=0.33 Ju mindre kognitiv flexibilitet, r=-0.24 Ju mindre medvetenhet om situationen på jobbet, r=-0.28 Koppling mellan exekutiv funktion och emotionellt grubbel Folkhälsoundersökning; intervjuer med 2460 anställda Grubblandet: Overcommittment (Siegrist et al. 2004) jag kan lätt stänga av tankar på jobbet när jag kommer hem EF: 6 intervjufrågor om kognitiv funktion på arbetet ex problem komma igång, problem göra saker i ordning Resultat II Risken för försvagad exekutiv kontroll på arbetet var ökad med 1,8-2.4 ggr hos den tredjedel som hade högst nivå av grubblande efter arbetet jfr med lägst nivå av grubblande. Förstå resultaten Arbetsrelaterat grubblande kan kopplas till tillstånd av sänkt exekutivt fungerande dvs. sänkt förmåga när det gäller förmågor som är viktiga för att nå mål på jobbet. Ond cirkel: svårt nå mål i arbetet skapar grubblerier som i sin tur Grubblandet använder (EF)-resurser som behöver användas i arbetet (EF vilar på en gemensam resurs) 3

Grubblande riskerar att koppla ifrån den pre frontala hjärnbarken. Riskerar att göra fel som man sedan grubbla över.. Finns det en okänd bakomliggande faktor som skulle kunna driva processen? Eller handlar det om arbetsbelastningen? Rekommendation: Hälsofrämjande arbetsmiljö som minskar uttömningen av de exekutiva resurserna. Hur skall då den se ut? Mönster av arbetsrelaterat grubblande över tid, arbetskrav och hälsa Kinnunen et al.(2017) Förstå hur grubblandet hos individen utvecklas över 2 år. Profilanalys.. Gruppera individerna och inte olika faktorer Skiljer sig arbetskraven mellan olika mönster av grubblande Skiljer sig välbefinnandet/hälsan mellan olika mönster av grubblande Flera sorters grubblande samtidigt Mönster av arbetsrelaterat grubblande över tid: arbetskrav och hälsa Kinnunen et al.(2017) Bakgrund: Flera sorters grubblande efter arbetet: emotionellt grubblande dvs lidande obehag kring ett arbetsrelaterat problem problemlösande funderingar lösa ett problem oemotionellt svårigheter att frigöra sig mentalt från arbetet under fritiden. Motsatsen till frånvaro av tankar eller känslor kring arbetet även positiva tankar. Hur ser kombinationerna av grubblande ut? ca 650 deltagare inom utbildning, IT och media. 3 mätningar över 2 år. Mätningarna Arbetskrav som föregår grubblandet: Mängdkrav och pressat arbete Kvalitativa krav: kognitiva krav och känslomässiga krav Mätningarna Utfall hälsa: arbetsrelaterad utmattning, sömnproblem engagemang i arbetet (utesluter inte ett positivt utfall) 4

Resultat: 5 profiler 1. grubblade inte efter arbetet, 12% 2. måttlig frigörelse från arbetet, 34% 3. måttligt grubblande med låg frigörelse från arbetet, 33% 4. hög nivå av emotionellt grubblande med låg nivå av frigörelse från arbetet, 8% 5. problemlösande funderande och låg frigörelse från arbetet, 13% Första sortering. grubblade inte efter arbetet, 12% måttlig frigörelse från arbetet, 34% Hälsosamma mönster Resterande undersöks vidare.. Vilka arbetskrav hör ihop med profilerna Profil 1 och 2: inget grubblade efter arbetet och måttlig frigörelse från arbetet karakteriserades av mindre tidspress och lägre emotionella krav än de andra grupperna. Profilerna och hälsan Profilerna 1, 2 och 5 inget grubblade efter arbetet måttlig frigörelse från arbetet problemlösande funderande och låg frigörelse från arbetet Gemensamt att mindre sömnsvårigheter och utmattningssymtom än profil 3 och 4 Profilerna och hälsan forts. Profil 4 hög nivå av emotionellt grubblande med låg nivå av frigörelse från arbetet Mest utmattningssymtom och i genomsnitt på en nivå av diagnostiserbart utmattningssyndrom. Profilerna och hälsan forts. Profil 5 problemlösande funderande och låg frigörelse från arbetet Mest engagemang i arbete dvs vitalitet av alla profilerna (men inte signifikant skilt från grupp 1) Profil 1 låga krav högt engagemang och inget grubblande 5

Diskussion/sammanfattning mönster eller profiler bestående av flera olika former av grubblande samtidigt mängden arbetskrav direkt relaterad till mängden grubblande och således högst i grupperna 3-5. emotionellt grubblande; stresspåslaget förlängs in på fritiden vilket utgör en hälsorisk (fortsättning följer..) Profil 5 Problemlösande funderande kan fungera utan emotionellt grubblande. Problemlösande funderande ger en känsla av tillfredställelse när man har löst problem Problemlösande funderande kan förbättra situationen vilket i sin tur på olika sätt skapar tillfredställelse Engagemang i arbetet hos grupp 5 indikation på att återhämtning pågår eller är fullbordad menar forskarna Jämförelse profil 5 och 4: Emotionellt grubblande kan ske utan Problemlösande funderande Problemlösande funderande kan ske utan Emotionellt grubblande Anställda bör inte utsättas för alltför höga arbetskrav. Hur underlätta återhämtning från arbetskraven i olika åldersgrupper för att uppnå en hållbar hälsa och ett inkluderande arbetsliv Mäta trötthet efter arbetsdagen under 2 år Låg trötthet =41% Mellangrupp= 41% Hög nivå av trötthet = 18% En av de mått som skiljde grupperna mest åt var hur mycket man tänkte på jobbet under fritiden Grundläggande psykologiska behov; skydd av EF och ger vitalitet. Om individen i sin aktivitet kan uppleva.. autonomi mästerlighet/kompetens samhörighet Ryan et al. (2008) 6