Patientnämndens förvaltning TERTIALRAPPORT

TERTIALRAPPORT Patientnämndens förvaltning TERTIALRAPPORT April

2 (15) TERTIALRAPPORT Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Styrning... 5 2.1 Efterlevnad av styrande dokument... 5 2.1.1 Specifika ägardirektiv... 5 2.1.2 Landstingets finanspolicy... 5 3. Mål... 5 3.1 Ekonomi i balans... 5 3.2 Landstingsfullmäktiges beslutade mål... 5 3.2.1 Medborgare och kund... 5 3.2.2 Verksamhet/förnyelse... 5 3.2.3 Medarbetare... 5 3.2.4 Ekonomi... 6 3.3 Tillgänglighet och kvalitet samt övriga lokala mål... 6 4. Verksamhet... 6 4.1 Produktion... 6 4.1.1 Patientärenden - klagomål på hälso- och sjukvården... 6 4.1.2 Stödpersonsverksamheten... 9 4.1.3 Återföring till verksamheterna... 10 4.1.4 Övrig statistik... 10 4.1.5 Kommunikation och marknadsföring... 10 4.1.6 Förebyggande arbete... 11 4.1.7 Ärenden med förbättringsåtgärder... 11 4.1.8 Patientsäkerhet... 11 4.1.9 Övrigt... 12 4.2 Verksamhetsförändringar... 12 4.2.1 Utveckling helårsarbeten... 12 4.3 Sjukfrånvaro... 12 5. Ekonomi... 13 5.1 Resultatutveckling och prognos... 13 5.1.1 Bemanningskostnader... 13 5.1.2 elser periodens utfall... 14 5.1.3 elser prognostiserat resultat... 14 5.1.4 Externa intäkter och kostnader... 14 5.1.5 Övriga kostnader... 14

3 (15) TERTIALRAPPORT 5.1.6 Avskrivningar och finansnetto... 14 5.2 Investeringar... 14 5.3 Analys och eventuella riskfaktorer... 14 6. Ledningens åtgärder... 15

4 (15) TERTIALRAPPORT 1. Sammanfattning Resultatutveckling 2,5 2 1,5 1 0,5 0-0,5 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2016 Nuvarande prognos Fg mån prognos Resultatet till och med april är plus 0,6 mkr jämfört med plus 0,4 mkr föregående år vid samma tidpunkt. Kostnadsutveckling 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% -5,7% -5,0% -5,8% -5,1% -7,2% -6,5% -6,8% -8,1% 3,9% 8,1% 0,1% 1604 1605 1606 1607 1608 1609 1610 1611 1612 1701 1702 1703 PR -3,7% -2,0% 2,5% 2,5% BU Kostnadsutveckling per månad Prognos Kostnadsutvecklingen till och med april är positiv. Till stor del beror det på minskade personalkostnader med 0,2 mkr jämfört med samma tid föregående år. Övriga kostnader har minskat med 0,7 mkr i jämförelse med den periodiserade budgeten till och med april. Detta beror på minskade IT-kostnader med 0,3 mkr och diverse övriga kostnader med 0,4 mkr.

5 (15) TERTIALRAPPORT 2. Styrning 2.1 Efterlevnad av styrande dokument 2.1.1 Specifika ägardirektiv Patientnämnden följer de specifika ägardirektiven. 2.1.2 Landstingets finanspolicy Patientnämnden följer landstingets finanspolicy. 3. Mål 3.1 Ekonomi i balans Mål och indikator EKONOMI I BALANS Finansiell stabilitet Resultat: Ett positivt resultat före omställningskostnader, mkr april Uppfyllt april 2016 april Prognos Mål 0,6 Ja 0,4 Uppfylls 0 mkr 3.2 Landstingsfullmäktiges beslutade mål Landstingets övergripande mål avseende medborgare och kund, verksamhet/förnyelse, medarbetare respektive ekonomi har brutits ned och anpassats till den lokala verksamheten. Följande mål har i ett första steg definierats för och därefter formulerats i styrkort för grupper och enskilda medarbetare: 3.2.1 Medborgare och kund Förvaltningen ska: lämna individanpassad information till allmänheten ha hög tillgänglighet med god kvalitet synas externt. 3.2.2 Verksamhet/förnyelse Förvaltningen ska: fortsätta den inledda digitaliseringsprocessen ha/följa standardiserade processer värna om medborgares sekretess och integritet. 3.2.3 Medarbetare Förvaltningen ska: arbeta systematiskt med KOLL ha en god arbetsmiljö möjliggöra kollegialt lärande.

6 (15) TERTIALRAPPORT 3.2.4 Ekonomi Förvaltningen ska: ha en budget i balans arbeta med styrkort. Planering och arbete enligt ovanstående har skett under perioden januari till och med april. 3.3 Tillgänglighet och kvalitet samt övriga lokala mål Verksamheten styrs av lagar samt reglemente och mål som fastställts av landstingsfullmäktige. Dessa definierar fem verksamhetsområden; patientklagomål, stödpersonsverksamhet, förebyggande arbete, öka kunskap om verksamheten hos vårdpersonal och patienter/allmänhet samt främja kontakter. Med utgångspunkt i ovanstående fastställde nämnden 2012 en övergripande kvalitetspolicy som uppdaterades 2015, se bilaga 1. Denna kompletteras av planer avseende mål och aktiviteter. Den senaste fastställdes i januari, se bilaga 2. Planen anger mål samt strategier och rutiner för att nå dessa och även uppföljningsmetoder. De rutindokument som anknyter till målen revideras kontinuerligt. Målen utgår från de fem identifierade verksamhetsområden som beskrivits ovan. De mål som rör patientklagomål avser såväl anmälarnas nöjdhet som vårdens nytta av förvaltningens handläggning av ärenden. För de mål som endast berör förvaltningens verksamhet har angetts att 90 procent av anmälarna/vårdgivarna ska vara nöjda. I de fall förvaltningen inte självständigt kan påverka att målet uppnås har angetts att 80 procent ska vara nöjda. Utöver ovanstående finns mål relaterade till miljö, intern kontroll, informationssäkerhet med mera. 4. Verksamhet 4.1 Produktion Produktionen inom nämndens olika verksamhetsområden beskrivs nedan. 4.1.1 Patientärenden - klagomål på hälso- och sjukvården Under perioden januari till och med april inkom 2 595 ärenden till förvaltningen, vilket var 5 procent färre än samma period föregående år och indikerar att det totala antalet ärenden för helåret kan bli något färre än föregående år. Ärenden kan inkomma i form av skrivelser, telefonsamtal eller e-postbrev samt vid personliga besök. De skriftliga ärendena, som vanligtvis är mer komplexa än övriga, har ökat kontinuerligt. Under 2016 ökade de med 13 procent. Under det första tertialet uppgick de till 765, vilket var 11 procent färre än samma period föregående år. 5000 4000 3000 2000 1000 0 Antal ärenden per kontattyp och år Telefon Skrivelse E-post

7 (15) TERTIALRAPPORT Under de senaste åren har antalet ärenden som hanteras enbart per telefon ökat kraftigt. Under det första tertialet uppgick de till 1 382, vilket var 16 procent färre än samma period föregående år. Ärenden per kvinnor och män Under det första tertialet avsåg 62 procent av ärendena kvinnor. Andelen har de senast åren varierat mellan 61 och 63 procent. Kvinnors och mäns klagomål fördelade sig tämligen likartat mellan problemområdena. Vård- och behandlingsrelaterade problem var som tidigare vanligast för båda könen. Männens andel var här något större än kvinnornas. Kvinnor klagade oftare på kommunikationsbrister än män. I övrigt var skillnaderna små, vilket framgår av nedanstående diagram. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel av kvinnors respektive mäns ärenden KVINNOR MÄN

8 (15) TERTIALRAPPORT Kvinnors och mäns klagomål fördelade sig något olika mellan vårdtyperna. Synpunkter på akutsjukhus och specialistvård utanför akutsjukhusen var något vanligare bland kvinnor medan män oftare klagade på primärvård och psykiatrisk vård, vilket framgår av diagrammet nedan. Andel av kvinnors respektive mäns ärenden 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% KVINNOR MÄN Ärendenas fördelning mellan olika vårdtyper framgår av tabellen nedan. Ärenden per vårdtyp under det första tertialet 2016 - Vårdtyp Antal Förändring, % Primärvård 793-4 Akutsjukhus* 686-7 Psykiatrisk vård 384-1 Specialistvård** 318-4 Tandvård 103-13 Habilitering 35 - Geriatrik 34 - Kommunal vård 31 - Övrig vård 211-11 Totalt 2 595-5 * exklusive geriatrik ** utanför akutsjukhus Primärvård

9 (15) TERTIALRAPPORT I 31 procent av periodens ärenden framfördes synpunkter på primärvård. Synpunkter på vård och behandling framkom i 39 procent av ärendena. Klagomålen avsåg behandling med och utan läkemedel, undersökning/utredning samt diagnos. I 20 procent av ärendena framfördes synpunkter på organisation och tillgänglighet. Dessa avsåg i stor utsträckning tillgänglighet (oftast per telefon), lång väntetid på besökstid och nekad besökstid. I 19 procent av ärendena framfördes synpunkter på kommunikation, huvudsakligen bristande bemötande. Akutsjukhus I 686 ärenden framfördes klagomål på akutsjukhus, exklusive geriatriska kliniker, vilket var 26 procent av samtliga ärenden. Drygt hälften av klagomålen avsåg vård och behandling, huvudsakligen behandling, resultat och undersökning/utredning. I 20 procent av ärendena framfördes klagomål på kommunikation. Dessa ärenden avsåg i stor utsträckning brister i bemötande och information. Psykiatrisk vård I 384 ärenden framfördes synpunkter på psykiatrisk vård. De utgjorde 15 procent av periodens samtliga ärenden. Klagomålen avsåg i stor utsträckning vård och behandling. De avsåg huvudsakligen synpunkter på bristande behandling med och utan läkemedel. Specialistvård utanför akutsjukhus I 318 ärenden framfördes synpunkter på specialistvård utanför akutsjukhusen. De utgjorde 12 procent av samtliga ärenden. Vartannat klagomål avsåg vård och behandling, huvudsakligen resultat, behandling och undersökning/utredning. I 22 procent av ärendena hade anmälarna synpunkter på ortopedisk vård, vilket i likhet med tidigare år var den vanligaste specialiteten. Därefter följde obstetrik-gynekologi med 13 procent samt kirurgi med 11 procent. Tandvård Antalet ärenden som avsåg tandvård uppgick till 103, vilket var 4 procent av samtliga periodens ärenden. Majoriteten av klagomålen avsåg vård och behandling. 4.1.2 Stödpersonsverksamheten Patientnämndens förvaltning har enlig 30 och 31 lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) en skyldighet att förordna stödpersoner för patienter som tvångsvårdas inom psykiatrin. Det gäller även patienter som vårdas enligt lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) eller isoleras enligt smittskyddslagen (2004:168). Antalet stödpersonsförordnanden ökade under 2013 och 2014, men minskade under 2015 för att sedan öka något under 2016. Baserat på inledningen av kan antas att ansökningarna kommer att minska något. 400 300 200 100 0 Antal stödpersonsförordnanden per år 2012 2013 2014 2015 2016

10 (15) TERTIALRAPPORT Under det första tertialet genomfördes 83 nya förordnanden. Den sista april hade 176 patienter stödperson, vilket var 8 fler än vid samma tidpunkt föregående år. 4.1.3 Återföring till verksamheterna Patientnämnden ska enligt lagar och landstingsfullmäktiges reglemente återföra sina klagomålsärenden och erfarenheterna av dessa till vårdgivarna som underlag för deras patientsäkerhets- och kvalitetsarbete. Ett ökande antal av länets vårdgivare följer regelbundet sina ärenden hos förvaltningen och tillsänds rapporter över dessa varje månad respektive år. Inte minst när det gäller det ökande intresset för patientsäkerhet har vårdgivarna stor nytta av att ta del av förvaltningens erfarenheter. Därutöver efterfrågas erfarenheterna av Hälso- och sjukvårdsnämnden i samband med uppföljning, nyteckning och förlängning av avtal med vårdgivare samt av de tre sjukvårdsstyrelserna. Sedan våren 2012 sammanställs dessa rapporter och skickas automatiskt med e-post. Månadsrapporterna har för närvarande cirka 1 100 mottagare och årsrapporterna något fler. 4.1.4 Övrig statistik Den kunskap om vården i länet som förvaltningens ärendehantering genererar efterfrågas även av andra enheter, såväl inom som utanför landstinget. Under det första tertialet expedierades cirka 80 sådana beställningar, vilket var dubbelt så många som samma period 2016. Förvaltningen har under det första tertialet sammanställt den årliga rapporten rörande föregående års verksamhet som tillställts Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen. Den planeras att anmälas i landstingsfullmäktige i september. Förutom den årliga rapporten ska förvaltningen även göra IVO uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. Förvaltningen följer regelbundet upp inkomna ärenden och kan följa utvecklingen för enskilda vårdgivare/-enheter. När så bedöms relevant, vanligen på grund av en kraftig ärendeökning eller ärendenas allvarlighetsgrad, överlämnas information på aggregerad nivå till IVO för ställningstagande till eventuell åtgärd. Den första uppföljningen under avser perioden januari till och med april och kommer att genomföras under maj månad. 4.1.5 Kommunikation och marknadsföring Enligt lagstiftning och landstingets reglemente ska förvaltningen informera vården, patienter och allmänhet om sin verksamhet och om ärenden som varit aktuella. Under det första tertialet har en strategisk plan för framtida förändringar på detta område förberetts. Medarbetare har besökt vårdgivare samt patient- och intresseorganisationer för att informera om såväl verksamheten som ärenden som varit aktuella. Därutöver har föreläsningar genomförts vid utbildningstillfällen för till exempel utländska läkare, vid grundutbildningar för blivande tandläkare samt för sjuksköterskestudenter och vid vidareutbildning för sjuksköterskor

11 (15) TERTIALRAPPORT 4.1.6 Förebyggande arbete Genom sitt förebyggande arbete bidrar patientnämnden till ökad patientsäkerhet och kvalitet i hälso- och sjukvården. Förvaltningen kan genom sitt ärendehanteringsprogram enkelt följa olika typer av problem som bedöms vara av speciellt intresse eller särskilt allvarliga och vidta lämpliga åtgärder för att uppmärksamma vården på missförhållanden. Nämnden föreslår förbättringsåtgärder i så kallade principärenden. Detta är ärenden av allvarlig karaktär eller sådana som får allvarliga följder. Det kan också vara ärenden rörande ett vanligt förekommande eller aktuellt problem. Under det första tertialet har inga principärenden behandlats i nämnden. Däremot har återföring i tre tidigare principärenden inkommit och godkänts av nämnden. Dessa har avsett: succesiv ökning av klagomål på brister i vårdgarantin bristfällig information och ej inhämtat samtycke i samband med smärtsam behandling avsaknad av rutiner för informationsöverföring mellan ambulanssjukvård och hemtjänst. 4.1.7 Ärenden med förbättringsåtgärder Förvaltningen följer kontinuerligt de förbättringsåtgärder som dokumenteras i yttranden från vårdgivare. Åtgärderna kan avse en övergripande nivå eller endast det enskilda ärendet. Förbättringsåtgärder hade vidtagits i 154 skriftliga ärenden som avslutades under det första tertialet, vilket var 25 procent av de avslutade ärendena. I 114 ärenden hade åtgärder vidtagits på en övergripande nivå och 60 hade föranlett åtgärder för att rätta till misstag i det enskilda ärendet. Då båda typerna av åtgärder kan förekomma samtidigt var antalet åtgärder större än antalet ärenden. 4.1.8 Patientsäkerhet De ärenden som inkommer till patientnämndens förvaltning utgör en värdefull kunskapskälla och det är angeläget att erfarenheterna tas tillvara i vårdens patientsäkerhetsarbete. Patientsäkerhetsaspekter finns med i många av nämndens ärenden avseende alla former av hälso- och sjukvård och på alla nivåer. I förvaltningens utredningar av ärenden uppmärksammas bakomliggande problem och faktorer. Förvaltningen har i många fall kunnat bidra till att rutiner i vården förbättrats, vilket i sin tur lett till ökad patientsäkerhet. Sveriges kommuner och landsting har utarbetat åtta åtgärdspaket omfattande vanliga vårdskador. Dessa innehåller information till vården bland annat om vilka rutiner som ska följas och beskrivningar av dessa. Förvaltningen följer ärenden avseende: läkemedelsrelaterade problem vårdrelaterade infektioner fall och fallskador (omvårdnadsrelaterade tillbud/olyckor)

12 (15) TERTIALRAPPORT trycksår undernäring. Under det första tertialet hanterade förvaltningen 372 ärenden avseende läkemedelsrelaterade problem, vilket var något fler än motsvarande period 2016. Ärendena avsåg huvudsakligen primärvård, akutsjukhus och psykiatrisk vård. Synpunkter på vårdrelaterade infektioner förekom i 38 ärenden under perioden, vilket var fyra fler än samma tid föregående år. För övriga patientsäkerhetsområden var antalet ärenden litet. 4.2 Verksamhetsförändringar Inga förändringar avseende verksamhetens innehåll eller uppdrag har skett inför. 4.2.1 Utveckling helårsarbeten Personalvolym/helårsarbeten Antal 4.1.9 Övrigt Efterfrågan på förvaltningens erfarenheter har successivt ökat. Personalen deltar ofta vid utbildningar och konferenser rörande patientsäkerhet som anordnas inom länets sjukvård. För att ytterligare möjliggöra att erfarenheterna tas tillvara är förvaltningen knuten till landstingets centrala patientsäkerhetskommitté. AC-BU 1604 Föränd % Progn PR-BU Boksl 2016 Helårsarbeten avtalad tid 21 22-1 20 5,0 % 22 22 0 22 4.3 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaromått 1604 Föränd %-enh Progn %-enh Procentuell sjukfrånvaro 2,5 2,5 1,0% 0,0%

13 (15) TERTIALRAPPORT 5. Ekonomi 5.1 Resultatutveckling och prognos Resultaträkning Mkr AC-BU 1604 Föränd % Progn PR-BU Boksl 2016 Försäljning övriga tjänster 0,4 0,5-0,1 0,5-20,0 % 1,5 1,5 0,0 1,6 Landstingsbidrag 7,8 7,8 0,0 7,5 4,0 % 23,3 23,3 0,0 22,5 Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens intäkter 8,2 8,3-0,1 8,0 2,5 % 24,8 24,8 0,0 24,1 Bemanningskostnader -6,4-6,4 0,0-6,6-3,0 % -19,3-19,3 0,0-20,7 Verks ankn tjänster 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1-0,1 0,0 0,0 Lokal- och fastigh kostnader -0,6-0,6 0,0-0,6 0,0 % -1,9-1,9 0,0-1,8 Övriga kostnader -0,6-1,3 0,7-0,4 50,0 % -3,5-3,5 0,0-1,8 Verksamhetens kostnader -7,6-8,3 0,7-7,6 0,0 % -24,8-24,8 0,0-24,3 Avskrivningar 0,0 0,0 Nettokostnad ####### ####### ####### ####### ####### ####### ####### ####### ####### Finansnetto 0,0 0,0 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 0,6 0,0 0,6 0,4 0,0 0,0 0,0-0,2 Koncernbidrag 0,0 0,0 Justerat resultat 0,6 0,0 0,6 0,4 0,0 0,0 0,0-0,2 Bokslutsdispositioner 0,0 0,0 Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt 0,6 0,0 0,6 0,4 0,0 0,0 0,0-0,2 Resultatet till och med april är plus 0,6 mkr jämfört med plus 0,4 mkr vid samma tidpunkt föregående år. Överskottet beror på ökade intäkter med 0,2 mkr. Överskottet jämfört med den periodiserade budgeten är också plus 0,6 mkr, vilket beror på minskade övriga kostnader. 5.1.1 Bemanningskostnader Bemanningskostnader Mkr AC-BU 1604 Föränd % Progn PR-BU Boksl 2016 Summa personalkostnader -6,4-6,4 0,0-6,6-19,2-19,2 0,0-20,7 varav förändring sem- och löneskuld -0,2-0,2-0,3-33% 0,0 varav lönekostnad -6,2-6,4 0,2-6,3-2% -19,2-19,2 0,0-20,7 varav sjuklönekostnad 0,0 0,0 Inhyrd personal 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav läkare 0,0 0,0 varav sjuksköterskor 0,0 0,0 varav övrig personal 0,0 0,0 Summa bemanningskostnad -6,4-6,4 0,0-6,6-3% -19,2-19,2 0,0-20,7 Bemanningskostnader har minskat med 0,2 mkr i jämförelse med föregående år vilket beror tillfällig minskning av personal.

14 (15) TERTIALRAPPORT Ingen avvikelse mellan utfallet och den periodiserade budgeten per den sista april. 5.1.2 elser periodens utfall Orsak, Mkr textkommentar Intäkt AC-BU Kostnad AC-BU Resultat AC-BU Intäkter -0,1-0,1 Personalkostnader 0,0 0,0 Lokalkostnader 0,0 0,0 övriga kostnader 0,7 0,7 Ev ej analyserad restpost 0,0 Summa avvikelse -0,1 0,7 0,6 Övriga kostnader har minskat på grund av minskade externa IT-kostnader. 5.1.3 elser prognostiserat resultat Förnärvarande beräknas ingen avvikelse mellan prognos och budget. 5.1.4 Externa intäkter och kostnader SLL-extern resultaträkning Mkr 1604 Förändr % Prognos PR-BU Bokslut 2016 Verksamhetens intäkter 0,4 0,5-20,0 % 1,5 1,5 0,0 1,6 Verksamhetens kostnader -1,2-1,0 20,0 % -5,5-5,5 0,0-3,5 Avskrivningar 0,0 0,0 Finansnetto 0,0 0,0 Resultat -0,8-0,5 60,0 % -4,0-4,0 0,0-1,9 De externa intäkterna förväntas vara oförändrade. Externa kostnader har ökat med 0,2 mkr i jämförelse med samma tidpunkt föregående år. Detta beror på ökade kostnader för externa IT kostnader. 5.1.5 Övriga kostnader Inga större avvikelser mellan prognos och budget. 5.1.6 Avskrivningar och finansnetto Avskrivningarna har uppgått till 12 tkr under perioden. 5.2 Investeringar Förvaltningen har investerat i 2 st Ipad under perioden. 5.3 Analys och eventuella riskfaktorer Patientnämnden har inget att anföra här.

15 (15) TERTIALRAPPORT 6. Ledningens åtgärder Det finns inga möjligheter att påverka verksamhetens omfattning. De som har synpunkter på vården, ansöker om stödperson eller önskar statistiska sammanställningar kontaktar förvaltningen utifrån egna behov och önskemål. Antalet klagomålsärenden har ökat tydligt de närmast föregående åren. Förvaltningen har därför effektiviserat handläggningsprocesser, förtydligat mål och upprättat personliga styrkort med prioriteringar och förtydligande av uppdraget. Då det totala antalet klagomålsärenden som inleds med ett telefonsamtal ökat kraftigt till och med 2016 har förvaltningen förbättrat sin telefontillgänglighet genom att mångdubbla antalet ingående linjer. För att leva upp till landstingets uttalade intention att utveckla digitaliseringen har nämnden under 2016 inlett ett arbete för att utveckla ett system som kan hantera digital kommunikation med anmälare/patienter, stödpersoner och vården med bibehållen sekretess. Kontakterna med medborgarna skulle underlättas genom att såväl klagomålsärenden som ansökningar om stödperson kan lämnas elektroniskt. Ett ytterligare skäl till fortsatt digitalisering är att den sammanlagda arbetsbördan för varje anställd har ökat, och därmed riskerna för negativ stress. Handläggning av både klagomåls- och stödpersonsärenden medför en omfattande administration som skulle kunna förenklas, till exempel genom ett förstärkt IT-stöd vid handläggningen. Dessa åtgärder bedöms nödvändiga när verksamheten expanderat utan att ytterligare handläggarresurser tillförts. Till detta kommer att den nya lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården som beräknas träda i kraft den 1 januari 2018 samt en begränsning av IVO:s utredningsskyldighet medför att ett relativt stort antal ärenden som tidigare hanterats av IVO hänvisas till patientnämnderna. Därutöver tillkommer även en utökad analysskyldighet, vilket sammantaget ställer krav på ett bättre anpassat ärendehanteringsprogram. Nämndbehandling Tertialrapporten för april månad är behandlad i patientnämnden den 16 maj. Bilagor C Investeringar E2 Åtgärdsprogram 1 Kvalitetspolicy 2012, uppdaterad 2015 2 Kvalitet mål och aktiviteter