Rapport från inspektion på Gärdesskolan 31/8 7/9 2004

Enheten för inspektion och tillsyn Förvaltningsavdelningen Utbildningsförvaltningen Skolinspektörer Gunnar Kriegholm 070-771 70 43 Siw Sjödin 070-771 77 18 Sigbritt Gålnander 070-771 77 07 Robert Lund 070-46 33 638 Rapport sid 1 (22) 2004-09-28 Rapport från inspektion på Gärdesskolan 31/8 7/9 2004 Uppdraget...2 Skolans förutsättningar...3 Förutsättningar enligt Skolverkets statistik 2003 (Salsa):...4 Tidigare inspektion...4 Skolans resultat - styrkor och svagheter...6 Styrkor...6 Svagheter...7 Kunskaper...7 Elever i behov av särskilt stöd...9 Samundervisningen...10 Elevernas ansvar och inflytande...10 Normer och värden...12 Bedömning och betyg...12 Skolans lokala styrdokument...13 Övrigt...13 Områden att utveckla för skolan...14 Skolbarnsomsorg...15 Förutsättningar...15 Styrkor och svagheter skolbarnsomsorg...16 Styrkor...16 Svagheter...16 Verksamhet...16 Fritidsklubben...17 Föräldrasamverkan...17 Barn i behov av särskilt stöd...18 Barns inflytande...18 Normer och värden...18 Samverkan...19 Kompetensutveckling...19 Målstyrning...19 Områden att utveckla för skolbarnsomsorgen...21 Till sist...21 Bilaga...22 Box 22049, 104 22 STOCKHOLM, Tfn: 08-508 33 000

sid 2 (22) Uppdraget Utvärderingsavdelningen har till uppgift att utvärdera den pedagogiska verksamheten och främja barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att kontrollera måluppfyllelsen gentemot de nationella målen och skolplanens mål eftersträva en helhetssyn på utvärderingen samt utifrån inhämtat faktaunderlag ge underlag för åtgärdsförslag och utvecklingsinsatser. De basämnen som är behörighetsgrundande till gymnasiet skall granskas kontinuerligt. Vi som inspektörer har genomfört vårt uppdrag genom inläsning av material som skolan ställt till förfogande och viss statistik från utvärderingsavdelningen och Skolverket observationer och samtal i klassrum, på fritidshem och i skolans övriga miljöer intervjuer med elever, personal och skolledning. Vi har inriktat oss på att granska måluppfyllelsen, det vill säga att bilda oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på skolan. Vi har gjort detta utifrån en prioritering av mål från läroplanen, ämnesmålen, kursplanerna och Stockholm Stads skolplan. Vi har även lyft fram en del av läroplanens riktlinjer, som är kopplade till de mål vi prioriterat. I denna granskning ingår även skolbarnsomsorgen där Skolverkets Allmänna råd för fritidshem är en central utgångspunkt. Målen har bland annat valts för att undersöka om verksamheten ute i skolorna utmärks av deltagande målstyrning, det vill säga att eleverna verkligen äger sin egen lärprocess och har tillägnat sig förmågan att bedöma studieresultat och utvecklingsbehov. En annan röd tråd i vår prioritering av mål är samarbetet mellan lärarna kring bedömning och betygsättning samt att de samverkar på ett sådant sätt att utbildningen utgör en helhet för eleverna.

sid 3 (22) En inspektion av det här slaget har till uppgift att värdera. I vår bedömning har vi utgått ifrån att hög kvalitet innebär att skolans verksamhet utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella ( t ex skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer); kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har. Skolans förutsättningar Gärdesskolan har sedan våren 2004 utökats med enheterna Hjorthagens skola och Olaus Petri skola. Mycket arbete har under året lagts ned på att integrera de nya enheterna i den nya resultatenheten. Ett arbete som fortfarande pågår. Då Hjorthagens skola och Olaus Petri skola inspekterades hösten 2002 berör denna inspektion endast Gärdesskolan. Gärdesskolan har ca 950 elever från förskoleklass till år nio. Skolan är organiserad i fem arbetsenheter, år F-3, år 4-6 samt tre enheter år 7-9 som i sin tur uppdelas i årsvisa arbetslag. Respektive arbetsenhet har stor frihet att utforma verksamheten utifrån medarbetarnas tankar kring hur uppdraget bör förverkligas. Inför skolår 7 väljer eleverna en profil. Den är antingen inriktad på ma/no, språk eller praktiskt-estetiska ämnen. Eleverna grupperas efter sitt val. Varje enhet leds av en biträdande rektor som även har viss undervisning i enheten. I enheten F-3 ingår även en särskild undervisningsgrupp främst för elever i skolår 3-6 med diagnosticerade funktionshinder. I skolår 7-9 finns ett resurscenter, även det för elever med diagnosticerade funktionshinder. Gärdesskolan driver också på uppdrag av Enheten för elevstöd samundervisningsgrupper. Här går i huvudsak elever med funktionshindret autism, och samtliga elever är inskrivna i särskolan. På skolan finns två fritidshem för elever inskrivna i förskoleklass respektive skolår 1-3. Eftermiddagsverksamhet i form av fritidsklubb finns för skolår 4-5. Ett ungdomscafé ingår också i skolans ansvarsområde. För de äldre eleverna som är inskrivna i särskolan finns eftermiddagsverksamhet. Gärdesskolans ledning består av rektor och fem biträdande rektorer med ansvar för respektive arbetsenhet liksom ansvar för all studie- och yrkesvägledning. I skolans ledning ingår även ungdomscaféets chef, en datatekniker, en intendent, en skolassistent och en skolkanslist. De biträdande rektorerna har utöver sitt ledningsuppdrag även undervisningsuppdrag i sina tjänster. Det finns en tydlig delegation i ledningsorganisationen vilken verkar accepterad och känd av skolans personal. Rent allmänt kan sägas att skolans elev- och föräldrasammansättning med en stor andel elever med relativt hög studiemotivation och föräldrar med ett relativt stort engagemang för sina barns utbildning skapar en god grund för

sid 4 (22) personalen att skapa ett gott undervisningsklimat. Att skolans och hemmens läroplaner i hög utsträckning tar sikte på samma mål underlättar i hög utsträckning skolans ambition att nå kunskaps- och undervisningsmål. Förutsättningar enligt Skolverkets statistik 2003 (Salsa): Andelen pojkar på skolan utgör ca 49 %, i riket 51% Föräldrars utbildningsnivå på skolan 2,52, i riket 2,13 Andel elever med utländsk bakgrund på skolan 12%, i riket 13% Andel elever som når godkänt i samtliga ämnen 92%, i riket 75%. Det modellberäknade värdet är 85 %,vilket innebär att skolan ligger 7% över det förväntade resultatet. Vid en jämförelse över tid kan man se att skolan under åren legat över förväntat resultat. Tidigare inspektion Gärdesskolan inspekterades våren 2001 och bland annat följande utvecklingsområden lyftes fram i rapporten till skolan. - Vid revidering av det lokala måldokumenten bör skolan utgå från ett sammanhållet F-9 perspektiv och tydliggöra kravnivåer så att elevens kunskapsutveckling kan följas kontinuerligt genom åren. - Alla ämnen rent generellt behöver ges ett ökat utrymme för diskussioner kring resultat och bedömning. Lärare från alla skolans enheter bör ges möjlighet att delta i ämnesgruppernas arbete. - Skolövergripande pedagogiska diskussioner - Kontinuerliga kompetensutvecklingsinsatser och tid för bedömningsdiskussioner gällande LUS. En grundläggande byggsten i arbetet med LUS är att skolbiblioteket har god tillgång till rätt avpassad litteratur för både pojkar och flickor i alla aktuella åldrar. - Breddning av kompetensen inom Svenska som andra språk.

sid 5 (22) Skolan har under dessa tre år utvecklats inom de påpekade områdena. De lokala måldokumenten har reviderats och för de flesta av skolans ämnen finns mål för skolår 2, 5 och 9. Skolan har förändrat sin organisation till att bli mer enhetlig med arbetsenheter omfattande skolårsvisa arbetslag som kan utgöra forum för pedagogiskt utvecklingsarbete och pedagogiska diskussioner och samtlig personal ingår dessutom i olika arbets- och intressegrupper. Det finns dock fortfarande utrymme för vidare utveckling på de föreslagna utvecklingsområdena.

sid 6 (22) Skolans resultat - styrkor och svagheter Vårt uppdrag som inspektörer är att undersöka och utvärdera skolans resultat. Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och styra mot de nationella målen för grundskolan samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Detta har vi systematiserat under fyra av rubrikerna från Läroplan för grundskolan. Dessa rubriker täcker även de av oss prioriterade målen i övriga nationella styrdokument. Styrkor Vår inspektion av Gärdesskolan har visat att skolan utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: Skolan når mycket goda resultat utifrån prov- och betygsstatistik Engagerade och välutbildade lärare med god ämneskompetens Motiverade elever som både har och möts av höga förväntningar Eleverna har tilltro till att skolan ger dem goda kunskaper Det finns en vilja och medvetenhet för utvecklingsarbete i enlighet med mål- och resultatstyrning och det finns goda exempel på målstyrd verksamhet Eleverna i främst de senare skolåren är välinformerade om mål och betygskriterier för olika arbetsområden Det finns exempel på ämnesövergripande arbetsområden som ger eleverna möjlighet att skapa helheter och mening En strategi för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling finns påbörjad De insatser som görs för elever i behov av särskilt stöd fungerar väl Goda exempel på samverkan mellan skola och fritidshem, där personalens olika kompetenser tillvaratas Skolan utmärks av ett mycket bra arbetsklimat för både elever och personal och ett gott förhållningssätt råder mellan personal och elever Medvetna strategier för ett förebyggande arbete mot mobbning Skolans arbetsplan är i grunden väl genomarbetad En organisation som möjliggör samarbete och samverkan mellan olika grupper och på olika nivåer Informativ och lättillgänglig hemsida

sid 7 (22) Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som Gärdesskolan delvis brister i. Bland annat följande: Begränsad samverkan inom och mellan arbetsenheterna. Arbetsenheterna är olika och har få kontakter med varandra Välformulerade men delvis oförankrade gemensamma strategier för det målstyrda arbetet med kunskaper, utvärderingar och dokumentation Elevernas kunskap om verksamhetens mål varierar mellan skolår och ämnen Elevernas inflytande över utbildningens innehåll, arbetsformer varierar mellan skolår och ämnen men är förhållandevis litet Elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen följs inte upp mot målen i tillräcklig utsträckning Resultatanalyser och diskussioner förs sällan samlat och i ett F- 9 perspektiv. Begränsad samverkan vid övergångar inom skolan Klassråd förekommer ej i flera av skolans klasser Kunskaper Behörighetsgraden bland lärarna är hög och det finns generellt en god kompetens på skolan. Skolans lärare och övrig personal kännetecknas av ett stort engagemang och en hög ambitionsnivå. Lärare och elever har höga förväntningar på varandra i det dagliga arbetet. Eleverna är mycket nöjda med de flesta av sina lärare och upplever att de kan få stöd och hjälp när de behöver det. Eleverna har också en tilltro till att de får goda kunskaper. Skolans resultat i både Stockholmsprov och nationella prov är mycket goda. Enligt Skolverkets statistik Salsa ligger skolans resultat för år 2003 sju procentenheter över det beräknade modellvärdet. 99 procent av skolans elever hade 2003 behörighet till gymnasieskolan och 92 procent av eleverna hade uppnått målen i samtliga ämnen. Skolan har god överensstämmelse mellan satta betyg, tillgängliga bedömningsinstrument och gymnasiebetygens nivå. Uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling sker genom exempelvis nationella prov, stockholmsprov, tester och diagnoser. I skolår 7 genomför skolans specialpedagoger ett DLS-test med samtliga elever. Resultaten har presenterats, men inte systematiskt diskuterats gemensamt F-9 för att sedan ligga till grund för analyser, åtgärder och resursfördelning. Skolan har medvetet satsat på elevernas läs- och språkutveckling. Alla klasser har schemalagda lästider och skolan använder LUS (läsutvecklingsschema) och dokumenterar elevernas läsutveckling 2 gånger

sid 8 (22) per år. Eleverna erbjuds C-språk från och med skolår 8. Enligt skolans dokument finns det också en gemensam satsning på retorik. Det finns ett tydligt intresse bland många av skolans personal för pedagogiskt utvecklingsarbete liksom en medvetenhet kring mål- och resultatstyrning. Det finns många och goda exempel på målstyrt arbete helt i linje med läroplanens intentioner. Dessa goda exempel behöver lyftas fram och delges hela skolan som del i skolans utvecklingsarbete. I skolår 7-9 utarbetas inför många arbetsområden planer som beskriver innehåll, tidsram, arbetssätt, mål, redovisningsformer och för de senare skolåren även betygskriterier. Vi har även tagit del av målformuleringar inför arbetsområden i tidigare skolår. Planerna delges oftast eleverna och läggs ibland ut på nätet så att även intresserade föräldrar kan ta del av dokumenten. Detta är ett arbete som behöver vidareutvecklas då planerna är av varierande kvalitet och används i varierande grad av olika lärare. Målen för de skilda arbetsområdena är inte alltid tydligt och konkret formulerade vilket gör dem svåra att använda och tolka för eleverna. Elever vi samtalat med beskriver att även om de får mål och kriterier, förs inte alltid en förklarande diskussion om vad de olika målen och kriterierna betyder. Enligt eleverna händer det att man som elev uppmanas att titta på nätet och där själv ta del av mål och kriterier. Arbetslagen kring respektive skolår har en viktig funktion för både personal och elever. Det mesta av den vardagliga verksamheten sker här och det är också i arbetslagen som det mesta av den pedagogiska utvecklingen sker. Samverkan inom och mellan arbetsenheterna varierar vilket medför att man i allmänhet har en begränsad kunskap om verksamheten i varandras arbetsenheter och ibland inom den egna arbetsenhetens arbetslag. Detta återspeglar sig även hos eleverna, som har funderingar kring att arbetssätt och arbetsformer liksom kvalitén på arbetet skiljer sig mellan de olika arbetsenheterna och mellan olika lärare och olika ämnen. Det finns inom skilda arbetslag mycket goda exempel på ämnesövergripande arbetsområden med helheter och mening för eleverna. När eleverna arbetar ämnesövergripande i olika teman och projekt är det ofta endast inom ett ämne som kunskapsmålen formuleras vilket kan försvåra för eleverna att se helheter och hur de olika ämnena hänger ihop. Arbetsenhet F-3 omfattar förskoleklass, skola och skolbarnsomsorg. Verksamheten i förskoleklassen är helintegrerad och av god kvalitet men till stor del särskiljd från den övriga verksamheten i arbetsenheten. Samverkan förskoleklass, fritidshem och skola kan utvecklas ytterligare även om det finns goda exempel på samverkan där personalen kompetens används på ett optimalt sätt. Regelbunden planeringstid för att utveckla en samverkan och ett samarbete utifrån det gemensamma uppdraget i läroplanen finns. Former för utvärdering och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling är en förutsättning för att eleverna ska kunna följa sin egen kunskapsutveckling och i enlighet med Lpo utveckla sitt eget sätt att lära. Utvecklingssamtalet är ett viktigt tillfälle för den enskilde eleven att få

sid 9 (22) information och diskutera sin egen kunskapsutveckling tillsammans med lärare och föräldrar. Skolan har påbörjat ett gemensamt arbete med att underlagen till utvecklingssamtalen skrivs in i en databas PODB (Projekt och Omdömes DataBas). Samtliga lärare förväntas lämna ett omdöme till respektive mentor inför utvecklingssamtalet. Dessa omdömen är enligt eleverna i de senare skolåren mycket kortfattade och beskriver mer sällan kunskapsutvecklingen och kunskapsnivån. Arbetet med dokumentation av elevernas kunskapsutveckling med stöd av PODB behöver utvecklas och förankras ytterligare och det arbetet bör ske i samarbete med både elever och föräldrar. Det finns bland personalen ett uttalat behov av samtal och diskussioner kring sitt professionella uppdrag att tolka de nationella målen, skapa lärande situationer och bidra till elevens lärande, utveckling och förhållningssätt samt bedöma och dokumentera elevens kunnande när det gäller dessa kvaliteter. Elevernas skolgång innebär flera övergångar mellan skolår och arbetsenheter. Även om det på skolan finns olika samarbetsformer mellan olika verksamheter och enheter så finns det brister. I dagsläget genomförs överlämnandekonferenser som i första hand berör elevernas kunskaper i basämnen men mer sällan övriga ämnen eller elevernas erfarenheter av olika arbetsformer, ansvarstagande, inflytande m.m. Det påbörjade och gemensamma arbetet med att dokumentera elevernas utveckling i PODB kan vara en väg att underlätta olika övergångar. Elever i behov av särskilt stöd Skolan är angelägen om att göra insatser för att både kartlägga och ge stöd åt elever i behov av detta. Elevvårdsarbetet har en framskjuten plats och mycket arbete läggs ner på att försöka skapa en god organisation kring elevernas lärande och det finns en tydlig handlingsplan för elevvårdsarbetet. Skolan har tillgång till talpedagog, skolpsykolog och skolkurator. Studieoch yrkesvägledartjänsten ligger inbakad i de tre biträdande rektorernas tjänster. För respektive arbetsenhet finns ett elevvårdsteam som sammanträder varje vecka För de lägre skolåren ingår skolsköterska, psykolog, speciallärare och biträdande rektor. För de senare skolåren ingår skolsköterska, kurator, fältassistent, specialpedagog och biträdande rektor. Samverkan mellan de olika teamen varierar och en mer övergripande och samordnande funktion förefaller delvis saknas. I de fall en elev riskerar att inte nå målen upprättas åtgärdsprogram i samarbete med föräldrar och elev i enlighet med Gärdesskolans Instruktion till åtgärdsprogram Klassläraren/ämneslärare ansvarar för att åtgärdsprogram skrivs, följs upp och utvärderas. I de senare skolåren har respektive mentor ett samordnande ansvar. Skolan har lagt ner arbete på att höja kvaliteten på åtgärdsprogrammens utformning och innehåll liksom den kontinuerliga uppföljningen. Dessa rutiner verkar väl kända av intervjuad personal.

sid 10 (22) Eleverna i den särskilda undervisningsgruppen har alla en klasstillhörighet och de integreras i den ordinarie undervisningen i en takt och omfattning som är grundad på en individuell, tydliggörande och strukturerad pedagogik och individuella scheman upprättas. För elever i år 7-9 med diagnostiserade funktionshinder finns ett resurscentrum. Elever undervisas här i grupp eller individuellt efter behov av stöd under delar av dagen. Samtliga elever har en hemklasstillhörighet. Skolan har god tillgång till specialpedagogisk kompetens. Specialpedagogerna för de senare skolåren delar sin tjänst mellan resurscentret och respektive arbetslag och har ungefär halva sin tjänst i resurscentret. Samundervisningen Eleverna i samundervisningsgrupperna har alla individuella utvecklingsplaner utifrån grundsärskolans kursplan men också utifrån funktionshindrets typiska särdrag. Planerna beskriver både långsiktiga och kortsiktiga mål utifrån varje elevs utvecklingsnivå samt metoder för hur den enskilde eleven ska nå sina mål. All personal runt respektive elev, både under skoldag och fritidstid, är informerade och delaktiga i innehållet. Planerna följs upp och utvärderas kontinuerligt. Åtgärdsprogram upprättas för elever i behov av särskilt stöd. Personal från samundervisningen har informerat grundskolan om särskoleverksamheten vilket mottagits mycket positivt. I begränsad omfattning finns också särskoleelever integrerade i grundskolans verksamhet. Klassråd, utifrån elevernas förutsättningar, förekommer regelbundet liksom dagliga utvärderingar av arbetet. Personalen har under året haft pedagogisk handledning, men påtalar behovet av att tid avsätts för detta. Personalen är också representerade i det nätverk som finns för verksamheter som arbetar med elever med funktionshindret autism. De elevassistenter som arbetar inom resurscentret, Röda stugan och samundervisningsgrupperna får kontinuerligt handledning av skolans skolpsykolog. Samundervisningens personal har en ambition och ett intresse att finna former för en tydlig och funktionell inkludering av särskoleverksamheten. Detta är ett ömsesidigt uppdrag både för särskolans och grundskolans personal. Elevernas ansvar och inflytande En viktig förutsättning för att eleverna ska kunna ha inflytande och kunna ta ansvar för sitt lärande är att de ges möjlighet att bearbeta, förstå och reflektera över vad de förväntas lära sig och kunna och att de får individuell återkoppling på sin kunskapsutveckling.

sid 11 (22) Det finns på skolan mycket goda exempel på målstyrd verksamhet helt i läroplanens anda med delaktiga och medvetna elever. Eleverna beskriver hur de utifrån tydliga mål har möjlighet att delta i planeringen av arbetet, arbetssätt och redovisningsformer och hur detta stimulerar eleverna i lärandet. Under vår vecka har vi sett exempel på lärare som på ett mycket medvetet sätt tolkar betygskriterierna tillsammans med eleverna så att de blev begripliga för dem. Dessa goda exempel skulle kunna bidra till en utveckling av hela skolans arbete med att göra fler elever delaktiga i sin egen kunskapsutveckling. I allmänhet är dock elevernas möjlighet till inflytande på den egna undervisningen begränsad även om det finns variationer mellan skolår, ämnen och lärare. Eleverna anser att oftast är temat/arbetsområdet redan färdigplanerat av lärarna och de ges tämligen sällan tillfälle att diskutera innehåll, arbetsformer, redovisningssätt och utvärderingar. Många av skolans lärare prioriterar inte att avsätta tid för att i enlighet med läroplanen ge rum för eleverna att delta i måldiskussioner, målformuleringar och att vara med och utforma undervisningen. Eleverna ges sällan möjlighet att utvärdera det egna lärandet. De utvärderingar som görs med eleverna mer regelbundet fokuserar ofta på vad de har gjort, hur de upplevt arbetet istället för på vilka mål man nått. Eleverna i de senare skolåren uttrycker också vissa farhågor med utvärderingar då eventuell kritik av undervisningens form och innehåll skulle kunna påverka betygen negativt. Den organisation som skolan för närvarande har kring elevens val bör utvärderas och följas upp i förhållande till styrdokumentens intentioner. Vad gäller den mer formella organisationen kring elevinflytande så har skolan elevråd för varje arbetsenhet och gruppen av ordföranden träffar rektor 1gång/månad. Enligt de elever vi samtalat med fungerar inte klassråden enligt intentionerna och enligt förordningarna. Eleverna påtalade att man i flera klasser i år 7-9 inte har något egentligt klassråd, vilket bl.a. får till konsekvens att förberedelserna inför elevrådsmötena inte fungerar. De intervjuade eleverna uttryckte många funderingar kring elevinflytande och informationens betydelse för att kunna delta i påverkansprocessen.

sid 12 (22) Normer och värden Eleverna trivs på sin skola och menar att det råder en god stämning mellan eleverna i varje klass. Personalen beskriver också en god stämning och ett gott arbetsklimat inom respektive arbetsenhet. Det råder lugn och ro i skolans grupper liksom i skolans korridorer och övriga lokaler. Studiemiljön är god, det råder arbetsro i undervisningssituationerna med en fin stämning mellan lärare och elever. Huvudintrycket är en positiv och väl fungerande skola. Eleverna trivs med sin skola och känner sig trygga. Rutinerna för att hantera mobbing är väl kända av alla. På skolan finns en antimobbningsgrupp som arbetar aktivt. Det förebyggande arbetet ser olika ut i de olika skolåren. I de lägre skolåren är det vanligt med kompissamtal eller Charliesamtal där även fritidspersonal i förekommande fall medverkar. Det finns också en viss fadderverksamhet. Skolår 7-9 bedriver ett förebyggande arbete mot mobbning med bl.a. kamratstödjare. Alla kamratstödjare får varje år en endagsutbildning i samarbete med föreningen Friends. Skolans kamratstödjare sammanträder regelbundet. Enligt skolans utvärderings tar också personal i skolmåltid, städ och vaktmästeri del i skolans arbete för att motverka mobbing och är uppmärksamma på vad som händer i korridorer och i matsalen. De äldre elever vi samtalat med uttrycker ett förtroende för skolans arbete med värdegrundsfrågor och att det gett resultat men uttalar samtidigt att arbetet behöver vidareutvecklas. Det finns ett behov hos eleverna att kontinuerligt få diskutera för eleverna viktiga etiska och moraliska spörsmål, liksom de också upplever att skolan i stort behöver fokusera och diskutera normer, värden, arbetssätt och arbetsformer utifrån ett genusperspektiv. Bedömning och betyg För att säkerställa en god samsyn och likvärdighet när gäller bedömning och betygssättning krävs ständigt återkommande samtal och diskussioner kring kunskap och kunskapskvaliteter. Det finns ett uttalat behov hos skolans personal att tid avsätts och reserveras för planerade och strukturerade bedömningsdiskussioner i ett större sammanhang. Detta sker i begränsad omfattning idag på skolan. Diskussion kring och analys av resultat på nationella prov, stockholmsprov och LUS liksom betygsstatistik blir oftast en angelägenhet för årskurserna i de tidigare skolåren och för ämnesläraren i de senare. Det finns ämnesgrupper och arbetslag som strävar efter att använda gemensamma kriterier för arbetsområden och gemensamma prov för att på något sätt säkra bedömaröverensstämmelsen. Däremot saknas delvis samverkan mellan olika ämnesgrupper, arbetslag, arbetsenheter liksom andra skolor kring bedömningsfrågor vilket kan göra det svårt för pedagogerna att få perspektiv på den egna undervisningen och de uppsatta målen och därmed bedömningarnas likvärdighet. Det saknas en diskussion i

sid 13 (22) ett F-9 perspektiv samt utifrån ämnesövergripande frågor kring hur olika ämnen bidrar till helheten och vad som kan göras i olika grupperingar för en förbättrad måluppfyllelse och i anslutning till detta en diskussion om resursfördelning. Bland eleverna finns också en osäkerhet huruvida man bedöms lika. Deras uppfattning är att även om kriterierna är lika så skiljer sig lärarnas tolkning av kriterierna, vilket medför att bedömningarna inte är likvärdiga. De uttrycker också en känsla av att det i något eller några ämnen inte alltid är de officiella målen och kriterierna som ligger till grund för bedömningar, utan bedömningarna grundas mer på förkunskaper och talang än graden av måluppfyllelse. Skolans lokala styrdokument Skolans verksamhetsplan innehåller för enheten specifika åtaganden, arbetssätt och utvärderingsformer. Skolans arbetsplan är i grunden väl genomarbetad men har en ojämn förankring och användning bland skolans personal. Planen innehåller utvecklade riktlinjer och handlingsplaner inom många områden och den finns också tillgänglig för elever och föräldrar bland annat på skolans hemsida. Hemsidan är informativ och lättillgänglig. Skolans kvalitetsredovisning följer väl förordningen och kan utgöra ett underlag för skolans fortsatta diskussioner och konkretiseringar av utvecklings- och förbättringsområden. Det finns utarbetade ämnesmål och kriterier för skolår 2, 5 och 9. Något ämne är ännu ej tillgängligt på skolans hemsida. Nuvarande dokument är olika till form och innehåll och det finns en ambition att dokumenten ska samordnas ytterligare. Dokumenten beskriver till stor del uppnåendemål och i mindre omfattning strävansmål och de övergripande läroplansmålen. Betygskriterier finns utarbetade för samtliga ämnen i skolår 9 men ej för skolår 8. Skolans lokala dokument revideras kontinuerligt. Det finns kommittéer som har till uppgift att särskilt bevaka prioriterade områden och i dessa kommittéer sitter representanter för ledningen med. Skolan har ännu ej utvecklat någon form av strategier eller självvärderingsmaterial som skulle kunna utgöra underlag för revideringen av de lokala dokumenten. Övrigt Då skolan under senare tid valt att lägga ut studie- och yrkesvägledning på de biträdande rektorerna för arbetsenheterna i år 7-9 är det angeläget att följa upp och utvärdera hur denna organisation tillgodoser elevernas behov av information och personlig vägledning. Personal vi samtalat med påtalar att tillgången till datorer är begränsad. Det är svårt att på ett naturligt sätt använda datorn som redskap i det dagliga arbetet både för elever och lärare.

sid 14 (22) Områden att utveckla för skolan För att skolan bättre skall uppfylla målen bör följande utvecklingsområden prioriteras: Fortsatt arbete med att skapa mötesplatser för olika personalkategorier att samverka kring skolans övergripande mål och uppdrag inom och mellan arbetsenheterna Gemensamma analyser och diskussioner kring resultat, åtgärder och resurser som ett led i att utveckla en självvärderingsstrategi Fortsatt utveckling av den lokala arbetsplanen och mål för de olika ämnena i ett F-9 perspektiv Ökad samverkan kring bedömnings och betygsfrågor såväl inom skolan som tillsammans med andra skolor. Utveckla arbetsformerna än mer så att eleverna blir mer delaktiga i planering och utvärdering Fortsatt arbete med att utveckla och förankra PODB Utveckla samverkan och samarbetet vid övergångar

sid 15 (22) Skolbarnsomsorg Förutsättningar Skolbarnsomsorgen vid Gärdesskolan omfattar fritidshemmet Mullvaden, förskoleklassen Nyckelpigan samt mellanstadieverksamheten Jupiter. Arbetsledare för fritidshe mmen är de biträdande rektorerna med ansvar för F-3. Arbetsledare för mellanstadieverksamheten är biträdande rektor med ansvar för arbetsenheten 4-6. Fritidshemmet ligger på marknivå i skolans lokaler. Detsamma gäller förskoleklassen, som ligger vägg i vägg med fritidshemmet. Fritidshemmet liksom förskoleklassen bildar egna arbetslag. Ett samarbete med fritidshemmen på Olaus Petri skola och Hjorthagens skola har precis inletts. Fritidshemmet har för närvarande öppet mellan 07.00-18.00. De tar också hand om de barn från förskoleklassen som har behov av omsorg före 08.15 och efter 16.30. Det fritidshem som avses i texten är, om inget annat anges, fritidshemmet Mullvaden. I tabellen nedan redovisas förhållandet barn och personal på fritidshemstid efter skoldagens slut. Antal barn Antal heltider 40t/v Antal personal på EM Barn/ personal exl. resurs på EM Andel fritidsped. el motsvarande Mullvaden 1-3 64 4,6 4,5 14,2 90 % Nyckelpigan F 17 2,25 2 8,5 88 % EM =eftermiddag Fritidshemmen har en jämförelsevis hög andel fritidspedagoger.

Styrkor och svagheter skolbarnsomsorg ABCDE sid 16 (22) Styrkor Vår inspektion av Gärdesskolan har visat att fritidshemmen utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: Organisationen är stabil och väl fungerande Fritidshemmet har en god struktur för planering och veckovis uppföljning av verksamheten och Skolverkets allmänna råd används som underlag för planering av verksamheten Personalen är engagerad och ambitiös Andelen fritidspedagoger är hög Fritidshemmet är väl försett med material till barnen Personalen är mån om att barnen har det tryggt och socialt bra Barnen tycker att det finns roliga saker att göra och att det finns ett bra utbud av material Det finns utrymme för lugnare aktiviteter och vila Ett strukturerat samarbete med skolan kring barn i behov av särskilt stöd Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som Gärdesskolans fritidshem delvis brister i. Bland annat följande: Målen kan göras tydligare och mer konkreta och därmed bli lättare att utvärdera Det finns strukturella brister i utvärderingsarbetet Alla föräldrar får inte utvecklingssamtal Det saknas en gemensam plattform för fritidshemsverksamheten på skolan (förskoleklass - fritidshem) Syfte med, och utformning av, skolsamverkan är otydlig Verksamhet Fritidshemsverksamheten vid Gärdesskolan syftar till att skapa en trygg och trivsam verksamhet för barnen. Ledare för fritidshemsverksamheten är biträdande rektor med ansvar för F- 3. Det finns ingen föreståndare på fritidshemmet. Fritidshemspersonalen delar på de arbetsuppgifter som finns och ansvaret syns vara fördelat på ett naturligt sätt utifrån varje persons kompetens. Fritidshemsverksamheten bygger på frivillig basis i den meningen att barnen själva väljer om de vill delta i de aktiviteter som erbjuds. Utbudet och ambitionsnivån är bra och ligger helt i linje med intentionerna i Skolverkets Allmänna råd för fritidshem. Det finns vuxenledda aktiviteter tre dagar i veckan. Det kan till exempel vara bild och form, textil, snickeri, sång och musik, lek & idrott eller drama. En gång i veckan går hela fritidshemmet ut, oftast till en närliggande park och på fredagar har barn och vuxna så kallad mysfredag tillsammans.

sid 17 (22) Lokalen är väl anpassad för fritidshemsverksamhet. Förutsättningar finns både lokal- och materialmässigt till att kunna arbeta med skapande verksamhet. Det finns ett större rum som används till musiklek och drama. Rummets användbarhet är flexibelt och det utnyttjas även till kuddrum. Vill barnen gå undan och ta det lite lugnare finns även rum för det. Fritidshemmet har tillgång till gymnastiksalen en gång i veckan. Under lovdagar då barnen ofta är färre passar fritidshemmen på att göra aktiviteter som de annars inte gör. De kan till exempel besöka kulturhuset, gå på museer, göra längre utflykter m.m. Personalmässiga förutsättningar för att dela barngruppen i mindre grupper och göra olika aktiviteter finns, även om de är begränsade och enligt personalen förutsätter att ingen i personalgruppen är frånvarande. Det är fritidshemmets uppgift att synliggöra det utbud av klubb- och föreningsaktiviteter som finns i såväl närområde som lite längre bort. Fritidsklubben Jupiter, med sin mellanstadieverksamhet, är väl känd av fritidshemsbarnen. I övrigt har fritidshemmet inte några kontakter med föreningslivet i närområdet. Förhoppningsvis kommer kontakterna att utvecklas utifrån att fritidshemmet har anmält sig till ett projekt som innebär att klubbar och föreningsliv får möjlighet att visa upp sin verksamhet för fritidshemsbarnen. Fritidsklubben När barnen slutar på sitt fritidshem kan de börja på Jupiter, som är skolans mellanstadieverksamhet. Avgiften är 600 kronor per månad. I det ingår mellanmål och avgifter till vissa aktiviteter. Barnen är inskrivna i verksamheten. Verksamheten bygger på de inskrivna barnens behov och intressen. Jupiter har för närvarande 52 barn i verksamheten. Den har blivit så populär att det numera finns en kö till den. Den har ett brett utbud av aktiviteter som skapande, rörelse, drama med mera och den riktar sig på ett bra och medvetet sätt till både flickar och pojkar. Den pedagogiska utbildningsnivån på personalen är jämförelsevis hög, med en förskollärare och en fritidspedagog. Personalen arbetar i skolan på förmiddagarna, med skolsamverkan och som assistent till ett barn. Föräldrasamverkan Den vardagliga, naturliga kontakten med föräldrarna fungerar bra. Föräldramöte med alla föräldrar sker varje höst. Genom en enkät har fritidshemmet tagit reda på vad föräldrarna tycker om verksamheten. Det har resulterat i vissa förändringar. Arbetssättet med att ta in föräldrars synpunkter ger en bra återkoppling som är användbar till både planering och utvärdering av verksamheten. Det påbörjade arbetet lovar gott och kan utvecklas för framtiden.

sid 18 (22) I dagsläget genomförs inte utvecklingssamtal med alla föräldrar. Fritidshemmet geno mför samtal när något barn särskilt behöver uppmärksammas, eller när föräldrarna själva så önskar. Det är angeläget att utvecklingssamtalet inte bara fokuseras kring barnens problem utan även kommer till stånd för att följa upp och lyfta fram barnets positiva utveckling. Av den anledningen, och för att stärka föräldrars möjlighet att ha synpunkter på verksamheten, bör fritidshemmet genomföra utvecklingssamtal, antingen egna eller tillsamman med lärarna. Barn i behov av särskilt stöd För närvarande finns en elevassist som följer en elev både i skolan och på fritidshe mmet. Elevassistenten samarbetar med fritidshemspersonalen, klassläraren och en specialpedagog. Samarbetet fungerar på ett bra och strukturerat sätt. Elevassistenten är väl insatt i det åtgärdsprogram som är upprättat för eleven. Som stöd för sitt arbete har elevassistenten, förutom samarbetet med skola och fritidshem, även återkommande handledning med en specialpedagog. I övrigt har fritidshemmet ett bra stöd och samarbete med skolan kring barn i behov av särskilt stöd. Barns inflytande Verksamheten på fritidshemmet erbjuder barnen aktiviteter och material som de är intresserade av. Barnen kan själva välja om de vill delta eller inte, samtidigt som personalen försöker uppmuntra och utmana barnen att prova nya saker. De barn som tillfrågats säger att det finns saker att göra som de tycker om, vilket bidrar till att de kan arbeta självständigt. Strukturen kring barnens delaktighet och möjligheter till påverkan på verksamheten kan dock göras tydligare. Barnens synpunkter kan i högre grad användas som underlag för utvärdering och planering av verksamheten. Normer och värden De barn som blev tillfrågade tycker att de blir väl mottagna på fritidshemmet och att de vuxna lyssnar på dem. De regler som upprättats för trivsel och social samvaro på fritidshemmen är väl förankrade hos barnen. Stämningen på fritidshemmet är god och barnen vet vad som förväntas av dem och vad de kan förvänta sig av de vuxna. I de fall barnen råkar i konflikt med varandra hanteras det på ett medvetet och likartat sätt av fritidshemspersonalen.

sid 19 (22) Samverkan Samverkan mellan fritidshem och skola rör i första hand skoldelen av dagen. Fritidshemspersonalen är schemalagd 200 minuter per person och vecka för skolsamverkan med klass 1-3. Den övriga samverkan består av rastverksamhet, kompissamtal, ele vrådsarbete, ta elever till simundervisningen och utflykter & friluftsdagar. I skolsamverkan med lärarna brukar fritidshemspersonalen komplettera med något praktiskt arbete som anknyter till skolarbetet. Ofta har fritidshemspersonalen barnen i halvklass på fritidshemmet. Skolsamverkan mellan fritidshemspersonalen och klass 1-3 lärarna fungerar väl på det enskilda planet men syftet med skolsamverkan skulle kunna förtydligas. För att inte hamna i traditionella mönster där fritidshemmets del av skolsamverkan hamnar på sidan om den övriga skolverksamheten, skulle fritidshemspersonalen i större utsträckning kunna vara delaktiga i planering och målformulering av skolverksamheten. Fritidshemmet och förskoleklassen bildar egna arbetslag. De ingår inte i något arbetslag tillsammans med klasslärarna. Planeringstid för samverkan mellan fritidshem och skola finns avsatt med 45 min/vecka och 1 dag per termin. Fritidshemmet tar en gång i veckan hand om förskoleklassens barn för att skapa utrymme för den personalen att planera ihop. Någon övergripande gemensam arbetsplan för Mullvaden och Nyckelpigan finns ej. I och med att förskoleklassen även bedriver fritidshemsverksamhet skulle samarbetet med att ta fram en gemensam arbetsplan kunna främja båda verksamheterna. Ett pedagogiskt nätverksarbete för både förskoleklass- och fritidshemspersonal är, i samverkan med Olaus Petri- och Hjorthagens skola, under uppbyggnad. Kompetensutveckling Möjligheten till att gå på fortbildning finns utifrån de önskemål som personalen själva uttrycker. Det saknas dock en tydlig kompetensutvecklingsplan som är kopplad till målen för verksamheten. Målstyrning Arbetet med att planera, genomföra och följa upp den vardagliga, veckovisa pedagogiska verksamheten på fritidshemmen fungerar bra. Det finns även en terminsvis grovplanering samt en mall för vad som ska tas upp när personalen utvärderar sin verksamhet. Fritidshemmet saknar dock en arbetsplan som innehåller konkreta och utvärderingsbara mål. Utvärderingsstrukturen kan utvecklas, med en tydligare koppling till uppsatta mål. Som utvärderingen är utformad idag tenderar den att mer spegla vad som har hänt än att utvärdera mot målen. Det saknas en

sid 20 (22) progression som leder fram till tydliga och konkreta utvecklings- och förbättringsområden. För att bedöma den egna verksamheten är det bra att få en spegling utifrån. En god start på detta är det påbörjade arbetet med att ta in föräldrars synpunkter. Planeringsförutsättningarna för fritidshemsverksamheten är god med tid avsatt för veckovis planering. Varje termin finns tid avsatt för den mer långsiktiga planeringen och utvärdering av verksamheten. Trots vissa brister i arbetet med målformulering och utvärdering håller fritidshemsverksamheten på Mullvaden en god kvalitet med avseende på innehåll och utformning av verksamheten. Detta kan bero på andelen fritidspedagoger och personalens ambition och engagemang.

sid 21 (22) Områden att utveckla för skolbarnsomsorgen För att fritidshemmet bättre skall uppfylla målen bör följande utvecklingsområden prioriteras: Målen för fritidshemsverksamheten kan göras tydligare och mer konkreta och därmed bli lättare att utvärdera Strukturen för den långsiktiga utvärderingen kan utvecklas Utvecklingssamtal bör genomföras med alla föräldrar Utarbeta en gemensam plattform för fritidshemsverksamheten på skolan (förskoleklass - fritidshem) Syftet med skolsamverkan bör tydliggöras Till sist Gärdesskolan är en väl fungerande och stabil skola. Elever och personal trivs och utför ett gott arbete. För att Gärdesskolan ska utvecklas till en mer mål- och resultatstyrd skola som har sin utgångspunkt i de olika styrdokumenten är det viktigt att vissa erfarenheter och utgångspunkter för lärarnas praktik utmanas och ifrågasätts. Skolan har genom sin organisation, sina elever, sin personal och sin ledning mycket goda förutsättningar för att ytterligare driva skolutvecklingsfrågor och vi ser fram emot nästa inspektionsbesök.

Bilaga SKOLANS RESULTAT I SIFFROR ABCDE sid 22 (22) Stockholmsprovet, år 3, 2004. Matematik och svenska, andel elever som uppnått kravnivån på samtliga delar Ämne Andel år 3 Antal elever Matematik 96% 48 Svenska Nationella prov, andel elever som uppnått målen år 5 2004 Ämne Andel elever Antal elever Matematik 94% 74 Svenska 90% 74 Engelska 90% 74 Stockholmsprovet, år 7, 2004 Matematik och svenska, andel elever som uppnått kravnivån på samtliga delar Ämne Andel elever Antal elever Matematik 82% 197 Engelska 85% 197 Nationella prov, år 9 2004. Andel elever som uppnått kravnivå i Ämne Andel elever Antal elever Engelska 100% 169 Svenska 169 Matematik 98% 169 Betyg för elever år 8 vt 2003/ år 9 vt 2004 Ämne ÄEG % G % VG % MVG % Antal elever Matematik 1/3 45/38 34/21 20/38 164/169 Svenska 2/1 29/14 52/48 17/37 162/169 Sva 0/0 0/0 100/0 0/0 2/0 Engelska 1/0 31/18 38/44 30/38 164/169 SO 1/7 25/14 45/32 29/47 164/169 Bild 1/1 26/12 56/52 17/35 164/169 NO 2/8 35/26 57/44 6/22 59/50 Biologi 1/6 38/25 28/30 33/39 89/121 Fysik 1/4 47/32 26/29 26/35 101/121