Slutrapport avseende projekt, Effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder TRV 2010/17556A Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Sammanfattning Trafikverkets skyltfond har genom ekonomiskt stöd gjort det möjligt att i projektet, Effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder, utveckla metoder för att utvärdera var temporära alternativt var fysiska åtgärder kan sättas in för att minska överhastigheter. Detta med beaktande av att skapa säkra trafikmiljöer och samtidigt ta hänsyn till både ett effektivt trafikflöde och kostnadseffektiva insatser. Tre kommuner har deltagit i projektet; Jönköping, Gislaved och Nässjö. Projektet som startade i augusti 2010 och avslutades i mars 2011 har i huvudsak utgått från hastighetsmätningar i kombination med information och rådgivning. Hastighetsmätningarna har genomförts med hjälp av SDR-utrustning samt information och rådgivning som genomförts fortlöpande under projektets gång. Polisen i Jönköpings län har varit en viktig och aktiv del i projektet. Projektet har utmynnat i en metodhandledning som bygger på resultat från de insatser/åtgärder som gjorts inom projektets ram. Den metod som tagits fram utgår från fyra delar: Problemet, Analysen, Åtgärden och Utvärderingen. Metoden redovisas i en separat metodhandledning. Resultatet från insatserna/åtgärderna som gjorts visar att en kombination mellan polis- och mediainsatser har en god effekt för att minska både medelhastigheter och hastighetsöverträdelser. Syfte med projektet Syftet med projektet har varit att NTF i samverkan med polisen och tre kommuner i Jönköpings län har utveckla en effektivare metod för att optimera hastighetsövervakning och därmed minska överhastigheterna 1 inom kommunerna. Metoden innebär dels att utvärdera var temporära lösningar kan användas dels var fysiska alternativ för att minska överhastigheter är mest effektiva. Metoden bygger på ett problemorienterat synsätt och ger underlag för att planera verkningsfulla och kostnadseffektiva insatser för att eliminera hastighetsöverträdelser i kommunerna. Det är företrädesvis hastighetsområdena 30 70 km/h som har varit aktuella. Bakgrund För att kunna skapa säkra trafikmiljöer och samtidigt ta hänsyn till att ha ett effektivt trafikflöde är det av stor vikt att de miljöer som upplevs osäkra analyseras och utvärderas innan olika typer av insatser planeras och byggs. Detta görs idag i kommunerna genom olika metoder och tillvägagångssätt. I vissa fall görs trafikmätningar kombinerat med hastighetsmätningar och 1 Med överhastighet avses i detta fall hastigheter över den skyltade, lagliga hastigheten 1
analyser/statistik av olyckor som förekommit. För att kunna effektivisera analyserna och nå tillförlitliga resultat av vilka insatser som behöver göras har NTF Jönköpings län tagit initiativ till att utveckla en systematisk metod för analys och utvärdering av trafikmiljöer där överhastigheter är vanligt förekommande. NTFs ambition har i första hand varit att i samverkan med Jönköpings, Nässjö och Gislaveds kommuner samt polisen i Jönköpings län utveckla effektiva metoder för att på kort tid kunna analysera och utvärdera, vilka insatser som behöver göras för att minska och om möjligt eliminera överhastigheter på vissa utsatta vägsträckor. Projektet startade den 10 augusti 2010 och avslutades den 5 mars 2011. Den operativa verksamheten som vi genomfört har fungerat väl. Inom projektets ram har vi avgränsat verksamheten till att gälla analysfasen inkluderande en utvärdering enligt följande: 1) Problem avseende överhastigheter (Olyckor/Tillbud, upplevt problem, reaktioner från allmänhet) 2) SDR-mätning 1 (mätning av hastigheter, medelhastighet, högsta hastigheter, 85-percentil mm) 3) Analys av mätning 1 4) Åtgärd, polisinsats kombinerat med information i media 5) SDR-mätning 2 (genomförs efter ca 1 vecka) och utvärdering 6) SDR-mätning 3 (genomförs efter 2 3 månader) och utvärdering I de fall åtgärden/polisinsatsen inte ger önska resultat, vilket i detta fall är en minskning av överhastigheterna får andra åtgärder övervägas. Verksamheten har haft sin grund i SDR-mätningarna och bearbetning av mätdata samt diskussioner och informationer med kommunerna och polisen. Mätningar har gjorts före och efter polisens insatser (hastighetskontroller). För att verifiera resultat och mäta insatsernas hållbarhet har vi utökat mätningarna utöver vad som framgick i den ursprungliga projektplanen. Resultaten från mätningarna har presenterats fortlöpande. Den metod som vi arbetat med och som vi bedömer har varit framgångsrik kan enklast beskrivas i form av ett flöde och utgår från fyra komponenter: Problemet, Analysen, Åtgärden och Utvärderingen. De två senaste kan i vissa fall återkomma flera gånger inom ett objekt. Med objekt avses i detta fall en specifik vägsträcka som identifierats som en problemväg. Problemet utgörs alltid av en vägsträcka med återkommande överhastigheter, se separat bilaga Metodbeskrivning. Inom projektets ram har vi genomfört två dokumenterade möten med samtliga kommuner och polisen samt ett antal telefonmöten och kontakter/informationer. Vi har även haft telefonkontakter med projektet Åtgärder mot hastighetsöverträdelser i tätorter Eskilstuna kommun, avseende erfarenhetsutbyte. Kontakter har även tagits med pågående ATK-projekt, rörande råd om valet av mätpunkter. Beträffande ATK-projektet har de avböjt medverkan men vill ta del av resultatet. Metod Projektet har byggt på att utveckla en modell/metod som ska effektivisera polisens och kommunernas förberedande arbete med att ta fram åtgärder för att minska överhastigheter. Den utrustning och de metoder som har använts i detta arbete är hastighetsmätningar med SDR radar för trafikanalys samt informations- och rådgivningsinsatser. SDR radar för trafikanalys är en flyttbar utrustning som används vid trafikanalyser. Instrumentet sätts upp på en stolpe vid den väg vars passerande fordon ska mätas. Mätuppgifterna tas fram med hjälp av en liten handdator och en PC. Det går att få fram 2
omfattande och detaljerad data som bland annat; trafikvolym, genomsnittshastighet, andelen hastighetsöverträdelser, tidpunkt på dygnet när hastighetsöverträdelsen sker, 85-percentilen och antal fordon i olika fordonskategorier (MC, personbil, lastbil, buss och långtradare) Metoden med att mäta hastigheter mm med SDR är inte ny. Den nya metoden för att få fram vederhäftigt underlag för polisen och kommunerna bygger på att sammanföra data från SDR med uppgifter i STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) som är ett informationssystem om skador och olyckor inom vägtransportsystemet samt uppgifter från kommunen och polisen. Dessa sammantagna data ger underlag för var polisen ska sätta in sina resurser och var kommunen ska vidta trafiksäkerhetsåtgärder. I det processflöde som beskrivs nedan finns inte SDR-mätning 3 med eller de insatser/åtgärder som föregår mätningen. Anledningen är att mätning 3 inte fanns med i den ursprungliga projektplanen utan har tillkommit under projektets gång. Hela processen inklusive mätning 3 samt insatser/åtgärder redovisas i metodhandledningen, se bilagan till slutrapporten. Det ursprungliga processflödet i verksamheten kan beskrivas enligt följande åtta faser: 1. Kontakt mellan NTF, polisen och kommunen - NTFs, Polisens och kommunens erfarenheter från olika vägsträckningar och trafikmiljöer sammanställs - Information från STRADA om aktuella vägsträckningar tas fram - Val av mätområden inom kommunen fastställs - Beslut om tidsintervaller för mättning med SDR 2. SDR-mätning 1, genomförs 3. Mätningarna sammanställs och utvärderas 4. Informationen från STRADA, Polisen och kommunen sammanställs med data från SDRmätningen 5. Resultatet bearbetas och presenteras 6. Polisen respektive kommunen har nu ett sakligt beslutsunderlag att använda sig av för att sätta in resurser eller utarbeta trafiksäkerhetsåtgärder. Beslutade åtgärder utförs. 7. SDR-mätning 2, genomförs för att verifiera resultatet av vidtagna insatser eller åtgärder 8. Resultatet bearbetas och presenteras För att kunna utveckla och dokumentera detta systematiska arbetssätt har följande projektplan utarbetats: 1. NTF, polisen och kommunerna upprättar en projekt- och tidsplan samt gör en ansvarsfördelning 2. Berörd personal från de medverkande kommunerna samt polisen informeras om de data som ska kommuniceras inom projektet 3. En kommun i taget genomför det systematiska förarbetet enl. faserna 1 8, ovan 4. Underhand som projektet genomförs görs en dokumentation 5. NTF, polisen och kommunerna gör en gemensam utvärdering, vilken redovisas i slutrapporten och metodhandledningen Se bilaga 1, Metodbeskrivning Resultat Resultatet av projektet har utmynnat i en metod som finns beskrivning i bilaga. Respektive objekt som ingått i projektet redovisas i separata bilagor; Jönköping bilaga 2, Gislaved bilaga 3 och Nässjö bilaga 4. 3
Nedan redovisas resultaten i tabeller från de SDR-mätningar som gjorts i projektet. I Jönköping genomfördes polisinsatsen mellan mätning 1 och 2 resultatet blev negativt, hastighetsöverträdelserna ökade med 13 procent. Mellan mätning 2 och 3 gjordes polisinsats i kombination med en informationsinsats i media, lokalpressen. Resultatet blev betydligt bättre på både genomsnittshastighet och andelen hastighetsöverträdelser. I Gislaved gjordes polisinsatsen först mellan mätning 2 och 3, ingen informationsinsats i media. Resultatet blev i stort sett lika med resultaten innan polisinsatsen. I Nässjö genomfördes den första polisinsatsen mellan mätning 1 och 2. Resultatet blev negativt, hastighetsöverträdelserna ökade med 3 procent, däremot var medelhastigheten lika. Mellan mätning 2 och 3 gjordes en polisinsats i kombination med en mediainsats. Resultatet blev att hastighetsöverträdelserna minskade med 9 procent och medelhastigheten sänktes 4 km/h. Jönköping Limit 70 km/h Mätning 1 Mätning 2 Mätning 3 Genomsnittshastighet 50 km/h 59 km/h 39 km/h 85-Percentil 60 km/h 71 km/h 47 km/h Hastighetsöverträdelser 3 % 16 % 3 % Gislaved Limit 50 km/h Mätning 1 Mätning 2 Mätning 3 Genomsnittshastighet 47 km/h 50 km/h 48 km/h 85-Percentil 61 km/h 62 km/h 60 km/h Hastighetsöverträdelser 41 % 45 % 44 % Nässjö Limit 50 km/h Mätning 1 Mätning 2 Mätning 3 Genomsnittshastighet 39 km/h 39 km/h 35 km/h 85-percentil 48 km/h 48 Km/h 47 km/h Hastighetsöverträdelser 10 % 13 % 4 % Resultatet av mätningarna visar att enbart polisinsatser inte minskar överhastigheterna, medelhastigheter och andelen hastighetsöverträdelser. Insatserna har inte ens en kortvarig verkan i den meningen att de innebär sänkta hastigheter. Polisinsatser kombinerat med mediainsatser har i de mätningar vi genomfört visat sig ha en god effekt både medelhastigheter och hastighetsöverträdelser. Detta styrks också av tidigare liknande verksamheter och mätningar som är gjorda i Jönköpings län. Skillnaderna är så tydliga att vi i inom ramen för dessa mätningar och jämfört med tidigare erfarenheter drar slutsatsen att en polisinsats (hastighetsmätningar) kombinerat med mediainsatser ger så goda effekter att det i många fall kan ersätta fysiska farthinder. Inom projektets ram har vi inte kunnat få fram hur lång hållbarheten av dessa temporära insatser är. Vad vi kan bedöma torde effekterna av insatserna med markant minskning av genomsnittshastigheter och överhastigheter ha en hållbarhet på minst 2 3 månader, vilket medför att repetitiva, temporära insatser kan göras 3 4 gånger per år för att även långsiktigt kunna bibehålla uppnått resultat. Slutsatser I och med att insatser och åtgärder från polisen och kommunerna kan sättas in på rätt plats utifrån välgrundade fakta så sparas både tid och resurser. Genom ett systematiskt förarbetet kan polisen och kommunerna på ett tidseffektivt sätt bidra till att rätta insatser kan göras på de rätta platserna, vilket bidrar till att öka trafiksäkerheten generellt och specifikt minska överhastigheter. För att polisinsatserna ska få en god och i viss mån långvarig verkan måste en kombination göras med mediainsatser. Enbart polisinsatser har enligt våra mätningar ingen direkt verkan förutom under själva insatstiden. 4
Kommunerna kan genom denna metod på relativt kort tid få svar på vilka insatser som är mest kostnadseffektiva utifrån trafiksäkerhetsnyttan. I vissa fall behövs inga fysiska åtgärder vidtas. Det kan räcka med polisinsatser som kombineras med mediainsatser för att även få en långsiktig verkan på minskade överhastigheter. Den utrustning som använts i projektet, SDR-utrustning är mycket flexibel i den meningen att den är lätt att placera och montera. Det behövs inga speciella anordningar för att anbringa utrustningen och den placeras vid sidan av vägen, inget arbete sker på vägen, vilket innebär att säkerhetsaspekterna för mätpersonalen blir optimala. Trafiksäkerhetsnyttan spridning av resultatet Den direkta trafiksäkerhetsnyttan utgörs i huvudsak av att genom en systematisk metod bidra till att rätta insatser kan göras på de rätta platserna, vilket ökar trafiksäkerheten generellt och specifikt minska överhastigheterna. Resultatet i form av en metodhandledning ska spridas till de olika polisdistrikten och till kommuner samt inom NTF-organisationen. Tanken är att sprida resultatet länsvis, vilket innebär att NTF-centralt och NTF-förbunden bör påta sig rollen att informera om projektet inom sina respektive län. Jönköping den 10 maj 2011 Åke Qvarnström 5