Kriminologiska institutionen

Kriminologiska institutionen Frihet vid berusning En kvalitativ studie om ungdomars föreställningar kring berusning, handlingsutrymme och genus C-uppsats i kriminologi Höstterminen 2006 Angelica Eriksson

SAMMANFATTNING En stor del av alkoholforskningen i Sverige har varit problemorienterad, det vill säga att den har riktat in sig på de olika problem som finns associerade med alkohol. Under de senaste åren har det dock kommit fram forskning som inriktat sig på alkoholens betydelse. Denna uppsats syftar till att se hur ungdomar beskriver sina handlingsutrymmen vid berusning. Syftet är också att se om det vid berusning finns någon skillnad mellan flickors respektive pojkars handlingsutrymme. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är Craig MacAndrew & Robert B. Edgertons (1969) teori om berusat beteende som social inlärningsprocess samt genusteorier. MacAndrew & Edgerton skriver i sin bok Drunken comportment A Social Explanation att samhällen har skapat olika normsystem för nyktert respektive berusat beteende. Det beteende som uppvisas vid berusning beror på de förväntningar människor har samt de normer som samhället har konstruerat för berusning. Reaktioner och upplevelser vid berusning skiljer sig därför från olika kulturella sammanhang, kontexter och över tid. Med genus menas i denna uppsats de socialt konstruerade skillnaderna mellan man/kvinna och maskulint/feminint. Begreppet genus används för att begreppsliggöra att hur män och kvinnor definieras i olika kulturer är socialt konstruerat och inte på förhand givet och naturligt. Föreställningar om kvinnors och mäns olikhet leder till olika möjligheter för könen att bete sig, då vissa egenskaper kopplas till ett kön och andra egenskaper kopplas till det andra. Att vara maskulin är inte att vara feminin och tvärtom. I uppsatsen används sekundärdata som samlats in av Centrum för socialvetenskaplig alkoholoch drogforskning (SoRAD) genom åtta stycken fokusgruppsintervjuer med 47 studenter från olika gymnasieskolor i Stockholmsområdet år 2000. Syftet med uppsatsen är att få en ökad förståelse för hur ungdomarna i fokusgrupperna beskriver relationen mellan handlingsutrymme, berusning och genus. Resultatet visar att berusning leder till ökade möjligheter till handling för ungdomarna. Detta gäller för både flickor och pojkar. Men samtidigt finns det inom det ökade handlingsutrymmet begränsningar i form av könsnormer, det vill säga föreställningar om hur pojkar och flickor bör bete sig. Uppsatsens resultat visar på att dessa föreställningar är särskilt framträdande för flickors beteende. Flickornas ökade handlingsutrymme begränsas mer än pojkarnas på grund av att föreställningar om hur flickor bör bete sig är tydligare beskrivna hos ungdomarna, eller de uttrycks i större grad hos ungdomarna.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 3 1.3 AVGRÄNSNINGAR... 3 1.4 CENTRALA BEGREPP OCH DEFINITIONER... 4 2. TIDIGARE FORSKNING... 5 3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER... 7 3.1 ALKOHOLTEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER... 8 3.2 GENUSTEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER... 10 4. METOD OCH MATERIAL... 12 4.1 ETT VETENSKAPSTEORETISKT STÄLLNINGSTAGANDE... 12 4.2 EMPIRISKT MATERIAL... 13 4.3 FOKUSGRUPPER SOM METOD... 13 4.4 URVAL... 16 4.5 FOKUSGRUPPERNAS SAMMANSÄTTNING... 17 4.6 RELIABILITET OCH VALIDITET... 17 4.7 GENERALISERBARHET... 18 4.8 REFLEKTIONER KRING ETIK... 19 4.9 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID TOLKNING AV MATERIALET... 19 5. RESULTAT OCH ANALYS... 20 5.1 FÖRESTÄLLNINGAR OM BERUSAT BETEENDE... 20 5.2 KONSTRUKTIONER AV GENUS... 25 6. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER... 30 6.1 PÅVERKAN PÅ HANDLINGSUTRYMMET VID BERUSNING... 31 6. 2 SKILLNADER MELLAN POJKARS OCH FLICKORS HANDLINGSUTRYMME... 32 7. AVSLUTANDE DISKUSSION... 33 REFERENSLISTA... 35

1. INLEDNING 1.1 Bakgrund I Sverige har mycket stor del av alkoholforskningen varit problemorienterad, det vill säga den har inriktat sig på alkoholens skadliga verkningar, exempelvis levercancer och alkoholism. Philip Lalander (1998) skriver att bilden av alkohol i Sverige har varit ensidig, till skillnad mot andra länder. I USA och Finland har en antropologisk alkoholforskning 1 utvecklats. Denna forskning försöker att beskriva och analysera på vilket sätt alkohol fungerar och används samt dess betydelse som identitetsverktyg. Antropologisk forskning har varit kritisk mot den typ av forskning som ser alkoholen som enbart problematisk (Lalander, 1998:24). Den problemorienterade forskningen har haft svårigheter att förstå och förklara varför människor dricker alkohol (Tryggvesson, 2005:3). Men det finns även kritik mot den antropologiska forskningen. Bland annat menar förespråkare för den problemorienterade forskningen att antropologisk forskning endast fokuserar på positiva sidor med alkohol och därigenom missar många problem associerade till alkohol. Under årtusenden har alkohol, med några få undantag, brukats i de allra flesta kulturer. Karaktären och omfattningen av alkoholkonsumtion varierar dock mycket, både i fråga om tid och om plats. Sverige är exempelvis ett land med både hög som låg alkoholkonsumtion, beroende på vilka länder man jämför med (Skog, 2005:391). Alkohol har använts under ceremonier, hyllningar och festivaler. Den har därmed associerats till något positivt, exempelvis glädje, fest och gemenskap. För vissa människor framstår alkohol som värdefull, den får dem att känna sig lyckliga och fria (Lalander, 1998:15). Samtidigt ses alkoholen som något negativt, den associeras med depressioner, våld och alkoholism. Vissa människor ser till och med alkoholen som någonting farligt och skulle inte få för sig att smaka på den. För de allra flesta människor kan dock alkoholen ses som både och, det vill säga både som njutningsmedel och som något farligt (Ibid.). Om alkoholen har differentierad innebörd för människor, betyder det att de agerar på olika sätt under berusning? Fokus för denna uppsats är hur ungdomar i Stockholmsområdet beskriver sitt handlingsutrymme vid berusning och om detta handlingsutrymme skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Uppsatsen är således influerad av den antropologiska 1 Antropologisk forskning omfattar studier av olika kultur- och samhällstyper och av människan som en samhällsvarelse (Web-dokument A, 070212). 2

alkoholforskningens sätt att se på alkohol. Uppsatsen bygger på ett tidigare material som arbetats fram av Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), vid Stockholms Universitet. Materialet består av åtta stycken fokusgrupper, sex homogena grupper (tre flickgrupper och tre pojkgrupper) och två blandade grupper, det vill säga med både flickor och pojkar i samma grupp. Fokus för det ursprungliga projektet var förväntningar och erfarenheter av berusning och våld bland unga vuxna i Sverige (Tryggvesson, 2005:28). 1.2 Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera relationen mellan handlingsutrymme, berusning och genus hos ungdomar i Stockholmsområdet. Detta kommer att göras genom följande frågeställningar: - Hur påverkas ungdomars handlingsutrymme vid berusning? - Finns det någon skillnad mellan pojkars handlingsutrymme och flickors handlingsutrymme vid berusning? Intresset för denna uppsats är således att se hur ungdomarna beskriver att deras handlingsutrymme påverkas vid berusning och om det, i fokusgrupperna, görs någon skillnad mellan pojkars och flickors handlingsutrymme. 1.3 Avgränsningar Den första avgränsningen har att göra med undersökningsområdet. Då det ursprungliga projektet avgränsades till att endast undersöka ungdomar i Stockholmsområdet, kommer denna uppsats också ha den avgränsningen. Den andra avgränsningen har att göra med urvalet. Den ursprungliga urvalsstrategin med materialet var att täcka in olika delar av samhället. Forskningsgruppen för projektet ville ha representation från både arbetarklass och medelklass och ungdomar med svensk och icke-svensk bakgrund (Tryggvesson, 2005:34). Genom uppsatsens syfte avgränsas studien till att endast undersöka handlingsutrymmet vid berusning för pojkar och för flickor, det vill säga könsskillnader. En undersökning om klasskillnader eller skillnader i bakgrund kommer inte att göras och inte heller en jämförelse mellan de homogena grupperna och de blandade grupperna. Fokus för uppsatsen ligger i att undersöka hur ungdomarna beskriver sitt handlingsutrymme vid berusning. Uppsatsen kommer alltså inte att fokusera på hur flickor beskriver sitt handlingsutrymme samt hur pojkar beskriver sitt handlingsutrymme, det vill säga att en jämförelse mellan vad flickor respektive 3

pojkar säger kommer inte att göras, utan det är gruppernas gemensamma beskrivningar som står i fokus. 1.4 Centrala begrepp och definitioner Ett centralt ord i uppsatsen är berusning. I denna uppsats kommer berusning att definieras utifrån mina teoretiska utgångspunkter och hur ungdomarna i fokusgrupperna har diskuterat kring berusning. Andra ord för berusning är fylla, onykterhet eller rus (Web-dokument B, 070118). Med berusat beteende menas det beteende som pojkar och flickor utför vid alkoholpåverkan, alltså de handlingar som genomförs efter det att ungdomarna har druckit och blivit påverkade av alkohol. Med handlingsutrymme menas att det finns ett utrymme att förändra handlingar. Det är ett analytiskt begrepp i denna uppsats och syftet är att använda begreppet för att se om det i den sociala och kulturella kontexten ges möjligheter för ungdomar att vid berusning tolka sina handlingsmöjligheter på ett annat sätt, än vad de skulle kunna göra om de var nyktra (Jeffner, 1997:190f, 238f). Begreppet kommer även att användas för att se om det finns skillnader i handlingsutrymmet för pojkar respektive flickor vid berusning, det vill säga om det finns begränsningar i handlingsutrymmet i form av föreställningar om hur flickor samt pojkar bör bete sig vid berusning. Mina definitioner av normer och könsnormer har jag tagit från Stina Jeffner (1997). Med normer menas accepterade regler för önskvärt beteende. Könsnormer är accepterade regler för hur kvinnor och män bör bete sig (Jeffner, 1997:18). Jeffner skriver att könsnormer, utifrån kulturella värderingar, är föreskrivande av beteende, och dessa ger uttryck för vad som bör vara. Det vill säga vad som är rätt respektive normalt inom kulturen (Ibid.). Med begreppet genus menas den socialt konstruerade betydelse som finns i begreppen man/kvinna och maskulint/feminint. Begreppet används för att begreppsliggöra att det inte finns något naturligt och på förhand givet i hur män och kvinnor definieras i olika kulturer, utan att de betydelser som finns i begreppen man/kvinna och maskulint/feminint är socialt och kulturellt konstruerat (Gothlin, 1999:4). Begreppet genus kommer att diskuteras mer i avsnittet teoretiska utgångspunkter. 4

2. TIDIGARE FORSKNING I detta avsnitt kommer en redovisning om tidigare svensk forskning kring studier om alkohol samt studier om genus. Även fast det endast är svensk forskning som redovisas, menas inte att internationell forskning kring dessa ämnen inte är intressanta, utan denna avgränsning har gjorts då uppsatsen utgår ifrån att det berusade beteendet är socialt konstruerat, vilket leder till att hur människor beter sig under berusning är ett resultat av rådande samhällsnormer och bundet till samhällskontexten. Hur berusat beteende betraktas kan således skilja sig mellan olika länder. Detta gäller även för konstruktioner av genus, det vill säga föreställningar om hur män och kvinnor bör bete sig kan också skilja sig åt inom olika kulturer och länder. Redovisningen över den tidigare forskningen är undersökningar som jag anser mest relevant för denna uppsats. I Sverige har det under de senaste tio åren kommit fram forskning som fokuserat på den mening som ungdomar ser i berusning (Tryggvesson, 2005:3). Margareta Norell och Claes Törnquist (1995) undersöker och analyserar i sin avhandling Berättelser om ruset: Alkoholens mening för tjugoåringar alkoholens mening för ungdomar. Genom att intervjua tjugoåringar har författarna velat få en inblick i vilka betydelser alkohol och rus har för dessa ungdomar. Avhandlingen bygger på en empirisk undersökning som genomfördes i Malmö i mitten av 1980-talet. Författarna valde att intervjua tjugoåringar på grund av att man i tjugoårsåldern dricker som mest alkohol i livet och de ville undersöka varför det förhåller sig så och vilken betydelse drickandet och ruset har för ungdomarna (Norell & Törnquist, 1995). Även Philip Lalanders avhandling Anden i flaskan syftar till att söka förståelse för och visa hur alkoholens symboliska betydelser skapas i olika ungdomsgrupper. Lalander skriver att alkohol som ord är symboliskt, olika människor kan tolka betydelsen av alkohol på många olika sätt (Lalander, 1998:26). Utifrån tre ungdomsgrupper visar Lalander hur gruppernas användande av alkohol och dess betydelse kan ses som en reflektion och utökande av gruppens identitet. Alkoholen används för att särskilja gruppen, det vill säga att gruppen skapar en distinktion mellan sig själv och andra genom alkoholen. Lalander kallar detta social identitetsförädling och begreppet syftar på den process som äger rum mellan individer som har anledning att tro att de förstår och bekräftar varandra (Ibid., s.302). Sociala bakgrundsfaktorer är ett sätt att undersöka hur de olika tolkningarna av alkohol blir möjliga. Det kan till exempel vara klass, ålder, etnicitet och kön. Lalander skriver att en man och en 5

kvinna kan se på alkoholen olika. En man kanske vill närma sig ett mer legitimt manligt sätt att dricka, medan en kvinna kan se det som okvinnligt att dricka som en man (Ibid., s.27). Flera studier har påvisat eller antytt att män och kvinnor inte har haft samma rättigheter att berusa sig (Ibid., s.28). Genom ett exempel om att kvinnor visade en klart alkoholkritisk inställning gällande alkoholens vara eller inte vara i folkomröstningen 1922 visar Lalander att alkoholen historiskt sett har varit ett sätt för kvinnor att artikulera sin kvinnlighet och skydda familjen från alkoholens negativa verkningar. Berusning har i hög grad varit ett privilegium för män (Ibid., s.29). En kvinna som drack sågs som en ansvarslös kvinna och en berusad hora. Myten om den berusade horan har inte bara tjänat till att fördöma kvinnors supande, utan även till att markera inom vilka gränser kvinnor har rätt att skapa sig en identitet (Ibid.). Men Lalander skriver dock att under de senaste femtio åren har alkohol som symbol blivit mindre tabubelagt än under 1900-talet första hälft, vilket leder till att alkoholen blivit mer tillgänglig för fler grupper, exempelvis kvinnor (Ibid.). En studie om olika normer och människors förväntningar kring berusat beteende är Kalle Tryggvessons (2005) avhandling Freedom in a bottle. Avhandlingen bygger på två olika projekt som har arbetats fram på SoRAD (Tryggvesson, 2005:28). Syftet med avhandlingen är att undersöka unga svenskars attityder, erfarenheter och förväntningar angående berusat beteende, med speciellt fokus på alkohol som orsak och ursäkt för våld. Tryggvesson skriver att resultatet visar på att ungdomarna ansåg att man kunde använda andra normer för berusat beteende, jämfört med nyktert beteende (Ibid., s.114ff). Samtidigt som ungdomarna uppgav att man inte ska använda alkohol som ursäkt för negativt beteende, beskrev de att man gör det och att detta ofta accepterades. Negativt beteende, exempelvis användandet av våld, kan således ursäktas med förklaringen jag var full. Användandet av alkohol som ursäkt leder till att ungdomarna kan öka sitt handlingsutrymme vid berusning. Avhandlingen fokuserar främst på pojkar, då ungdomarna diskuterar att det är män/pojkar som blir aggressiva, inte kan kontrollera sina känslor, blir mer självsäkra och fokuserade på sin image, vilket ofta är relaterat till maskulinitet (Ibid., s.114). Ett perspektiv som saknas i studien är ett genusperspektiv. Kerstin Nelander (2006) undersöker i sin C-uppsats, Fyllan och friheten om ungdomars attityder till alkohol som förklaring till alkoholrelaterat våld, om det finns något samband mellan individers frekvens av berusningsdrickande och erfarenheten av alkoholrelaterat våld och om individens inställning till alkohol påverkar erfarenheten av alkoholrelaterat våld 6

(Nelander, 2006:4). Hennes resultat visar på att individer med ett högfrekvent berusningsdrickande i högre grad tenderar att ha erfarenhet av alkoholrelaterat våld, till skillnad från de individer med ett lågfrekvent berusningsdrickande. Dessutom visar resultatet att attityden till alkohol som en time out-situation har inverkan i relationen mellan berusningsfrekvens och alkoholrelaterat våld, det vill säga att sambandet mellan berusningsfrekvens och alkoholrelaterat våld är starkast för den grupp som i hög grad instämmer i att alkohol är en time out-situation (Ibid., s.27-35). I Stina Jeffners (1997) avhandling Liksom våldtäkt, typ intervjuas ungdomar om synen på våldtäkt. Jeffner skriver att alkohol kan användas som ursäkt för handlingar som skulle kunna klassificeras som våldtäkt, genom att dels minska gärningsmannens skuld, dels öka offrets skuld vid berusning. Jeffner menar att pojkar förses med ett extra handlingsutrymme i och med att alkoholpåverkan underlättar för dem att gå utanför ramarna för idealrelationen. Pojkarna kan ta ett extra utrymme utan att bli anklagade för våldtäkt. För flickorna däremot gäller det motsatta. Deras handlingsutrymme begränsas i och med att de måste tänka på hur de agerar, för att inte bli våldtagna (Jeffner, 1997:239f). Tove Pettersson (2003a) skriver i Föreställningar om flickor och pojkar som gärningspersoner vid våldsbrott att ungdomarna i studien konstruerar skillnader i flickors respektive pojkars möjligheter att använda våld. Genom sina beskrivningar ger ungdomarna en betydligt mer tolerant inställning till pojkars våld. Att använda våld är ett sätt att bli pojke, medan det inte ses som ett sätt att bli flicka (Pettersson, 2003a:33). I sin studie visar således Pettersson på att föreställningar om kön påverkar handlingsutrymmet för flickor respektive pojkar. Flickornas handlingsutrymme begränsas då användandet av våld inte görs tillgängligt för flickor, till skillnad för pojkar. 3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER I detta avsnitt kommer först en redovisning kring mina alkoholteoretiska utgångspunkter och därefter följer en redovisning kring mina genusteoretiska utgångspunkter. De alkoholteoretiska utgångspunkterna kommer i analysen att användas för att förklara och analysera hur ungdomars handlingsutrymme påverkas vid berusning och de genusteoretiska utgångspunkterna kommer att användas för att se om det görs någon skillnad mellan flickors respektive pojkars handlingsutrymme vid berusning. 7

3.1 Alkoholteoretiska utgångspunkter Craig MacAndrew och Robert B. Edgerton (1969) visar i sin bok Drunken Comportment: A Social Explanation hur människans förhållande till alkohol kan ses som ett socialt fenomen. Författarna skrev boken som motstånd till dåtidens syn på alkohol, nämligen att det var alkoholens toxiska effekter som förändrade människor till det sämre (Tryggvesson, 2005:6). Författarna höll med om alkoholens effekter på det sensomotoriska systemet. Men det var orsaksförhållandet mellan alkoholens effekter på hjärnan och effekter på berusat beteende som de argumenterade emot (MacAndrew & Edgerton, 1969:13, 84). De menade att om alkoholen hade samma effekt på berusat uppförande som det hade på det sensomotoriska systemet, så borde berusat uppförande vara universellt och stabilt (MacAndrew & Edgerton, 1969:86). Med stöd av exempel från olika antropologiska studier visar författarna att det människor gör och upplever under alkoholpåverkan är ett resultat av en social inlärningsprocess, och inte av alkoholens toxiska effekter (Norell & Törnquist, 1995:16). Denna tolkning förklarar de genom 1) det var en enorm variation mellan berusat beteende i de olika kulturerna (i en del kulturer uppvisade fulla människor förändringar till det värre, medan i andra uppvisades inga effekter på det berusade beteendet), 2) många kulturer visade på att befolkningens berusade beteende hade förändrats över tid och 3) i vissa kulturer varierade berusat uppförande mellan olika kontexter inom samma samhällen (MacAndrew & Edgerton, 1969:61). Författarna argumenterar således för att berusat beteende är en social konstruktion: Over the course of socialization, people learn about drunkenness what their society knows about drunkenness; and accepting and acting upon the understandings thus imparted to them, they become the living confirmation of their society s teaching (Ibid., s.88). Reaktioner och upplevelser under alkoholpåverkan skiljer sig därför mellan olika kulturella sammanhang (Ibid.). Dock menar de inte att människors beteende endast ska ses som en funktion av social inlärning eller för alltid bestämt av samhället, då detta leder till en alltför deterministiskt syn (Ibid., s.89). 8

Berusning kan beskrivas som en time out-situation, som involverar frihet från vardagliga normer: These accounts suggest that in each of these societies the state of drunkenness is a state of societally sanctioned freedom from otherwise enforceable demands that persons comply with the conventional proprieties (Ibid., s.89). Berusning som time out-situation har, enligt MacAndrew & Edgerton, lett till att många samhällen har skapat olika normsystem för nyktert och berusat beteende. Vidare menar de att time out-situationen är en viktig del i samhället, då det i samhället uppstår konflikter mellan vad som bör vara och vad som är. Denna skillnad mellan ideal och verklighet resulterar i normbrott och ett sätt att hantera detta är att tillåta alkohol ursäkta normbrotten (Ibid., s.166f). När berusat beteende betraktas annorlunda, kan alkohol användas som en ursäkt som gör oaccepterat beteende accepterat. Time out-situationer ger möjligheter för människor att leva ut aggressioner, samtidigt som samhället kan bibehålla normer resten av tiden (Tryggvesson, 2005:13). Även Lalander diskuterar berusning som en situation fri från vardagliga normer. Lalander menar att berusning kan innebära ett överskridande av vardagens strukturer. Via alkoholen sker en förflyttning till liminalitet (Lalander, 1998:37, som refererar till Turner 1969). I den liminala perioden är vardagens normsystem och sociala hierarkier satta ur spel. Och beteenden som inte är möjliga i vardagslivets strukturer blir möjliga (Ibid.). Lalander skriver bland annat att ungdomar kan använda alkohol som ett sätt att komma ifrån krav och press som de upplever från äldre generationer (Ibid., s.43). Genom att studera olika kulturers berusade beteende fann MacAndrew & Edgerton att det fanns normer inom många kulturer som aldrig accepterades att överträda vid berusning, så kallade within-limits clause. Vilka dessa var varierade inom de olika kulturerna (MacAndrew & Edgerton, 1969:67). Som exempel kan nämnas anständiga och oanständiga bråk. För en indianstam, Sirionó, var bråk i samband med berusning vanligt förekommande. Dock fick man i dessa bråk varken använda sig av vapen eller knytnävar när man slogs, en regel som sällan bröts (Ibid., s.73f). För andra stammar ökade de sexuella förbindelserna vid berusning, men reglerna för incest bröts sällan eller aldrig, oavsett hur fulla människorna än var (Ibid., s.81). Viktigt att poängtera är att författarna inte menade att alla som dricker 9

förändras till det värre eller att alla som dricker för att öka sin frihet från vardagliga normer gör normöverträdelser när de är berusade (Ibid., s.14, 171). 3.2 Genusteoretiska utgångspunkter Den feministiska kritiken av kriminologin menar bland annat att kriminologisk forskning länge varit genusblind (Karlsson & Petterson, 2003:2). Den feministiska kritiken är dock inte enbart riktad mot kriminologisk forskning. Grunden i den feministiska kritiken av traditionell vetenskap är att det som där framställs som gällande för alla människor i själva verket handlar om män (Gemzöe, 2003:118). Först efter artikeln av Dorie Klein (1973), The Etiology of Female Crime, har studier av brottslighet bland kvinnor blivit allt mer vanliga. Klein hävdade i sin artikel att den låga brottsligheten bland kvinnor är intressant för förståelsen av kriminalitet som fenomen, just därför att kvinnor begår så få brott (Sarnecki, 2003:205). Genusblindheten inom kriminologin gör att man missar de skillnader i brottsligt beteende som kunnat påvisas mellan män och kvinnor. Exempelvis misstänks och lagförs män i betydligt högre utsträckning än kvinnor (Karlsson & Pettersson, 2003:2). Genusblindhet leder till att både teorier och empiriska studier tar sin utgångspunkt i män och deras brott, det vill säga att man/pojke är norm (Lander, Pettersson & Tiby, 2003:8f). Begreppet kön sågs förut som något oproblematiskt, det fanns två kön man och kvinna. Kön användes som en variabel bland många andra. Könsskillnaden sågs som grund för mäns och kvinnors olika egenskaper, tanke- och handlingsmönster (Lander, 2003:26f). Den biologiska skillnaden mellan könen låg även till grund för tänkandet att män och kvinnor har olika könsroller i det sociala livet. Innebörden av begreppet kön har av många feminister och feministiskt inriktade forskare kritiserats, vilket har lett till nya genusteoretiska begrepp. Detta för att kunna studera de socialt konstruerade skillnaderna mellan män och kvinnor (Lander, 2003:27, Gemzöe, 2003:80). På 1970-talet började man inom den anglosaxiska kvinnoforskningen att använda begreppet gender (svenska genus). Gayle Rubin anses vanligen vara den person som började använda begreppsparet sex/gender (Gothlin, 1999:3). I en artikel skriver Rubin att genus är en socialt konstruerad uppdelning av människor i två kategorier och att denna uppdelning bygger på de sexuella och reproduktiva relationerna (Ibid.) Vidare menade Rubin att genussystemet inte bara handlade om hur biologiskt kön blir genus, utan också hur heterosexualiteten blir norm för den mänskliga sexualiteten (Ibid., s.4). Under 1980-talet introducerades begreppet genus i 10

Sverige. Det finns ingen generell konsensus om hur begreppet genus ska definieras, många forskare använder sin egen definition, vilket gör att det är viktigt att förklara vad man som forskare menar med genus. Eva Gothlin (1999) skriver att genus på en generell nivå kan användas för att: begreppsliggöra att relationen mellan könen, liksom mäns och kvinnors beteenden, sysslor och vad som anses manligt" eller kvinnligt, inte är biologiskt givet, utan socialt och kulturellt konstruerat (Ibid., s.4). Ingrid Lander (2003) beskriver genus i liknande termer. Hon skriver att genus är en analytisk kategori som kan användas för att beskriva och belysa relationen mellan könen, konstruktioner av femininiteter och maskuliniteter i olika sammanhang (Lander, 2003: 28). Med normativ femininitet och maskulinitet menas normer för hur kvinnor och män ska och bör vara. Detta är något som människor förhåller sig till i vardagslivet (Ibid., s.26). Med begreppet genus menas således i denna uppsats den socialt konstruerade betydelse som finns i begreppen man/kvinna och maskulint/feminint. Lander skriver att människor i sin vardag ständigt möts av könsdifferentierade budskap och föreställningar, vilka har kroppars olikhet som grund för olika egenskaper och handlingsmönster mellan kvinnor och män (Lander, 2003:22). Detta leder till ett frodande av ett biologiskt tänkande som ser på män och kvinnor som essentiellt olika och skilda från varandra. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv frågar man sig hur män och kvinnor konstrueras och hur denna socialt konstruerade könsskillnad påverkar olika fenomen inom exempelvis det kriminologiska forskningsfältet (Ibid., s.24). Fokus för genuskonstruktioner är interaktionellt. Att göra genus handlar om att göra skillnad mellan könen i en social kontext (Karlsson & Pettersson, 2003:3). Grundstenarna för de system av relationer och den strukturella kontexten som genusagerandet sker i är isärhållandet av könen samt underordning av det feminina (Karlsson & Pettersson, 2003:3). Isärhållandet innebär en uppdelning mellan könen, där föreställningar om manligt respektive kvinnligt är grunden. Då föreställningar om det manliga ofta är detsamma som föreställningar om det mänskliga, upprätthålls en hierarki mellan könen där det kvinnliga underordnas det manliga (Hirdman, 2001). Hur detta görs varierar dock mellan olika grupper och sammanhang. Det viktiga är att skilja mellan individuell och strukturell nivå, det vill säga 11

att flickor på den individuella nivån inte behöver vara underordnande pojkar (Karlsson & Pettersson, 2003:3f). Det traditionella synsättet där kvinnan är den som betraktats som varande av kön (ofta till och med betecknats som Könet) ifrågasätts av genusforskare. Forskning kring genus betonar att även mannen har ett kön, att det som ses som maskulinitet också är historiskt och kulturellt konstruerat (Gothlin, 1999:15). Bland annat R.W. Connell (1995) har problematiserat frågor kring maskuliniteter. I sin bok Maskuliniteter skriver Connell att sedan samspelet mellan kön, ras och klass har uppmärksammats så har även urskiljandet av olika maskuliniteter skett och en problematisering av relationerna dem emellan (Connell, 1995:100). Flera forskare framhäver att vad som definieras som maskulint och feminint görs genom att skapa skillnad dem emellan, att vara maskulin är att inte vara feminin och tvärtom. Föreställningar om kön konstrueras utifrån en dikotomi, där olika egenskaper associeras till män och kvinnor (Pettersson, 2003b:141f). Exempelvis att män är aktiva, starka och rationella, medan kvinnor är passiva, svaga och irrationella (Ibid., s.142). Pettersson skriver att verkligheten inte kan beskrivas så enkelt genom dikotomier, men att olika egenskaper ofta används som beskrivningar av föreställningar om maskulinitet och femininitet (Ibid., jmf Hirdman, 2001:19-98). 4. METOD OCH MATERIAL Jag kommer inledningsvis i detta avsnitt att redogöra för uppsatsens grundläggande vetenskapsteoretiska ställningstagande. Sedan följer en redogörelse för empiriskt material, val av metod, urval och sammansättningen av fokusgrupperna. Jag kommer även att diskutera materialets validitet, reliabilitet och generaliserbarhet samt frågor kring etik och tillvägagångssätt vid tolkning av materialet. 4.1 Ett vetenskapsteoretiskt ställningstagande Vetenskapsteori handlar om ett studium där vetenskap och forskning utgör själva studieobjektet. Det handlar även om en problematisering av kunskapssökandet. Det centrala är vad vetenskap är för någonting. Det finns ingen central definition av vetenskap och inte heller ett vetenskapsteoretiskt perspektiv, utan det existerar flera vetenskapsteoretiska traditioner (Sohlberg & Sohlberg, 2001:13). 12

Utgångspunkten för denna uppsats utgörs av ett socialkonstruktivistiskt synsätt. Utifrån ett sådant synsätt utgår man ifrån att sociala problem och andra samhällsförhållanden är sociala konstruktioner, som endast existerar i sin kontext. Det är inget objektivt och på förhand givet (Sarnecki, 2003:183). Detta innebär att man försöker förstå, exempelvis berusat beteende, utifrån ett socialt och kulturellt perspektiv. Man försöker alltså förstå hur sociala och kulturella förhållanden påverkar synen på berusat beteende. Detta kan vara olika för olika människor. Vad som är berusat beteende för en viss grupp behöver inte vara det för en annan och det kan även se olika ut i olika sociala situationer (Lilja & Larsson, 2003:37). Detta gäller även för vad som är kvinnligt och manligt. Uppsatsen utgår från uppfattningen att normer för hur kvinnor och män bör bete sig är sociala konstruktioner och inte biologiskt och på förhand givet. 4.2 Empiriskt material Materialet till min uppsats består av åtta stycken fokusgruppsintervjuer, från fem olika gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Dessa intervjuer gjordes år 2000. Gruppfördelningen består av tre flickgrupper, tre pojkgrupper och två blandgrupper. Totalt ingick 47 studenter, 26 flickor och 21 pojkar, i åldern 18-20, med ett undantag där en person var 23 år. Varje grupp innehöll fem till åtta deltagare. Alla studenter bodde i Stockholmsområdet. Materialet är som nämnts tidigare en del av ett tidigare projekt på SoRAD, där fokus på projektet var förväntningar och erfarenheter av berusning och våld bland unga vuxna i Sverige (Tryggvesson, 2005:28). Intervjuerna hölls i skolan och två moderatorer, en man och en kvinna, deltog vid varje intervju. Det fanns ingen representant för skolan med på någon av intervjuerna. Projektet blev för deltagarna presenterade som en studie angående unga vuxnas syn på och erfarenheter av våld. Alkohol nämndes således inte i förhandsinformationen. Det var upp till deltagarna själva att dra kopplingar mellan våld och alkohol (Ibid., s.102). Alla intervjuer bandades och transkriberades senare av en assistent. Forskaren lyssnade sedan på banden och läste noga igenom transkriberingen. Där det behövdes rättade man till transkriberingen (Ibid.). Det är transkriberingarna som utgör det empiriska materialet för denna uppsats. 4.3 Fokusgrupper som metod Denna uppsats bygger på en kvalitativ metod, nämligen fokusgrupper. Fokusgrupper kan sägas vara en form av fokuserade gruppintervjuer. Dock är det viktigt att säga att alla gruppintervjuer inte är fokusgrupper. Victoria Wibeck (2000) definierar fokusgrupper som: 13

en forskningsteknik där data samlas in genom gruppinteraktion runt ett ämne som bestämts av forskaren (Wibeck, 2000:23). Wibeck menar att tre viktiga saker kommer fram genom denna definition. Det första är att fokusgrupper som metod används för forskningsändamål, det vill säga att den skiljs ut från andra typer av grupper, exempelvis arbetsgrupper eller terapigrupper. Det andra är att gruppinteraktionen står i fokus. Insamlingen av data sker genom gruppinteraktionen. Det tredje är att ämnet bestämts av forskaren (Ibid.). Genom att använda sig av fokusgrupper kan man få en djupare förståelse kring ett ämne, det vill säga hur människors föreställningar och värderingar ser ut när det gäller ett visst ämne, i denna uppsats relationen mellan handlingsutrymme, berusning och genus. Att använda sig av fokusgrupper som metod innebär som beskrivits ovan att man samlar en grupp människor som under en begränsad tid får diskutera ett givet ämne med varandra. Fokusgrupperna leds av en moderator (samtalsledare), dock är moderatorn ingen traditionell intervjuare då diskussionen mellan deltagarna ska likna ett samtal och vara så naturligt och vanligt som möjligt (Wibeck, 1998:2). Ämnet för de fokusgrupper som ingår i materialet var alkohol och dess relation till våld. Syftet att använda sig av fokusgrupper i det ursprungliga projektet var att få en djupare förståelse kring unga vuxnas attityder och övertygelser om alkohol och hur dessa är konstruerade och artikulerade (Tryggvesson, 2005:31). Många av de frågor som ställdes till ungdomarna var således kopplade till relationen mellan alkohol och våld. Detta kan ha påverkat resultatet i denna uppsats, då ett annat resultat kanske hade varit möjligt att göra om ungdomarna i fokusgrupperna hade pratat om andra beteende vid berusning. Eller rättare sagt, ungdomarna kanske inte hade pratat så mycket om våldsamt beteende vid berusning om syftet inte hade varit att undersöka kopplingen mellan alkohol och våld. Fokusgrupper som metod kan användas dels för att studera innehåll, det vill säga åsikter, uppfattningar och tankar, dels för att studera själva interaktionen mellan gruppmedlemmarna (Wibeck, 1998:25). Genom metoden kan forskaren få ökad förståelse hur kunskap och idéer utvecklas och används i en viss kulturell kontext (Wibeck, 2000:20). Intresset vid fokusgrupper ligger inte på vad enskilda personer tycker, utan istället på hur deltagarna i en viss grupp tycker och tänker kring ett ämne. I en fokusgruppsstudie riktas intresset således på 14

föreställningar och attityder, som är gemensamma och kulturellt förankrade (Karlsson & Pettersson, 2003:11). En fördel med fokusgrupper är på så sätt att den förutom att ge information om vad människor säger, även ger insikt om varför människor säger det de säger och handlar som de gör. Genom att studera den sociala interaktionen kan man se hur deltagarna i en grupp resonerar sig fram till en gemensam syn eller till att de inte är överens (Wibeck, 2000:21). Människors åsikt eller syn är ofta konstruerad i en kontext tillsammans med andra (Tryggvesson, 2005:32). Fokusgrupper kan genomföras på olika strukturnivåer och det är moderatorns ansvar att se till att intervjun genomförs på rätt nivå. Två faktorer avgör nivån på strukturen. Den första faktorn handlar om vad deltagarna diskuterar. I en mer strukturerad intervju kontrollerar moderatorn vilka ämnen som ska diskuteras och i en mindre strukturerad intervju lämnar moderatorn beslutet till deltagarna. Den andra faktorn handlar om hur mycket moderatorn kontrollerar gruppens dynamik, det vill säga hur aktiv moderatorn är att uppmuntra någon att prata eller att se till att ingen deltagare ensam tar över konversationen (Ibid., s.31). Det finns både för- och nackdelar med strukturerade och ostrukturerade fokusgrupper. Moderatorn i en strukturerad fokusgrupp kan vid behov avbryta en ofruktbar diskussion och ställa frågor som forskaren är intresserad av. Men om moderatorn i alltför stor utsträckning styr interaktionen i gruppen kan dennes förförståelse eller föreställningar spridas till deltagarna, vilket leder till att det är moderatorns föreställningar som reproduceras i de data som samlas in (Wibeck, 2000:45). Fördelen med en ostrukturerad fokusgrupp är att deltagarnas egna intressen får ett allt större utrymme. Dessutom är det deltagarna som exempelvis kan föra kontroversiella aspekter på tal, och inte moderatorn. Men en alltför oorganiserad diskussion kan leda till att det är svårt att analysera den. Vissa ämnen kanske inte heller diskuteras om inte moderatorn för dem på tal (Ibid., s.46). Det är dock svårt att säga att den ena strukturnivån är bättre än den andra. Det beror dels på vilket syftet är med fokusgruppen och dels hur diskussionen i gruppen utvecklas. Fokusgrupperna i mitt material följde en semistrukturerad intervjumall, det vill säga en nivå mellan strukturerade och ostrukturerade intervjumallar. Med detta menas att frågorna som används brukar vara specificerad, men moderatorn har betydligt större frihet att fördjupa och förtydliga svaren (May, 2001:150). Detta märks i transkriberingen då moderatorerna i fokusgrupperna ställer liknade frågor till alla grupper. Dock följs de inte åt lika strikt som vid en strukturerad intervjumall. Ungdomarna ges stor möjlighet att diskutera det de vill, men då 15

diskussionen avviker alltför mycket från ämnet eller då moderatorerna känner att diskussionen börjar mättas, så leder de in gruppen på nya frågor. Vidare försöker moderatorerna att låta ungdomarna själva diskutera de olika frågorna. Vid vissa tillfällen försöker de att få med alla deltagarna i diskussionen. Moderatorerna försöker att uppmuntra personer att prata genom att ställa direkta frågor till dessa personer. 4.4 Urval En viktig aspekt i urvalsprocessen är om deltagarna i en fokusgrupp ska känna varandra innan intervjun. Om deltagarna känner varandra innan kan det leda till att det förekommer internt språk och strukturer, som kan försvåra för forskaren att förstå interaktionen i gruppen. Dessutom kan det hända att deltagarna inte diskuterar vissa ämnen med varandra då de redan vet hur de andra tycker. Men att deltagarna känner varandra innan kan även leda till att interaktionen mellan deltagarna blir bättre, då de redan är bekväma med varandra. Dessutom är det lättare att rekrytera deltagarna om man använder sig av redan existerande grupper (Tryggvesson, 2005:32). Deltagarna i de fokusgrupper som ingår i mitt material rekryterades av en lärare. Läraren skulle välja ut ett antal individer som inte var nära vänner. Då jag själv inte genomförde intervjuerna är det svårt att uttala sig om hur nära kontakten mellan deltagarna var. Vid läsning av transkriberingarna får man dock intrycket av att många av ungdomarna kände varandra sen tidigare, vilket alltså går emot hur läraren skulle välja ut eleverna. Men att eleverna kände varandra sedan tidigare eller att de var nära vänner behöver inte, som nämnts tidigare, vara negativt för diskussionen i fokusgrupperna. Homogena grupper rekommenderas om man vill uppnå intimitet och samförstånd mellan deltagarna. Ett grundantagande är att människor är mer villiga att dela åsikter med varandra och lämna ut personlig information om man har gemensamma erfarenheter och intresseområden. Om man som forskare vill jämföra åsikter hos människor eller inställning till ett ämne, rekommenderas att använda sig av grupper som är heterogena mellan varandra men homogena inbördes (Wibeck, 2000:51). I fokusgrupperna ville man täcka in olika segment av samhället, vilket ledde till att man kombinerade information om skolan och olika program för att kunna identifiera olika klasser som kunde representera dessa segment. Man ville ha representation från både arbetar- och medelklass och ungdomar med både svensk och utländsk bakgrund. Deltagarna från de olika gymnasieskolorna och de olika programmen skulle således kunna skiljas åt beroende på vilken socialklass och ursprung man antogs tillhöra. Förutom att analysera skillnader mellan de olika segmenten, var syftet även att 16

analysera könsskillnader, därav homogena grupper med killar, homogena grupper med tjejer och blandgrupper. Det finns en risk när forskaren delar in människor i grupper och utgår ifrån att alla individer inom samma grupp delar samma åsikter (Ibid.). I uppsatsen kommer jag dock inte att fokusera på klasskillnader eller skillnad i ursprung och jag kommer inte heller att jämföra grupperna emellan. 4.5 Fokusgruppernas sammansättning Det finns inga klara regler för hur fokusgruppsintervjuer bör göras. En aspekt som diskuteras är hur många gruppmedlemmar som bör ingå i en fokusgrupp. Wibeck föreslår att mellan fyra och sex deltagare bör ingå i en fokusgrupp. De fokusgrupper som ingår i mitt material består, som nämnts tidigare, av fem till åtta deltagare och av de åtta grupperna är det två som överstiger sex deltagare. Wibeck skriver att om fokusgruppen består av fler än sex personer ökar risken att gruppen delas upp i smågrupper som diskuterar med varandra istället för i hela gruppen. Dessutom kan lågmälda personer helt komma i skymundan. Vid större grupper är det viktigt att det finns normer som reglerar interaktionen och att moderatorn är uppmärksam (Wibeck, 2000:51). Beroende på komplexiteten i det fenomen som studeras behövs olika många grupper. Wibeck skriver att ju mer komplext ämnet är och ju längre ifrån varandra deltagarna står varandra åsiktsmässigt, desto fler grupper behövs det (Ibid., s.49). Det har föreslagits att fyra till sex fokusgrupper hålls innan så kallad theoretical saturation inträffar. Med detta menas att varje ny grupp som hålls efter kommer att leda till mindre och mindre ny information (Ibid., Tryggvesson, 2005:31). Även tid och resurstillgångar spelar in angående antalet av grupper. 4.6 Reliabilitet och validitet Reliabilitet innebär att olika forskare, oberoende av varandra, ska komma fram till samma resultat vid studie av samma sak. Dessutom ska det ske vid olika tidpunkter (Wibeck, 2000:119). Diskussionen kring tillförlitligheten kan förutsätta ett statiskt förhållande, vilket i kvalitativa studier kan ses som svårt att uppnå då människor ses som deltagare och aktörer i en pågående process (Trost, 1997:101). Detta kan leda till att människor svarar olika på samma frågor vid olika tidpunkter, då en människas föreställningsvärld kan förändras (Ibid.). Det viktiga är att förklara hur undersökningen gått till och att förklara hur man kommit fram till resultatet. Ett sätt att försäkra sig om reliabilitet i fokusgruppsstudier är att låta samma moderator leda alla fokusgrupper som ingår i studien (Wibeck, 2000:120). Detta har skett vid fokusgrupperna i mitt material, vilket ökar reliabiliteten i uppsatsen. 17

Med validitet menas att man studerar det man sagt att man ska studera (Ibid.). Inom tolkande undersökningar ser man även validitet som om man verkligen tolkar det man avsett sig att tolka (Thomsson, 2002:31). Begreppet validitet härstammar från den positivistiska kunskapstraditionen och en del forskare menar att man ska undvika att använda begreppet i tolkande studier. Andra menar att validitetsbegreppet kan användas, dock måste det ges en delvis annorlunda innebörd. Inom den socialkonstruktivistiska skolan måste tonvikten förskjutas från sanningssökande mot kommunikation och diskurs, då kunskap aldrig kan spegla en objektiv verklighet (Ibid., s.32). Validitet har således att göra med tolkningen av det som observerats. En fara för validiteten i fokusgrupper är bland annat att deltagarna kanske inte säger vad de tänker på, exempelvis på grund av grupptryck, eller att de överdriver sina åsikter för att övertyga de andra deltagarna eller för att göra intryck på varandra eller moderatorn. En annan viktigt aspekt att tänka på när det gäller validiteten är att deltagarna bara säger vad som är socialt accepterat och inte det som de vill säga på grund av att det inte är socialt önskvärt (Wibeck, 2000:121). Detta kan leda till att man inte studerar det man sagt att man ska studera, det vill säga att validiteten påverkas negativt. En del av ungdomarnas diskussioner kan tolkas som att de uttrycker politiskt korrekta svar på en del av frågorna istället för hur de faktiskt beter sig vid berusning, vilket kan påverka uppsatsens validitet negativt. Men användandet av fokusgruppsintervjuer som metod kan i större utsträckning än exempelvis kvantitativa studier visa på hur ungdomar tänker och tycker om alkohol och berusat beteende, vilket kan påverka uppsatsens validitet positivt. 4.7 Generaliserbarhet Syftet med fokusgrupper är inte att dra generella slutsatser om en grupp eller population. Till skillnad från enkätundersökningar, som kan innehålla många fler informanter, motiveras valet av fokusgrupper av ett intresse att gå in på djupet i ett visst ämne. En omfattande enkätundersökning ger en möjlighet att uttala sig generellt om en hel population, medan fokusgrupper ger möjligheter för ett mindre antal människor att uttrycka sina åsikter och gå in på djupet i sina argument (Wibeck, 2000:124). Heléne Thomsson (2002) skriver att begreppet generaliserbarhet, precis som validitet, härstammar från den positivistiska kunskapstraditionen. Inom den kvalitativa kunskapsteorin är generaliserbarhet inte eftersträvsamt (Thomsson, 2002:33). Då urvalet i fokusgrupperna inte är representativt kan inte heller några generella slutsatser dras utifrån materialet. Däremot kan det ligga till grund 18

för hur man i ungdomsgrupper kan skapa handlingsutrymme vid berusning och om det finns några skillnader mellan pojkar respektive flickor. 4.8 Reflektioner kring etik En fråga om etik handlar om konfidentialitet. Med detta menas att forskaren har tystnadsplikt samt att de som intervjuas ska vara avidentifierade i materialet (Trost, 1997:95f). Vid transkriberingen ska alla namn på deltagarna bytas ut eller tas bort. I uppsatsens empiriska material skedde ytterligare ett namnbyte innan jag fick transkriberingarna. För att sedan avidentifiera deltagarna helt har jag valt att inte skriva ut namn alls, utan endast om det är en pojke eller flicka och om de ingår i en homogen grupp eller en blandgrupp. Namnen på skolorna finns inte heller med i materialet för att minska identifieringsrisken. Andra etiska problem är frivilligt deltagande, samtycke och målsmans tillstånd för omyndiga. Då alla ungdomar i fokusgrupperna var 18 år eller äldre behövdes inte målsmans tillstånd (Ibid., s.93). Dock är det vikigt innan fokusgruppsintervjuerna äger rum att poängtera att det är frivilligt deltagande (Ibid., s.94). 4.9 Tillvägagångssätt vid tolkning av materialet Eftersom jag själv varken genomförde fokusgruppsintervjuerna eller transkriberingen av dessa kommer detta avsnitt att vara en redogörelse för hur tolkningen av materialet skedde. Wibeck skriver att analysen av data från fokusgruppsintervjuer handlar om att koda upp materialet och söka efter mönster och trender (Wibeck, 2000:88). Det finns många olika sätt att arbeta med analyser. Det viktiga är att den analysmodell som man väljer på bästa sätt besvarar den frågeställning som man har i sin studie. Thomsson skriver att det viktigaste är uppriktighet i rapporteringen. Den som läser studien ska förstå hur resultaten vuxit fram, det vill säga hur analyserna har gått till väga (Thomsson, 2002:152). Tillvägagångssättet under analyserna måste således vara genomtänkt och tydligt beskrivet. Ett steg i analysprocessen var att noga läsa igenom transkriberingarna. Detta för att jag skulle få en överblick över hur fokusgrupperna resonerade. Vissa av fokusgrupperna fann jag mer användbara än andra, dock har samtliga grupper ingått i denna uppsats. Ett senare steg var att söka efter mönster och trender hos grupperna. Syftet att söka efter mönster och trender var att komma åt innehållet i det som sägs i fokusgrupperna. Då uppsatsens syfte inte är det samma som det ursprungliga projektets syfte har vissa delar av intervjuerna tagits bort, detta för att allt som ungdomarna diskuterade inte var relevant för denna uppsats. Genom en närläsning av 19

materialet fann jag återkommande föreställningar om hur man kan bete sig vid berusning och konstruktioner av genus hos ungdomarna. Materialet har således delats in efter uppsatsens två frågeställningar. Vidare har materialet hela tiden tolkats och analyserats utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter - berusat beteende och genus som sociala konstruktioner. Intervjupersonernas svar bör dock ses som tolkningar vid ett visst tillfälle och inte att de skulle belysa en verklighet där ute (jmf Karlsson & Pettersson, 2003). Det är således föreställningar baserade på beskrivningar av handlingsutrymmet vid berusning samt konstruktioner av genus som står i fokus, inte det sanna eller riktiga svaret på hur det verkligen förhåller sig. 5. RESULTAT OCH ANALYS I min redovisning av citat framgår det om det är en flicka eller pojke som talar, detta görs genom ett F eller ett P. Moderatorns frågor markeras med ett M. Det framgår även ifall gruppen som citatet kommer ifrån är könshomogen (H) eller könsheterogen, det vill säga blandad (B). Dock kommer inte någon analys göras mellan flickgrupperna, pojkgrupperna eller blandgrupperna. Om det är flera personer som uttalar sig i ett och samma citat kommer siffror att redovisas efter varje person, detta för att läsaren ska kunna följa meningsutbytet. Men numreringen är endast kopplat till just det meningsutbytet. Pojke 1 i ett citat behöver inte vara pojke 1 i ett annat. Detta görs bland annat för att det inte är individuella ställningstaganden som är intressant utan det är de beskrivningar som gruppen konstruerar som står i fokus. Om flera citat presenteras i följd, skiljs dem åt med en blankrad. Om en mening omges med två / /, menas att meningen är tagen ur ett längre citat men där jag har valt att inte redovisa hela citatet. Detta har jag gjort för att hela citatet inte är relevant. Betoningar markeras med stora versaler, detta för att det har gjorts i transkriberingen. Citaten har jag även valt att behålla i talspråk, vilket kan leda till att det som sägs framstår som något rörigt. 5.1 Föreställningar om berusat beteende Utgångspunkten för denna uppsats är att berusat beteende ses som en social konstruktion, vilket leder till att människors beteende under berusning är ett resultat av en social inlärningsprocess som varierar mellan kulturella och sociala sammanhang (MacAndrew & Edgerton, 1969:88). Då berusning kan ses som en time out-situation som medför frihet från 20