Matematik klass 4. Vårterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1

Relevanta dokument
Matematik klass 4. Vårterminen FACIT. Namn:

Matematik klass 4. Höstterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 1

Matematik klass 4. Höstterminen. Facit. Namn:

Matematik klass 3. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 1

Matematik klass 2. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1

Matematik klass 3. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 HT 1

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,1 0,5 0,9 0,2 0,8 0,3 0,8 1,1 1,5 1,6 2,1 2,4 1,1 1,4 2,6 3,2 3,8

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

a) A = 3 B = 4 C = 9 D = b) A = 250 B = 500 C = a) Tvåhundrasjuttiotre b) Ettusenfemhundranittio

Matematik klass 1. Vår-terminen

En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 327 = Alla tal ligger på en tallinje.

0,1 0,3 0,6 0,9 0,2 + 0,3 = 0,5 0,7 + 0,1 = 0,8 0,3 + 0,5 = 0,8 0,5 + 0,4 = 0,9 0,3 + 0,3 = 0,6 0,4 + 0,3 = 0,7

Facit följer uppgifternas placering i häftet.

Övningsblad 1.1 A. Tallinjer med positiva tal. 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen.

1 mindre än 2 > 3 = Hur stor andel är färgad? Sätt ut < eller > Storlek på bråk. Skriv på två sätt. Skriv i blandad form. Skriv som bråk.

Matematik klass 2. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 HT 1

Arbetsblad 1:1. 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) a) b) c) d)

Extra-bok nummer 3. i matematik

Arbetsblad 1:1. Hela tal på tallinjen. Skriv rätt tal på linjen. 7, Bonnier Utbildning och författarna

Extra-bok nummer 3B. i matematik

Arbetsblad 1:1. 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är. 2 Svara i decimalform hur stor andel av den stora rutan som är.

Dra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller =

Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. - + Talsort ental, tiotal, hundratal osv siffran 7 är tiotal

2-5 Decimaltal Namn: Inledning. Vad är ett decimaltal, och varför skall jag arbeta med dem?

Övningsblad2.3Ä. 2 0, 3 j 5. Addition och subtraktion av heltal med algoritm. IQ '-^ff 2 tiotal - 4 tiotal går inte. ' "-Ii? 5 «1.

TAL OCH RÄKNING HELTAL

Lathund, bråk och procent åk 7

Extra-bok nummer 2B i matematik

Arbetsblad 1:1. 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är. 2 Svara i decimalform hur stor andel av den stora rutan som är.

FACIT. Kapitel 1. Version

KW ht-17. Övningsuppgifter

1 Julias bil har har gått kilometer. Hur långt har den gått när den har (3) körts tio kilometer till? km

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

FACIT. Kapitel 1. Version

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

1 Josefs bil har gått kilometer. Hur långt har den gått när han har kört (3) tio kilometer till? km

Språkstart Matematik Facit. Matematik för nyanlända. Jöran Petersson

DOP-matematik Copyright Tord Persson Övning Bråkräkning. Matematik 1. Uppgift nr 14 Addera 9. Uppgift nr 15 Addera 3. Uppgift nr 16 Subtrahera

Blandade uppgifter om tal

1 Boris stegmätare visar att han har gått steg. Vad visar den när Boris har gått tio steg till? Fortsätt talmönstret.

Under läsåret arbetade jag med. Konkretion av decimaltal. En nödvändig ingrediens för förståelse. maria hilling-drath

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

Sammanfattningar Matematikboken X

1 Julias bil har gått km. Hur långt har den gått när den har körts tio (3) kilometer till? Rita en ring runt det största bråket.

Arbetsblad 1:1. Poängkryss. Arbeta tillsammans > <

Steg-Vis. Innehållsförteckning

Mål Blå kursen Röd kurs

Att förstå bråk och decimaltal

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

Volym liter och deciliter

Hanna Almström Pernilla Tengvall. matematik. Koll på. Läxbok

DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) MA1C: AVRUNDNING

PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning.

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Facit till Mattespanarna 6B Lärarboken. Facit till Mattespanarna 6B Lärarboken best.nr Får kopieras Författarna och Liber AB 1/9

1Mer om tal. Mål. Grunddel K 1

Mattestegens matematik

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Rationella tal. R. Området består av följande tre delområden: Sambanden mellan delområden ser ut så här: RB Bråk. AG Grundläggande Aritmetik

Decimaltal. Matteord hela tal decimaltal tiondel hundradel. tusendel decimal decimaltecken

Decimaltal Kapitel 1 Decimaltal Borggården Diagnos Rustkammaren Tornet Sammanfattning Utmaningen Arbetsblad Läxboken 1:1 Läxa 1 1:2 1:3 Läxa 2 1:4

Block 1 - Mängder och tal

Prio 9 matematik Läraranvisning Textview. Verksnummer: 31558

3-3 Skriftliga räknemetoder

Veckomatte åk 4 med 10 moment

Arbetsblad 5:2. Förkorta och förlänga bråk. 1 Förkorta med 2. 2 Förkorta med 5. 3 Förkorta med 3. 4 a) 4 = b) a) 6 = b) 16.

Copyright Per-Olof o Christine Bentley MATTEMISSAR, ORSAKER OCH ÅTGÄRDER. Matematiksvårigheter

Matematikpärmen fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter.

5 Olga fyller hundra år idag. Vilket år föddes hon? (3) [Du kan muntligt tala om vilket år det är nu. Visa det inte skriftligt.

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: = 7 + 1

1 Aylas bil har gått kilometer. Hur långt har den (2) gått när hon har kört en kilometer till?

Arbetsblad 1:10. Avrundning. 1 a) 17,8 b) 156,3 c) 19,09 2 a) 30,49 b) 6,85 c) 49,64

2-1: Taltyper och tallinjen Namn:.

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Matematik klass 3 Facit

Manual matematiska strategier. Freja. Ettan

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Eva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

Matematik klass 2 Facit

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

Block 1 - Mängder och tal

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Södervångskolans mål i matematik

Katariina Asikainen Kimmo Nyrhinen Pekka Rokka Päivi Vehmas. Illustrationer: Maisa Rajamäki. Namn:

STARTAKTIVITET 2. Bråkens storlek

Tentamen består av 26 uppgifter fördelade på fem olika ämnesområden. Del 2 5 ger maximalt 11 poäng/del.

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

ARBETSPLAN MATEMATIK

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Addition och subtraktion av bråk Multiplikation och division av bråk med heltal Multiplikation av bråk med bråk Division av bråk


MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

FACIT. Kapitel 1. Version

Lärarhandledning. Katariina Asikainen Kimmo Nyrhinen Pekka Rokka Päivi Vehmas. Illustrationer: Maisa Rajamäki

Jaana Karppinen Päivi Kiviluoma Timo Urpiola. Illustrationer: Maisa Rajamäki. Namn:

Transkript:

Matematik klass 4 Vårterminen Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1

Först 12 sidor repetition från höstterminen. Addition 7+5= 8+8= 7+8= 7+7= 8+3= 7+6= 6+6= 8+5= 6+5= 9+3= 9+5= 6+9= Subtraktion 11-2= 12-3= 12-8= 11-7= 13-5= 13-7= 11-4= 13-8= 11-6= 12-5= 14-8= 11-5= 13-4= 14-5= 13-9= 12-6= Addition med ett helt tiotal 25+30= 82+10= 57+30= 30+63= 10+13= 93+20= 60+27= 58+20= Addition utan växling 46+43= 36+52= 61+34= 18+71= 54+14= 82+5= 53+24= 69+1= Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 2

Addition med växling 46+47= 36+56= 68+34= 18+78= 54+16= 18+87= 56+26= 69+17= Tal i utvecklad form 256=200+50+6 3 877= 379= 6 405= 200+60+8=268 5000+50+7= 700+40+9= 700+70+5= Alla 3 typer av addition blandade 26+30= 13+24= 72+12= 50+25= 48+27= 74+20= 49+51= 46+27= 21+63= 51+75= 45+38= 62+18= Subtraktion med helt tiotal 65-30= 39-20= 63-50= 92-70= 53-10= 14-10= 82-50= 36-20= Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 3

Minns du negativa tal? 5-8= - 3 1-6= 3-7= 6-9= 8-5=3 4-9= 8-3= 7-5= 2-7= 8-2= 5-9= 7-8= Subtraktion från ett helt tiotal, tänk tallinje eller negativa tal 90-45= 40-16= 60-17= 80-28= 20-14= 50-23= 80-73= 40-31= Subtraktion utan växling 39-14= 73-61= 82-52= 66-43= 29-16= 86-54= 37-14= 54-21= Sista subtraktionen, med växling 64-18= 73-65= 82-45= 66-49= 26-19= 86-58= 37-19= 54-27= Alla 4 typer av subtraktion blandade 20-13= 68-45= 85-50= 76-23= 53-30= 51-36= 79-34= 40-18= 57-24= 60-42= 85-60= 62-20= Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 4

Skriv i varje ruta vilken bråkdel det är räknat från vänster. Måla svagt så bråktalet syns. 1 1/2 2/2 Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 5

Bråk, del av antal. Ringa in varje tredjedel av äpplena Ringa in varje fjärdedel av bananerna Ringa in varje femtedel av apelsinerna Bråk, del av helhet. Måla en tredjedel av rutan Måla en fjärdedel av rutan Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 6

Decimaltal Rita av i tomma rutan under tusen - 1 0 0 0 0 0 0 en miljon 1 0 0 0 0 0 hundratusental 1 0 0 0 0 tiotusental 1 0 0 0 tusental 1 0 0 hundratal 1 0 tiotal 1 ental 0, 1 tiondelar 0, 0 1 hundradelar 0, 0 0 1 tusendelar 0, 0 0 0 1 tio tusendelar 0, 0 0 0 0 1 hundra tusendelar 0, 0 0 0 0 0 1 miljondelar Rita av här Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 7

Addition och subtraktion 68+27= 50+75= 74-32= 40-27= 74+31= 36+85= 82-58= 56-20= Jämför decimaltal, ge dem först lika många decimaler så de är lättare att jämföra. Sätt sedan ut = < eller > 0,45 0,54 0,7 0,27 0,19 0,42 0,4 0,10 0,40 0,4 0,9 0,20 Ordna decimaltal i storleksordning Ordna talen Störst först Ordna talen Minst först 0,49 0,9 0,7 0,815 0,52 0,56 Vilket tal ligger exakt mitt emellan 0,50 0,60 0,03 0,05 Några kluringar med X 3+4-2=X X= 3+5- X=4 X= 3+X=2+4 X= 9-7=X+1 X= Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 8

Addition, högre tal i algoritm 159+584= 71+358= 457+320= Decimaltal på tallinjen (här i rutform) 0 0,1 0,5 0,9 1 1,1 0,2 0,4 0,6 1 1,2 2 0,5 1 1,5 2 2,5 5 Addition med decimaltal 0,6+0,2= 0,8+0,3= 0,7+0,7= 0,3+0,4= Subtraktion med decimaltal 0,6-0,4= 0,8-0,5= 0,8-0,3= 0,9-0,5= Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 9

Subtraktion med växling. 544-27= 575-396= 632-47= Addera så att det blir närmaste högre heltal 1,7+ 5,1+ 8,3+ 11,1+ Subtrahera så att det blir närmaste lägre heltal 1,7-5,1-8,3-11,1- Avrunda decimaltalen till heltal 8,6 9 19,5 34,80 79,38 3,2 99,90 47,1 87,45 Sudda med miniräknaren 632- =32 841- =441 12,8- =10,8 0,68- =0,6 874- =870 357- =351 32,5- =2,5 0,84- =0,04 Addition med bråk. Skriv om bråket med vågrätt bråkstreck om du vill. Det blir tydligare, men är svårt på datorn! 1/4+2/4= 2/6+3/6= 1+1 3 3 1+2= 5 5 Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 10

Subtraktion med bråk 3/4-1/4= 5/6-2/6= 4/7-2/7= 1/2-1/2= Bråk blir hela tal Hur mycket fattas? 2/2=1 och 3/3=1 1/5+ =1 2/8+ =1 3/5+ =1 3/4+ =1 Blir det fler delar än det behövs för en hel, det blir delar över, så blir det ett blandat bråk. Jämför att räkna division med rest! Nu delar du resten också! 9/4= 2+1/4 9/7= 10/9= 13/5= Nu blir det tvärtom! Gör blandat bråk till ett äkta bråk. 1+1/7= 1+4/5= 2+2/5= 3+1/7= Här finns 12 rutor. Måla en tredjedel 1/3 av tolv. Hur många delar, rutor, av alla 12 är tomma i rektangeln? BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB SVAR: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 11

Blandade bråk blir äkta bråk. Fler att öva på finns som kopieringsunderlag. 2 3 5 = 5 3 + 2/6= 1+3/5= 2+3/4= 4+2/3= Äkta bråk blir blandade bråk. Fler att öva på finns som kopieringsunderlag. 22 = 7 7 7/3= 14/5= 11/4= 18/5= Detta var repetition av höstterminens matematik. Bläddra igenom häftet s. 1-12, kan du allt? Fråga din lärare om det är något du funderar på. Sidan 13 är en sida utan facit. Allt det ska du kunna nu. Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 12

En sida utan facit. 37+58= 72+18= 95-20= 62-57= 98+54= 36+57= 72-38= 80-34= 0,6+0,2= 0,2+0,4= 0,8-0,2= 0,4-0,1= 0,3+0,5= 1,5+0,2= 0,7-0,5= 1,9-0,5= 5 6 7 7 0 8 5 0 0 + 7 5 6-1 5 7-2 4 6 1,7+ =2 0,6+ =1 5,8- =5 2,2- =2 3,4+ =4 0,3+ =1 1,9- =1 7,3- =7 Avrunda till heltal 8,6 9,9 25,35 199,90 247,51 328,7 201,49 201,50 1/3+1/3= 2/5+4/5= 3/6+1/6= 5/6-2/6= 3/4-2/4= 7/3-4/3= Äkta bråk och blandade bråk 13/3= 20/6= 14/4= 3+1/5= 2+2/3= 4+1/5= Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 13

Multiplikation med ettor och nollor. Använd decimaltalsbrädet. 7*10= 10*23= 10*360= 3*10= 9*100= 100*532= 24*10= 45*10= 14*10= 1000*64= 326*100= 100*25= Nu finns det decimaler i talet. 3,5*10= 100*2,87= 1,25*10= 4,8*100= 10*0,8= 100*6,5= 10*3,26 2,58*100= 10*2,14= 10*0,5= 4,8*10= 2,98*100= En tiondel=1/10 är också 0,1 som decimaltal. Om du multiplicerar med 0,1 blir det samma sak som om du dividerar med 10. Produkten blir alltså 10 gånger mindre och talet flyttar ett steg till höger på decimaltalsbrädet. 3*0,1= 24,3*0,1= 78*0,01= 2,6*0,01= 15*0,1= 0,1*23,4= 324*0,01= 22,4*0,01= 563*0,1= 0,1*2,36= 0,01*601= 0,01*3,24= Det är INTE decimalkommat som flyttar sig, det är hela talet som blir större vid multiplikation med 10, 100 osv, men talet blir mindre vid multiplikation med 0,1, 0,01 osv. En talserie 0,5 0,55 0,6 0,65 Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 14

Multiplikation med hela tiotal, hundratal osv. 20*4= 30*30= 8*20= 70*7= 20*5= 70*80= 9*20= 50*9= 30*20= 2*80= 90*90= 10*50= Multiplikation med flera tiondelar, hundradelar osv. 2*0,4= 0,8*6= 20*0,2= 5*0,7= 0,7*5= 60*0,5= 4*0,6= 0,9*2= 90*0,3= 6*0,9= 2*0,5= 600*0,04= Vid multiplikation kan du halvera ena faktorn och dubbla den andra faktorn och få samma produkt. Du kan också ta *10 i ena faktorn och dividera med10 i den andra och få samma produkt. 4*5=2*10=1*20=20 2,5*40=25*4=50*2=100 Öva på det! Skriv om uppgiften så den blir lättare. 60*0,6=6*6=36 50*0,5= 18*2,5= hälften av 50! 80*0,7= 80*0,5= 4*18= 0,4*30= 16*4= 16*2,5= Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 15

En sudoku 4 1 6 8 7 9 2 7 1 2 8 5 4 6 9 3 7 5 9 7 4 6 3 5 2 4 3 8 2 6 8 7 1 2 3 9 6 Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 16

Multiplikation med högre tal. Varje talsort för sig. 5*38=190 7*68= 8*95= 5*30=150 5*8=40 150+40=190 45*8= 87*3= 46*7= 36*6= 88*4= 74*6= Du kan också räkna i algoritm 65*4=260 6 5 2 6 5 2 * 4 * 4 0 2 6 0 4*5=20 4*6=24 24+2=26 Försök nu själv 67*2= 54*9= 72*6= Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 17

Addition 628+342= 4503+87= 541+38= Subtraktion 7520-547= 842-248= 654-28= Äkta bråk blir blandade bråk 14/3= 16/5= 37/6= 7/2= 44/7= 50/7= 43/5= 38/9= Blandade bråk blir äkta bråk 4+2/3= 3+1/5= 6+1/6= 8+1/2= 6+2/7= 7+1/7= 8+3/5= 5+4/9= Addition med decimaltal, huvudräkning 0,3+0,4= 0,7+0,2= 0,2+0,8= 1,3+2,4= Subtraktion med decimaltal, huvudräkning 0,9-0,5= 0,7-0,2= 0,8-0,8= 2,6-1,2= Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 18

Multiplikationsalgoritmen med tvåsiffriga faktorer i algoritm. Gör så här! 76*62=4712 7 6 3 7 6 3 7 6 3 1 * 6 2 * 6 2 * 6 2 6 4 5 6 4 5 6 2 6*6=36 6*7=42 42+3=45 2*6=12 7 6 3 1 7 6 3 1 7 6 3 1 * 6 2 * 6 2 * 6 2 4 5 6 4 5 6 4 5 6 1 5 2 + 1 5 2 + 1 5 2 4 7 1 2 2*7=14 14+1=15 addition produkten klar Öva nu på multiplikation i algoritm med två faktorer 35*27= 84*71= 62*45= Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 19

Mer multiplikation 60*74= 78*52= 63*71= 66*85= 42*67= 49*62= Addition i algoritm med decimaltal. Tänk på att decimaltecknen ska vara under varandra, så tiondelar adderas med tiondelar osv. 56,4+62,4= 74,5+32,8= 41,3+6,7= 5 6, 4 + 6 2, 4 452,3+87,5= 65,3+74,25= 41,55+9,7= Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 20

En sudoku 5 2 3 8 9 4 6 7 1 8 7 2 6 4 9 2 7 1 3 4 1 7 2 8 5 1 6 3 7 4 6 3 7 1 2 5 9 Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 21

Subtraktion i algoritm med decimaltal. Även här måste decimaltecknen vara under varandra, så de rätta talsorterna subtraheras. 412,6-23,9= 74,6-32,7= 157,63-78,6= Multiplikation med decimaltal. Produkten ska ha lika många decimaler som de två faktorerna tillsammans. 14,3*5,6=80,08 4,25*6,4= 1 4, 3 1 2 * 5, 6 1 2 7 1 5 + 8 5 8 8 0, 0 8 36,8*7,9= 745,3*0,8= Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 22

En sida utan facit 7*10= 84*100= 10*68= 36*10= 74*100= 10*74= 3*0,1= 24*0,1= 63*0,01= 213*0,1= 0,01*5= 745*0,01= 100*2,4= 100*54,3= 4,57*100= 1,47*10= 85,34*100= 10*5,8= 20*7= 30*40= 4*60= 4 5 3 4 5 3 2, 4 * 7 * 8 * 5 4 5 2 7 3 4, 6 * 7 3 * 5 4 * 4, 7 Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 23

Avrunda tal Jättebra att kunna för att snabbt kontrollera om ett svar är rimligt. Ofta använder man miniräknare för uträkningar, men det är lätt att slå fel, så du måste kontrollera att svaret är rimligt. Tal som slutar på 1,2,3 och 4 avrundas neråt, tas bort. Tal som slutar på 5,6,7,8 och 9 höjer talet. Avrunda till tiotal Avrunda till Avrunda till tusental hundratal 83 80 239 200 4 278 4 000 27 799 3 821 54 154 7 654 87 345 5 498 78 555 8 497 Avrunda samma tal mindre och mindre noggrant Avrunda till tiotal Avrunda till Avrunda till tusental hundratal 7 543 7 540 7 500 8 000 5 468 1 847 10 368 4 789 7 085 8 465 10 578 Avrunda decimaltal till heltal 5,8 45,67 542,34 25,8 6,7 199,90 124,19 25,6 45,4 698,50 459,99 25,4 Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 24

Delar av hela 1/3 av 6 är appleapple appleapple appleapple två. 2/3 av 6 är 4 och 3/3 av 6 är 6, allt! Delar Av Hela Är = Delar Av Hela Är = 1/3 av 6 2/3 av 6 1/3 av 12 2/3 av 12 1/3 av 21 2/3 av 21 1/4 av 12 2/4 av 12 1/4 av 16 3/4 av 16 1/5 av 20 2/5 av 20 1/5 av 15 4/5 av 15 Delar Av Hela Är = Delar Av Hela Är = 2/6 av 12 4/6 av 36 3/5 av 20 5/5 av 50 2/4 av 24 2/5 av 25 1/2 av 8 3/6 av 24 3/4 av 16 2/3 av 9 1/7 av 21 5/6 av 30 Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 25

Avrunda tal och räkna, överslagsräkning Addition 564+384 900 4 875+3 665 657+5 849 479+328 7 215+3 524 4 752+1 527 842+357 4 785+ 726 8 542+2 457 Subtraktion 953-541 400 5 478-2 549 6 254-988 478-358 8 453-3 517 5 741-3 024 954-328 5 989-1 421 4 231-2 897 Multiplikation 28*62 1800 703*7 58*9 30*60 69*43 409*64 74*80 736*5 64*68 42*59 428*62 62*847 66*28 En talserie 3 13 23 Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 26

Kort division Din lärare förklarar hur du ska räkna på ett smart sätt. 5 1 6 = 28 2 358 = 2 748 = 2 1654 = 2 614 = 2 352 = 2 23 2 5 1 4 2 1 =7847 3 24723 = 3 5472 = 3 654 = 3 342 = 3 71424 = 3 4516 = 4 332 = 4 7208 = 4 1224 = 4 840 = 4 2348 = 4 540 = 5 625 = 5 1435 = 5 4205 = 5 5470 = 5 6325 = 5 Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 27

En sudoku 6 4 7 8 4 7 1 9 3 9 3 5 4 1 2 1 8 3 4 9 3 7 8 4 6 9 3 6 2 7 5 8 Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 28

5*7=30+X X= 6*(3+6)=X*6 X= 100-55=9*X X= 6*3+6=X*6 X= 3*(8-5)+X=15-5 X= X+50=10*10 X= 64/8+X=2*7 X= X-4=2*4*2 X= Äkta bråk blir blandade bråk 15/3= 16/5= 37/7= 15/2= 44/6= 55/7= 13/5= 38/8= Blandade bråk blir äkta bråk 5+2/3= 2+1/4= 6+1/6= 8+1/2= 7+2/7= 3+1/7= 5+2/5= 4+4/10= En talserie 1 6 11 16 En talserie till 1 4 9 16 Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 29

Kort division 624 = 6 756 = 6 9522 = 6 282 = 6 5418 = 6 4374 = 6 315 = 7 252 = 7 567 = 7 1407 = 7 5621 = 7 448 = 7 Addition 7+5= 8+8= 7+8= 7+7= 8+3= 7+6= 6+6= 8+5= 6+5= 9+3= 9+5= 6+9= Subtraktion 11-2= 12-3= 12-8= 11-7= 13-5= 13-7= 11-4= 13-8= 11-6= 12-5= 14-8= 11-5= 13-4= 14-5= 13-9= 12-6= Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 30

Kort division igen 4832 = 8 2688 = 8 3224 = 8 728 = 8 9016 = 8 544 = 8 351 = 9 5481 = 9 981 = 9 882 = 9 7587 = 9 2763 = 9 Division med 10, 100, 1 000 jämför med multiplikation med 0,1 0,01 och 0,001 osv. 457 = 10 5674 = 100 2017 = 1 000 5473 = 100 247 = 10 78542 = 1 000 98,9 = 10 845,35 = 100 5 784,8 = 10 7,56 = 10 9,05 = 100 784,58 = 100 Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 31

Addition med decimaltal 0,9+0,5= 1,3+0,7= 1,8+0,4= 5,8+0,3= 0,8+0,7= 3,4+1,8= 4,5+4,5= 0,7+0,4= Subtraktion med decimaltal. Tänk med tallinjen! 1,2-0,8= 1,7-0,9= 2,5-0,7= 2,6-0,2= 5,1-4,8= 4,3-3,9= 7,1-6,9= 4,2-0,7= 7,5-6,5= 1,7-0,8= 4,3-1,3= 2,4-1,3= Addition igen. Se upp med talsorterna! 0,35+0,3= 1,24+1,05= 1,3+1,03= 4,32+0,68= 1,5+3,75= 4,01+4,2= 7,25+0,45= 7,04+0,15= Avrunda tal Avrunda till hundratal 651 782 249 6 099 7 241 51 782 Avrunda till tusental 78 542 65 289 4 948 36 745 5 654 2 488 Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 32

En smart genväg, 10* är lätt och 5* är hälften av 10*. 10*8= 10*24= 10*18= 10*64= 5*8= 5*24= 5*18= 5*64= 10*12= 10*15= 10*48= 10*16= 5*12= 5*15= 5*48= 5*16= En smart genväg till, 0,5 är lika med en halv 1/2 eller hälften. 0,5*8= 0,5*18= 100*0,5= 24*0,5= 0,5*20= 0,5*60= 42*0,5= 250*0,5= 0,5*50= 0,5*14= 6*0,5= 30*0,5= Kort division 465= 5 651= 3 7 842= 2 948= 6 1 442= 7 128= 4 49 632= 8 3 870= 9 8 512= 10 Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 33

I det här häftet har du övat på följande: Addition och subtraktion med heltal och decimaltal på olika sätt, huvudräkning och algoritm. Multiplikation med decimaltal, i algoritm med en och två faktorer. Kort division. Bråk som del av helhet och del av antal. Addition och subtraktion av bråk med samma nämnare. Vad fattas för att ett bråk ska bli ett heltal, 1/3+?=1. Göra blandade bråk till äkta bråk, 3+2/5=17/5 och tvärtom äkta till blandade bråk, 7/3=2+1/7. Förlänga bråk 1/2=2/4=6/12 och förkorta bråk, 5/20=1/4. Decimaltal. Ordna decimaltal i storleksordning, avrunda decimaltal till heltal. Vad fattas för att ett decimaltal ska bli ett heltal, 0,4+?=1. Addition och subtraktion av decimaltal som huvudräkning enbart tiondelar, 0,6+0,5=1,1 eller 0,8-0,3=0,5. Avrunda tal och räkna med avrundning. Tallinjer med både bråk och decimaltal. Några sudoku, talserier och kluringar. Kom ihåg! Matematik handlar om mönster, samband och några räknelagar som människan bestämt ska gälla, t.ex. 2+4=4+2 och 3*4=4*3. Men allra mest handlar matematik om att tänka och lösa problem i vardagen. Så lös problem och låt hjärnan ha roligt! Lycka till! Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 34