E =Före=* =Under=* =EAer=* Indikatorer Uppdraget har genomförts av Splitvision Research på uppdrag av GRvux Mars 2016
Indikatorer SAM 3.0 Innehållsförteckning KAPITEL 1 UPPLÄGGET RUNT INDIKATORERNA... 3 1.1 KORT OM SAM 3.0... 4 1.2 EN GOD RESULTATKULTUR... 4 1.3 HUR INDIKATORERNA HAR TAGITS FRAM... 6 GRUNDEN BYGGER PÅ ELEVENS RESA... 6 IDENTIFIERA ELEVRESOR OCH AVGÖRANDE ÖGONBLICK FÖR ATT KUNNA SKAPA INDIKATORER... 7 RESULTAT PRESENTERAS PÅ EN AGGREGERAD NIVÅ... 9 ELEVENS RESA BESKRIVS MED HJÄLP AV VERKSAMHETSDATA OCH ELEVDATA... 9 1.4 TVÅ INDIKATORER OCH ETT FÖRDJUPNINGSMÄTOMRÅDE... 10 RESULTAT- OCH VERKSAMHETSINDIKATORER (R- INDIKATORER)... 10 KVALITETS- OCH SIGNALINDIKATORER (K- INDIKATORER)... 11 FÖRDJUPNINGSMÄTOMRÅDEN... 11 1.5 EN INDIKATOR ÄR ALDRIG ENSAM... 12 1.6 MÅNGA INTRESSENTER... 13 VILKA INDIKATORER ÄR FÖR VILKA INTRESSENTER?... 14 KAPITEL 2 INDIKATORER FÖRE, UNDER OCH EFTER STUDIER... 15 2.1 R- OCH K- INDIKATORER OCH FÖRDJUPNINGSMÄTOMRÅDEN FÖRE, UNDER OCH EFTER STUDIER... 16 ORDNINGEN I TABELLERNA... 16 INNEHÅLLET I TABELLERNA... 16 - INDIKATORER FÖR PLANERING AV UTBILDNING OCH PLANERAT KURSUTBUD -... 17 - BAKGRUNDSUPPGIFTER -... 17 - INDIKATORER FÖRE STUDIER -... 18 - INDIKATORER UNDER STUDIER -... 21 - INDIKATORER EFTER STUDIER -... 31 - EVENTUELLT FRAMTIDA INDIKATORER OCH FÖRDJUPNINGSMÄTOMRÅDEN -... 34 KAPITEL 3 NÄSTA STEG... 35 3.1 VISUALISERA OCH SKAPA DATABAS... 36 3.2 SKAPA ARBETSGRUPPER SOM ARBETAR MED INDIKATORERNA... 36 3.3 SÄTT MÄTBARA GRÄNSVÄRDEN FÖR VARJE INDIKATOR... 37 3.4 GENOMFÖR GEMENSAMMA UNDERSÖKNINGAR... 37 3.5 SKAPA TILLFÄLLEN FÖR GEMENSAM REFLEKTION OCH DISKUSSION RUNT RESULTAT38 OM SPLITVISION RESEARCH..39-2-
Indikatorer SAM 3.0 Kapitel 1 KAPITEL 1 Kapitel 1 Upplägget runt indikatorerna - 3-
Indikatorer SAM 3.0 Kapitel 1 1.1 Kort om SAM 3.0 Målet med SAM är bland annat att: skapa ett sammanhängande undersökningssystem gällande elev- och verksamhetsdata för hela Göteborgsregionen lägga en grund för en god resultatkultur kunna följa elevens process genom studierna, flödesbaserat (före, under och efter studierna), och med detta kunna nå kunskap och insikt om kvaliteten i erbjudna ar och verksamheter man med hjälp av ovan nämnda delar ska kunna utveckla kvaliteten på arna för eleverna kunna erhålla kvalitetssäkrad in- och utdata som är jämförbar och tillgänglig för alla över tid begränsa antalet undersökningar som görs riktade till eleverna för att på så sätt kunna höja svarsfrekvensen för de undersökningar som görs En viktig del i en god resultatkultur och ett sammanhållande undersökningssystem är att fokus ligger på elevens upplevelser. SAM 3.0 har gjort en avgränsning att initialt enbart omfatta yrkesinriktade kurser inom ramen för statens satsning på yrkesvux, men är också tänkt att kunna omfatta samtliga skolformer i framtiden. 1.2 En god resultatkultur En grundläggande del i en god resultatkultur är att data finns tillgängliga för alla och att det över professionsgränser förs en diskussion om vad ett resultat kan betyda. Det handlar också om att ge möjligheter att jämföra resultat vid analys och vidareutveckling (nationellt, regionalt, kommunalt, mellan sanordnare och skolor). Med detta angreppssätt skapas en kultur där resultatet sätts i fokus. Kultur kommer ifrån latinets cultura som betyder odla. Något man odlar måste man vårda och ta hand om för att det ska växa och leva vidare. Det kräver också att man styr hur man önskar att det ska växa. Genom att dela erfarenheter, kunskaper och värderingar över tid skapas en kultur. Kulturen förs vidare genom att det skapas en gemensam historia och gemensamma berättelser. En god resultatkultur skapas därmed genom att över professionsgränser aktivt och kontinuerligt arbeta med resultat. Det kan exempelvis göras genom att skapa olika fora där resultat diskuteras i syfte att få till verksamhetsutveckling. - 4-
Indikatorer SAM 3.0 Kapitel 1 Spridning*av*den*gemensamma*(delade)* förståelsen*genom*a?*diskutera*och* utveckla*resonemang*och*tolkningar*** Startar*med*gemensam* *(delad)*förståelse* Göteborgsregionen* Tar*fram*lösningar*och* förbä?ringar*uefrån*den* gemensamma*bilden* Spridning*av*den*gemensamma* (delade)*förståelsen*genom*a?* diskutera*och*utveckla*resonemang*och* tolkningar** Illustration 1:1. Illustration över skapandet av en god resultatkultur.??? Läser*rapporter*och*dokument*i*sin* ensamhet.*de?a*skapar*olika*bilder* av*situaaonen.* Tar*fram*lösningar*och*förbä?ringar* uafrån*den*egna*bilden.** Illustration 1:2. Illustration över skapandet av motsatsen till en god resultatkultur. - 5-
Indikatorer SAM 3.0 Kapitel 1 1.3 Hur indikatorerna har tagits fram Föreslagna indikatorer som presenteras i denna rapport har tagits fram utifrån de behov av data, uppgifter och insikter som framkom i djupintervjuer gjorda i målgruppsundersökningen för SAM 3.0- projektet 1. I målgruppsundersökningen intervjuades 66 elever samt 37 nyckelpersoner inom yrkesvuxens verksamhet i Göteborgsregionens 13 kommuner. Utöver målgruppsundersökningen har vi även i dokumenterad form tagit del av de indikatorer och mätområden som kommunerna i Göteborgsregionen själva använder sig av. De indikatorer som har valts ut och det sätt som vi har valt att presentera dem på har också gjorts utifrån våra erfarenheter av att under mer än 10 år arbeta med uppföljning av vuxen. Indikatorerna och mätområdena är valda och framtagna för att passa yrkesvux, men upplägget är utformat så att det med små justeringar ska kunna omfatta vuxenens samtliga skolformer. Indikatorerna har valts ut utifrån att de ska: Vara enkla att förstå. Man ska kunna förstå vad en indikator mäter. Finns det risk att mätdata kan missförstås används de inte som indikatorer. Väcka engagemang och intresse. Eftersträvansvärt är om indikatorerna skapar intresse och uppmanar till handling för verksamhetsansvariga och politiker. Indikera förändringar. Det är en fördel om indikatorerna är tillräckligt känsligt utformade så att de kan visa på förändringar som sker. Vara relevanta. Indikatorerna som valts ut avser relevanta uppgifter för att kunna förstå elevens resa, alternativt för er att kunna följa verksamheten. Det är fördelaktigt att välja ett fåtal indikatorer som följer före, under och efter elevernas studier. Vara möjliga att mäta återkommande, från år till år. Grunden bygger på elevens resa Grunden vid framtagning av indikatorerna bygger på elevens resa genom studierna. För eleverna handlar det om en process (före, under och efter studierna), där hela processen räknas. Det handlar också om ett helhetstänk utifrån serviceekologi 2 där: bemötande av eleverna i varje mötespunkt är viktig erbjudandet av tjänster och stödfunktioner till eleverna genomgående är relevant 1 Resultat från Målgruppsundersökning 2016 (Splitvision Research AB). 2 Serviceekologi innebär att samspelet mellan kundens efterfrågan på och leverantörens utbud av service och tjänster ses ur ett helhetsperspektiv. - 6-
Indikatorer SAM 3.0 Kapitel 1 Före Under Efter Bemötande Helhet Relevans Illustration 1:3. Illustration över elevens perspektiv utifrån process och serviceekologi. Identifiera elevresor och avgörande ögonblick för att kunna skapa indikatorer Med utgångspunkt från målgruppsstudien har vi identifierat de vanligaste scenarierna, elevresorna. Utifrån de här scenarierna har vi fastställt vilka data som behövs och vilka frågor som behöver ställas för att kunna illustrera berättelserna och ge svar. När vi har tagit fram indikatorerna har vi även haft med oss elevernas avgörande ögonblick (critical moments). En elevresa kan exempelvis illustreras som nedan två illustrationer visar. - 7-
Indikatorer SAM 3.0 Kapitel 1 Elevens*berä<elser*=*Scenario*=*Ian* =Före=* =Under=* =EBer=*!** " #* $* %* & ' ( )* * Ian har arbetat som mekaniker i sitt hemland. Han har läst SFI, men pratar för dålig svenska för att få arbete. Han funderar på hur han ska komma in i det svenska samhället. Han behöver praktisera svenska. Ian funderar på om att läsa till busschaufför vore något för honom. Han är ju duktig på bussar och gillar det sociala. Undrar vad som krävs för att läsa? Ian går in på grvux.se för att se om det finns någon han skulle kunna läsa. Han har inte pratat med någon om sina tankar kring en före det att ansökningen görs. Ian skickar iväg en ansökan gällande om busschaufför. Jippi! Ian får besked om att han blir antagen (kallad till stormöte). Ian sätter sig i skolbänken igen. Han tycker att det är mycket att lära sig. Ian har en bra relation med sina lärare. Han får mycket bra feedback från dem. Ian är ute på praktik han får köra buss. En praktikplats som han har fått tag på genom att själv kontakta en person som han fick uppgifter om från sin lärare. Ian går färdigt en. Han tar betyg. Ian får arbete som busschaufför direkt efter en. Illustration 1:4. Illustration gällande arketypen Ians elevresa. Elevens'berä+elser','Scenario','Simone',Före,',Under,',E7er,'!'' " #' $' %' & ' ( )' * Simone läser SFI. Innan hon kom till Sverige arbetade hon med cateringverksamhet. Hon vet inte riktigt hur hon ska kunna komma ut i arbetslivet ingen annan hon känner har jobb. Simone träffar en studie- och yrkesvägledare för att prata om framtiden. Vägledaren undrar om inte bagare skulle kunna vara något för Simone. Simone funderar på det vägledaren sa och tänker att denna med praktik kan leda till arbete för henne. Simone går in på grvux.se för att söka efter bagaren som vägledaren berättade om för henne. Simone skickar iväg en ansökan gällande om bagare. För säkerhets skull letar hon fram ytterligare en som hon söker i andra hand. Ja, vad roligt! Simone får besked om att hon blir antagen till bagaren (kallad till stormöte). Simone påbörjar en. Hon tycker att det är nervöst att börja studera igen det här är annorlunda jämfört med SFI. Simone tycker om blandningen av teori och praktik. Simone praktiserar på ett bageri i närheten av skolan. Simone går färdigt en. Hon tar betyg. Simone får arbete som bagare på det ställe hon praktiserade på. Illustration 1:5. Illustration gällande arketypen Simones elevresa. - 8-
Indikatorer SAM 3.0 Kapitel 1 Resultat presenteras på en aggregerad nivå Indikatorerna bygger på att man samlar in data utifrån varje enskild individs resa (före, under och efter studier inom yrkesvux). Men resultatet presenteras alltid på en aggregerad nivå. Det är inte tänkt att presenteras på en enskild individs nivå. Illustration 1:6 Illustration som visar att resultat alltid presenteras på en aggregerad nivå. Elevens resa beskrivs med hjälp av verksamhetsdata och elevdata Informationen som elevernas resa byggs upp av samlas in i form av verksamhetsdata (data som finns i verksamhetssystemet Alvis) och elevdata (data som samlas in eller hämtas från studieplanen och elevundersökningar). Elevundersökningarna omfattas av: Effektenkäten som görs för Skolverkets räkning när det gäller yrkesvux med de kompletteringar som gjorts för GRs kommuner (föremätning, E1 och eftermätning, E2). Den studerandeprocessundersökning som Arbetsmarknad och vuxen i Göteborgs Stad använder istället för de brukarenkäter eller nöjdkundundersökningar som genomförs i många kommuner. - 9-
Indikatorer SAM 3.0 Kapitel 1 En lägesundersökning i form av kort sms- enkät som ger en indikation på hur kvaliteten i studierna är just nu (grön, gul eller röd flagg). Tanken är att den genomförs tre gånger per termin under tiden eleven studerar (en gång när 20% av studierna är avklarade, en gång när 50% är avklarade och en gång när 70% av studierna är avklarade). Avbrottsundersökning Hantering av klagomål Praktikuppföljning 1.4 Två indikatorer och ett fördjupningsmätområde Det finns 37 indikatorsområden som visar på verksamhetens resultat och kvalitet. Varje indikator kan bestå av en eller flera mätdata. Nämnda indikatorsområden utgörs av: en grupp med 18 indikatorsområden som visar på verksamhetens resultat, volym och genomströmning (R- indikatorer) en grupp med 19 indikatorsområden som visar på kvalitet och verksamhetsprocesser (K- indikatorer) Till ovanstående indikatorer finns 29 mätområden (fördjupningsmätområden) kopplade som har till syfte att ge en djupare och mer nyanserad bild av respektive indikators mätpunkt. Resultat- och verksamhetsindikatorer (R- indikatorer) Dessa indikatorer är valda utifrån att de ska ge en indikation på verksamhetens storlek och omfattning. Visar på resultat, volym och genomströmning. Resultat:*och*verksamhetsindikatorer*(R:indikatorer)* -Planering av utbud- -Före- -Under- -Efter- Planerat kursutbud Besök i kurskatalog Vägledning Studieplan Söktryck Antagna Kommer till kursstart Studerar Studieplan uppdaterad Praktik Betyg/examen Sysselsättning Måluppfyllelse Personlig utveckling Demokrati Ej antagna Kommer inte till kursstart/tidigt avbrott Avbrott Illustration 1:7. Illustration över resultat- och verksamhetsindikatorer (R-indikatorer). - 10-
Indikatorer SAM 3.0 Kapitel 1 Kvalitets- och signalindikatorer (K- indikatorer) Dessa indikatorer är valda utifrån att de ska ge en indikation på kvalitet och att verksamhetsprocessen fungerar. Kvalitets- och signalindikatorer ska även indikera avvikelser. Arbetar man med Lean, kan man koppla kvalitets- och signalindikatorerna till sin dagliga dashboard 3 för att på så sätt kunna se var det inte flyter på någonstans. Kvalitets:*och*signalindikatorer*(K:indikatorer)* -Före- -Under- -Efter- Matchning Vägledning Nöjdhet Komplettering av ansökning Stöd under studierna Grön, gul eller röd flagg 1 Progression (lärandeutveckling) Klagomål Grön, gul eller röd flagg 2 Återkoppling från lärare Trivsel/ trygghet Relevant praktik Grön, gul eller röd flagg 3 F/Ej examen Omläsare NPS Marknadens bedömning #!! "! Tidigt avbrott Kursbyte Avbrott Illustration 1:8. Illustration över kvalitets- och signalindikatorer (K-indikatorer). Fördjupningsmätområden Fördjupningsmätområden ger insikter och förståelse om elevernas beteende. Tanken med dessa data är att de ska ge indikatorerna en fördjupande förklaringsdimension. De utgörs av: Bakgrundsuppgifter, det vill säga data som i en undersökning används för att beskriva målgruppen (ofta demografiska uppgifter), exempelvis ålder, kön, bostadsort och s- och arbetserfarenhet Följdfrågor till indikatorsfrågor eller andra fördjupningsmätområdesfrågor Fördjupningsfrågor, det vill säga frågor som berör ett område som inte har någon indikatorsfråga 3 En digital sida där olika uppgifter samlats i syfte att ge en överblick. - 11-
Indikatorer SAM 3.0 Kapitel 1 Fördjupningsmätområden2 2elevprocesser2 -Före- -Under- -Efter- Marknadsföring - Vad var det som gjorde att du sökte en (triggern)? - Skulle du rekommendera läst inom yrkesvux? Fakta om eleverna (bakgrundsuppgifter) - Ålder - Kön - Folkbokföringskommun vid: ansökan, under studier och efter studier - Geografiskt område vid födseln - Modersmål Antagna - Per priokod, kurskod, studieform, SUN-kod, - Antal behöriga antagna Finansieringsform - Huvudsaklig finansiering av studierna Kommer till kursstart - Unika elever i studier per skolform, kurs och Uteblir från kursstart - Avbrottsorsak samt andel återbud Klagomål - Återkoppling på klagomål - Åtgärdade klagomål - uppger att deras synpunkter har tagits omhand under en - uppger att skolans personal lyssnar på deras ev synpunkter eller klagomål Grön, gul eller röd flagg, omgång 2 - Varför grön, gul eller röd flagg? - Ander röda ar, där försök till åtgärder gjorts Sysselsättning efter studier - Arbetar eller studerar du i samma yrkesområde som en? - Åter till samma arbetsplats - Nya arbetsuppgifter - Kommun du arbetar i Måluppfyllelse - Syfte med studier + huvudsaklig sysselsättning efter avslutade studier - Studiernas betydelse för att få arbete/ när det gäller studier efter yrkesvux/ när det gäller motivation att studera vidare Matchning - Läser du hos den UBA / den studieform du önskar - Hur hörde du talas om vuxenen? Vägledning - I vilken kommun var du i kontakt med vägledare? - Vilken profession träffade du? Studieplan - Antal upprättade digitala studieplaner Söktryck - Söktryck per /bransch/skola/kommun - Antal unika ansökningar Situationen före studier - Huvudsaklig sysselsättning före studier - Var du anställd med risk för för att bli uppsagd eller varslad? - Syfte med studierna Tidigare yrkeserfarenheter - Tidigare yrkeserfarenhet - Verksamt yrkesområde före studier Tidigare serfarenheter - Tidigare studier inom vuxenens skolformer - Antal studerade terminer inom vuxenens skolformer - Gymnasiekompetens före studier samt linje Uppdaterad studieplan - Antal, andel studieplaner - Nytta av sin studieplan Stöd under studierna - Tillräckligt med språkstödsundervisning för att klara en - Vikten av språkstödsundervisning - Lärare är bra på att förklara när eleverna inte förstår /att motivera elever att studera/ att förklara vad som krävs för att få specifika betyg/ att förklara vad som krävs för att få bra omdöme - Finns någon bland skolans personal som eleverna kan vända sig till om de har problem med sin studiesituation? - Andel elever med funktionshinder som uppger att de får den hjälp de behöver från skolan för att kunna klara av sina studier Grön, gul eller röd flagg, omgång 1 - Varför grön, gul eller röd flagg? - Ander röda ar, där försök till åtgärder gjorts Progression (lärandeutveckling) - Nöjda med sina egna prestationer - Nöjda med sin Återkoppling och stöd från lärare - uppger att de är nöjda med det stöd de har fått från lärarna för att kunna nå sina mål Trivsel och trygghet - Har blivit illa behandlade under det senaste halvåret - Får vara med och påverka hur undervisningen ska läggas upp - Skolans personal lyssnar på era synpunkter eller klagomål - Kan studera utan att bli störda Praktik - Har haft praktik - Hjälpt dem i lärandet - Tillämpning av kunskaper - Möjlighet att prata svenska under praktiken (språkintroduktion) - Har fått referens - Har fått arbete Grön, gul eller röd flagg, omgång 3 - Varför grön, gul eller röd flagg? - Ander röda ar, där försök till åtgärder gjorts Avbrott - Per skolform och kurs - Alternativ sysselsättning - Väljer att gå tillbaka till studier Delaktighet och demokrati - Med studierna har eleverna fått lättare att förstå hur samhället förändras och fungerar/ kan de lättare delta i aktiviteter eller möten Rekommendera studierna (NPS) - Rekommenderar läst inom yrkesvux Betyg/examen - Slutfört - Intyg/diplom OBS! Alla underfrågor är inte med på denna bild. Illustration 1:9. Illustration över födjupningsmätområden elevprocesser. 1.5 En indikator är aldrig ensam En indikator (oberoende av om det är en R- eller K- indikator) är satt att indikera situationen för ett område. Den ingår oftast i ett mätområde, en serie av mätdata, där indikatorn behöver analyseras i relation till hela mätserien (oberoende av om det är elevdata eller verksamhetsdata). Exempelvis behöver söktryck tolkas i relation till antal besök på webbplatsen, antal/andel elever som antas och antal/andel elever som kommer till kursstart. - 12-
Indikatorer SAM 3.0 Kapitel 1 1.6 Många intressenter I målgruppsstudien har vi kunnat se att det finns många som är intresserade av att få data, kunskaper och insikter om hur situationen ser ut för eleverna, se illustration nedan. Tjänsteman på berörda myndigheter (ex Skolverket, Skolinspektionen) Jag undrar vad som passar? Jag vill lyckas Heltidspolitiker Fritidspolitiker Ansvariga på samhällsnivå Elever Jag vill köpa tid Nu har jag hittat rätt! Arbetsförmedling Behov av elev- och verksamhetsdata Antagning Rekryteringsansvarig Arbetsmarknad Utförare Lärare Elevadministratör Näringslivsrepresentant Huvudmän Verksamhetsansvarig Studie- och yrkesvägledare Utbildningsanordnare Utbildningsplanerare Lokal uppföljningsansvarig (huvudmannanivå) [Regionalt uppföljningsansvarig] Rektor Illustration 1:10. Illustration över intressenter till elev- och verksamhetsdata. Generellt kan vi säga att det efterfrågas insikter och förståelse av tre olika karaktärer: Den ena är att man önskar veta volymen, genomströmningen. Exempelvis Hur stor andel av våra elever tar betyg? Till denna kategori hör även nya elever som önskar veta hur det har gått för tidigare elever. Den andra är att man önskar veta hur en fungerar. Flyter det på? Går det som det är tänkt? Är kvaliteten bra? Exempelvis vid framtagning av den nya kurskatalogen önskar man veta hur de tidigare kurserna fungerat. Den tredje är att det finns de som, oberoende av om de är intresserade av volym, genomströmning eller kvalitet och indikationer, önskar få insikt och förståelse på djupet och då finns det fördjupningsmätområden att tillgå. - 13-
Indikatorer SAM 3.0 Kapitel 1 I avsnittet Två indikatorer och ett fördjupningsområde presenterades de två indikatorsområden och det fördjupningsmätområde som har tagits fram. Rent övergripande går det inte att säga att någon specifik yrkesgrupp efterfrågar något specifikt indikatorsområde. Det är mer den situation de befinner sig i som avgör av som efterfrågas. Vilka indikatorer är för vilka intressenter? Som vi har sett i intervjuerna finns det vissa grupper som i högre grad efterfrågar viss sorts data: Generellt sett, ju längre från den operativa verksamheten man är, i desto högre grad är man intresserad av att ta del av R- indikatorer (exempelvis ansvariga på samhällsnivå, arbetsmarknad och till viss del även gruppen verksamhetsansvariga). De grupper som arbetar operativt i verksamheten är beroende av både R- och K- indikatorer för att få förståelse för elevernas resa och verksamheten. Eleverna är intresserade av både R- och K- indikatorer, men det är bara vissa frågor som är intressanta för dem. Det kan exempelvis vara: Med vilka ar kommer man lättast i arbete?, Vilka saktörer har minst klagomål?, Vilka ar har högst andel som tar betyg?, Vilka ar tycker marknaden är bäst?. - 14-
KAPITEL 2 Kapitel 2 Indikatorer före, under och efter studier - 15-
2.1 R- och K- indikatorer och fördjupningsmätområden före, under och efter studier Här nedan presenteras samtliga R- indikatorer, K- indikatorer och fördjupningsmätområden. Indikatorernas områden presenteras utifrån det som berör elevernas situation före, under och efter studierna inom yrkesvux. Ha gärna i åtanke att i tabellerna nedan är indikatorerna och fördjupningsmätområdena strukturerade utifrån vilken situation uppgifterna berör. De är inte strukturerade i före, under och efter studier inom yrkesvux sett till när data samlas in eller inhämtas. Exempelvis ligger frågan Vad gjorde du före dina studier inom yrkesvux? insorterad under rubriken Indikatorer före studier, men svaret på frågan samlas in i en undersökning som besvaras under tiden eleverna studerar inom yrkesvux. Ordningen i tabellerna Först presenteras de indikatorer som har med planering att göra. Sedan presenteras bakgrundsuppgifter, det vill säga data som i en undersökning används för att beskriva målgruppen (ofta demografiska uppgifter), exempelvis ålder, kön, bostadsort och s- och arbetserfarenhet. Därefter presenteras indikatorer före, under och efter studier samt eventuellt framtida indikatorer och fördjupningsmätområden. Innehållet i tabellerna I kolumn 1 Område presenteras vad indikatorsområdet eller fördjupningsmätområdet handlar om, exempelvis planerat kursutbud, antagning. I kolumn 2 Sorts indikator/fördjupningsmätområde presenteras det om det handlar om en R- indikator (resultat- och verksamhetsindikator), en K- indikator (kvalitets- och signalindikator) eller ett fördjupningsmätområde. I kolumn 3 Indikator/mätetal presenteras det vad indikator handlar om. I kolumn 4 Fråga presenteras det hur enkätfrågorna lyder (enbart gällande elevdata). I kolumn 5 Källa presenteras det var informationen kan inhämtas från, exempelvis verksamhetsdata eller elevdata. I kolumn 6 Redovisas till vad presenteras det om data ska redovisas till någon specifik intressent, exempelvis Skolverket. I kolumn 7 När presenteras det hur ofta data tas fram alternativt behöver redovisas. I kolumn 8 Kommentar presenteras övriga kommentarer. - 16-
- Indikatorer för planering av och planerat kursutbud - Område Planerat kursutbud Sorts indikator/ fördjupnings- mätområde R- indikator R- indikator Indikator/mätetal Fråga Källa Redovisas till vad Antal planerade ar Antal planerade kursplatser Utbildnings- planerare Utbildnings- planerare När Inför varje s- start Inför varje s- start Kommentar Marknads- föring Vad var det som gjorde att du sökte en (triggern)? rekommenderar läst inom yrkesvux Hur beslut om att studera togs Ny fråga Skulle du rekommendera den som du har läst inom yrkesvux? Hur bestämde du vad du skulle läsa? (Före- mätning, E1 eller SPU) (Efter- mätning, E2) - Bakgrundsuppgifter - Område Bakgrunds- uppgifter Sorts indikator/ fördjupnings- mätområde Indikator/mätetal Fråga Källa Redovisas till vad Ålder Skolverket När Till Skolverket en gång per år. Kommentar Kan antingen hämtas från verksamhets- data eller elevdata, där man ställer frågan När är du född? Kön Skolverket Till Skolverket en gång per år. Går det att hämta från verksamhets- data är det en fördel att hålla nere antalet frågor som ställs i en enkät. Kan antingen hämtas från verksamhets- data eller elevdata, där man ställer frågan Är du kvinna eller man? Går det att hämta från verksamhets- data är det en fördel att hålla nere antalet frågor som ställs i en enkät. - 17-
Folkbokförings- kommun vid kursstart Folkbokförings- kommun under studier Folkbokförings- kommun 6-12 månader efter studier Geografiskt område vid födseln Modersmål (antal och andel) Studieomfattning I vilket geografiskt område är du född? Vad har du för modersmål? I vilken omfattning studerar du? Skatteverket (Före- mätning, E1) (SPU,) (SPU,) Skolverket Till Skolverket en gång per år. Effektenkät görs minst två. [heltid, deltid, mindre än deltid, jag förstår inte frågan] - Indikatorer före studier - Område Besök i kurskatalog Sorts indikator/ fördjupnings- mätområde R- indikator Indikator/mätetal Fråga Källa Redovisas till vad Antal besök i kurskatalog Webb- statistik När Kommentar Matchning K- indikator uppger att de läser den kurs de önskar uppger att de läser hos den UBA de önskar uppger att de läser den studieform de önskar uppmärksammat respektive marknadsförings- kanal Läser du den kurs/kurser eller hos vuxenutbild- ningen som du helst vill läsa? Läser du hos den s- anordnare du önskar? Läser du din på det sätt som du helst vill läsa? Hur hörde du talas om Vuxenutbildnin gen för första gången? (Före- mätning, E1) Vägledning R- indikator Antal väglednings- tillfällen redovisat per väglednings- form (gruppsamtal, chatt, personligt möte med mera) Vägledarna Dagligen - 18-
R- indikator K- indikator Antal och andel som uppger att de haft kontakt med studie- och yrkesvägledare i samband med ansökan Nöjdhet med vägledningssamtal (andel) I vilken kommun kontakten med studie- och yrkesvägledarna ägde rum (andel) Vilken profession väglednings- kontakten genomfördes med (andel) Har du varit i kontakt med studie- och yrkesvägledare i samband med att du ansökte till din yrkesvux-? Ny fråga Om ja, i vilken kommun var du i kontakt med studie- och yrkesväg- ledaren? Ny fråga (Före- mätning, E1 och Alvis studieplan) (Före- mätning, E1) (Före- mätning, E1) (Före- mätning, E1) Studieplan R- indikator Antalet upprättade studieplaner Antal upprättade digitala studieplaner Har du gjort en studieplan? (Alvis studieplan), Kungälv, Stenungsund Söktryck R- indikator Söktryck/antal ansökningar Fördjupnings- Söktryck per mätområde / bransch/skola kommun Fördjupnings- Antal unika mätområde ansökningar K- indikator Antal och andel kompletterade ansökningar per Nyckeltal Vux Gbg Situationen före studier Huvudsaklig sysselsättning före studier (antal och andel) Andel som uppger att de var anställda med risk för att bli uppsagda eller varslade Syftet med studierna (antal och andel) Vad gjorde du före dina studier? Var du anställd med risk för att bli uppsagd eller varslad? (andel) Vad har du för syfte med dina studier inom yrkesvux? / Varför vill du studera inom yrkesvux? (Före- mätning, E1 och Alvis studieplan) (Före- mätning, E1) (Före- mätning, E1 och Alvis studieplan) Skolverket Skolverket Till Skolverket en gång per år. Effektenkät görs minst två. Tidigare yrkes- erfarenheter Tidigare yrkeserfarenhet Verksamt yrkesområde före studier Ev nya fråga. Inom vilket yrkesområde arbetade du? (Alvis studieplanen) (Före- mätning, E1). - 19-
Tidigare s- erfarenheter Tidigare studier inom vuxen- ens skolformer Antal studerade terminer inom vuxenutbild- ningens skolformer Gymnasie- kompetens före studier Har du läst tidigare inom vuxen en? (Ja sfi, ja, gruv, ja gy allmän, ja gy yrkes, ja yrkesvux, ja särvux) Om ja, hur många terminer studerade du? Har du, före dina studier inom yrkesvux, slutfört något program/ linje/ på ungdoms- gymnasiet eller komvux? (Alvis + studieplan) (Alvis + studieplan) (Före- mätning, E1 och Alvis studieplanen) Gymnasie- erfarenhet från vilken linje Högsta avslutade före yrkesvux [Ja; Nej, påbörjade gymnasial men slutförde den aldrig; Jag har aldrig påbörjat en gymnasial ; Önskar ej svara] Inom vilket program/ linje/ läste du då? Vilket program/ linje/ påbörjade du? Vilken är din högsta avslutade innan du började studera inom yrkesvux? (Före- mätning, E1 och studieplanen) samt ansökan - 20-
- Indikatorer under studier - Område Sorts indikator/ fördjupnings- mätområde Antagna R- indikator Antal och andel antagna R- indikator Indikator/mätetal Fråga Källa Redovisas till vad Antal och andel antagna per priokod Antal och andel antagna per kurskod Antal och andel antagna per studieform Antal och andel antagna per SUN- kod Antal och andel antagna per Antal behöriga antagna Antal kursplatser Antal och andel ej antagna (Alvis, Gruppbe- skrivning) Verksam- hetsdata När Vid respektive s- start Vid respektive s- start Vid respektive s- start Vid respektive s- start Vid respektive s- start Vid respektive s- start Vid respektive s- start Vid respektive s- start Vid respektive s- start Kommentar Finansierings - form Huvudsaklig finansiering av studierna Hur finansierar/ finansierade du huvudsakligen dina studier du läser/läste inom GRvux? (Före- mätning, E1) Skolverket Till Skolverket en gång per år. Effektenkät görs minst två. Kommer till kursstart R- indikator Antal och andel som påbörjar studierna (kommer till kursstart) Antal unika elever i studier per skolform, kurs och och realtidsdata Mölndal, Stenungsund, Kungsbacka, Kungälv, Lerum - 21-
Uteblir från kursstart R- indikator Andel som inte kommer till kursstart/tidigt avbrott (första fyra veckorna?) Varför lämnade du återbud/ inte påbörjade studierna? (Avbrotts- undersök- ning) Nyckeltal Vux Gbg K- indikator Avbrottsorsak Andel tidiga avbrott Avbrottsorsak uppger att de har pratat med skolpersonal om beslut att avbryta studier Är det något du önskar tillägga om varför du lämnade återbud/inte påbörjade studierna? Är det något du önskar tillägga om varför du lämnade återbud/inte påbörjade studierna? Har du inför ditt beslut om att avbryta dina studier pratat med någon skolpersonal? Kommer ursprungligen från GRvux Halvtidsutvär dering av yrkesutbildni ng med språkstöd (Avbrotts- undersök- ning) Kommer ursprungligen från GRvux Halvtidsutvär dering av yrkesutbildni ng med språkstöd (Avbrotts- undersök- ning) Kommer ursprungligen från GRvux Halvtidsutvär dering av yrkesutbildni ng med språkstöd (Avbrotts- undersök- ning) Kommer ursprungligen från GRvux Halvtidsutvär dering av yrkesutbildni ng med språkstöd - 22-
Vilken profession eleverna pratade med Vem pratade du med? (Avbrotts- undersök- ning) uppger att de har erbjudits möjlighet att slutföra på annat sätt Finansiering av studier Andel återbud Har du erbjudits möjlighet att slutföra din på annat sätt (till exempel annan studieform eller annan studietakt)? Hur planerade du att finansiera studierna inom yrkesvux? Kommer ursprungligen från GRvux Halvtidsutvär dering av yrkesutbildni ng med språkstöd (Avbrotts- undersök- ning) Kommer ursprungligen från GRvux Halvtidsutvär dering av yrkesutbildni ng med språkstöd (Avbrotts- undersök- ning) Kommer ursprungligen från GRvux Halvtidsutvär dering av yrkesutbildni ng med språkstöd I tidigare undersökningar har finansiering varit en anledning till avbrott. Viktigt att ställa denna fråga i avbrottsunders ökning. Härryda, Mölndal, Stenungsund Studerar R- indikator Antal unika elever i studier per skolform, kurs och och realtidsdata Uppdaterad studieplan R- indikator Antal/andel studieplaner Antal och andel uppdaterade studieplaner uppger att de har haft nytta av sin studieplan Har du gjort en studieplan? Om ja, hur ofta har du uppdaterat din studieplan under det senaste halvåret? Har du haft nytta av din studieplan? och Alvis studieplan och Alvis studieplan Kungälv, Stenungsund - 23-
Skolpersonal har gett eleverna information om framtida studieval Skolpersonal har gett eleverna information om framtida yrkesval Har skolans personal gett dig information möjliga framtida studieval? Har skolans personal gett dig information möjliga framtida yrkesval? Stöd under studierna K- indikator Antal och andel elever som uppger att de får det stöd de behöver från skolan för att kunna klara studierna uppger att de får tillräckligt med språkstöds- undervisning för att klara av sin Vikten av språkstöds- undervisning uppger att deras lärare är ganska till mycket bra på att förklara för dem när de inte förstår uppger att deras lärare är ganska till mycket bra på att göra dem motiverade att studera Får du den hjälp du behöver från skolan för att klara av dina studier? Får du tillräckligt med språkstöds- undervisning (SFI eller svenska som andraspråk) för att klara av en? Hur viktig är språkstöds- undervisning för att du ska klara av din? Hur bra är dina lärare på att förklara för dig när du inte förstår? Hur bra är dina lärare på att göra dig motiverad att studera? Kommer ursprungligen från GRvux Halvtidsutvär dering av yrkesutbildni ng med språkstöd Kommer ursprungligen från GRvux Halvtidsutvär dering av yrkesutbildni ng med språkstöd Kommer ursprungligen från GRvux Halvtidsutvär dering av yrkesutbildni ng med språkstöd - 24-
uppger att deras lärare är ganska till mycket bra på att förklara för dem vad som krävs för att de ska få betygen G, VG & MVG på de kurser de läser uppger att deras lärare är ganska till mycket bra på att förklara för dem vad som krävs för att de ska få ett bra omdöme på den de läser uppger att det finns någon bland skolans personal som de kan vända sig till om de har problem med sin studiesituation Andel elever med funktionshinder som uppger att de får den hjälp de behöver från skolan för att klara av sina studier Hur bra är dina lärare på att förklara för dig vad som krävs för att du ska få betygen G, VG & MVG på de kurser du läser? Hur bra är dina lärare på att förklara för dig vad som krävs för att du ska få ett bra omdöme på den du läser? Finns det någon bland skolans personal som du kan vända dig till om du har problem med din studiesituation (exempelvis kurator eller lärare)? Har du något funktionshinder som påverkar dina studier (till exempel rörelsenedsättn ing, hörsel- och synnedsättning, läs- och skrivsvårigheter eller psykiskt funktions- hinder)? Om ja, får du den hjälp du behöver från din skola för att klara av dina studier? Grön, gul eller röd flagg, omgång 1 K- indikator uppger att kursen får grön, gul eller röd flagg Varför grön, gul eller röd flagg Hur tycker du som helhet att kvaliteten på din är just nu? (grön, gul, röd flagg) Öppen fråga: Varför har du angett grön/gul/röd flagg? (kort lägesunder- sökning per sms) (kort lägesunder- sökning per sms) Tre gånger per kurs/ Tre gånger per kurs/ - 25-
Andel "röda" ar, där försök till åtgärder gjorts Uppgifter från huvudman (och elevdata i form av kort lägesunder- sökning per sms) Tre gånger per kurs/ Progression (lärande- utveckling) K- indikator uppger att de är nöjda med sina studieresultat uppger att de är nöjda med sina egna prestationer Andel som uppger att de är nöjda med sin Andel som uppger att kursen har uppfyllt deras förväntningar Hur mycket tid eleverna lägger på sina studier Hur nöjd är du med dina studieresultat? Hur nöjd är du med dina egna prestationer? Om du tänker på din i sin helhet hur nöjd är du då med en och dess undervisning? Hur väl har kursen/utbildni ngen uppfyllt dina förväntningar? Hur mycket tid lägger du ner på dina studier? Klagomål K- indikator Antal elever som lämnat klagomål har fått återkoppling på sina klagomål Antal/andel åtgärdade klagomål uppger att deras synpunkter har tagits omhand under en uppger att skolans personal lyssnar på deras eventuella synpunkter eller klagomål uppger att de vet vart de ska vända sig om de är missnöjda med något på skolan Lyssnar skolans personal på era eventuella synpunkter eller klagomål? Om du inte är nöjd med något på skolan (exempelvis undervisning eller betyg), vet du vart du ska vända dig? Verksamhets data (klagomåls- hanteringen) Verksamhets data (klagomåls- hanteringen) Verksamhets data (klagomåls- hanteringen) - 26-
Kursbyte K- indikatorer byter kurs Koppla till matchning Grön, gul eller röd flagg, omgång 2 K- indikator uppger att kursen får grön, gul eller röd flagg Varför grön, gul eller röd flagg Andel "röda" ar, där försök till åtgärder gjorts Hur tycker du som helhet att kvaliteten på din är just nu? (grön, gul, röd flagg) Öppen fråga: Varför har du angett grön/gul/röd flagg? (kort lägesunder- sökning per sms) (kort lägesunder- sökning per sms) Uppgifter från huvudman (och elevdata i form av kort lägesunder- sökning per sms) Tre gånger per kurs/ Tre gånger per kurs/ Tre gånger per kurs/ Återkoppling och stöd från lärare K- indikator uppger att de har fått återkoppling av sin lärare uppger att de är nöjda med det stöd de har fått från lärarna för att kunna nå sina mål Hur ofta går du och din lärare tillsammans igenom ditt studieresultat? Hur nöjd är du med det stöd du fått från lärarna för att kunna nå dina mål? Mölndal Trivsel och trygghet K- indikator K- indikator uppger att de känner sig trygga på skolan uppger att de har blivit illa behandlade (mobbade eller kränkta) på skolan under det senaste halvåret uppger att de vet till vem de ska vända sig på skolan om de blir illa behandlade uppger att de trivs med sin studiesituation uppger att de får vara med och påverka hur undervisningen ska läggas upp Känner du dig trygg på skolan? Har du blivit illa behandlad (mobbad eller kränkt) på skolan under det senaste halvåret? Om du skulle bli illa behandlad (mobbad eller kränkt) på skolan, vet du till vem du ska vända dig på skolan eller hos sanor dnaren? Hur trivs du med din studiesituation? Får du vara med och påverka hur undervisningen ska läggas upp? - 27-
Hur har skolpersonalens bemötande varit? (andel) uppger att skolans personal lyssnar på deras synpunkter och klagomål uppger att de kan studera utan att bli störda Hur tycker du att skolpersonalens bemötande har varit? Lyssnar skolans personal på era eventuella synpunkter eller klagomål? Har du någonstans att vara där du kan studera utan att bli störd? Praktik R- indikator Antal och andel elever i praktik (av de som ska ha praktik enligt kursplan) Andel som har haft praktik Har du haft praktik under detta halvår? K- indikator Relevant praktik Har du haft en praktikplats som är kopplad till din? Andel elever med praktik som uppger att den hjälpt dem i deras lärande Möjlighet att tillämpa kunskaper på praktiken (andel) Möjlighet att prata svenska under praktiken (språk- introduktion) (andel) Andel elever i praktik som uppger att de har fått en referens (andel) Andel elever i praktik som uppger att de har fått arbete genom sin praktik Hur mycket har praktiken hjälpt dig i ditt lärande under din? Har du kunnat tala svenska under din praktik? Har du fått ett namn på en person från din praktikplats (referens) som kan tala om för andra arbetsgivare att du är en bra person när du söker arbete? Har du fått arbete genom din praktik? (SPU eller uppföljning av praktik) (SPU eller uppföljning av praktik) Kommer ursprungligen från GRvux Halvtidsutvär dering av yrkesutbild- ning med språkstöd (SPU eller uppföljning av praktik) (SPU eller uppföljning av praktik) (SPU eller uppföljning av praktik) (SPU eller uppföljning av praktik) (SPU eller uppföljning av praktik) - 28-
Grön, gul eller röd flagg, omgång 3 K- indikator uppger att kursen får grön, gul eller röd flagg Varför grön, gul eller röd flagg Andel "röda" ar, där försök till åtgärder gjorts Hur tycker du som helhet att kvaliteten på din är just nu? (grön, gul, röd flagg) Öppen fråga: Varför har du angett grön/gul/röd flagg? (kort lägesunder- sökning per sms) (kort lägesunder- sökning per sms) Uppgifter från huvudman (och elevdata i form av kort lägesunder- sökning per sms) Tre gånger per kurs/ Tre gånger per kurs/ Tre gånger per kurs/ Avbrott R- indikator, K- indikator Antal och andel avbrott Varför avbröt (slutade) du dina studier? (Avbrotts- undersök- ning) Nyckeltal Vux Gbg, Härryda, Mölndal Antal och andel som gör avbrott per skolform och kurs K- indikator Avbrottsorsak Är det något du önskar tillägga om varför du avbröt dina studier? Alternativ sysselsättning Antal och andel som väljer att gå tillbaka till studier Kommer ursprungligen från GRvux Halvtidsutvär dering av yrkesutbildni ng med språkstöd (Avbrotts- undersök- ning) Kommer ursprungligen från GRvux Halvtidsutvär dering av yrkesutbildni ng med språkstöd (Avbrotts- undersök- ning) (Avbrotts- undersök- ning) Partille, Lerum Ale, Härryda, Kungsbacka - 29-
uppger att de har pratat med skolpersonal om att avbryta studier Vilken profession eleverna pratade med Har du inför ditt beslut om att avbryta dina studier pratat med någon skolpersonal? Vem pratade du med? (Avbrotts- undersök- ning) Kommer ursprungligen från GRvux Halvtidsutvär dering av yrkesutbildni ng med språkstöd (Avbrotts- undersök- ning) uppger att de har erbjudits möjlighet att slutföra på annat sätt Finansiering av studier Har du erbjudits möjlighet att slutföra din på annat sätt (till exempel annan studieform eller annan studietakt)? Hur finansierar du dina studier inom yrkesvux? Kommer ursprungligen från GRvux Halvtidsutvär dering av yrkesutbildni ng med språkstöd (Avbrotts- undersök- ning) Kommer ursprungligen från GRvux Halvtidsutvär dering av yrkesutbildni ng med språkstöd (Avbrotts- undersök- ning) Kommer ursprungligen från GRvux Halvtidsutvär dering av yrkesutbildni ng med språkstöd I tidigare undersökningar har finansiering varit en anledning till avbrott. Viktigt att ställa denna fråga i avbrottsunders ökning. Betyg/ examen R- indikator K- indikator Antal och andel som får godkända betyg per skolform och kurs Antal och andel som får F/ ej examen per skolform och kurs Kungälv, Lerum, Nyckeltal Vux Gbg - 30-
Antal och andel elever som har slutfört sin Per skolform (Lerum), Andel kursdeltagare i Gr/Gruv/Sfi som slutfört kurs (Härryda), Antal intyg/ diplom Den notering som indikerar att E2 ska genomföras om 6-12 månader Nyckeltal Vux Gbg - Indikatorer efter studier - Område Sorts indikator/ fördjupnings- mätområde Omläsare K- indikator studerar ny yrkesvux- efter avslutad yrkesvuxutbild- ning (inom 1-2 terminer efter avslutad ) Indikator/mätetal Fråga Källa Redovisas till vad När Kommentar Sysselsätt- ning efter studier R- indikator Huvudsaklig sysselsättning efter studier (andel) uppger att sysselsättningen är relaterad till samma yrkesområde som en uppger att de har gått tillbaka till samma arbetsplats som före studierna uppger att de har fått nya arbetsuppgifter relaterade till den de har läst Vilken är din huvudsakliga sysselsättning efter avslutade studier inom yrkesvux? Är din sysselsättning efter studierna relaterad till samma yrkesområde som dina studier inom yrkesvux? Har du gått tillbaka till samma arbetsplats som före dina studier inom yrkesvux? Har du fått nya arbetsuppgifter relaterade till den du har läst? (Efter- mätning, E2) (Efter- mätning, E2) (Efter- mätning, E2) (Efter- mätning, E2) Skolverket Skolverket Skolverket Skolverket Till Skolverket en gång per år. Effektenkät görs minst två. Till Skolverket en gång per år. Effektenkät görs minst två. Till Skolverket en gång per år. Effektenkät görs minst två. Till Skolverket en gång per år. Effektenkät görs minst två. Nyckeltal Vux Gbg Härryda, Lerum mäter 6 mån efter avslutad Partille - 31-
Sysselsättnings- rotation Vilken kommun de arbetar i (vid arbete efter studier) (andel) Sysselsättning före + sysselsättning efter (inklusive ovanstående fördjupnings- frågor exempelvis om de har gått tillbaka till samma arbetsplats med mera) I vilken kommun arbetar du? [Ställs till de som uppger att de arbetar heltid/deltid, driver företag på frågan: Vilken är din huvudsakliga sysselsättning efter avslutade studier inom yrkesvux?] Vad gjorde du före dina studier? + Vilken är din huvudsakliga sysselsättning efter avslutade studier inom yrkesvux? (Efter- mätning, E2) (Före- mätning, E1 och efter- mätning, E2) Målupp- fyllelse Måluppfyllelse (andel) Vad har du för syfte med dina studier inom yrkesvux? [Ställs i E1] Vilken är din huvudsakliga sysselsättning efter avslutade studier inom yrkesvux? [Ställs i E2] (Före- och eftermätning E1 och E2) Före- (E1) och eftermätning (E2) Tidigare har måluppfyllelse mätts på följande sätt: Vad har du för syfte med dina studier inom yrkesvux? [Ställs i E1] R- indikator Måluppfyllelse (andel) Upplevelsen av studiernas betydelse (andel) Upplevelsen av studiernas betydelse (andel) Ny fråga Hur stor betydelse har studierna inom yrkesvux haft för dig när det gäller att få arbete? Hur stor betydelse har studierna inom yrkesvux haft för dig när det gäller dina studier efter yrkesvux? (efter- mätning, E2) (Efter- mätning, E2) (Efter- mätning, E2) Vilken är din huvudsakliga sysselsättning efter avslutade studier inom yrkesvux? [Ställs i E2] - 32-
Upplevelsen av studiernas betydelse (andel) Hur stor betydelse har studierna inom yrkesvux haft för dig när det gäller din motivation att studera vidare? (Efter- mätning, E2) Personlig utveckling R- indikator Upplevelsen av studiernas betydelse (andel) Hur stor betydelse har studierna inom yrkesvux haft för dig när det gäller att tro mer på dig själv? (Efter- mätning, E2) Delaktighet och demokrati R- indikator uppger att de genom sina studier har fått lättare att förstå samhällsinformati on som finns i tidningar, TV eller radio uppger att de genom sina studier har fått lättare att förstå hur samhället förändras och fungerar uppger att de genom sina studier lättare kan delta i aktiviteter eller möten Har du genom dina studier inom vuxen- en fått lättare att förstå samhällsinform ation som finns i tidningar, TV eller radio? Har du genom dina studier inom vuxen- en fått lättare att förstå hur samhället förändras och fungerar? Har du genom dina studier inom vuxen- en lättare kunnat delta i aktiviteter eller möten med exempelvis hyresgäst- förening, föräldramöten, idrottsförening eller andra föreningar? (Efter- mätning, E2) (Efter- mätning, E2) (Efter- mätning, E2) Rekommen- dera studierna (NPS) rekommenderar läst inom yrkesvux Hur nära ett ideal en är (andel) Skulle du rekommendera den som du har läst inom yrkesvux? Tänk dig en helt perfekt kurs/. Hur nära ett sådant ideal tycker du kursen/ en kommer? (Efter- mätning, E2) Marknadens bedömning K- indikator Branschnöjdhet (andel) Uppgifter från bransch Årligen - 33-
- Eventuellt framtida indikatorer och fördjupningsmätområden - Område Sorts indikator/ fördjupnings- mätområde Indikator/mätetal Fråga Källa Redovisas till vad Antal pedagogiska kartläggningar Elevers studieomfattning i kurspoäng När Kommentar Närvaro (andel elever med minst x % närvaro) Finns det möjlighet för dig att validera dina kunskaper och tidigare erfarenheter? - 34-
Indikatorer SAM 3.0 Kapitel 3 KAPITEL 3 Kapitel 3 Nästa steg - 35-
Indikatorer SAM 3.0 Kapitel 3 För att arbetet med indikatorerna och SAM 3.0 ska nå sin fulla potential föreslår vi att följande insatser genomförs. 3.1 Visualisera och skapa databas När indikatorerna är fastställda börjar arbetet med att bygga upp den digitala strukturen i databasen och i Optivasys visualiseringsverktyg. Ett första steg är att omstrukturera befintlig data i databasen utifrån de två indikatorområdena (R- indikatorer och K- indikatorer). Till varje indikator kan sedan de bakgrundsuppgifter och fördjupningsmätområden som finns identifierade i tabellerna kopplas på. Tanken är att processflödet med de två indikatorområdena och fördjupningsmätområdena ska underlätta arbetet med att visualisera data. Nästa steg är att förbereda för att kunna ta emot och presentera indikatorer och fördjupningsmätområden för de nya frågeområden som tillkommit. 3.2 Skapa arbetsgrupper som arbetar med indikatorerna I syfte att kunna vidareutveckla och säkerställa användandet av indikatorerna skapas förslagsvis tvärsektoriella arbetsgrupper som arbetar aktivt med att säkerställa att indikatorerna är relevanta över tid. Det är också viktigt att i dessa grupper efter ett tag och därefter löpande bevaka behovet av kompletterande fördjupningsmätområden. Arbetsgrupperna behöver initialt arbeta med att: Bygga upp mallar för ar Se över definitioner Skapa rutiner och riktlinjer gällande hur verksamhetsdata sparas Vissa av de indikatorer som är framtagna kommer alltid att vara viktiga och gällande. Andra indikatorer speglar i högre grad den målgrupp och den tidsanda som är rådande för tillfället. Det innebär att indikatorerna kan behöva bytas ut över tid. För att säkerställa en kontinuitet är det dock - 36-
Indikatorer SAM 3.0 Kapitel 3 viktigt att behålla själva mätområdet trots att vissa indikatorer byts ut (det vill säga frågan blir ett fördjupningsmätområde som även fortsättningsvis mäts, även om frågan inte längre utgör en indikator). Indikatorer*kan*ändras*över*Ad,*men* mätområdena*består*(behöver*konanuitet)*! Bygga*upp*mallar*för*ar*! Se*över*definiAoner*! Skapa*ruAner*och*riktlinjer* 3.3 Sätt mätbara gränsvärden för varje indikator Indikatorernas syfte är att beskriva hur situationen ser ut i organisationen. För att kunna fastställa om utfallet är bra eller dåligt behöver gränsvärden sättas för vad som är ett acceptabelt och/eller oacceptabelt värde. Denna måttsättning är viktig för att snabbt kunna göra en bedömning om ett resultat eller utfall indikerar någonting positivt eller negativt. Förslagsvis kopplas dessa gränsvärden till de dashboards som Optivasys har tagit fram. På så sätt kan det skapas ett effektivt signalsystem som signalerar om någon indikator går över eller under det satta gränsvärdet. 3.4 Genomför gemensamma undersökningar I dag genomförs undersökningarna E1 (föremätning gällande effekt) och E2 (eftermätning gällande effekt) gemensamt. Det föreslagna upplägget med R- och K- indikatorer och fördjupningsmätområden bygger på att samtliga undersökningar genomförs gemensamt. Det är också viktigt att säkerställa att all så kallad verksamhetsdata håller hög kvalitet och kan inhämtas från samtliga kommuner. Det är först då det skapas möjligheter att kunna följa och förstå elevens hela resa genom studierna. - 37-
Indikatorer SAM 3.0 Kapitel 3 De undersökningar som ingår i det föreslagna upplägget är följande: E1 (föremätning gällande effekt) SPU (studerandeprocessundersökning) Grön, gul, röd flagg E2 (eftermätning gällande effekt) Avbrottsundersökningar Hantering av klagomål Praktikuppföljning 3.5 Skapa tillfällen för gemensam reflektion och diskussion runt resultat En central del i SAM 3.0 är att skapa en gemensam och delad förståelse för verksamheten och elevernas resa. En kultur skapas genom att över tid dela erfarenheter, kunskaper och värderingar. Kulturen förs vidare genom att det skapas en gemensam historia och gemensamma berättelser. Förslagsvis görs detta i en kombination av att diskutera själva resultatet, utveckla arbetet med indikatorer och insamling av data, fakta- eller inspirationsföreläsningar kring hur andra har arbetat med att tolka och analysera data. En viktig del i att skapa gemensamma diskussioner runt resultatet handlar också om att skapa ett engagemang för att arbeta med att vårda in- och utdata. Om en god resultatkultur ska kunna uppstå och bli bestående över tid behöver ledningen tydligt verka för att en god resultatkultur är ett prioriterat arbetsområde. Sprider*den*gemensam*(delad)* förståelse*genom*a?*diskutera** Startar*med*gemensam* *(delad)*förståelse* Göteborgs*regionen* Tar*fram*lösningar*och* förbä?ringar*uefrån*den* gemensamma*bilden* Sprider*den*gemensam*(delad)* förståelse*genom*a?*diskutera*och* utveckla*resonemang*och*tolkningar** - 38-
Indikatorer SAM 3.0 Om Splitvision Research Om Splitvision Research Splitvision Research AB är ett etnografiskt undersökningsföretag. Vi arbetar främst med samhälls- och marknadsundersökningar, utvärderingar och utredningar där våra uppdragsgivare vill nå en djupare och bredare kunskap om företeelser och kunder. I egenskap av affärsantropologer använder vi oss av etnografiska metoder som intervjuer, observationer och deltagande. Ofta genomförs våra undersökningar i människors vardag. Det kan vara på plats i personers hem, på kontor, på sjukhus, i butiker eller på skolor. De etnografiska metoderna lyfter fram människors attityder, värderingar, beteenden och de kulturella sammanhang som de ingår i. Vi arbetar på ett nytt sätt med kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Bland våra kunder finns både näringsliv och offentlig verksamhet. Vi arbetar både med korta, intensiva uppdrag och med långsiktiga strategiska projekt. För mer information besök gärna vår webbsida: Ni är även varmt välkomna att kontakta oss: Göteborgskontoret: 031-707 41 00 Stockholmskontoret: 08-55 24 24 70-39-