I ärendet presenteras årsbokslut med förvaltningsberättelse 2013.

Transkript

1 Förvaltningschef: Staffan Blom PaN P 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE (2) PaN A Årsbokslut 2013 Ärendet I ärendet presenteras årsbokslut med förvaltningsberättelse Under hela 2013 har förvaltningen haft en god kontroll över ekonomin och kan vid årets slut redovisa ett positivt resultat om 100 tkr ökade våra ärenden marginellt totalt sätt jämfört med året innan. Det är framför allt telefonärenden som ökar medan såväl e-post som skriftliga ärenden minskat. Att telefonärenden ökat kan ha sin förklaring i att vi under året förbättrat vår telefontillgänglighet. Trots en kraftig nedgång av stödpersonsförordnanden under första kvartalet 2013 ökade våra förordnanden med hela 42% under förra året. En förklaring till ökningen är att vi hanterat stödpersonsverksamheten som ett s.k. principärende med krav på åtgärder och redovisning från vårdgivarna. En annan att förvaltningen varit flitiga med att informera verksamheter som bedriver tvångsvård om sin lagreglerade skyldighet att informera patienter om rätten att få en stödperson. Våra informationsinsatser till vården och allmänheten har alltjämt legat på en hög nivå. Vidare har vi arbetat vidare med och utvecklat såväl vårt kvalitets- som miljöarbete. Att vi lyckats med det vi förutsatt oss att genomföra får tillskrivas medarbetarnas engagemang för verksamheten. Patientnämndens förvaltning Box 17535, Stockholm Hornsgatan 15 Telefon: Fax: E-post: registrator@pan.sll.se

2 2 (2) TJÄNSTEUTLÅTANDE PaN A Förslag till beslut Nämnden föreslås besluta att - anta årsbokslut med förvaltningsberättelse 2013 för patientnämnden - sända in årsbokslut med förvaltningsberättelse 2013 till koncernredovisning, landstingsrevisorerna och registrator vid Landstingsstyrelsens förvaltning senast den 24 februari omedelbart justera beslutet Staffan Blom Förvaltningschef Bilaga: Årsbokslut med bilagor Patientnämndens förvaltning Box 17535, Stockholm Hornsgatan 15 Telefon: Fax: E-post: registrator@pan.sll.se

3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A Patientnämnden Förvaltningsberättelse 2013

4 2 (28) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2013 och förväntad utveckling Sammanfattning Ledningens åtgärder under Förväntad utveckling Verksamhetsfakta Mål och uppdrag Mål Tillgänglighet/tillförlitlighet Kvalitet Ekonomi i balans Miljö Uppdrag Verksamhetens omfattning och innehåll Verksamhetsförändringar Produktion Patientärenden Statistik Information Förebyggande arbete Patientsäkerhet Stödpersoner Produktion ur ett jämställdhetsperspektiv Verksamhetens ekonomiska resultat Årets resultat Externa intäkter och kostnader Personal Övriga kostnadslag, avskrivningar och finansnetto Resultatdisposition Investeringar Balansräkning Kassaflödesanalys Uppföljning av styrdokument... 22

5 3 (28) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A Specifika ägardirektiv Följsamhet finanspolicy Övriga policyer, handlingsplaner, regelverk Medarbetare Personal Personal- och kompetensförsörjning Chef- och ledarskap Hälsofrämjande arbetsmiljö Sjukfrånvaro Jämställdhet och mångfald Miljö Funktionsnedsättning Folkhälsoarbetet Upphandling och inköp Övrigt Styrelsebehandling... 27

6 4 (28) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A Sammanfattning 2013 och förväntad utveckling Sammanfattning 2013 (Mkr) 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0-0,2-0,4-0,6 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2013 Fg mån PR Patientnämndens resultat för 2013 är plus 0,1 mkr jämfört med plus 0,2 mkr för föregående år. Under 2013 mottog förvaltningen ärenden, vilket var 2 procent fler än föregående år. Ärenden kan inkomma i form av skrivelser, telefonsamtal eller e-postbrev samt vid personliga besök. De skriftliga ärendena, som vanligtvis är mer komplexa än övriga, har ökat kontinuerligt de senaste åren och mer än fördubblats sedan Under 2013 minskade de dock med 3 procent. I 8 procent av ärendena lämnade förvaltningen rådgivning, information och hänvisning utan att något problem eller klagomål framförts. I vissa fall kan dock ett problem ligga bakom anmälarens önskan om information Som tidigare utgjorde klagomål på akutsjukhus, primärvård och psykiatrisk vård de största grupperna, med 32, 23 respektive 16 procent av samtliga ärenden. Vad gäller klagomålens fördelning mellan vårdtyper sågs inga stora förändringar. Ärenden rörande akutsjukhus och psykiatrisk vård ökade något medan synpunkterna på primärvård minskade något. Under hösten 2012 genomförde förvaltningen en pilotstudie där anmälare i skriftliga ärenden tillfrågades om de ansåg att de skadats eller utsatts för risk för skada i vården. Deras svar jämfördes med information som framkom i vårdens yttranden i deras ärenden. I 58 procent av ärendena uppfylldes enligt anmälarnas beskrivning kriterierna för vårdskada. Samtliga an-

7 5 (28) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A mälare hade förslag på åtgärder som hade kunnat förhindra vårdskadan. Vid tolkning av vårdens yttranden bedömdes 7 procent ha drabbats av vårdskada. Under 2013 behandlade nämnden tio principärenden. Flera av dessa innehöll flera vårdgivare och vårdtyper samt gällde flera patienter. Synpunkter på specialistmottagningar utanför akutsjukhusen var vanligast, men även akutsjukhus, psykiatri och primärvård förekom. Flertalet principärenden var direkt kopplade till patientklagomål. Dessa avsåg bland annat bristande information om avgifter, svårigheter att få tolk för döva och hörselskadade, bristande remissbevakning och i två fall lång väntan på operationer. I några fall var principärendena av mer generell karaktär. De avsåg oklarheter om avgifter för journalkopior, minskat antal ansökningar om stödperson till patienter som tvångsvårdas i psykiatrin samt bemötande i vården. Förvaltningen följer förbättringsåtgärder i vården i skriftliga ärenden. Dessa kan avse en övergripande nivå eller endast det enskilda ärendet. Åtgärder hade vidtagits i 452 skriftliga ärenden som avslutades under 2013, vilket var 5 procent fler än föregående år då de uppgick till 430. I 308 ärenden hade åtgärder vidtagits på en övergripande nivå och 204 hade föranlett åtgärder för att rätta till misstag i det enskilda ärendet. Då båda typerna av åtgärder kan förekomma samtidigt var antalet åtgärder större än antalet ärenden. Under 2013 ökade antalet ansökningar om stödperson med 42 procent. Efterfrågan på statistiska sammanställningar av förvaltningens patientärenden har ökat kontinuerligt. Under 2012 utvecklade förvaltningen ett system som automatiskt sammanställer och skickar rapporter via e-post såväl varje månad som på årsbasis. Därutöver tillkom ett drygt hundratal sammanställningar som har expedierats manuellt. 1.2 Ledningens åtgärder under 2013 Patientnämnden har inget att anföra. 1.3 Förväntad utveckling 2014 Nämnden finner det inte troligt att antalet patientärenden eller ansökningar om stödperson kommer att minska. Även om vissa typer av problem kan minska som en följd av nämndens och vårdens förebyggande insatser tyder andra faktorer på en utveckling i motsatt riktning. Dels leder sjukvårdens utveckling till att nya problem uppstår, dels medför den växande befolkningen i länet att ett ökande antal patienter kommer att söka vård, vilket sammantaget torde medföra en ökning av ärendemängden. I princip finns inga möjligheter att påverka omfattningen av de olika verksamhetsdelarna då de som har synpunkter på vården, ansöker om stödper-

8 6 (28) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A son eller önskar statistiska sammanställningar kontaktar förvaltningen utifrån egna behov och önskemål. Förvaltningen kommer även fortsättningsvis att vara mycket aktiv i sina informationsinsatser riktade till vården. Under 2014 prioriteras insatser riktade mot primärvård, geriatrik och specialistvård utanför akutsjukhusen. Antalet ansökningar om stödpersoner kommer att även fortsättningsvis att följas och särskilda informationsinsatser kommer att riktas till de verksamheter som bedriver tvångsvård. Stödpersonernas säkerhet beaktas alltid vid förvaltningens kontakter med vården inför ett förordnande. Huvudansvaret för stödpersonerna ligger dock på vården. 2. Verksamhetsfakta Denna punkt avser inte patientnämnden. 3. Mål och uppdrag 3.1 Mål Stockholms läns landstings övergripande mål Dimension/ Parameter Bokslut 2013 Bokslut 2012 Budget 2013 Tillgänglighet Tillförlitlighet * Vårdproducenterna anger här de mål som finns i respektive vårdavtal och där målnivå är fastställd. För akutsjukhusen är Väntetid på akutmottagning obligatorisk. * Trafiknämnden anger här de tillförlitighetsmål som är definierade i respektive verksamhets budget * Övriga verksamheter anger de tillgänglighetsmål som finns definierade i bolags/förvaltnings budget Kvalitet * Vårdproducenterna anger här de mål som finns i respektive vårdavtal och där målnivå är fastställd. För akutsjukhusen är Andel MRSA odlingar och Andel vårdrelaterade infektioner obligatoriska. * Övriga verksamheter anger de kvalitetsmål som finns definierade i bolags/förvaltnings budget En ekonomi i balans * Uppnått resultatkrav eller högre * Övriga mål kopplade till ekonomi som finns definierade i bolags/förvaltnings budget 2013.

9 7 (28) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A SLL:s huvudmål rörande tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården samt tillgänglighet i kollektivtrafiken avser inte patientnämnden. Nämnden har dock egna mål rörande tillgänglighet och kvalitet. Dessa behandlas nedan under Resultatet för 2013 är plus 0,1 mkr jämfört med plus 0,2 mkr föregående år. Resultatet är något bättre än budget på Tillgänglighet/tillförlitlighet Förvaltningens telefontillgänglighet mäts minst vart tredje år i en enkät riktad till anmälare i skriftliga ärenden enligt vad som beskrivs nedan under Därutöver har förvaltningen under en tvåveckorsperiod hösten 2013 genomfört en telefonenkät för mätning av telefontillgängligheten bland drygt 400 uppringande personer. Den visade att telefontillgängligheten var god, 98 procent av de tillfrågade ansåg att det var mycket eller ganska lätt att få kontakt med förvaltningen. 61 procent fick kontakt utan någon som helst väntetid, inom två minuter hade 92 procent fått kontakt och inom fyra minuter hade 96 procent fått det Kvalitet Förvaltningen arbetar ständigt för att förbättra kvaliteten i arbetet. Förvaltningens kvalitetsarbete har två aspekter. Den ena aspekten avser det egna arbetet, som ska bedrivas enligt fastställda riktlinjer och rutiner. Den andra aspekten avser vårdens nytta av kvaliteten på förvaltningens arbete, det vill säga hur de erfarenheter som verksamheten gör genom sina patientärenden och sin stödpersonsverksamhet kan bidra till att förbättra patientsäkerhet och kvalitet i vårdens olika delar. Samtlig personal engageras i kvalitetsarbetet genom att två medarbetare med rullande tvåårsuppdrag utses till kvalitetsansvariga. Tid för deras arbete har avsatts. Avvikelserapportering utgör basen i kvalitetsarbetet, och har lett till många förbättringsåtgärder. Därutöver anordnas särskilda kvalitetsdagar med aktuellt innehåll. Verksamheten ska bidra till att stärka patientens ställning och att förbättra vården. Nämndens kvalitetsmål utgår därför från de fem verksamhetsområden som definierats i den kvalitetspolicy som gäller från och med 2012; patientärenden, stödpersonsverksamhet, förebyggande verksamheter, öka kunskap hos vårdpersonal och patienter/allmänhet samt främja kontakter. Nämnden fastställer årliga kvalitetsmål. Målen för 2014 kommer att fastställas när den patientenkät som genomfördes under hösten/vintern har sammanställts, vilket beräknas ske under våren Minst vart tredje år genomförs en enkätundersökning riktad till anmälare som nyligen haft ett skriftligt ärende hos förvaltningen. Den senaste undersökningen, som nämnts ovan, omfattade 300 anmälare. Resultatet av föregående undersökning som genomfördes under 2011 bifogas i bilaga K.

10 8 (28) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A Med samma intervall genomförs även en enkätundersökning riktad till vårdenheter som under året före undersökningen haft minst två skriftliga ärenden hos förvaltningen. Resultatet av den senaste undersökningen som genomfördes under 2011 bifogas i bilaga L Ekonomi i balans Patientnämnden har en ekonomi i balans. Resultatet är plus 0,1 mkr med en omsättning på ca 20,8 mkr, det vill säga överskottet är ca 0,5 procent av omsättningen Miljö Förvaltningens miljöarbete beskrivs i avsnitt Uppdrag Inga uppdrag har givits till patientnämnden. 4. Verksamhetens omfattning och innehåll 4.1 Verksamhetsförändringar Inga förändringar rörande verksamhetens innehåll eller uppdrag har skett under året. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) skickade i oktober 2013 en promemoria till Socialdepartementet gällande att myndigheten i större utsträckning skulle få överlämna klagomål till berörd patientnämnd eller vårdgivare för åtgärd. Skyldigheten att utreda varje klagomål skulle inte längre gälla utan IVO skulle själv få avgöra hur informationen i klagomålen, utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv, bäst ska tas om hand. Myndigheten skulle därmed få möjlighet att använda informationen i klagomålen på aggregerad nivå för att kunna utveckla en riskbaserad tillsyn. Patientnämnden ansåg, i en skrivelse till Socialdepartementet, att förslagen varken var rättssäkra eller beaktar patienternas intressen. De skapar inte heller trygghet till klagomålssystemet som sådant. Det är av största vikt att patienter som har klagomål på vården har möjlighet att få en oberoende medicinsk granskning av sitt ärende av en myndighet som inte tillhör landstinget eller kommunen. Landets patientnämnder har en ansträngd situation med ett ständigt ökande antal ärenden. Redan i dagsläget har förvaltningarna begränsade resurser att ta hand om denna ökning. Även om ingen förändring skett i nuläget kan det på sikt påverka verksamheten i det fall förslagen går igenom. 4.2 Produktion Nämndens förvaltning ska fungera som en objektiv instans för kontakt med både patienter och personal. Utifrån inkomna klagomål och synpunkter

11 9 (28) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A samt annan information förvaltningen får görs utredningar och framställningar till ansvariga nämnder inom landstinget och till andra berörda organ. I förebyggande syfte gör nämnden uttalanden när det gäller generella iakttagelser och tendenser som kräver vårdpersonalens uppmärksamhet. De brister som utreds av förvaltningen utgör underlag för kvalitetsförbättringar hos såväl berörda vårdgivare som vården i helhet. Då nämnden lägger särskild vikt vid ärenden som rör patientsäkerhet identifieras brister inom detta område varvid vården ges möjlighet att vidta lämpliga åtgärder. De personer som kontaktar förvaltningen har på olika sätt råkat illa ut och tappat förtroendet för vården. Det är därför angeläget att återställa detta genom ett professionellt bemötande och högkvalitativ handläggning av deras ärenden. Därigenom kan i många fall en kostbar rundgång i vården förebyggas. Att förvaltningen erbjuder god tillgänglighet och gott omhändertagande är således kostnadseffektivt då det leder till nöjda anmälare med återupprättat förtroende för vården som känner att deras problem tagits på allvar, vilket sammantaget torde innebära en besparing för vården som helhet. Det kan även antas att förvaltningens ärendehantering i sig innebär en tidsbesparing för vården. Flertalet av de händelser som kommer till förvaltningens kännedom kan smidigt lösas genom telefonkontakter, varvid vården avlastas egna åtgärder för att hantera dessa problem Patientärenden Under 2013 inkom ärenden till förvaltningen, vilket var 2 procent fler än föregående år. Av ärendena avsåg 8 procent rådgivning, information och hänvisning. I dessa fall har anmälaren kontaktat förvaltningen för att få information utan att något klagomål framförts. I en del fall kan ett problem ligga bakom kontakten, men anmälaren har önskat information om vilka rättigheter man som patient har i en specifik fråga eller hur hon/han själv kan gå tillväga för att lösa problemet. Ärenden kan inkomma i form av skrivelser, telefonsamtal eller e-postbrev samt vid personliga besök. De skriftliga ärendena, som vanligtvis är mer komplexa än övriga, har ökat kontinuerligt de senaste åren och mer än fördubblats sedan Under 2013 minskade de dock med 3 procent. I 42 procent av de skriftliga ärendena hade kontakten med förvaltningen inletts med ett telefonsamtal eller ett e-postbrev. I de fall anmälaren önskar att förvaltningen utreder ärendet ändras registreringen till skrivelse. Ärenden som hanterades enbart med e-post minskade med 9 procent och ärenden som hanterades enbart per telefon ökade med 6 procent. Ärendenas fördelning mellan olika vårdtyper framgår av tabellen nedan. Där redovisas även de väsentligaste förändringarna rörande ärenden som inkommit till nämnden skriftligen respektive per telefon.

12 10 (28) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A Ärenden per vårdtyp Vårdtyp Antal Förändring, % Akutsjukhus* Primärvård Psykiatrisk vård Specialistvård** Tandvård Kommunal vård Geriatrik Habilitering 49 - Övrig vård Utom SLL, avtal 9 - Totalt * exklusive geriatrik ** utanför akutsjukhus I förvaltningens statistikprogram kan två klagomål/synpunkter registreras i samma ärende, vilket var fallet i 19 procent av ärendena under Dessa avser en och samma vårdgivare. Ärenden av detta slag är vanligtvis mer komplicerade och kräver mer utredningsresurser än ärenden som endast innehåller ett klagomål. Jämfört med 2012 sågs en ökning av antalet ärenden med två klagomål/synpunkter med 18 procent. Akutsjukhus I 32 procent av samtliga ärenden framfördes klagomål på vård vid akutsjukhus, vilket var en marginell ökning jämfört med föregående år. Klagomål avseende vård och behandling ökade med 6 procent och uppgick till 51 procent av samtliga ärenden som avsåg akutsjukhus. Klagomål avseende kommunikation, till exempel bemötande, information och samverkan med patient/anmälare, ökade med 7 procent och utgjorde 17 procent av samtliga ärenden som avsåg akutsjukhus. Klagomål på organisation, till exempel tillgänglighet och valfrihet, minskade med 15 procent och utgjorde 9 procent av samtliga ärenden som avsåg akutsjukhus. Primärvård Totalt 23 procent av ärendena avsåg primärvård. Dessa minskade successivt under en följd av år, men har ökat under åren 2009 till Under 2013 minskade dock ärendena med 3 procent jämfört med Här sågs

13 11 (28) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A minskningar för samtliga problemområden utom vård och behandling som ökade med 8 procent. Psykiatrisk vård 16 procent av ärendena avsåg psykiatrisk vård. Efter ett par år med ett något minskat antal ärenden sågs för 2013 en ökning med 3 procent. För de största problemområdena, vård och behandling, kommunikation och organisation, sågs ökningar med mellan 6 och 8 procent. Specialistvård utanför akutsjukhus Ärenden avseende specialistvård utanför akutsjukhusen avser ett stort antal större och mindre mottagningar. De utgjorde 12 procent av samtliga ärenden och ökade med 4 procent. I 19 procent av ärendena hade anmälarna synpunkter på ortopedisk vård, vilket i likhet med tidigare år var den vanligaste specialiteten. De största förändringarna sågs för obstetrikgynekologi som ökade med 33 procent och kirurgi som minskade med 53 procent. Tandvård Antalet ärenden som avsåg tandvård var detsamma som föregående år. De utgjorde 6 procent av nämndens samtliga ärenden. 37 procent avsåg vård och behandling och 36 procent ekonomiska frågeställningar. Jämfört med föregående år sågs en ökande andel som avsåg ekonomi. Övrig vård I 8 procent av ärendena framfördes klagomål på övrig vård. Dessa ökade med 11 procent jämfört med föregående år. Här registreras ärenden som avser landstingsövergripande frågor samt bland annat ambulanssjukvård, medicinsk fotvård, hjälpmedel och syncentraler Statistik Data sammanställs rutinmässigt på årsbasis i en rapport som tillställs Socialstyrelsen/IVO och övriga som är intresserade. Den anmäls också i landstingsfullmäktige. Ett ökande antal av länets vårdgivare följer regelbundet sina ärenden hos förvaltningen och tillsänts rapporter över dessa varje månad respektive år. Inte minst när det gäller det ökande intresset för patientsäkerhet har vårdgivarna stor nytta av att ta del av förvaltningens erfarenheter. Därutöver efterfrågas erfarenheterna av Hälso- och sjukvårdsnämnden i samband med nyteckning och förlängning av avtal med vårdgivare samt av de tre sjukvårdsstyrelserna. Sedan våren 2012 sammanställs dessa rapporter och skickas automatiskt med e-post. Månadsrapporterna har cirka 750 mottagare och årsrapporterna knappt 800. Den kunskap om vården i länet som förvaltningens ärendehantering genererar efterfrågas även av andra enheter, såväl inom som utanför lands-

14 12 (28) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A tinget. Under 2013 expedierades utöver ovanstående automatiska rapporter ett drygt hundratal manuellt framtagna sammanställningar Information Förutom framtagande och sammanställning av data enligt ovan har förvaltningens personal gjort besök hos ett stort antal vårdgivare samt patientoch intresseföreningar för att informera om ärenden som varit aktuella. Personalen föreläser även vid utbildningstillfällen för utländska läkare, kuratorer, undersköterskor, medicinska sekreterare och vid grundutbildningar för blivande tandläkare, arbetsterapeuter och sjuksköterskor. Sammanlagt har 76 sådana informationstillfällen genomförts under Under 2013 har information vid akutsjukhusen varit prioriterat. En omfattande insats genomfördes i Södertälje i mars, då också ett nämndsammanträde förlades till Södertälje sjukhus. Särskilda informationsinsatser har genomförts gällande stödpersonsverksamheten. Dessa beskrivs i avsnittet Förebyggande arbete Genom sitt förebyggande arbete bidrar patientnämnden till ökad kvalitet i hälso- och sjukvården. Nämnden föreslår förbättringsåtgärder i så kallade principärenden. Detta är ärenden av allvarlig karaktär eller sådana som får allvarliga följder. Det kan också vara ärenden rörande ett vanligt förekommande eller aktuellt problem. Under 2013 behandlade nämnden tio principärenden. Flera av dessa innehöll flera vårdgivare och vårdtyper samt gällde flera patienter. Synpunkter på specialistmottagningar utanför akutsjukhusen var vanligast, men även akutsjukhus, psykiatri och primärvård förekom. Flertalet principärenden var direkt kopplade till patientklagomål. Dessa avsåg bland annat bristande information om avgifter, svårigheter att få tolk för döva och hörselskadade, bristande remissbevakning och i två fall lång väntan på operationer. I några fall var principärendena av mer generell karaktär. De avsåg oklarheter om avgifter för journalkopior, minskat antal ansökningar om stödperson till patienter som tvångsvårdas i psykiatrin samt bemötande i vården. Förvaltningen kan genom sitt ärendehanteringsprogram enkelt följa olika typer av problem som bedöms vara av speciellt intresse eller särskilt allvarliga och vidta lämpliga åtgärder för att uppmärksamma vården på missförhållanden. Förvaltningen följer kontinuerligt de förbättringsåtgärder som dokumenteras i yttranden från vårdgivare. Dessa analyseras och redovisas i ett särskilt avsnitt i den övergripande årliga rapporten som bland annat tillställs Inspektionen för vårdinspektion och Socialstyrelsen. Förbättringsåtgärder hade vidtagits i 24 procent av de skriftliga ärenden som avslutades under Totalt hade åtgärder vidtagits i 452 ärenden,

15 13 (28) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A vilket var 5 procent fler än föregående år, då de uppgick till 430. I 308 ärenden hade åtgärder vidtagits på en övergripande nivå och 204 hade föranlett åtgärder för att rätta till misstag i det enskilda ärendet. Då båda typerna av åtgärder kan förekomma samtidigt var antalet åtgärder större än antalet ärenden Patientsäkerhet De ärenden som inkommer till patientnämndens förvaltning utgör en värdefull kunskapskälla och det är angeläget att erfarenheterna tas tillvara i vårdens patientsäkerhetsarbete. Patientsäkerhetsaspekter finns med i många av nämndens ärenden avseende alla former av hälso- och sjukvård och på alla nivåer. I förvaltningens utredningar av ärenden uppmärksammas bakomliggande problem och faktorer. Förvaltningen har i många fall kunnat bidra till att rutiner i vården förbättrats, vilket i sin tur lett till ökad patientsäkerhet. Den 1 januari 2011 ändrades lag om patientnämndsverksamhet m. m. så att det framgår att patientnämnderna ska bidra till hög patientsäkerhet i hälsooch sjukvården. Vidare anges att nämnderna ska göra Socialstyrelsen uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. Under 2013 sammanställde förvaltningen en rapport rörande en pilotstudie som genomfördes under hösten 2012 där 320 anmälare i skriftliga ärenden tillfrågades om de ansåg att de skadats eller utsatts för risk för skada i vården. Deras svar jämfördes med information som framkom i vårdens yttranden i deras ärenden. I 58 procent av ärendena uppfylldes enligt anmälarnas beskrivning kriterierna för vårdskada. Samtliga anmälare hade förslag på åtgärder som hade kunnat förhindra vårdskadan. Vid tolkning av vårdens yttranden bedömdes sju procent ha drabbats av vårdskada. Rapporten indikerar tydligt att patienten är en outnyttjad resurs i patientsäkerhetsarbetet. Efterfrågan på förvaltningens erfarenheter har successivt ökat. Personalen deltar ofta vid utbildningar och konferenser rörande patientsäkerhet som anordnas inom länets sjukvård. För att ytterligare möjliggöra att erfarenheterna tas tillvara har förvaltningen knutits till landstingets centrala patientsäkerhetskommitté. Patientnämnden och dess förvaltning deltog vid den nationella patientsäkerhetskonferensen i Stockholm i januari. Medarbetarna bevakar kontinuerligt olika områden och medverkar i och med detta vid seminarier och konferenser. Därutöver har nämnden och förvaltningen representerats vid den internationella patientsäkerhetskonferensen, International Forum on Quality and Safety in Health Care, i London i april. Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska patientnämnden göra Socialstyrelsen uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. Därför gör förvaltningen minst varje kvartal en

16 14 (28) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A avstämning i ärendedatabasen för att utröna om det föreligger behov av att överväga att vidarebefordra information till Socialstyrelsen på en övergripande nivå. Under 2013 har ingen sådan överföring varit aktuell Stödpersoner Patientnämndens förvaltning har enligt 30 och 31 lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) en skyldighet att förordna stödpersoner som tvångsvårdas inom psykiatrin. Det gäller även de som vårdas enligt lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV). Sedan 2004 omfattas även de personer som vårdas enligt smittskyddslagen (2004:168). Lagen tydliggör en skyldighet för den chefsöverläkare som ansvarar för den tvångsintagna personens vård att, så snart tillståndet medger, se till att denna upplyses om rätten att få en stödperson. Vidare ska chefsöverläkaren anmäla till patientnämndens förvaltning när det finns skäl att utse en stödperson. Har en stödperson för patienten inte redan utsetts ska anmälan alltid göras när chefsöverläkaren ansöker om medgivande till tvångsvård hos förvaltningsrätten, när patienten överklagar chefsöverläkarens beslut om intagningen eller när patienten överklagar chefsöverläkarens beslut att avslå en begäran att tvångsvården ska upphöra. I en sådan anmälan ska chefsöverläkaren ange patientens inställning till att få en stödperson. När tvångsvården av en patient upphör, för vilken stödperson utsetts, ska chefsöverläkaren snarast möjligt underrätta nämndens förvaltning om detta och om huruvida stödpersonens uppdrag fortsätter därefter. Stödpersonen ska bistå den tvångsintagna personen i personliga frågor, besöka den tvångsintagna personen och iaktta reglerna om tystnadsplikt. En stödperson får inte bistå en patient med ekonomisk hjälp. Ett förordnande om stödperson varar så länge som tvångsvården pågår och kan därefter, om patienten och stödpersonen så önskar, fortsätta ytterligare fyra veckor. Förordande av stödperson är således tydligt reglerad i lag med angivande av vissa skyldigheter för den chefsöverläkare som ansvarar för patientens tvångsvård. Det är en rättighet för den tvångsvårdade patienten att få en stödperson. Patientnämndens förvaltning handlägger anmälan/ansökan om stödpersoner skyndsamt och förordnar i regel en stödperson till den tvångsintagne patienten inom något dygn från det att anmälan inkommit. Under det första kvartalet 2013 noterade förvaltningen en kraftig nedgång av antalet ansökningar om att få en stödperson. En liknande nedgång hade noterats under Förvaltningen skrev då till samtliga chefsöverläkare i verksamheter som bedriver tvångsvård med begäran om en förklaring. Detta ledde då till en kraftig ökning av ansökningar och förordnaden. Under 2013 togs därför förnyad kontakt med chefsöverläkarna, vilket ledde till en ännu kraftigare effekt på ansökningarna. Det kan konstateras att an-

17 15 (28) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A talet förordnanden ökat med 42 procent jämfört med föregående år, från 211 till 300! Den 31 december 2013 hade 139 patienter stödperson, vilket var något färre än samma datum föregående år. Diagrammen nedan visar utvecklingen per år sedan 2007 samt per månad under 2012 och I syfte att få en bestående effekt av denna ökning har därför förvaltningen skrivit fram detta som ett principärende med begäran om redovisning av åtgärder från såväl SLSO som Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Den kraftiga ökningen av stödpersonsförordnanden ställer samtidigt krav på att förvaltningen har en god tillgång till stödpersoner. Därför har särskilda informationsinsatser i syfte att engagera fler till att bli stödperson genomförts, till exempel annonsering i dagspress och information vid ut-

18 16 (28) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A bildningar och mässor. Tillströmningen av stödpersoner har varit god under året, dock föreligger fortfarande en brist på yngre män. Under 2013 genomfördes tre utbildningar för blivande stödpersoner, omfattande cirka 40 personer. Utbildningen omfattar tre gånger tre timmar under kvällstid och utvärderingar har visat på mycket positiva omdömen från de blivande stödpersonerna. För att göra stödpersonerna väl förberedda inför sina uppdrag ingår bland annat basal kunskap om psykiska sjukdomar, föreläsning av en tidigare tvångsvårdad patient och viss juridisk kunskap om tvångslagar m. m i utbildningen Förvaltningen har också deltagit i ett nationellt projekt med ett flertal kommuner i syfte att hitta en gemensam plattform för samverkan över huvudmannagränserna vad gäller frivilligarbete. Projektet avslutades i form av en s. k. vernissage i oktober månad och har visat på flera gemensamma områden där vi i framtiden kan samarbeta för att skapa synergieffekter. Under 2012 genomfördes krav på att stödpersonerna månatligen skulle redovisa sina aktiviteter för att få ut ersättning. Detta arbete har fortsatt under 2013, vilket bland annat lett till att förvaltningen dels har en tätare personlig kontakt med stödpersonerna, dels en bättre kostnadskontroll av verksamheten. Förvaltningen har också avslutat ett arbete med att kvalitetssäkra uppföljning av verksamheten. Mallar och rapportfunktionen i ärendehanteringsdatabasen har setts över och förbättrats. Inom ramen för förvaltningens kvalitetsplan för 2014 kommer stödpersonsverksamheten att följas upp vad gäller utvalda indikatorer och fastställda mål Produktion ur ett jämställdhetsperspektiv Alla medborgare har, oavsett ålder och kön, sexuell läggning, etnicitet med mera samma möjlighet att vända sig till patientnämndens förvaltning. De som har synpunkter på vården i länet kontaktar förvaltningen utifrån egna behov och önskemål. Under 2013 avsåg 61 procent av ärendena kvinnor, vilket är 2 procentenheter färre än föregående år. I ett mindre antal ärenden var patientens kön inte känt. Kvinnors och mäns klagomål fördelade sig tämligen likartat mellan problemområdena. Vård- och behandlingsrelaterade problem var vanligast för båda könen. Kvinnor klagade något mer på kommunikationsbrister, vilket innefattar bemötande, delaktighet och information. Män klagade något mer på bristande organisation, till exempel väntetid, tillgänglighet och valfrihet. I övrigt var skillnaderna små. Vad gällde kvinnors och mäns klagomål på vårdtyper var skillnaderna marginella. Synpunkter på primärvård och specialistvård var något vanligare

19 17 (28) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A bland kvinnor, medan klagomål på vård vid akutsjukhus och psykiatrisk vård var något vanligare bland män. 5. Verksamhetens ekonomiska resultat Resultaträkning Mkr Bokslut 2013 Bokslut 2012 Förändr % Budget 2013 Avvik Bokslut- Bu Fsg av övriga tjänster 1,6 1,5 6,7 1,4 0,2 Landstingsbidrag 19,2 18,1 6,1 19,2 0,0 Övriga intäkter 0,2-100,0 0,0 Verksamhetens intäkter 20,8 19,8 5,1 20,6 0,2 Personalkostnader -16,8-15,8 6,3-17,1 0,3 Köpta verks ankn tjänster 0,0-0,1-100,0-0,1 0,1 Hyreskostnader -1,9-1,6 18,8-1,7-0,2 Övriga kostnader -1,9-2,0-5,0-1,6-0,3 Verksamhetens kostnader -20,6-19,5 5,6-20,5-0,1 Avskrivningar -0,1-0,1 0,0-0,1 0,0 Finansnetto 0,0 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 0,1 0,2-50,0 0,0 0,1 5.1 Årets resultat Utfallet är plus 0,1 mkr och därmed lägre än föregående års resultat på plus 0,2 mkr. Utfallet är 0,1 mkr bättre än budgeten på 0 mkr. Orsak avvikelse jämfört med budget textkommentar (tkr) Intäkt Avvik Bokslut-Bu Kostnad Avvik Bokslut-Bu Resultat Avvik Bokslut-Bu Beslut av LF/LS/HSN (Belopp) Intäkter, fsgvöriga tjänster Pers kostnader Övriga kostnader Avskrivningar Finansnetto -9-9 Evej analyserad restpost 0 Summa avvikelse Intäkterna är ca 0,2 mkr högre än årets budget. Orsaker är vidarefakturering av konferenskostnader 80 tkr, samt ökad ersättning för arbete utfört åt länets kommuner och länets tandvård 78 tkr. Personalkostnaderna är knappt 0,3 mkr (279 tkr) lägre än budget. Övriga kostnader är ca 0,3 mkr högre än budget.

20 18 (28) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A Orsak förändring jämfört med föregående år textkommentar Intäkt Förändr Kostnad Förändr Resultat Förändr Beslut av LF/LS/HSN (Belopp) Ökat landstingbidrag Övriga intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar 2 2 Finansnetto -7-7 Evej analyserad restpost 0 Summa avvikelse Landstingsbidraget har ökat med 1,1 mkr under 2013 jämfört med Övriga intäkter har minskat med minus 0,2 mkr. Personalkostnaderna har ökat med 1 mkr vilket var t o m något mindre än planerat Externa intäkter och kostnader SLL-extern resultaträkning Mkr SLL-externt Bokslut 2013 SLL-externt Bokslut 2012 Förändr % SLL-externt Budget 2013 Avvik Bokslut-Bu Verksamhetens intäkter 1,6 1,6 0,0% 1,4 0,2 Verksamhetens kostnader -15,8-14,7 7,5% -15,6-0,2 Avskrivningar -0,1-0,1 0,0% -0,1 0,0 Finansnetto 0,0 Resultat -14,3-13,2 8,3% -14,3 0,0 Verksamhetens externa intäkter är oförändrade. Verksamhetens kostnader har ökat med 1,1 mkr vilket avser ökade lönekostnader och övriga personalkostnader.

21 19 (28) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A Personal Bemanningskostnader Mkr Bokslut 2013 Bokslut 2012 Förändr % Budget 2013 Avvik Bokslut- Bu Summa personalkostnader 16,8 15,8 6,3% 17,1-0,3 varav förändring sem- och löneskuld 0,0-0,1-140,0% 0,0 varav lönekostnad 16,8 15,9 5,7% 17,1-0,3 varav pensionskostnad 0,0 Inhyrd personal varav läkare 0,0 varav sjuksköterskor 0,0 varav övrig personal 0,0 Summa bemanningskostnad 16,8 15,8 6,3% 17,1-0,3 Sjukfrånvaromått Bokslut 2013 Bokslut 2012 Förändr %-enh Budget 2013 Avvik %-enh Procentuell sjukfrånvaro 4,1 2,3 180,0% Lönekostnaderna, vilka utgör den största delkomponenten av personalkostnaderna, ökade med 5,7 procent, det vill säga 0,9 mkr jämfört med årsbokslut Den övervägande orsaken till detta är ökade kostnader för 1,5 ytterligare befattning samt 2013 års löneavtal. En heltids tjänstledighet under sommaren medförde att budgeten på personalkostnader medförde ett plus på 0,3 mkr. Löneökning på 2,6 procent från den 1 april innebar knappt 0,3 mkr i ökade lönekostnader. Kostnaderna för satsning på utbildning ökade från drygt 0,1 mkr 2012 till knappt 0,4 mkr Övrig del ca 0,4 mkr i ökade lönekostnader avsåg nya befattningar. Inhyrd personal förekom inte. Sjukfrånvaron har tillfälligt ökat något från 2,3 till 4,1 procent. Personalvolym/helårsarbete Antal Bokslut 2013 Budget 2013 Avvik Bokslut- Bu Bokslut 2012 Förändr % LF/LS/HSN beslut (Ja/Nej) Helårsarbeten exkl. extratid (personalvolym) 20,5 20 0,5 19 7,9% Förändring YY Förändring ZZ Totalt förändring 0 0

22 20 (28) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A Antalet årsarbetare var 20,5 vid årets utgång och var då 1,5 anställd fler än genomsnittet för Kostnaderna för stödpersonsverksamheten minskade framförallt mellan 2011 och 2012 genom förbättrad intern kontroll, då med minus 0,5 mkr Under 2013 har kostnaderna minskat aningen från knappt 3,2 mkr till drygt 3,1 mkr Övriga kostnadslag, avskrivningar och finansnetto Lokalkostnaderna var drygt 1,8 mkr jämfört med 1,6 mkr föregående år beroende på ökad lokalhyra med ca 0,1 mkr samt underhåll i förhyrd lokal med 0,1 mkr. Avskrivningarna är oförändrat 0,1 mkr. Räntenettot har försämrats ytterligare något på grund av det allmänt låga ränteläget. It-kostnader IT-kostnaderna ligger på ungefär 0,1 mkr för såväl 2012 som Konsultkostnader Konsultarvoden IT uppgår till 0,6 mkr 2013 motsvaras av konto för ITtjänster 2012 på 0,8 mkr. Övriga konsultarvoden är försumbara. 5.2 Resultatdisposition Landstingsfullmäktige beslöt i april 2009 om ändrade regler för resultatdispositioner (LS ). I förvaltningsberättelsen lämnas förslag till resultatdisposition enligt följande regelverk. Årets resultat Lokalt eget kapital Totalt eget kapital 102 tkr 458 tkr 560 tkr Föreslås enligt fullmäktiges beslut att 2013 års resultat plus 102 tkr förs mot koncernfinansiering. 5.3 Investeringar Investeringar Mkr Bokslut 2013 Nuvarande status Budget LF 2013 Avvik Bokslut-Bu Objekt 1 0,0 0,0 0,0 Objekt 2 etc. 0,0 Övriga ospecificerade ojbekt 0,1 0,0 0,1 Totalt investeringar 0,1 0 0,0 0,1 Patientnämnden har investerat i möbler till konferensrum för 70 tkr, kyl och frys 30 tkr samt inköp av ett par datorer.

23 21 (28) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A Balansräkning Balansräkning Mkr Förändring Tillgångar Anläggningstillgångar 0,2 0,2 0,0 Omsättningstillgångar 2,4 2,3 0,1 varav kassa och bank 1,7 1,6 0,1 SUMMA TILLGÅNGAR 2,6 2,5 0,1 Eget kapital 0,6 0,7-0,1 Avsättningar (samt ev. minoritetsintresse) 0,0 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 2,0 1,8 0,2 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 2,6 2,5 0,1 Tillgångarnas förändring förklaras av något ökat saldo på kassa och bank. Skuldsättningen kan till stor del hänföras till ökad leverantörsskuld. Egna kapitalet har minskat med 0,1 mkr på grund av ett lägre resultat 2013 än Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys Mkr Den löpande verksamheten Kassaflöde från den löpande verksamheten 0,4 Investeringsverksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten -0,1 Finansieringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten -0,2 Årets kassaflöde 0,1 Kassaflödet under 2013 innebar att likvida medel ökade från 1,6 till 1,7 mkr.

24 22 (28) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A Uppföljning av styrdokument Inga avsteg har skett från gällande styrdokument. Nämnden har en intern kontrollplan som följs upp och uppdateras årligen. Planen för 2013 bifogas som bilaga I. Uppföljning har visat att den interna kontrollen under året varit god. 6.1 Specifika ägardirektiv Specifika ägardirektiv saknas. 6.2 Följsamhet finanspolicy SLL:s finanspolicy har följts. 6.3 Övriga policyer, handlingsplaner, regelverk Följsamheten till aktuella policyer, handlingsplaner och regelverk redovisas i respektive bilaga. 7. Medarbetare 7.1 Personal Vid utgången av 2013 utgjordes förvaltningen av 19 personer, varav en förvaltningschef, 16 kvalificerade handläggare med social, juridisk eller samhällsvetenskaplig kompetens samt legitimerad vårdpersonal inom hälsooch sjukvård och tandvård samt två administratörer. Ytterligare två personer var korttidsanställda för särskilda uppgifter. Inhyrd personal har inte använts. Personalen arbetar huvudsakligen med patientärenden och utredningar, samt information och utbildning riktad till allmänhet och vårdpersonal. Därutöver tillkommer stödpersonsverksamheten med förordnanden av stödpersoner för patienter som tvångsvårdas i psykiatrin eller isoleras enligt smittskyddslagen samt rekrytering och utbildning av nya stödpersoner och övrig administration rörande till exempel utbetalning av ersättning till stödpersonerna. 7.2 Personal- och kompetensförsörjning Personalomsättningen är relativt liten och orsakas huvudsakligen av pensionsavgångar. Någon risk för övertalighet kan inte ses. Under våren 2013 anställdes en handläggare som ersättare för en medarbetare som lämnat sin tjänst och ytterligare en som vikarie för en medarbetare som varit föräldraledig under större delen av Förvaltningen har inte upplevt några svårigheter vid dessa eller tidigare rekryteringar. Förvaltningen har rutiner för rekrytering och anställning. Vid lika meriter ges företräde till manliga sökande, yngre och personer med annan etnisk bakgrund än svensk. Majoriteten av sökande till ledigförklarade tjänster är dock kvinnor.

25 23 (28) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A Personal- och kompetensförsörjningsplan för 2013 bifogas, se bilaga D2. Med anledning av omfattningen av förvaltningens verksamhet och den begränsade personalomsättningen ser nämnden inga behov av åtgärder utöver vad som framgår av planen. 7.3 Chef- och ledarskap Förvaltningen har en platt organisation med en chef som till sin hjälp har en biträdande chef som träder in vid ordinarie chefs frånvaro. I nuläget bedöms inget arbete behöva läggas ned på chefsrekrytering. 7.4 Hälsofrämjande arbetsmiljö Förvaltningen har avtal med företagshälsovård som upphandlats av landstinget. Samtliga arbetsplatser är ergonomiskt utformade. Förvaltningen har inga anmälningar om arbetsskador. Personalen har vid behov möjlighet till handledning. Planeringssamtal hålls regelbundet med alla medarbetare. Samtliga erbjuds årlig influensavaccination. En timme av arbetstiden per vecka kan användas för friskvård. Därutöver utgår viss ersättning för till exempel träningskort. Förvaltningen deltar årligen i landstingets medarbetarundersökning. Dessa har visat att medarbetarna anser att förvaltningen är en attraktiv arbetsplats. Vid undersökningen 2012 framkom indikationer om att personalgruppen inte fungerade optimalt. Förvaltningen ägnade därför planeringsdagar i september 2013 åt att arbeta med den interna arbetsmiljön i syfte att förbättra kommunikationen. Uppföljning via ny medarbetarundersökning i november 2013 visade på klara förbättringar. Förvaltningen kommer att arbeta vidare med detta. 7.5 Sjukfrånvaro Under 2013 mer än fördubblades sjukfrånvaron jämfört med 2012, från 94 dagar till 235. Frånvaron har orsakats av en besvärlig period med mycket långvariga infektioner som drabbade flera medarbetare samt en längre sjukskrivning på grund av graviditetskomplikationer, båda under inledningen av Därutöver var en medarbetare sjukskriven en längre tid på grund av sjukdom i familjen. Arbetsgivaren ser givetvis allvarligt på detta och kommer att följa utvecklingen framöver noga. I den medarbetarundersökning som genomfördes i november 2013 framkom dock inga indikationer om stressrelaterade problem, överhuvudtaget visade medarbetarundersökningen på bättre siffror än 2012 års undersökning. I nuläget bedöms inte behov av åtgärder föreligga för att sänka sjukfrånvaron. Inga åtgärder för rehabilitering har behövts. Problem med alkohol och droger har inte förekommit.

26 24 (28) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A /1-31/ /1-31/ Sjukfrånvaromått Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Genomsnittligt ant sjukdgr per anställd 15,6 13,7 6,8 5,5 13,7 6,8 Sjukfrånvaro i procent av ord arbetad tid 4,2% 3,7% 4,1% 2,0% 3,7% 2,3% 7.6 Jämställdhet och mångfald Nämnden har en jämställdhets- och mångfaldsplan enligt landstingets riktlinjer samt även en handlingsplan för HBT-frågor. Förvaltningen strävar efter mångfald i såväl personalgruppen som vid rekrytering av stödpersoner. Detta bidrar till kompetenta utredningar av patientärenden och adekvat stöd till de patienter som har stödperson. Varje år deltar två medarbetare i landstingets certifierade jämställdhetsoch mångfaldsutbildning. Sammantaget har hittills sju handläggare och förvaltningschefen genomgått utbildningen. De som har synpunkter på vården eller ansöker om stödperson kontaktar förvaltningen utifrån egna behov och önskemål. Förvaltningen kan inte se annat än att alla bemöts enligt de behov som finns i varje enskilt ärende. 8. Miljö Patientnämnden har ett miljöledningssystem och är sedan 2004 miljöcertifierad enligt ISO Uppföljande interna och externa revisioner genomförs regelbundet. Miljöhänsyn tas i varje beslut för att minimera eventuell miljöbelastning. Förvaltningen verkar på så sätt för en ekologiskt hållbar utveckling. Enligt landstingets miljöpolitiska program Miljöutmaning 2016 som gäller för perioden lämnas nedanstående redovisning för förvaltningens miljöarbete. Transporter Personalen reser med kollektiva transportmedel. I tjänsten görs övervägande miljöneutrala resor då tåg och kollektivtrafik alltid är ett förstahandsalternativ vid inrikesresor De fåtaliga taxiresorna görs företrädesvis med bilar som använder förnybara bränslen. På så sätt bidrar patientnämndens personal till klimateffektivitet. Energi Förvaltningen har införskaffat avstängningsbara kopplingsdosor för att säkerställa att alla elektroniska apparater är avstängda och att eventuella adaptrar inte drar ström när datorer och dylikt är i viloläge. I dagsläget går det inte få fram uppgifter för den egna förbrukningen då förvaltningen inte har en separat elmätare. Dessutom ingår kostnad för el och uppvärmning i månadshyran. Förvaltningen har en annan hyresvärd än Locum.

27 25 (28) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A Läkemedel Patientnämndens förvaltning använder varken lustgas eller läkemedel i sin verksamhet, men kommer att uppmärksamma om det i inkommande ärenden finns frågor som berör läkemedel och miljö. I Miljöutmaning 2016 har man i målområdet Resurseffektivitet målsatt att effektivisera vårdkedjor genom att minska antalet vårdrelaterade infektioner och därmed även antibiotikaförbrukning. Förvaltningen följer sedan 2013 ärenden som rör vårdrelaterade infektioner. Dessa uppgick under 2013 till 25. Kemikalier/farligt avfall Förvaltningen använder inte kemikalier i sin kärnverksamhet. De kemikalier som används är maskindiskmedel samt medel som används vid städning. Hyresvärden, KLF Fastighets AB, som är miljöcertifierad, ansvarar för upphandling av städtjänst. Förvaltningen har under 2013 införskaffat laddningsbara batterier för att få ner antalet förbrukade batterier. Som utgångsvärde används antal förbrukade batterier under Under 2013 har förvaltningen förbrukat 61 batterier, vilket är en minskning med 13 procent. Dessutom har förvaltningen förbrukat fem lågenergilampor som innehåller kvicksilver. Produkter Förvaltningen gör till övervägande delen sina inköp med hjälp av landstingets upphandlingar. Inköpen görs huvudsakligen genom Medicarrier. Miljökonsekvensbedömning görs vid behov och resurssnålhet och kretsloppstänkande beaktas så långt det är möjligt. Vid förvaltningen tillhandahålls endast te och kaffe ur automat till personalen. I denna används ekologiskt kaffe och ekologisk mjölk. Någon fruktkorg finns inte. Förvaltningen uppnår målet om att 30 procent av måltiderna som serveras inom landstinget ska vara ekologiska. I dagsläget är det inte realistiskt att målsätta pappersförbrukningen. Såväl förvaltningens stödpersonsverksamhet som handlingar till nämndens sammanträden kräver mycket administration med stor pappersåtgång. Sedan tidigare skrivs alla handlingar ut dubbelsidigt och kasserade papper återanvänds i största möjliga utsträckning. Det är ännu inte aktuellt att införa läsplattor för nämndens ledamöter. Förvaltningen kommer att fortsätta att bevaka pappersförbrukningen och göra vad som är möjligt för att hålla den nere. Förvaltningen kommer att ta upp diskussioner om sortering och återvinning av matavfall med hyresvärden. På detta sätt arbetar patientnämnden med resurssnålhet. Miljöledning Patientnämnden är miljöcertifierad enligt ISO Uppföljande revisioner genomförs regelbundet. Recertifiering gjordes senast Förvaltningen arbetar för att behålla certifikatet samt för att integrera miljöarbetet i

28 26 (28) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A den ordinarie verksamheten genom att knyta detta till kvalitetsarbetet och budgetprocessen. Sedan hösten 2013 pågår ett implementeringsarbete av ett gemensamt certifierat ledningssystem för fem kontorsenheter inom Stockholms läns landsting. Revisioner kommer att hållas under februari månad Det gemensamma ledningssystemet kommer att gälla från och med 1 mars Miljökonsekvensbedömning En särskild rutin för miljökonsekvensbedömning finns. Hänsyn tas till de miljökonsekvensbedömningar som görs vid ombyggnationer eller större investeringar. En konsekvensbedömning avseende miljö och arbetsmiljö har genomförts då förvaltningen byggt om sitt kök och ett besöksrum som efter ombyggnaden även kan användas som sammanträdeslokal. De möbler som tidigare funnits i utrymmena har delvis kunnat återanvändas i förvaltningens verksamhet men även kommit till nytta hos andra verksamheter som hämtat överblivna möbler för vidare användning. På så sätt har förvaltningen använt sig av kretslopps- och hushållningsprincipen. Kommunikation En handlingsplan för kommunikation finns. Information som rör miljön kommuniceras på förvaltningens intranätet Panorama, på APT och/eller via e-post. Alla tjänstemäns e-postsignaturer har tidigare kompletterats med en uppmaning att tänka på miljön innan man skriver ut ett meddelande. Av verksamhetens hemsida framgår att förvaltningen är miljöcertifierad. Alla nämndens beslut konsekvensbedöms utifrån miljö, jämlik och jämställd vård samt patientsäkerhet. Under det gångna året har sex personer gått en lärarledd grundutbildning i miljö. Dessutom ska de anställda genomgå en elektronisk grundutbildning i miljö under Målet är att minst 80 procent av de tillsvidareanställda ska ha genomfört denna vid slutet av Funktionsnedsättning Se bilaga H Funktionsnedsättning Folkhälsoarbetet Har förvaltningen/bolaget en handlingsplan för genomförande av landstingets folkhälsopolicy och landstingets handlingsplan för hälsa? Ja Nej Kommentar X Mycket av förvaltningens arbete ansluter till eller har indirekt bäring på landstingets folkhälsopolicy trots avsaknad av egen plan.