Måluppfyllelse Högskolans hållbarhetsarbete Målperioden 2011-2013, inklusive årlig uppföljning av 2013. 3/24/2014 Högskolan i Borås Birgitta Påhlsson



Relevanta dokument
Ma l, ma luppfyllelse och resultat fo r fo rsta halva ret 2014

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2013 Gemensamma Förvaltningen

Uppföljning av lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2013 Gemensamma Förvaltningen

Tydliggöra BLR:s informationsresurser om hållbar utveckling i databaser, litteratur, länksamlingar etc. till studenter på alla nivåer på HB.

HÖGSKOLEGEMENSAMMA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Handlingsplan för THS miljömålsarbete Tidsperiod

Resultat Högskolans hållbarhetsarbete Birgitta Påhlsson Jessika Weilitz

Studierektor Inom ramen för institutionens budget

Förslag till Lokal handlingsplan för Hållbar utveckling på Bibliotek & läranderesurser 2014

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Högskolan i Borås

Uppföljning Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2016 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Utbildning (ANSVAR YLO) Dnr

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2015 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Övergripande och detaljerade mål i denna handlingsplan är hämtade från högskolans övergripande mål för

Detaljerade mål/aktiviteter för att nå mål Slutdatum Ansvarig Ansvarig för uppföljning UTBILDNING. Diarenr: Akademi 1

Dnr Gemensamma förvaltningen Christina Lindqvist

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Högskolan i Borås

Högskolegemensam handlingsplan för hållbar utveckling

Uppföljning (2015) av handlingsplan för hållbar utveckling Verksamhetsstöd

RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING - INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE

Högskolegemensam handlingsplan för hållbar utveckling

(7) Högskolan i Borås Beslutad den: Diarienummer: Birgitta Påhlsson Gäller from: Ersätter:

Handlingsplan för arbete med hållbar utveckling

MÅL FÖR UTBILDNING 1 (8) Reviderad och uppföljd , Fastställd av akademichef Dnr

Högskolegemensamma mål för hållbar utveckling. Måldokument för

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Högskolan i Borås

BHS - handlingsplan för hållbar utveckling

Högskolegemensam handlingsplan för hållbar utveckling uppföljning

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Utbildning

RESULTAT HÖGSKOLANS HÅLLBARHETSARBETE Elias Regelin Birgitta Påhlsson

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2018 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Resultat Högskolans hållbarhetsarbete Birgitta Påhlsson Jessika Weilitz

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2019 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2010

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2018 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Högskolan i Borås, Borås ISO 14001:

Årets resultat (Måluppfyllelse) 2011

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

Handlingsplan för hållbar utveckling,

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Resultat av högskolans hållbarhetsarbete

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2011

Miljöledning i staten 2016

Uppföljning Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2017 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Hållbarhetsmål

Verksamhetsplanering - Lokal handlingsplan för Sektionen för Resursåtervinning och samhällsbyggnad 2015

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Hyresvärd är Stiftelsen Clara, vars enda uppgift är att försörja Södertörns högskola med lokaler.

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Högskolan i Borås

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Riksantikvarieämbetet

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Luleå tekniska universitet

Uppföljning av KI:s miljö- och hållbarhetsarbete 2013

Uppföljning av KI:s miljö- och hållbarhetsarbete 2012

Mål och handlingsplan för miljöarbete

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Utbildning

IT-fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/401. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA

Miljömål för Högskolan Dalarna

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret

Lokal examensbeskrivning

Uppföljning av KI:s miljö- och hållbarhetsarbete 2014

Handlingsprogram för programutveckling inom hållbar utveckling för ITM civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi (CINEK)

HÅLLBARHET Hållbarhetsprogram för Avesta kommun

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ARBETSVETENSKAP. TFN-ordförande

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg AA Miljöcontroller

MILJÖHANDBOK. Sveriges lantbruksuniversitet Mark-Vatten-Miljöcentrum VERKSAMHETSSTORLEK NEGATIV MILJÖASPEKT

Dnr SU FV Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Högskolan i Borås

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid konstnärliga fakulteten

Miljömål för Högskolan Dalarna

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet

Karolinska Institutets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2011

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Uppsala universitet

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2016

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

;2CI ;2 ll -c2~ w Beslut delges för åtgärd skolchefer Förvaltningschef Vice rektor Hållbar utveckling Miljö- och byggnadsavddningen

Filosofie masterexamen med huvudområdet europakunskap Master of Science (120 credits) with a major in European Studies

Utbildningsplan. Masterprogram i redovisning och styrning. Dnr HS 2017/1044

Mötesdatum Rektors beslutsmöte

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Handläggningsordning för säkring av nationella examensmål vid Umeå universitet

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. Särskilda nämnden för lärarutbildning

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande

Transkript:

Högskolans hållbarhetsarbete Målperioden 2011-, inklusive årlig uppföljning av 3/24/2014 Högskolan i Borås

Innehållsförteckning 1. Mål och måluppfyllelse för perioden 2011-... 3 1.1 Energi... 3 1.2 Tjänsteresor... 3 1.3 Utbildning... 4 1.4 Forskning... 5 1.5 Socialt ansvarstagande... 6 Sida 2 av 7

Mål och måluppfyllelse 1. Mål och måluppfyllelse för perioden 2011-1.1 Energi Mål för perioden 2011- Högskolan i Borås ska i samarbete med fastighetsägare minska energianvändningen räknat per m 2 Detaljerat mål: Energianvändningen ska med utgångspunkt för 2010 minska med 10% per m 2 under perioden Energiförbrukning Energiförbrukning per m2 2011 (kwh/m2) 2012 (kwh/m2) (kwh/m2) Förändring Förändring 2012- Verksamhetsel 58,2 56,5 53,2-5,8% -8,6% Övrig 93,7 92,9 92,6-0,3% -1,2% energianvändning Sammanlagt 151,9 149,4 145,8-2,4% -4,0% * övrig energianvändning innefattar fastighetsel, värme och kyla Den totala energianvändningen för målperioden 2011- har minskat med sammanlagt 9%, 5% under år 2011 och 4% under 2012- (enligt tabellen ovan), vilket får anses vara en tillfredsställande måluppfyllelse. Minskningen år, var något mindre än vad som förväntats för året, vilket främst förklaras av en oväntat hög energiförbrukning i samband med byggandet av en bro mellan två fastigheter. Även problem med värmeläckage har bidragit till viss ökad förbrukning. Se mer detaljerad information i bilaga 1a. Minskningen av energiförbrukningen kan förklaras dels av ett systematiskt förbättringsarbete hos fastighetsägarna (i dialog med högskolan), dels högskolans egna förbättringsåtgärder och informationsaktiviteter enligt fastställd åtgärdsplan. 1.2 Tjänsteresor Mål för perioden 2012- Högskolan i Borås ska minska utsläppen av fossil koldioxid från resor i tjänsten Detaljerade mål : -Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, per årsarbetskraft, ska minska med 5% -Flygresor med slutdestination <50 mil enkel resa ska minska med 50% -Koldioxidutsläpp från tjänsteresor med bil ska minska. Sida 3 av 7

Tjänsteresor; Kg CO 2 -utsläpp per årsarbetskraft respektive antal Kg CO2/åa 2011 2012 förändring förändring 2012- Totalt 801 652 621-4,8% -22,4% Bilresor 99 83 86 2,9% -13,8% Antal flygresor 220* 187 128-5,7% -41,8% under 50 mil *Avser korta resor i Norden, slutdestination < 50 mil, där allmänna kommunikationer är ett rimligt alternativ Det sammanlagda koldioxidutsläppet per årsarbetskraft har minskat med knappt 5 % och för målperioden med hela 22,4%, vilket innebär att femprocentsmålet för 2012- uppfyllts med stor marginal. Även den totala minskningen av koldioxidutsläpp från bilresor för målperioden är hög (19% om också 2011 års minskning inkluderas). Under noteras dock ett ökat utsläpp från bilresor totalt sett och en fortsatt hög användning av privat bil, vilket inte är i linje med högskolans riktlinjer. I bilaga 1 b redovisas statistik per enhet/institution. När det gäller flygresandet är det de längre flygresorna som står för den största utsläppsminskningen, men även utsläpp från korta flygresor har minskat. Antalet flygresor under 50 mil (med avgränsningen * i tabellen ovan) har minskat med 42 % under målperioden, men uppfyller inte målet om en halvering. Några enheter/ institutioner har dock uppnått, och t o m överträffat målet, på lokal nivå. I bilaga 1 b återfinns statistik per institution/enhet. Den positiva utvecklingen totalt sett kan delvis förklaras av tydliga och strikta reseriktlinjer samt en ökad medvetenhet hos personalen. En annan förklaring är den kontinuerliga utbildningen av personal och förbättrade tekniska förutsättningar för resfria möten, vilket bidragit till en kraftigt ökad användning av distansverktyget Adobe connect under målperioden. Projekt för att öka användningen av webbkonferensteknik har också genomförts under åren. Se vidare bilaga 1c. 1.3 Utbildning Mål för perioden 2012- Övergripande mål Högskolan i Borås ska integrera hållbar utveckling i utbildningen så att studenterna bidrar till en hållbar samhällsutveckling genom att sprida insikter och förhållningssätt i sina framtida professionsroller och i kontakten med andra samhällsaktörer. I utbildningen inkluderas grundnivå och avancerad nivå samt forskarutbildning Detaljerade mål Studenterna ska inom ramen för sin utbildning problematisera kring utbildningsämnet och sin framtida professionsroll utifrån perspektivet hållbar utveckling. - HU-diplomering av högskolans kurser ska vara en naturlig del i det systematiska förbättringsarbetet. - Vid utgången av år ska samtliga utbildningsprogram innehålla obligatoriska HUdiplomerade kurser. - Doktorander ska inom ramen för sin utbildning problematisera kring sitt forskningsämne utifrån perspektivet hållbar utveckling, om möjligt i flervetenskaplig samverkan. Sida 4 av 7

Integrationen av hållbar utveckling i grundutbildningen har påtagligt ökat under 2012-. Detta visas bl.a. genom den externa revisorns uttalande om en ökad medvetenhet och ökat engagemang bland lärarpersonalen och ett ambitiöst arbete på institutionsnivå kring nomineringar av HU-kurser. Dock har det kvantitativa målet att samtliga programutbildningar vid års slut skulle innehålla minst en diplomerad HU-kurs inte uppfyllts. Under 2012- har institutionerna nominerat sammanlagt 14 kurser, av vilka 6 diplomerats vid två tillfällen under. En bedömargrupp, med prorektor som ordförande, har granskat kursplaner och examinationsmoment för de nominerade kurserna. Att det kvantitativa målet inte uppnåtts kan förklaras av de högt ställda kraven för diplomering. Diplomen har varit eftertraktade och responsen från prefekterna har varit mycket positiv, trots hårda krav. Bedömningskriterierna har bidragit till en kvalitativ utvekling av HUintegrationen som knappast hade kunnat uppnås om det kvantitativa målet prioriterats. Under året har också genomförts ett högskoleinternt kvalitetsarbete gällande högskolans utbildningar, med en stående punkt kring integrering av hållbar utveckling i undervisningen. Nämnas kan också att högskolans bedömnings- och diplomeringsprocess har uppmärksammats av andra lärosäten som ett exempel på hur arbetet med att integrera hållbar utveckling i utbildningen kan drivas på ett kvalitativt sätt. I bilaga 1d redovisas graden av måluppfyllelse per institution vad gäller antalet nominerade och diplomerade kurser, men också antal respektive vilka utbildningsprogram som innehåller minst en diplomerad kurs. Det sistnämnda ger en indikation på andelen studenter som läser en sådan kurs. Resultatet av den årligen genomförda studentenkäten (studentbarometern) visar att studenterna i ökad utsträckning (från 80% 2012 till 85% ) anser att det är viktigt med en integration av hållbar utbildningen. Även den faktiska förekomsten av diskussioner kring begreppet hållbar utveckling i utbildningen har enligt enkätsvaren ökat jämfört med föregående års undersökning, dock ej i nivå med förväntningarna. En fortsatt öka integrationen av hållbar utveckling i utbildningen är således i linje med studenternas förväntningar. Studenternas uppfattning om måluppfyllelsen gällande förekomsten av diskussioner kring hållbar utveckling skiljer sig mellan institutionerna, vilket framgår av bilaga 1e. Det detaljerade målet gällande integrering av hållbar utveckling i högskolans egna forskarutbildningar har inte uppnåtts under året, vilket kan förklaras av en försenad process och svårigheter att på relativt kort tid ändra struktur och innehåll i dessa utbildningar. 1.4 Forskning Mål för perioden 2012- Perspektivet hållbar utveckling ska i ökad omfattning beaktas i forskningen och på så sätt bidra till en kunskapsutveckling inom området. De prioriterade forskningsprogrammen ska samtliga innefatta hållbar utveckling. Detaljerade mål: - Omfattningen av publikationer inom hållbar utveckling ska öka inom samtliga sex utbildningsoch forskningsområden. Målet specificeras av respektive institution och anges i tillhörande handlingsplan. Sida 5 av 7

Publikationer inom hållbar utveckling 2011 2012 Förändring Förändring 2012- Summa antal 563 546 603 publikationer Summa antal HU 115 239 317 33% 176% Det övergripande målet om en ökad integration av hållbar utveckling i forskningen har uppfyllts. Samtliga de prioriterade forskningsprogrammen innefattar idag hållbar utveckling, dock i olika grad/omfattning. Utifrån fastställda resultatindikatorer har målet om en ökad omfattning av publikationer inom hållbar utveckling inom samtliga områden också uppfyllts för målperioden. Inrapporteringen är ett led i processen att identifiera och följa upp den forskning som bedrivs på institutionsnivå inom hållbar utveckling. Inrapporterade refereegranskade vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling har ökat under perioden och inrapporterade HU-publikationer totalt sett i BADA-systemet har ökat med en tredjedel år och nästan tredubblats under målperioden 2012-, vilket i sig ger en mycket positiv bild av en ökad HU-integration. Dock kan den stora ökningen och det faktum att drygt hälften av alla inrapporterade publikationer år uppfattas vara inom hållbar utveckling tolkas som att nuvarande system för inrapportering av HU-publikationer inte är helt tillfredsställande och inte heller ger en rättvisande bild av integrationsgraden. Att definiera och avgränsa vad som är forskning inom hållbar utveckling är problematisk. Tydliga kriterier för vad som menas med forskning inom hållbar utveckling saknas i BADA, vilket ger stort tolkningsutrymme. Under 2014 kommer nya kriterier för inrapportering att tas fram, i syfte att få ett bättre underlag för redovisning, uppföljning och analys. I bilaga 1f redovisas dels antalet HUpublikationer per institution, dels exempel på specifika forskningsprojekt inom hållbar utveckling. Forskning/forskningsprojekt inom hållbar utveckling utgör en betydelsefull och successivt ökande andel av forskningsverksamheten, bl.a. genom den internationella forskningsmiljön resursåtervinning och forskning kring sociala medier, inkludering i samhället och i utbildningen, F:3, återvinning/ återbruk av textilier och hållbar stadsutveckling; det sistnämnda ett flervetenskapligt mellan forskare på högskolan, SP och Borås stad kring en planerad utbyggnad av stadsdelen Norrby. Nämnas kan också Textilhögskolans medverkan i att utveckla ett miljöindex för kläder och skor genom medlemskap i Sustainable Apparel Coalition (SAC), en sammanslutning av världens största kläd- och sportföretag. 1.5 Socialt ansvarstagande Mål för perioden 2012- Den sociala dimensionen inom hållbar utveckling ska bli en naturlig del av hållbarhetsarbetet vid Högskolan i Borås, såväl för organisationen som inom utbildning och forskning. Utredningsmål - För att möjliggöra en utveckling mot ett ledningssystem för hållbar utveckling ska ett arbetssätt som stödjer en integrering av den sociala dimensionen i förbättringsarbetet påbörjas. Kopplingen till området lika villkor, och dess integrering i styrdokument rörande högskolans arbete med hållbar utveckling, ska utredas. - I syfte att utveckla samverkan med olika samhällsaktörer i positiv riktning ska den externa kommunikationen/ informationen kring hållbar utveckling, med ökat fokus på socialt ansvarstagande, ses över och utvecklas. Sida 6 av 7

Aktiviteter för att stödja utredningsmålen inom området socialt ansvarstagande har genomförts. Arbetet med att utveckla ett arbetssätt för att stödja integreringen av den sociala dimensionen i förbättringsarbetet har påbörjats och kopplingen till området lika villkor har undersökts. Under året har det också blivit ett ökat fokus på den sociala dimensionen i såväl genomförda aktiviteter som i den interna och externa kommunikationen Teckenförklaring, grad av måluppfyllelse Målet är helt uppnått Nära måluppfyllelse Målet har delvis uppnåtts Målet ej uppnått Sida 7 av 7