FÖRSKOLANS KVALITETSREDOVIS- NING RAGNA

Relevanta dokument
Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan Förskolan 2017

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Edda & Ragna förskolor LOKAL ARBETSPLAN

Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Arbetsplan 2015/2016

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Tyck till om förskolans kvalitet!

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Samhälle, samverkan & övergång

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

Kvalitetsredovisning läsåret

Datum för utvecklingssamtalet

HANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Förskolan Rödkulla K V A L I T E T S G A R A N T I

Förskoleområde Trångsund 2016

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

för Havgårdens förskola

Lokal arbetsplan för förskolan

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Kriterier för mätområde Språkutveckling

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Kvalitetsgaranti Herrängens förskolor

Systematiska kvalitetsarbetet

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Verksamhetsplan Duvans förskola

Äppelvikens förskolor

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Verksamhetsplan

ARBETSPLAN 2015/2016 EDDA

Läroplanens riktlinjer (i sammanfattning)

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

2.1 Normer och värden

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Mitt i City förskolor

Fiskarhöjdens förskola. Nacka kommunen

Blackebergs förskolor

Verksamhetsplan Duvans förskola

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Transkript:

FÖRSKOLANS KVALITETSREDOVIS- NING RAGNA

Förskolans kvalitetsredovisning Ragna 2 (11)

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 Alla verksamheter arbetar systematiskt med läroplanens mål för normer och värden... 5 3 Alla verksamheter arbetar systematiskt med läroplanens mål för kunskaper, utveckling och lärande... 6 Alla verksamheter arbetar systematiskt med läroplanens mål för ansvar och inflytande... 7 5 Alla verksamheter arbetar systematiskt med läroplanens mål för skola/förskola och hem... 8 6 Alla verksamheter arbetar systematiskt med läroplanens mål för övergång och samverkan... 9 7 Alla verksamheter arbetar systematiskt med läroplanens mål för uppföljning, utvärdering och utveckling, samt bedömning och betyg... 10 8 Alla verksamheter arbetar systematiskt med läroplanens mål för rektors/förskolechefs ansvar... 11 Förskolans kvalitetsredovisning Ragna 3 (11)

1 Sammanfattning Året präglas av samspel, lyssnande och dialog. Vi har utvecklat vårt kollegiala lärande och den utforskande processen. Demokratiska värden, kunskap och omsorg är viktiga begrepp. Vi anser oss haft ett fantastiskt bra pedagogiskt år med läroplanens mål i focus där alla arbetar projekterande och använder projektstruktur mallen. Tyvärr får Edda förskola inte den respons som vi önskar från föräldrarna. Ragna har bättre resultat. Vi har börjat analysera resultatet och vi inser att vi måste föra en dialog med föräldrarna i höst. Vi har arbetet med publikationer som ett sätt att kvalitetsredovisa. Vi tror att de kommer att bli en brygga mellan förskola -hem och mellan vår höst. De skapar stolthet hos pedagoger och barn. Vi ser att vi har fyra stora utvecklingsområden, förutom föräldrars delaktighet så har vi IKT, språkutvecklande arbetssätt och kvalitetsindikationerna/matriser. Edda och Ragna har samma text i Stratsys eftersom vi tätt och nära med varandra. Vi har alla möten, grupper och samtal tillsammans. Förskolans kvalitetsredovisning Ragna (11)

2 Alla verksamheter arbetar systematiskt med läroplanens mål för normer och värden Andel föräldrar som upplever att deras barn känner sig trygga i förskolan mål för normer och värden (skala 1-6) 100% nivå Vi tror att det medvetna arbetet att ge barnen en känsla och ett ansvar av att vara en viktig del i ett sammanhang har bidragit till det goda resultatet även i brukarenkäten. I utvärderingar har pedagoger citerat barnen: Barnen använder ofta uttrycken: Vi gör tillsammans. I dokumentationen ser pedagogerna (goda ex): I projektgruppen sker ett ständigt förhandlande kring vad barnen ska berätta för sina kompisar i projektsamlingen. Barnen har vidgat perspektivet genom funderingar om hur regnbågen kan se ut i andra länder. Barnens illustrationer och gestaltning i lera och på ljusbord har utmynnat i berättelser. Regnbågen har hjälpt barnen att få syn på olikheter och mångfald. Regnbågen har gett barnen en diskussion och nyfikenhet om känslor och att regnbågen står får det goda. En del av barnens tankar handlar om krig och rädsla men att regnbågen ställer allt tillrätta. Det här blir en symbol/metafor för att lättare kunna förklara sina känslor. Regnbågen blir poetisk och målande för barnen. Att vi fortsätter att arbeta med att se barnet som subjekt och får syn på barns enskilda och gemensamma processer. Att vi ser dem som intressanta, och som utgångspunkt i ett kooperativt lärande av demokratiska läroprocesser. Förskolans kvalitetsredovisning Ragna 5 (11)

3 Alla verksamheter arbetar systematiskt med läroplanens mål för kunskaper, utveckling och lärande Andel föräldrar som anser att deras barn stimuleras till utveckling och lärande mål för utveckling och lärande (skala 1-6) 93% nivå I utvärderingarna har pedagogerna citerat barnen: Barnen provar sina egna teorier och hypoteser i bygg och konstruktion: Jag rörde den men den ramlade inte När våren kom satt barnen tillsammans och mindes hur det var när det fanns äpplen på trädet förra hösten och hur de såg ut, vilken färg de hade.någon sa: Dom var rooosaa och lila och blå och grön. Någon annan sa: Nej dom var gröna. I dokumentationen ser pedagogerna (goda ex.): Barnen berikas av varandras kompetenser då de har ett gemensamt fokus och använder det utforskande materialet som verktyg att inspirera varandra. Att utveckla sina naturvetenskapliga kunskaper genom undersökande i projektet. Olika experiment som funnits tillgängliga har gjort att barnen kunnat experimentera själva för att få fram regnbågens färger, vattenyta, skugga, ljusreflektioner, dimma/dagg, universum, omfång och former. Då vi kontinuerligt låtit barnen teckna både före och efter projekttillfällena. De har möjlighet att sätta tecken på sina upplevelser. Det de tecknar kan ju både vara vad de faktiskt gjorde såväl som känslan eller vad de tänkte när de arbetade. Tecknandet blev så viktigt för barnen att de själva frågade efter det om inte pedagogen plockat fram papper och pennor. När mediapedagogiska verktyg och förhållningssätt har tillförts har lärmiljön utvecklats och blivit mer inspirerande, utforskande och utmanande för barnen. Vi tänker att användandet av projektor och kub har skapat transformationer en förvandling av det som barnen styr från lärplattan till projektor och kub. Men även av dig själv och din kropp. Skillnad i synen på lärande och en annan erfarenhet av lärande kanske påverkar resultatet i brukarenkäten. Vi behöver söka flera sätt att föra dialoger med föräldrar för att öka förståelsen för Lpfö och våra tankar om omsorg och lärande. (brukarenkäten) Det händer att barnen ställer hypoteser och frågor och även pedagoger ställer reflekterande frågor till barnen. Men i stället för att få sätta igång med ett utforskande och problemlösande blir det ett görande reproducerande där alla gör ganska lika. Det här ska vi lyfta och utmanas i för att få en annan syn på hur barnen ska få göra lärandet till sitt eget och därmed få en djupare förståelse av sin omvärld. Vi fortsätter att utveckla vårt arbete med mediapedagogiska verktyg och förhållningssätt. Förskolans kvalitetsredovisning Ragna 6 (11)

Alla verksamheter arbetar systematiskt med läroplanens mål för ansvar och inflytande mål för barns inflytande (skala 1-6) 92 nivå I dokumentationen ser pedagogerna: Att utveckla sina naturvetenskapliga kunskaper genom undersökande i projektet. Olika experiment som funnits tillgängliga har gjort att barnen kunnat experimentera själva för att få fram regnbågens färger, vattenyta, skugga, ljusreflektioner, dimma/dagg, universum, omfång och former. Barnen blir inspirerade av vad de själva och andra har gjort, och vill göra igen. De berättar ofta nästan ordagrant vad de gjort och upplevt. Även om de inte uttrycker sig verbalt kan de själva gå och dra fram t.ex vattenbordet och då uttrycker sig genom handling. Barnen har gjort egna dokumentationer i picollage. Föräldrar har blivit inspirerande och nyfikna och detta har medfört att barnen började göra dokumentationer hemma som de delgav varandra på förskolan. Vi måste alltid förnya vårt arbete med barnens rätt till delaktighet och inflytande finns alltid mycket att förbättra och kanske göra på nya sätt. Vi behöver söka flera sätt att föra dialoger med föräldrar för att öka förståelsen för Lpfö och våra tankar barns inflytande och delaktighet. (brukarenkäten) Förskolans kvalitetsredovisning Ragna 7 (11)

5 Alla verksamheter arbetar systematiskt med läroplanens mål för skola/förskola och hem mål för förskola och hem (skala 1-6) Andel föräldrar som är nöjd med sitt inflytande i förskolans verksamhet 100% nivå I utvärderingarna skriver pedagogerna: Föräldrar får möjlighet att pröva det barnen får utforska på förskolan. På drop-in dagar var barnen varit delaktiga och förklarat projektet för föräldrarna. Barnen var väldigt aktiva, visade vad de har gjort/gör och föräldrarna var väldigt positiva och intresserade. Vi hade tre stationer: Atlejé, byggrum och filmvisning. Vi har erbjudit barn- föräldra- pedagogträffar vid fyra tillfällen under året. Där har vi presenterat projektet och inbjudit familjerna i en dialog. De kom med frågor och idéer kring projektet. De har följt projektets gång under året. De har tagit med sig projektet hem och varit aktiva hemma. Dessa goda ex. som pedagogerna beskriver vill vi sprida till alla pedagoggrupper. Vi ska bli bättre att föra en dialog om innehållet i våra föräldrar sammankomster en del arbetsgrupper har kommit längre än andra med att lyfta vad innehållet i dessa ska vara. Vi vill arbeta för att föra en dialog om vad förskolan är för en plats, vad barn, föräldrar och pedagoger kan bli här i vårt sammanhang? Förskolans kvalitetsredovisning Ragna 8 (11)

6 Alla verksamheter arbetar systematiskt med läroplanens mål för övergång och samverkan mål för övergång och samverkan (skala 1-6) Nivå Vi gör det som står i Lpfö. Vi tror att vi ständigt behöver sträva efter att skapa en samsyn kring vårt och skolans ibland skilda tankar om vad lärande i förskolan är i dag. Vid övergången vill vi gärna visa och berätta om det barnen har erfarit och fått kunskap av under sin förskoletid. Vi kanske behöver ha flera forum där dialoger om hur vi tänker, vilka olika tankar vi har om olika begrepp som används i förskolan respektive skolan idag? Och hur vi ser på lärande i förskolan respektive skolan? Förskolans kvalitetsredovisning Ragna 9 (11)

7 Alla verksamheter arbetar systematiskt med läroplanens mål för uppföljning, utvärdering och utveckling, samt bedömning och betyg mål för uppföljning, utvärdering och utveckling (skala 1-6) nivå Vi använder pedagogisk dokumentation kontinuerligt som underlag i reflektioner mellan pedagoger samt också när vi läser dokumentationer tillsammans med barnen. Alla arbetslag har en projektstruktur - ett verktyg som ska underlätta, det ska vara där de samlar och samlas kring pedagogiska tankar. Pedagogisk dokumentation är naven i hjulet i en organisation som hela tiden stödjer en reflektionskultur som är nödvändig i dagens förskola, tror vi. Vi tänker att det är i detta verktyg vi kan få syn på barnperspektivet om vi är riktigt lyhörda. Vårt nuvarande verktyg projektstrukturen, där vi kontinuerligt lägger in dokumentationer och reflektioner bedömer vi som viktig i det systematiska kvalitetsarbetet. Den kan bidra till att formulera våra reflektioner för varandra och bli till kooperativt lärande för pedagogerna. Det kan också hjälpa oss att få syn på barnens läroprocesser och förändrat kunnande. Vi tror att det är bra att göra en kort avstamp strax före eller efter Juluppehållet så man kommer in på spåret igen av projekterande. Utvärderingens analys tror vi är viktig som underlag för vad vi behöver utveckla. Pedagogiska dokumentationen måste hela tiden utvecklas och fördjupas. Projektstrukturen likaså den avstannar aldrig bör revideras varje år. Förskolans kvalitetsredovisning Ragna 10 (11)

8 Alla verksamheter arbetar systematiskt med läroplanens mål för rektors/förskolechefs ansvar av det systematiska kvalitetsarbetet för läroplanens mål för förskolechefs ansvar (skala 1-6) nivå Förskolechefen har haft medarbetarsamtal med samtliga pedagoger då målen för verksamheten är i fokus. Vi arbetar med medskapande medarbetare och har olika grupper som självständigt arbetar med IKT och den pedagogiska lärmiljön, både inne och ute. Förskolechefen leder samarbetsgrupp, facklig samverkan, infomöten och föräldrasamråd. Pedagogistan leder på delegation den pedagogiska reflektionen, pedagogiskt forum m.m. Vi har arbetat av de planer vi ska t.ex likabehandlingsplan, övergång till förskoleklass. Vi har en generös inställning till kompetensutveckling, begränsningen är ekonomin. Förskolechefens arbete underlättas betydligt genom det fantastiska stöd som finns runt i form av närmaste chef, förskolechefskollegor, pedagogistor och medarbetare. Att vara fler som tänker underlättar när planer ska utformas och organisationen sättas. Förskolan är ibland en tuff verksamhet att leda utveckling i. Vi lever i ett korsdrag av förväntningar, förändringar och förutsättningar där vi har att ta ställning till samhället, föräldrar, barn, politiska beslut och pedagoger. Det gäller att ha en fast kurs att hålla sig i. Förskolans kvalitetsredovisning Ragna 11 (11)