Lokal arbetsplan läsår 2017/2018

Lokal arbetsplan läsår 2017/2018 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 33. Förskoleexp. Brådrudsvägen 2 fax org nr 212000-1843 686 80 Sunne 686 80 Sunne

2 (11) Innehåll Presentation av förskolan 3 Förskolan Bäcken 3 Vision för förskolan Sunne kommun 4 Värdeord som genomsyrar förskolans verksamhet 4 Kunskapsutveckling 4 Vad/ hur kännetecknar undervisningen 4 Tillgänglig lärmiljö 5 Vad/ hur kännetecknar undervisningen 5 Ledarskap 6 Vad/ hur kännetecknar undervisningen 6 Det här innebär på vår förskola 6 Bäckens pedagogiska planering 6

3 (11) Presentation av förskolan Förskolan Bäcken Förskolan Bäcken ligger i Bäckalund, ca 15 kilometer nordöst om Sunne, med nära till natur, skola, gymnastiksal och fotbollsplan. Förskolan har en avdelning med barn i åldrarna 1-5 år. Vi arbetar för att vara nära och delaktiga i barnens lek och vi tycker att det är viktigt att se till barnens behov och intressen i utformandet av vår verksamhet. Vi anser att utevistelse är viktigt för barnens hälsa, vi är ute varje dag och vårt mål är att varje vecka gå till skogen och använda oss av dess möjligheter till lek och lärande.

4 (11) Vision för förskolan, Sunne kommun Alla barn i Sunne ska utvecklas till sin fulla potential Värdeord som genomsyrar förskolans verksamhet: Respekt - Utveckling - Professionalism Kunskapsutveckling Huvudmannen ser att ett systematiskt kvalitetsarbete inom de tre områdena kunskapsutveckling, tillgänglig lärmiljö och ledarskap på både lång och kort sikt är nödvändiga för att styra och utveckla utbildningen i Sunne kommun. Våra förskolor ska ge alla barn de kunskaper som krävs för att ge ett livslångt lärande. Förskola/Skola ska kännetecknas av en röd tråd från förskola till vuxenutbildning. Barnets utveckling och lärande kan följas i den egna portfolion som finns på Office 365. Varje barn har en egen inloggning, detta gör att vårdnadshavare och barn även kan se portfolion i hemmet. Portfolion är uppdelad i sex områden: Social utveckling, rörelse/ motorik, matematik, språkutveckling, naturkunskap/teknik och barns inflytande. Detta kommer vara barnets dokumentation som följer barnet från förskola till högstadiet. Möjligheten att känna sig trygg är en förutsättning för en god arbetsmiljö. Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att miljön präglas av tillgänglighet, trygghet, inkludering och studiero. Förskolan ska tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt med syftet att synliggöra och kritiskt granska de normer som ligger till grund för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vad/Hur kännetecknar undervisningen? Allt lärande ska utgå från barnets starka sidor. Undervisningen ska grundas på det systematiska kvalitetsarbetet planering, uppföljning, utvärdering och utveckling. Förskolans miljö ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet. Ett medvetet bruk av leken ska prägla verksamheten där varje barns utveckling och lärande främjas. För att möta och utmana alla barns lärande ska förskolan medvetet arbeta med skapande verksamhet. Läsåret 17/18 kommer naturvenskap att vara i fokus. Förskolan arbetar med metoder som Babblarna och Fonomix utifrån kommunens handlingsplan för läs och skrivutveckling. Språkgruppen och Matematikgruppen möjliggör ett kollegialt lärande.

5 (11) Förskolan ska arbeta medvetet med matematik i vardagen. Förskolans miljö ska utmana till problemlösningar och utveckla den matematiska förmågan. Tillgänglig lärmiljö Tillgänglig lärmiljö innebär uppföljning av arbetet med trygghet, trivsel och arbetsro, stärka nyanländas lärande samt delaktighet i utvecklingen av undervisningen. Det innebär även att undervisningen ska vara stimulerande, inkluderande och tillgänglig för samtliga elever. Möjligheten att känna sig trygg är en förutsättning för en god arbetsmiljö. Förskolan ska tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt med syftet att synliggöra och kritiskt granska de normer som ligger till grund för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Som attraktiv skolkommun ska alla ha ett välkomnande bemötande och förhållningssätt. Vad/Hur kännetecknar undervisningen? Den sociala gemenskapen på förskolan och arbetet med värdegrunden ska tydliggöras i det aktiva arbetet mot diskriminering och plan mot kränkande behandling. Lärmiljön ska utgå från det kompetenta barnet och stimulera barnet i dess utveckling och lärande. Överlämningar av barn till förskoleklass sker vid överlämningskonferenser i slutet av vårterminen det året barnet fyller 6 år. Vid överlämningskonferensen deltar mottagande skolas elevhälsa, rektor, mentor och fritidshem. Avlämnande pedagog, förskolechef och specialpedagog deltar från förskolan organisation. Förskolan i samverkan med vårdnadshavare skriver överlämningsdokument som beskriver barnets starka sidor och behov. Överlämningar sker om barnet byter förskola eller kommun. Stödfunktioner som finns inom förskolans verksamhet är barnhälsoteam, specialpedagog och språkoch talpedagog. Samtliga förskoleverksamheter har barnkonferenser kontinuerligt under året för att följa barnens lärprocesser och sätta in olika former av stöd där behov finns. Förskolans undervisning ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. I samarbete med hemmet ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska ges möjlighet att utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans verksamhet ska utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov. Från och med hösten 2016 kommer alla förskolor att ingå i projektet Trivselpatrullen. Den syftar till värdegrundsarbete och ökad medvetenhet kring rörelse och utomhuspedagogik.

6 (11) Ledarskap Ledarskap innebär utveckling av lärares ledarskap i verksamheten och vidare av undervisningen, som i sin tur ska leda till att barnen ska känna nyfikenhet att lära nytt samt att de vill och kan ta större ansvar för sitt eget lärande med stigande ålder. Vad/Hur kännetecknar undervisningen? Förskolan ska arbeta tematiskt för att skapa förutsättningar för meningsfullt lärande utifrån läroplan. Lärare och vårdnadshavare ska samarbeta för barnets bästa. Pedagogerna ska leda undervisning genom ett medvetet förhållningssätt och en aktiv interaktion. Alla verksamheter ska systematiskt följa upp, utvärdera och utveckla den egna verksamheten. Förskolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Reflektionsprotokoll ska användas för att följa upp pedagogiska planeringar och dessa ska delges förskolechef kontinuerligt minst en gång per månad. Som attraktiv skolkommun ska alla ha ett välkomnande bemötande och förhållningssätt. Som lärare har man ansvar för den egna såväl som den kollegiala utvecklingen. Det här innebär på vår förskola: Lpfö 98, reviderad 2010 Utveckling och lärande språk Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

7 (11) Hur: Vi ska i de olika grupperna ha planerade aktiviteter där språket är i fokus. Vi kommer bl.a. att använda språkmaterial såsom Fonomix, Babblarna och Före Bornholmsmodellen. Vårt upplägg för att nå dessa mål är att vi har delat upp barngruppen i tre grupper. Alla grupperna kommer att få möjlighet till högläsning en eller flera gånger varje dag i sina grupper. Barnen är med och väljer böcker. Under hela dagen sker spontana och planerade högläsningsstunder med enstaka barn. Syftet är att möta barns olika behov av högläsning. Högläsningen kommer inte enbart bestå av sagoböcker, utan också av faktaböcker, dikter och serier. Detta för att påvisa för barnen att det finns olika sorters berättelser. En scen har byggts på förskolan, för att kunna inspirera till både spontana och planerade berättarstunder. Teater, dockteater och uppträdanden allt utefter barnens intressen. Vi tänker att detta kan stärka barnen, genom att våga synas och höras. Samverkan med hemmet kommer ske genom att barnen får ta med en favoritberättelse hemifrån, antingen att berätta själva eller tillsammans med en vuxen. Barnen kommer att erbjudas olika sorters berättelser, vi kommer att vara uppmärksamma på vad som fångar deras intressen och utveckla arbetet därifrån. Vi ska i olika gruppkonstellationer lyfta fram varandras förmågor. Vi ska också belysa värdet av att barn kan hjälpa barn. Olika påsar med bland annat sånger, dikter, rim och ramsor kommer att användas dagligen. Även språkpåsar med olika ljud, tex V-påsen. Vi kommer använda oss av olika digitala verktyg, bland annat till att spela in barnens olika berättande. Att spela in en teater till exempel, detta för att de ska kunna se sitt eget framträdande och för att kunna visa andra. I arbetet med berättandet vill vi väcka barnens intressen och nyfikenhet. Barnen ska då ges förutsättningar till att ta reda på det de inte redan vet. Detta genom att vi pedagoger tillhandahåller verktyg såsom Ipad, böcker eller att fråga sina kompisar. I konfliktsituationer kommer vi pedagoger att hjälpa barnen att komma fram till lösningar, detta genom att de pratar/kommunicerar med varandra. Vi tror på det kompetenta barnet. Vi som pedagoger kommer att utmana och stötta barnen, till att utveckla sina förmågor. I Före Bornholmsmodellen ingår bland annat att inspirera barnen till att börja lekskriva och lekläsa. Syfte: Språket är en förutsättning för att: utveckla sin identitet, att förstå varandra, att kunna förmedla och utveckla kunskap. Vi behöver språket för att uttrycka våra känslor och våra fantasier. För att förstärka våra känslor och uttryck använder vi vårt kroppsspråk, tex ansiktsuttryck, gester och tonfall. Språket är en förutsättning för att vara delaktig i ett sammanhang. Vi vill ge barnen de språkverktyg de behöver för att kunna kommunicera och samspela med andra. Genom språket och berättelser så kan barnen leva sig in i en annan människas tankar, avsikter och känslor. Detta gör att vi kan förstå varandra bättre.

8 (11) Ansvariga medarbetare: Kristina Lindblom, Moa Sandin, Elin Gustavsson Utveckling och lärande matematik Lpfö 98, reviderad 2010 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning, och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, Hur: En gång i veckan kommer de tre grupperna ha styrda matteaktviteter. Vi kommer bland annat att använda oss av arbetsmetoden Matte på burk till dessa aktiviteter. En av matteaktiviteterna kommer under längre tid vara återkommande, för att lättare kunna se en progression hos varje enskild individ. Vi ska utforska begreppen längd, vikt, geometriska former, antal, jämförelseord m.m bland annat genom att använda naturmaterial, se oss runt i vår omgivning och upptäcka vad av detta som finns runt oss. Vi ska bekanta oss med ordet sortera. Då ska vi sortera saker som vi använder oss utav i vardagen. T.ex. skor, leksaker, saker vi hittar i skogen eller oss själva genom att t.ex. ställa oss i ett led beroende på vår längd. Vi ska på utflykter inom vår närmiljö och gå på matematikjakt. Det kan t.ex. vara att leta efter former eller färger. Vi väver in matematik i vardagliga sysslor och lägger stor vikt i att benämna det vi lär oss och att det är matematik. Exempel är; vid matbordet då vi lägger 3 potatisar på tallriken, i hallen när vi ska gå ut då vi letar efter mössan som ligger uppe på hyllan, när vi är vi skötbordet/pallen vid handfatet och vi går upp/ned från skötbordet/pallen vid handfatet. Vi pedagoger ska tillsammans med barnen ta på oss våra matematik-glasögon. Vi kommer att använda oss av mattesagor, sånger och ramsor. Detta för att matematik även finns i olika sorters berättelser. Vi kommer att gå till gympasalen minst en gång i månaden, där finns många möjligheter att träna matematiska begrepp, träna sin rums- och kroppsuppfattning. På vår utegård finns möjlighet att använda vår våg och mätsticka samt mycket material att använda för att mäta volym på olika sätt. Syfte: Vi vill att barnen ska få möjlighet att ta del av matematikens värld. De ska få tillfällen att se, känna och uppleva begreppet matematik med hela sig. De ska i sin allra närmaste närmiljö upptäcka och utforska matematik. I vårt temaarbete med olika berättelser kommer vi att stöta på många händelser som behöver

9 (11) matematiska lösningar. Vi kommer stöta på matematiska begrepp. I en dikt finns tex en rytm och den kan handla om tid. Ansvariga medarbetare: Kristina, Elin och Moa Lpfö 98, reviderad 2010 Utveckling och lärande naturvetenskap och teknik Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, Hur: Vår närmiljö erbjuder stora möjligheter att utforska naturen, då vi har nära till skog och mark. Vi skapar en naturruta i skogen, detta för att kunna observera och analysera olika växter och djur. I naturrutan kan man också studera de olika årstiderna. Vi går till bäcken för att även observera och följa vattnets olika tillstånd, så som is och flytande osv. Vattnets kretslopp. Under hösten kommer vi att ha ett litet låsprojekt eftersom barnen visat intresse för olika sorters lås. Barnen ska få möjlighet att konstruera och bygga saker med olika sorters material, bland annat naturmaterial. Vi som pedagoger kommer att finnas med som stöttning när barnen provar sig fram till olika lösningar. Vi kommer även använda oss av vår utemiljö för att utforska de olika fysiska lagarna. Så som rutschkana, gungbräda och gungor. Vi tänker konstruera en balansbana tillsammans med barnen. Syfte: Vi vill att barnen ska få kunskap om naturens olika kretslopp och om vad som finns i deras närmiljö. Vi vill väcka nyfikenheten och lusten till att vilja lära sig mer om sin närmiljö i alla våra fyra årstider. I vårt temaarbete ska vi även utforska naturkunskap och teknik genom olika sorters berättelser, det kan vara allt ifrån en faktatext om hästar till en saga som beskriver skogens djur.

Ansvariga medarbetare: Kristina, Moa, Elin. Sida 10 (11)

11 (11)