Rapport: Goda intentioner med kontraproduktiva effekter

Relevanta dokument
Goda intentioner med kontraproduktiva effekter

Diskursiv arbetsmiljö

Diskursiv arbetsmiljö Lisbeth Rydén

Diskursiv arbetsmiljö

Värdegrund på Alfa-kassan

Lönepeppen Råd och stöd inför din lönedialog

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Stockholms stads personalpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

Punkt 18: M edarbetarenkät 2015

Handlingsplan för medarbetarenkät 2015/2016

Medarbetarpolicy för Samhall AB

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen

Arbetsmiljöplan 2018 för Kompetensförvaltningen

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Lönebildnings processen

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui

Du gör skillnad för människan i vardagen!

Lönepeppen Råd och stöd inför din lönedialog

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport

Så får du det kommunikativa ledarskapet integrerat i hela verksamheten. Camilla Nilzén 27 april 2016

Frågeformulär för arbetsmötet

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. En beskrivning av dess steg (Manual) Förbereda. Organisera. Genomföra och dokumentera

3, Lönepolicy. Beslut Beslut. Direktionen beslutar: att fastställa bifogad lönepolicy.

Kränkande särbehandling

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

Medarbetarenkät Robertsfors / BOU. Svarsfrekvens: 87,2

SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Bergshamra förskoleenhet Solna stad

CRASH COURSE I SCARF-MODELLEN FÖR DIG SOM LEDARE

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Medarbetarenkät 2011

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

Kompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

Organiserandet, tilltalet och förmågan att göra ett gott arbete

Personalpolitiskt program

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever

Riktlinjer. Lönekriterier

Förberedelsematerial för utvecklingssamtalet / M1. 1. Dåtid återblickar på året som gått.

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

GÖTEBORGS STADS MEDARBETARENKÄT 2014 Resultat uppdelat på kön Arbetssätt och uppdrag

Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät

Organisatorisk skyddsrond

Riktlinjer. Riktlinjer mot kränkande särbehandling KS Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente. Strategi Taxa

Falköpings kommun Feriepraktik Enkät till chefer, handledare/kontaktpersoner och medarbetare

GÖTEBORGS STADS MEDARBETARENKÄT Grundskola/Grundsärskola 1 Resultat uppdelat på kön Arbetssätt och uppdrag

Medarbetarsamtal och lönesamtal

Personalvision Polykemi AB

Stockholms stads personalpolicy

Policy. mot kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Enkät & Analysmetoden

TILLSYNSKOMMUNIKATION

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Karlsborgs kommun. Ledarskapspolicy. Bilaga 35 KF Diarienummer: Antagen:

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Spårtrafik. Giltighetstid:

Leda Birgitta Bisholt Karlstads universitet

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR ATT FÖREBYGGA, UPPTÄCKA OCH ÅTGÄRDA KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Guide till stöd för utvecklingssamtal mellan chef och medarbetare

Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering

Personalpolicy. för Karlsborgs kommun

Medarbetarenkät 2012 ett verktyg för att utveckla verksamheten

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stockholms Stad Svarsfrekvens: 81% Antal svar: Magdalena Bosson

Resultat av stadens medarbetarundersökning 2012

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Författningssamling. Riktlinje mot trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och repressalier på arbetsplatsen

Vi utvecklar humankapitalet och ökar lönsamheten för företag. I samarbete med. Man Kvinna. Kön

Boomerang 360 ID: Demo. Ensize AB Peter Karlsson

Ledningssystem för samverkan

Lönsamt Inför lönesamtalet

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:

Ny chef mental och praktisk beredskap för ledare

Uppförandekod - intern

- rätt, säkert & hållbart!

Stockholms stads personalpolicy

Transkript:

Rapport: Goda intentioner med kontraproduktiva effekter Om vikten av att problematisera sina bedömningar Lisbeth Rydén Rapporten kan laddas ner på ellerr.se

Frustrationsfaktorer / underlag Alla kan/ska göra allt att man måste göra sådant man inte behärskar Att acceptera en lägre kvalitet än nödvändigt / önskat Att andra sätter orealistiska mål åt en Att beslut fattas på statistik och scheman och inte på verkligheten Att det går långsamt att ändra information på hemsidor, i telefonsvar (kö-info etc) Att det inte är OK att ställa frågor Att det mäts ATT man arbetar, inte med vilken kvalitet Att det är låg status på arbetet Att inte få tillfälle att prata om kvaliteten på arbetet bara siffror (mål Och måluppfyllelse) Att inte räknas / ej tillfrågas (som grupp) Att inte snabbt och enkelt kunna hjälpa kunden med dess problem (fast man skulle kunna) Att man inte fattar (vet) varför mätningar ser ut som de gör, vilka frågor som ställs etc Att vara en pusselbit / robot utbytbar Beslut tas av människor som inte kan verksamheten Brist på utvärderingar missade lärtillfällen Bristande samarbeten mellan avdelningar / delar av organisationen Bristande tillit - vilken information går fram? De som beslutar inte förstår verksamheten och hur deras beslut påverkar oss i linjen Detaljstyrt För mycket struktur för att kunna vara kundorienterad Förändringstakten gör många saker snabbt inaktuella / meningslösa utvärderingar, utvecklingssamtal, medarbetarenkäter Hierarki chefer pratar med chefer och inte berörda direkt med varandra Hur stämmer detta med? Inflexibilitet komptimmar, långa eller korta ledigheter mm Information kommer sent och utan ett varför Ingen dialog om mål eller förutsättningar att nå dem Inte blir inblandad i det som rör en (som grupp) - rutiner, mål, mätmetoder, uppföljning Inte ser sin roll / betydelse Kommer hela tiden saker uppifrån Liten frihet Låg delaktighet i processer som berör ens arbete Lösningar som känns omotiverade / man tror (mer religion än välgrundad argumentation) Missvisande och orättvisa siffror / rapporteringar Mäts på samma sätt oavsett förutsättningar (grupp + individ) När erfarenheter inte tas till vara När frågor inte besvaras När lärande omöjliggörs / negligeras (utvärderingar inte görs) När man inte får diskutera fattade beslut och dess konsekvenser När mätandet inte speglar arbetet och dess resultat När rapportering är missvisande eller orättvis När rapportering är missvisande eller orättvis Saknar en bild av riktningen - övergripande och på lång sikt (på andra nivåer än VD) System som byggs, rutiner som utarbetas, regler som utformas utan vår inblandning Toppstyrt Vara en i mängden

Vad är det för sorts problem? Vad vore en relevant åtgärd?

Tankefigur I: Maskinlogik (att se organisationen som en maskin) Medarbetare som kuggar Chefer som maskinskötare (och kuggar) Ledning/stab som konstruktör Världen är stabil och förutsägbar Arbetsuppgifterna är enkla och återkommande Befälsordningen är kristallklar

Kännetecken: Maskinlogik Order- och regelföljande Kuggar behöver inte veta varför Kuggar behöver inte veta något om varandra Andra sätter mål åt en Andra mäter för att få information om

Om organisationen som en maskin Vad är problemet? Orealistiska förväntningar Information Delaktighet Kunskapen/erfarenhetens betydelse Brister i den vertikala kommunikationen

Om organisationen som en maskin Vad blir relevant att göra? Finjustera konstruktionen Informationen uppåt måste förbättras rapporter utarbetas Instruktioner neråt måste förbättras fler, färre, tydligare Maskinens funktion i centrum Maskinskötarnas och kuggarnas lydnad / följsamhet Grundantagande: det går att få överblick (helhet) Vem kan göra något åt situationen? Konstruktören

Tankefigur II: Mikrosystem Organisationen som en mängd flyktiga mikrosystem som byggs upp av: Förståelsen av själva uppgiften Synen på de andra i systemet och hur de bemöts Synen på det egna ansvaret Runsten & Werr (2016): Kunskapsintegration. Om kollektiv intelligens i organisationer.

Kännetecken: God kunskapsintegration Komplex och någorlunda gemensam definition av situation och uppgift Nedtonade auktoriteter Gemensamt ansvarstagande Överlappande roller Komplexa samtal Personliga initiativ / individuellt ansvar Stark identifikation med gruppen Var och en måste ta sig en plats i gruppen

Om organisationen som mikrosystem Vad blir problemet? Förslösade potentialer Kan inte göra ett så väl utfört arbete som möjligt Bristande förmåga att koordinera Brister i kommunicerandet (snarare än kommunikationen) Svårt fatta beslut på trygga grunder

Om organisationen som mikrosystem Vad blir relevant att göra? Stärka kommunicerandet tolkning, perspektiv, mening Stärka det gemensamma kartritandet Det som ska åstadkommas i centrum Fokus på att underlätta / stärka delaktighet Grundantagande: det går inte att få överblick (komplext/föränderligt/mångtydigt) Vem kan göra något åt dem? Alla / var och en / gemensam angelägenhet

Problem? Maskinlogiska lösningar blir kontraproduktiva om det är mikrosystemet som behöver stärkas Fler instruktioner, tydligare arbetsbeskrivningar försvårar naturlig delaktighet eller bedömningsförmåga Mikrosystemiska lösningar blir obegripliga i en maskinlogik Slöseri! Varför lägga tid på att när det ändå är? Därför viktigt att problematisera sina bedömningar!

TACK för uppmärksamheten! Mer om organisatorisk arbetsmiljö, ledning och styrning med mera finns på min hemsida: ellerr.se