Tillsyn avseende rekrytering av behandlingsassistent

Relevanta dokument
Tillsyn avseende arbetsgivares uniformspolicy samt arbete med aktiva åtgärder

Tillsyn avseende rekrytering av integrationshandledare

Tillsyn avseende diskrimineringsförbudet vid tillhandahållande av tjänst

Tillsyn avseende Kramfors kommuns arbete med aktiva åtgärder

Tillsyn avseende Härnösands kommuns arbete med aktiva åtgärder

Tillsyn avseende åldersgräns för tilldelning av stipendier

Tillsyn avseende risker för diskriminering samt utbildningsanordnarens arbete med aktiva åtgärder

Tillsyn avseende arbetsgivares klädpolicy. DO:s beslut. Om ärendet

Tillsyn avseende Banken B:s handläggningsrutiner i samband med byte av juridiskt kön

Tillsyn avseende Banken A handläggningsrutiner i samband med kunds byte av juridiskt kön

Tillsyn avseende utbildningsanordnares utrednings- och åtgärdsskyldighet

Tillsyn av åldersdiskriminering vid rekryteringsförfarande

Tillsyn avseende näringsidkares anordnande av offentlig tillställning

Tillsyn avseende språkanvändning i grundskolan

Tillsyn avseende diskrimineringsförbudet för utbildningsanordnare

Tillsyn avseende Banken D:s handläggningsrutiner i samband med kunds byte av juridiskt kön

Tillsyn avseende Banken C:s handläggningsrutiner i samband med kunds byte av juridiskt kön

Tillsyn avseende diskriminering i samband med låneansökan

Anmälan om att en arbetsgivare brister i arbetet med aktiva åtgärder

Tillsyn avseende Stockholms läns sjukvårdsområdes datajournalsystem

Tillsyn avseende anmälan om diskriminering vid kontakt med socialtjänsten

Tillsyn avseende bristande tillgänglighet och bemötande

Tillsyn avseende anordnande av festival. DO:s beslut. Om ärendet

Tillsyn avseende bristande tillgänglighet vid besök på köpcentrum

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

Anmälan om att en utbildningsanordnare brister i arbetet med aktiva åtgärder

Statistik Främjande artiklar om DO 830 samtal från journalister inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker.

Om du inte har möjlighet att använda DO:s anmälningsblanketter kan du göra en anmälan per brev, e-post, muntligen eller på annat sätt.

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Anmälan om diskriminering eller missgynnande på arbetsplats

Tillsyn avseende tillgänglighet inom utbildningsområdet

DO bedömer att utredningen inte ger stöd för att bolaget har överträtt förbudet mot repressalier i 2 kap. 18 DL.

Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Diskriminering Diskrimineringslagen

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige , 20 SÄTERS KOMMUN

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås

Diskrimineringslagstiftning

Diskriminering Diskrimineringslagen

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan.

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

Diskrimineringsombudsmannen DO

Likabehandlingsplan 2018 Komvux Bjurholm

LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot diskriminering och trakasserier

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Tillsyn avseende anmälan om diskriminering vid kontakt med socialtjänsten

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Västra Skaraborg. Presentation: Eli Abadji Källa: DO Informationsmaterial. sid 1

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola

Om du inte har möjlighet att använda DO:s anmälningsblanketter kan du göra en anmälan per brev, e-post, muntligen eller på annat sätt.

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Rinkeby-Kista 2017

Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier Konstvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Diskrimineringspolicy

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer avseende diskriminering och trakasserier

Att förstå diskrimineringslagen

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Anmälan om att en arbetsgivare brister i det förebyggande och främjande arbetet

Förebyggande arbete mot diskriminering

Tillsyn avseende Bankens hantering av kunder med skattemässig anknytning till USA

Likabehandlingsplan för Tyresö kommun Antagen av kommunstyrelsen

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vetlanda Lärcentrum.

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Solvallens förskola läsåret

Tillsyn avseende tillgänglighet vid färdtjänstresa med ledarhund

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

Likabehandlingsplan Förskolorna Framtidsfolket Sunnanäng

Mångfald är det som gör oss unika

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Uddevalla Gymnasiesärskola

Likabehandlingsplan för Lidingö vuxenutbildning

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019

LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET 2017/2018 KARLSTADS KOMMUN

Diskrimineringsersättning 5/ Sabina Hellborg doktorand i civilrätt

Kunskapsbakgrund Växthuset

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet

S:ta Birgittas folkhögskolas likabehandlingsplan

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Förebyggande arbete mot diskriminering

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.

Jämställdhets- och mångfaldsplan för

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har granskat om Tågbolaget har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet.

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER VID DISKRIMINERING, TRAKASSERIER, SEXUELLA TRAKASSERIER, REPRISALIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förklaring av olika begrepp

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript:

Beslut 2017-05-05 Sida 1 (5) diskriminerings ombudsmannen Ärende GRA 2016/55 handling 47 Handläggare Karin Ernfors Tillsyn avseende rekrytering av behandlingsassistent Diskrimineringsombudsmannen (DO) har utrett om Vårdbolaget AB har överträtt förbudet mot diskriminering i diskrimineringslagen på ett sätt som har samband med religion eller annan trosuppfattning när bolaget avbröt ett rekryteringsförfarande. DO:s beslut DO bedömer att Vårdbolaget AB har överträtt diskrimineringsförbudet i 2 kap. 1 diskrimineringslagen i samband med att rekryteringen avbröts. Om ärendet Bakgrund till DO:s beslut att inleda tillsyn DO har tagit emot en anmälan från en man som har anmält till DO att Vårdbolaget AB diskriminerat honom av skäl som har samband med hans tolkning av islam när att han sökt anställning som behandlingsassistent. Bolagets företrädare kontaktade anmälaren och avtalade tid för en intervju. Inför intervjutillfället informerade han bolagets företrädare (en kvinna) om att han inte hälsar fysiskt på det motsatta könet av religiösa skäl. Bolaget gav då besked till anmälaren om att arbetet inte skulle fungera med den förutsättningen och att det berodde på bolagets förhållningssätt. Bolaget ställde in intervjun och rekryteringen avbröts. Utredningen i ärendet Bolaget har inte ifrågasatt anmälarens uppgifter om vad som hände i samband med rekryteringen. DO:s utredning har därmed främst avsett de närmare orsakerna till att rekryteringen avbröts och vilka behov i verksamheten som enligt bolaget låg till grund för beslutet. Bolaget har i yttrande till DO och i samband med möte uppgett bland annat följande om verksamheten. Bolaget anlitas av kommuner för upphandlade tjänster inom socialtjänstens område. Verksamheten tar emot pojkar (15-19 år) med psykosocial problematik Box 4057 E-post do@do.se Telefon 08-120 20 700 Organisationsnummer 202100-6073 169 04 Solna Webb www.do.se Fax 08-120 20 800 Besök Råsundavägen 18, Solna

såsom missbruksproblem och kriminalitet för vård och boende. Målsättningen med verksamheten är att ungdomarna ska genomgå behandling och kunna lämna behandlingshemmet så snabbt som möjligt. I arbetet som behandlingsassistent ingår att vara kontaktperson för ungdomar. Det innebär att behandlingsassistenten utöver kontakter med ungdomarna har kontakt även med närstående och representanter för socialtjänsten. I arbetet ingår även att representera bolaget utåt exempelvis på mässor. Av bolagets värdegrund framgår att verksamheten ska bedrivas med respekt för alla människors lika värde oberoende av exempelvis kön, etnicitet, religionstillhörighet, sexuell läggning, social ställning, inkomst hälsotillstånd och ålder, samt att varje form av diskriminering är otillåten. Värdegrunden innebär även en medvetenhet om individens beroendeställning och den maktposition som bolagets företrädare har. Makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Alla områden av verksamheten ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Bolagets etiska riktlinjer kräver vidare att anställda ska upprätthålla ett professionellt förhållningssätt vilket innebär att alltid ha ungdomarnas bästa för ögonen, att hålla isär arbete och den privata sfären, att motverka diskriminering i alla former, och att låta sitt handlande genomsyras av de värderingar som uttrycks i bolagets värdegrund. Bolaget är vidare bundet av avtal med de kommuner som anlitar bolaget. Vissa av avtalen innebär krav på att bolaget i sin verksamhet ska utgå från svenska beteendenormer. Bolaget har lämnat följande förklaring till varför det avbröt rekryteringen. Bolaget ser olikheter som en tillgång så länge det inte påverkar de normer som bolaget måste förhålla sig till. Anmälarens sätt att hälsa hade kunnat innebära att diskriminering uppstått i förhållande till de kvinnor anmälaren skulle ha kommit i kontakt med. Det hade varit bättre om anmälaren hälsade på samma sätt oberoende av kön men det skulle inte vara tillräckligt. Motivet bakom en nekad handskakning har i viss mån betydelse eftersom det måste förklaras. Att den bakomliggande orsaken är någons könstillhörighet skulle kunna tas emot negativt och skapa konflikt. Redan det förhållandet att anmälarens sätt att hälsa lika eller olika skulle behöva förklaras är varken lämpligt eller möjligt med hänvisning till bolagets förhållningssätt. Det är viktigt att fokus i verksamheten är på ungdomarna och deras problem och att det inte uppstår diskussioner som har med de anställdas personliga förhållningssätt eller livsval att göra. Det är inte bra för verksamheten att fastna i fel saker, till exempel att diskutera en anställds personliga tro. Bolaget har också förklarat att det inte anser att anmälarens hälsning är att anse som ett uttryck för religion i diskrimineringslagens mening, snarare som ett kulturellt eller personligt val. I alla händelser ligger det för långt från den muslimska trons kärna för att omfattas av religionsfriheten enligt Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Begreppet religion definieras inte i 2 (5)

diskrimineringslagen. Det ska därför hämta sitt innehåll från Europakonventionen. Bolagets åtgärd saknar därför samband med anmälarens religion. Rättslig reglering på området En arbetsgivare får inte diskriminera den som söker eller gör en förfrågan om arbete, 2 kap. 1 DL. De olika diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder, 1 kap. 1 DL. Enligt 1 kap. 4 2 DL avses med indirekt diskriminering att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer utifrån en viss diskrimineringsgrund om det inte finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Om den som anser sig ha blivit diskriminerad visar omständigheter som ger anledning att anta att diskriminering har ägt rum är det den som anklagas för diskriminering som ska visa att diskriminering inte har förekommit, 6 kap. 3 DL. DO:s bedömning Det är allmänt veterligt att vissa grupper muslimer som en del av sin tro inte berör personer av motsatt kön utanför den närmaste familjekretsen. Av förarbetena till diskrimineringslagen framgår också att när det inte går att dra en enkel skiljelinje mellan religiösa och kulturella eller traditionella förhållanden, får sådana uttryck typiskt sett många gånger uppfattas som ett uttryck för religion eller annan trosuppfattning (se prop. 2007/08:95 s 121 ff). Något krav på närmare utredning kring innehållet i den aktuella religionen och huruvida ett visst uttryck verkligen kan härledas till den i objektiv mening uppställs alltså inte i detta sammanhang. Det är uppenbart att ett krav på att hälsa genom att ta i hand särskilt kan komma missgynna muslimer som på grund av sin tro inte berör personer av motsatt kön utanför den närmaste familjekretsen. Frågan i ärendet är om bolagets interna ordningsregler om jämställdhet innebär att bolagets beslut att inte anställa mannen kan rättfärdigas enligt reglerna om indirekt diskriminering. Att främja jämställdhet mellan kvinnor och män är generellt sett ett berättigat syfte och framstår också som särskilt angeläget i den typ av verksamhet för ungdomar som bolaget bedriver. Att i sitt bemötande, t.ex. genom sättet att hälsa, på en arbetsplats markera åtskillnad på män och kvinnor även om det sker på ett respektfullt sätt kan svårligen förenas med de krav på likabehandling som jämställdheten kräver. Ett krav på jämställt bemötande framstår alltså som berättigat och DO har i beslut i ärende med diarienummer ANM 2016/230 bedömt att en arbetsgivare utan hinder av diskrimineringslagens förbud kan 3 (5)

uppställa ett krav att arbetstagare i sin yrkesroll vad gäller sättet att hälsa inte ska göra någon åtskillnad mellan individer på grundval av deras kön, religion, ålder, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck med undantag för situationer där dessa individer själva har uttryckt ett önskemål om att bli bemötta annorlunda eller där omständigheterna (t.ex. när någon har en funktionsnedsättning) annars kräver att en anpassning sker i det enskilda fallet. Ett sådant krav på likabehandling får i likhet med ett syfte att uppnå jämställdhet anses uppfylla ett berättigat syfte (upprätthålla likabehandling som norm). Bolaget har i förhållande till DO uppgett att det inte skulle vara tillräckligt för att uppnå syftet med jämställdhet att anmälaren hälsade utan åtskillnad, utan att det skulle uppstå situationer där anmälaren skulle behöva förklara att skälet till att han hälsar på ett annat sätt var hans syn på förhållandet mellan män och kvinnor. Som bolaget får förstås skulle sådana frågor endast kunna undvikas om anmälaren hälsade genom att skaka hand. Ett sådant krav är dock för ingripande för att kunna godtas. Som DO har uttalat i det tidigare nämnda beslutet kan hälsning ske på ett respektfullt sätt utan att skaka hand. Frågor om beröring är dessutom nära kopplade till den kroppsliga integriteten och det måste finnas ett utrymme för individuella variationer kring vem som berörs och på vilket sätt. Vad bolaget har uppgett om att anmälaren även om han behandlade män och kvinnor lika avseende hälsningar i vissa situationer skulle behöva förklara sitt sätt att hälsa vilket skulle kunna ge upphov till konflikter i verksamheten, är inte i sig tillräckliga skäl för att neka honom arbetet. Det måste ske en rimlig avvägning mellan det i diskrimineringslagen skyddade intresset att kunna uttrycka sin religion i arbetslivet och bolagets intresse att begränsa uttrycket för undvika eventuella konflikter. Ett krav på att hälsa genom att skaka hand för att få arbetet, vilket i praktiken är det krav som bolaget uppställer även om det i och för sig uppfyller syftet att undvika konflikter kopplade till anmälarens religiösa uppfattning i det berörda avseendet framstår som alltför ingripande i förhållande till anmälarens intresse att utan risk för negativa konsekvenser kunna utöva sin religion genom att hälsa på ett annat sätt (jfr Svea hovrätts dom 2017-03-22 mål T 777-16). Någon särskild omständighet som skulle kunna tala för motsatt slutsats har inte framkommit ärendet, och ett krav att hälsa utan åtskillnad får därför i detta avseende anses som tillräckligt ingripande för att så långt det är möjligt uppfylla syftet att undvika konflikter. Vid denna bedömning har DO även beaktat det tungt vägande samhällsintresset att förhindra att personer på grund av sin religion utestängs från arbetslivet och den möjlighet till delaktighet och försörjning som ett arbete innebär. Av vad bolaget har uppgett har det inte betraktat mannens agerande som uttryck för hans tro, utan förefaller i huvudsak ha grundat sitt beslut på jämställdhetsintresset samt att undvika konflikter i verksamheten. Bolaget har även hänvisat till att man genom avtal med kommuner ska följa svenska beteendenormer. DO ser i ljuset av vad som har anförts om individens intresse av att utan risk för negativa konsekvenser kunna uttrycka sin religion och 4 (5)

möjligheten att föreskriva ett mindre ingripande alternativ som uppfyller jämställdhetsintresset inte att hänvisningen till svenska beteendenormer kan förändra bedömningen. Beslutet kan inte heller anses följa av någon tydlig neutralitetspolicy av det slag som var föremål för EU-domstolens prövning i målet C-157/15, G4S Secure Solutions, EU:C:2017:203. Bolaget har därför enligt DO:s bedömning överträtt förbudet mot indirekt diskriminering. Beslut i detta ärende har fattats av Agneta Broberg efter förslag från Karin Ernfors. I ärendets slutliga beredning har chefsjuristen Mattias Falk samt enhetscheferna Peter Wråke och Martin Mörk deltagit. Detta beslut går inte att överklaga. De bedömningar som DO gör i beslut är inte juridiskt bindande och beslutet påverkar inte enskildas möjligheter att själva väcka talan om diskrimineringsersättning i tingsrätt. Agneta Broberg Diskrimineringsombudsman 5 (5)