/Plan mot kränkande behandling För: Västerfärnebo skola f-6 och fritidshem Datum: 120619
2 (28) INLEDNING
3 (28) INNEHÅLL INLEDNING... 5 DEFINITIONER... 6 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 7 LEDNINGSDEKLARATION... 9 VISION... 9 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅR... 10 SAMVERKAN MED BARN/ELEVER... 14 KARTLÄGGNING/NULÄGESBESKRIVNING... 15 ANALYS AV KARTLÄGGNINGEN... 18 MÅL... 20 ÅTGÄRDER... 21 FRÄMJANDE ARBETE... 23 RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING... 24 KOMMUNIKATION... 25 PLAN FÖR UPPFÖLJNING... 26 INLEDNING
5 (28) INLEDNING Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen och skollagen. Skolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en enligt 3:e kapitlet 16 i diskrimineringslagen och en Plan mot kränkande behandling enligt 6:e kapitlet 8 skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Detta dokument omfattar kraven på såväl likabehandlingsplan som krav på plan mot kränkande behandling. Syftet med planen ska vara att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Det handlar om elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FNs barnkonvention i skolan. Med lagen får barn och elever ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för skolans anställda. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en miljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det räcker inte med att arbeta utifrån ett individperspektiv och betrakta problemet som en fråga om enskilda individers attityder och värderingar. Likabehandlingsarbetet kräver helhetssyn. Det innebär bland annat en regelbunden granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna.
6 (28) DEFINITIONER Följande definitioner och begrepp framgår av Skolverkets allmänna råd och kommentarer, För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2009). Kränkande behandling är handlingar som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan på grund av att den tillhör någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan även förekomma genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Med indirekt diskriminering menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, kriteriet eller förfaringssättet som framstår som neutralt men som kan komma att missgynna personer som tillhör någon av diskrimineringsgrunderna, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla ska behandlas lika.
7 (28) DISKRIMINERINGSGRUNDER De kategorier av personer eller de karakteristiska som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Etnisk tillhörighet Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar för att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konventionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Funktionshinder Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.
8 (28) Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas rättigheter. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder när det gäller åldersindelning i skolverksamhet.
9 (28) LEDNINGSDEKLARATION Västerfärnebo skola ska vara en öppen och trygg skola där alla elever blir sedda ska göra allt som står i sin makt för att alla elever ska nå kunskapsmålen vill ha ett nära samarbete med alla sina elever och deras föräldrar VISION Att alla elever ska känna sig trygga och glada att vara i skolan. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och nå sina mål.
10 (28) UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅR Utvärdering av föregående år (Vad uppnådde vi förra året utifrån de mål vi satt upp då? Blev det som vi hade tänkt oss? Vilka resultat gav fjolårets arbete?) Mål för läsåret 2011-2012 Fritidshemmet Att barnen ska respektera både varandra och de vuxna i verksamheten. Resultat Utifrån enkät svaren upplever barnen att de blir respektfullt bemötta av andra barn och de vuxna i verksamheten. Fskl år 6 Mål Göra platser, som av eleverna upplevs som otrygga, tryggare Resultat Platser som markerades på kartan som otrygga i förra årets kartläggning upplevs inte längre som otrygga. Årets kartläggning visar att nya platser upplevs som otrygga av eleverna. Dessa platser är vägen till och från Björkgården, utanför Prosthagen samt glashallen mellan B-längan och C-längan. I och runt G-huset samt skogen och pulkabacken upplevs som en otrygg plats av några elever. Matsalen upplevs som en otrygg plats av två elever. Mål Eleverna ska bli väl bemötta av sina kamrater Resultat Det stora flertalet anser sig väl bemötta av andra elever. 23 av 80 svar upplever att de blivit utsatta verbalt och fysiskt av andra elever. Enkätsvaren visar att fler flickor än pojkar uppger att de har blivit ledsna av bemötande från andra elever. Fler flickor än pojkar uppger att de blivit fysiskt utsatta av andra elever.
11 (28) Mål Eleverna ska bli väl bemötta av pedagoger Resultat Övervägande del av svar från eleverna visar att de upplever sig bli rättvist bemött av de vuxna på skolan. Mål Medvetandegöra en Resultat Övervägande del av svar från eleverna visar att de känner till skolans likabehandlingsplan. Enkätsvar År 7-9 Mål Att fler elever än förra året känner sig väl bemötta av andra vuxna och elever oavsett kön och ålder. Resultat I jämförelser med förra årets enkätsvar visar resultatet att inte fler elever känner sig väl bemötta av vuxna och elever i förhållande till kön. I jämförelse med förra årets enkätsvar visar resultat på en stor positiv förändring i bemötandet av vuxna och elever i förhållande till ålder. Uppföljning i mentorsgrupper 7 9 Datum: januari 2012 7A: Upplever ingen direkt ålders- eller könsdiskriminering. Ganska vanligt med bög som skällsord. Lång diskussion om homosexualitet. Man tycker att det är äckligt. (Killar, vill säga. Tjejers homosexualitet inte lika laddat.) 8AB grupp 1: Det mesta är bra. Inga kränkningar på skolan. Någon enstaka lärare behandlar pojkar och flickor olika. 8AB grupp 2: År 9 är fortfarande dryga. Funktionshinder och sex inga problem. Utfrysningar förekommer en hel del. Vissa elever upplever att de får blickar från vissa speciella elever. Ibland är år 9 dryga och elaka
12 (28) 8AB grupp 3: Bättre gemenskap i år mellan årskurserna än tidigare. Liten skola, alla känner alla. Tjejer upplever att killar tar större plats. 9A: Vi i nian upplever att vi inte behöver hävda oss mot de yngre på samma sätt som tidigare nior. Det var mycket mera förut. 9:orna tyckte deras år i 7:an var jobbigt. De tror att det är bättre nu. Det finns fortfarande. En del nior har de hört agerat kränkande mot 7:or. Det finns elever som känner sig illa till mods när de hör anspelningar på homosexualitet. Ofta kan man känna sig förlöjligad om man är rädd för något, tex. ormar, spindlar. 9AB: Lugnare numer. Kommentarer förekommer vanligare via datorn numer. 9:or behandlar 7:or bra. Lärare sätter ofta ihop eleverna könsvis: funkar det kanske bäst? Tillsägningar olika för killar och tjejer. Killar = strängt, tjejer =snällare. Det finns fördomar som syns på olika sätt vad gäller religion. Bög används ofta som skällsord. Även ADHD /Damp. 9B: 9:or är snälla mot 7:orna. 7:orna har respekt för 9:orna men är inte rädda. 7:orna är stökigast. Diskriminering förekommer, men dolt. Kläderna visar status. Upplever inget problem vad gäller diskriminering pga. funktionshinder eller religion. Förslag på åtgärder Eleverna lämnande vid uppföljningen förslag på åtgärder för att minska trakasserier i förhållande till ålder och kön. 7A: Vara schysst mot varandra. Tänka sig för. Respektera varandra och varandras åsikter. 8AB Grupp 2: Gruppaktiviteter: innebandyturnering, lekar, gå på bio, skidresa, badhus Avesta/Borlänge. Säga till lärare när något händer. Bemöta andra såsom man själv vill bli bemött. 8AB Grupp 3: Vara med år 7 när de kommer som år 9 och ha lektioner med dom. Så att sjuorna lär känna niorna. Presentera sig för år 7 under ca 5 min /var. Mingeldag som på första skoldagen, det var bra.en kram attack på år 7. Saftkalas med sjuorna. Tema dag med olika tvärgrupper. Kramkalas. Västerfärnebo skola där du blir väl bemött med en kram 9A: Umgås mer i ålders/könsblandade grupper. Teambuilding, inte diskutera saker. Uppträda vänligt Säga hej, god morgon etc.
13 (28) Temadagar: Kramdagar (kramkedjor), handbojsdagar (kul att lösa uppgifter/tävla ihop) Första terminen i 7:an Svetsa samman klassen Börja blanda år 7/8/9 9AB: Kamratstödjarna ska ha tätare träffar. Tänka sig för innan man skämtar med någon: tas det på rätt sätt?
14 (28) SAMVERKAN MED BARN/ELEVER Eleverna har under våren svarat på en enkät. Enkätens frågor var en utvärdering av målen i likabehandlingsplanen 2010/2011. Eleverna fick även ta ställning till påståenden utifrån diskrimineringspunkterna. På fritids finns ett nyinrättat Fritidsråd som träffas en gång i månaden. Barnen har fått lägga sina önskemål och förslag i en låda som vi sen diskuterat och tagit upp i storgrupp med alla barnen. En viktig punkt vi diskuterat har varit, hur vi ska vara mot varandra både mot barn och vuxna. Det har kommit många förslag från barnen som berör Fritids. I f 6 har den planerade samverkan med eleverna inte genomförts fullt ut. Mentor med mentorselever, i 7 9, har i grupp utvärderat målen i likabehandlingsplanen. Eleverna har även gett förslag på åtgärder. Kamratstödjarna i 7 9 träffas kontinuerligt med kurator som handledare.
15 (28) KARTLÄGGNING/NULÄGESBESKRIVNING Enkät för Fritidshemmet Barnen på fritidshemmet uppger i enkätsvaren inga kränkningar eller trakasserier. Kartläggning av verksamheten på fritids Barnen har varit positiva till fritidsrådet, de har haft många förslag till saker som berör Fritids. Fritids kommer att få 11 nya barn till hösten som ska skolas in. Fritids kommer att fortsätta med hur man bemöter varandra med respekt och visar hänsyn mot varandra. Elevenkäten samt f 6 Årets kartläggning visar att nya platser upplevs som otrygga av eleverna. Dessa platser är vägen till och från Björkgården, utanför Prosthagen samt glashallen mellan B-längan och C-längan. 23 av 80 svar upplever att de blivit utsatta verbalt och fysiskt av andra elever. Enkätsvaren visar att fler flickor än pojkar uppger att de har blivit ledsna av bemötande från andra elever. Fler flickor än pojkar uppger att de blivit fysiskt utsatta av andra elever. Attitydsfrågor Könsroller 14 av 21 pojkar svarar att pojkar ska tåla hårdare tag än flickor. Två av 41 flickor håller med om påståendet. Sexuell läggning 11 av 26 pojkar svarar att det inte kan finnas familjer med två mammor eller två pappor som bor tillsammans. 11 av 28 flickor svarar att det inte kan finnas familjer med två mammor eller två pappor som bor tillsammans. 10 av 26 pojkar svarar att en kille inte kan bli kär i en kille. 10 av 34 flickor svarar att en kille inte kan bli kär i en kille.
16 (28) 10 av 26 pojkar svarar att en tjej inte kan bli kär i en tjej. 7 av 35 flickor svarar att en tjej inte kan bli kär i en tjej. Könsöverskridande identitet eller uttryck 15 av 21 pojkar svarar att en kille inte kan ha smink i skolan. 14 av 30 flickor svarar att en kille inte kan ha smink i skolan. Åtta av 28 pojkar svarar att en tjej inte kan ha killbyxor i skolan. Sex av 36 flickor svarar att en tjej inte kan ha killbyxor i skolan. Kartläggning av verksamheten f 6 Klimat och miljö/studiemiljö I kartläggning framkommer inga svårigheter i verksamheten vad gäller anpassning av skolmat, skolgårdens tillgänglighet, elevers möjlighet att delta i skolresor och utflykter samt elevers trygghet. Svårigheter visar sig inom områdena ordningsregler, språkbruk och klotter. Kommunikation Inga svårigheter framkommer inom området. Kompetensutveckling I kartläggningen framkommer att kompetens saknas gällande diskrimineringslagen och mobbing. Tid saknas för diskussioner och värdegrundsfrågor. Introduktion I kartläggningen framkommer att goda rutiner för att ta emot nya elever och ny personal saknas. Schemaläggning, föräldraskap och studier Inga svårigheter framkommer inom området.
17 (28) Praktik Inga kartläggningen framkommer att skolan saknar rutin för att använda praktik som ett led i likabehandlingsarbetet. Undervisning I kartläggning framkommer att läromedel inte förmedlar fördomar och stereotyper. Personalen upplever att leksaker och böcker motsvarar mångfald. I kartläggningen framkommer att pojkar kan få ett större talutrymme än flickor.
18 (28) ANALYS AV KARTLÄGGNINGEN Fritidshemmet Fritids jobbar med rutiner för att inkludera de nya barnen i gruppen. Behov finns av att fortsätta med Fritidsrådet och att dela barnen i smågrupper där de får möjlighet att bli sedda och kan hjälpa varandra mer. F år 6 Behov finns att göra så att eleverna upplever det tryggt att gå till och från Björkgården, att vistas utanför Prosthagen samt glashallen mellan B-längan och C-längan. Det går inte med säkerhet att säga vad som orsakar känslan av otrygghet. En tänkbar anledning är att elever i 7 9 även vistas på dessa områden. Behov finns av ett förebyggande arbete som förhindrar att elever, och i synnerhet flickor, upplever sig utsatta verbalt och fysiskt av andra elever. Behov finns av kompetensutveckling av personal för att fördjupa kunskapen kring det främjande och förebyggande arbetet med olika attityder till könsroller, sexuell läggning och könsöverskridande identitet och uttryck. Alla elever känner inte till skolans ordningsregler och följer dem inte. Personalen har behov av att prata ihop sig mer för att konsekvent följa reglerna. Behov finns av åtgärder för att minska klotter, framförallt på skolbänkar. Ett förebyggande arbete behövs för att utveckla ett mer respektfullt och hänsynstagandet språkbruk. Rutiner för emottagande av nya elever och ny personal finns behov av att utveckla.
19 (28)
20 (28) MÅL Fritidshemmet Barnen bemöter varandra med respekt Barnen visar hänsyn F 6 Elever vågar visa sina känslor både pojkar och flickor (Få elever att tänka om vad gäller killar måste tåla hårdare tag ). Att skapa en medvetenhet om könsrollsmönster hos eleverna Pedagoger, elever och vårdnadshavare känner till och följer våra gemensamma ordningsregler
21 (28) ÅTGÄRDER Fritidshemmet Barnen delas in i mindre grupper. Arbetet i Fritidsrådet fortsätter. F-6 Pedagoger delar medvetet ut uppgifter som strider mot traditionella könsmönster. T ex be en tjej lyfta något tungt som ska flyttas eller be en kille trösta någon som är ledsen. Pedagoger håller diskussionen vid liv genom att lyfta punkten om könsroller i den positiva rundan på konferenstid. Två gånger/termin. All personal i F-6 + fritidspersonal söker upp och genomför lämplig kompetensutveckling i ämnet. (Ett utbildningstillfälle). Undervisning om att man kan förändra attityder och hur man gör det. Arbeta fram tydliga ordningsregler tillsammans - både på klassråd och elevråd. All personal underrättas om regler och förväntas se till att de efterföljs.
22 (28)
23 (28) FRÄMJANDE ARBETE Vi fortsätter arbetet för att eleverna ska uppleva trygghet på skolan. Det innebär att pedagogernas förhållningssätt skapar trygghet för eleverna. Pedagogerna lyssnar med respekt på elevernas upplevelser och tar eleverna på allvar. Vid konflikthantering försöker pedagogerna använda den metod som skolpsykolog Matilda Frick fortbildat arbetslaget i. Beteenden sorteras i olika kategorier och får därav olika bemötanden. Genom att organisera upp rastvakter på rasten kl. 13.00 kommer pedagogerna att mer schemalagt befinna sig ute med eleverna.
24 (28) RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING Rädda Försöka få en bild av vad som har hänt och ta beslut om vi behöver gå vidare i den här handlingsplanen Mentorer kontaktar vårdnadshavare och rektor Samtal med inblandade elever, vårdnadshavare och mentor(er)
25 (28) KOMMUNIKATION Vid presentationen av en lyfts punkten motverka traditionella könsroller och presenteras som ett fokusområde i verksamheten. I det dagliga arbetet i mötet mellan pedagoger och elever. Representanter från klasserna är med och arbetar fram ordningsreglerna. Reglerna presenteras vid den gemensamma samlingen då vi presenterar vår på höstterminen. Ny personal informeras om de nya ordningsreglerna.
26 (28) PLAN FÖR UPPFÖLJNING Vi använder samma enkät som föregående läsår och avläser resultatet.
27 (28) PLAN FÖR UPPFÖLJNING
LIKABEHANDLINGSPLAN ANTAGEN X XXXX-XX-XX DIARIENUMMER 20XX/XXX REVIDERAD X XXXX-XX-XX DIARIENUMMER 20XX/XXX SALA KOMMUN Växel: 0224-550 00 E-post: skf@sala.se Postadress: Box 304, 733 25 SALA