Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Relevanta dokument
Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Arbetsplan. Killingens förskola

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Arbetsplan Violen Ht 2013

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Pedagogisk plan för Silvertallens förskola

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Handlingsplan GEM förskola

Dokumentera med ipad i förskolan

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Arbetsplan för Ängen,

reviderad Handlingsplan för förskolan Athena

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Arbetsplan

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Välkommen till vår förskola Karamellen

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Lokal arbetsplan för

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Arbetsplan. Lillbergets förskola. Avd /2016

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Handlingsplan för 2012/2013

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

1998 ÅRS LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN (Lpfö 98)

Välkommen till vår förskola Grimsta

- Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten.

Verksamhetsplan Boo Gårds förskola

Lokal Arbetsplan för VALEN

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Maskrosen och Blåklinten

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande

Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Villekulla. Avdelning Svalan

Äventyrspedagogik i förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Handlingsplan för Trollgårdens förskola, läsåret:

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

Arbetsplan för avdelning Stubben

Transkript:

Den lustfyllda resan Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Rälsen Är symbolen för vår värdegrund, den är grundpelaren för den lustfyllda resans början. Den är byggd på tanken att ständigt med barnen levandegöra och lyfta frågeställningar kring normer och värden. Rälsen består av jämställdhet, likabehandling och övriga värdegrundsfrågor. Den består också av hållbar utveckling, inflytande och delaktighet, vilket skapar en grund för de demokratiska värdena. Att värdegrundsfrågan måste översättas till vardagstankar och till att vi blir ett sammanhang, tillsammans gör vi skillnad. Tas det bort någon bit av dess delar i rälsen så tar rälsen skada och resan blir inte till en helhet.

Under detta läsår har vi valt att låta barnen leda Sländor sitt projekt efter deras intressen och det ledde oss in i djurens värld. Vår frågeställning var under normer och världen: -Var kommer lustfyllt lärande att leda oss? Frågeställningen var riktad till vår åldersgrupp 5-6

Syfte Att låta varje barn/individ få sina intressen respekterade och tillgodosedda och få uppleva sitt eget värde i lustfyllt lärande utifrån sina egna intressen. Att låta barnen jobba på ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, respekterar och samspelar med varandra. Att låta barnen utveckla sin nyfikenhet kring lustfyllt lärande. Att låta barnen uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker.

Normer och värden. Normer & värden Barnen har mött denna frågeställning; Var kommer lustfyllt lärande att leda oss? Genom projekt arbetet, naturdagar, fria leken utifrån sig själva och andra men också genom globalt arbete som t.ex orangutangerna på Borneo.

Analys & förändrad kunskap Normer och värden. Barnen har visat en förmåga i att själva och tillsammans driva ett projekt med alla dessa olika djur och att låta varje individ få sitt intresse tillgodosett och söka kunskap om just deras djur. Barnen har visat ett tillåtande klimat i gruppen där de visat att vi kan tycka och tänka olika och hur man tar till sig kunskap på olika sätt. Barnen har också tillsammans visat en drivkraft i att lyfta varandras styrkor i detta projekt. Tex. Att ha en stor styrka i kunskap om olika djur och bära med sig denna trygghet in i ett skapande världen och få känna sig stolt och trygg och har fått växa som individ.

Barnen visar en förståelse för hur djur vill ha det för att få må bra och hur vi tillsammans kan hjälpa för att de ska få det liv som djuren trivs bäst i. Barnens tankar kring olika djur: Kaninen: lite öron som står om de är ledsna och väldigt neråt om de är jätteledsna öronen pekar spikrakt uppåt om de är glada Råttor: gillar inte människor för vi sätter dom i fällor man kan inte se dom så lätt för de gömmer sig bra dom vill inte se människor man måste ta hand om husdjur bra noshörningen lever på savannen för det är för kallt hos oss här

Genom utedagar och utevistelsen på gården visar barnen en förståelse för betydelsen av naturen och djuren. Genom bilder, filmsekvenser och utifrån upplevda händelser och samtal med barnen kan man utläsa att barnen fått kunskap om djurlivet i olika miljöer. Genom utedagar visar barnen också hur viktigt allt levande i naturen är litet som stort. Genom sitt projekt djur så ville också Barnen ha en vernissage där de tillsammans med de andra barnen på Fölungen visade upp sina olika alster i sitt djurprojekt och på så vis få in pengar till barn på flykt, Sierra Leone och orangutangerna på Borneo. Vid första tillfället av projektet djur berättar barnen att de vill ha en vernissage och på så sätt knyts säcken ihop med att projektet avslutas med en vernissage. Barnen visar en förmåga i att leva sig in i andras människors och djurs liv och vill hjälpa andra.

Utveckling och lärande Var kommer lustfyllt lärande att leda oss? Syftet. Att låta barnen själva få inflytande i projektet och få känna sig delaktiga och kunna vara med och påverka. - Vad skulle ni vilja jobba med om ni själva får bestämma ert projekt? -krokodiler, hajar, delfiner, kaniner, katter, rådjur, lodjur, hästar och mycket mer. Barngruppen har under hela sin tid de gått här på Fölungen haft ett stort och brinnande intresse för djur så jag som pedagog är egentligen inte förvånad av deras val av projekt. Jag blir en medforskande pedagog som får njuta av barnens brinnande intresse för djur och se de möta alla olika delmål i läroplanen Lpfö 98.

Analys & förändrad kunskap No Genom att ställa frågor, lyssna och reflektera med varandra ta till sig varandras kunskap oh söka kunskap tillsammans visar barnen ett öppet klimat i gruppen och på så sätt lyfter varandra. Barnen har utvecklat sitt kunnande om djur och naturen och hur de olika djuren vill ha det för att få må bra. De ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld(djuren) Barnens tankar om delfiner. De är gråa och vita. Vit under magen Delfiner lever i vatten De lever i Asien det är långt bort De finns i Kolmården De har åkt jättelångt och någon har hämtat dom. Det är nog 21 mil De vill vara ute i det fria, De behöver stort hav att simma i Delfiner kan prata De åker runt och hoppar ovanför vattnet.

Hur rör sig ormen? Den slingrar sig och det är den lilla biten av svansen som tar fart. -den har ett rakt skelett och lite långa grejor på skelettet. -först rakt streck och så går det ut skelett från det raka strecket. Barnens tankar om hästar: -Hästar gillar hö, vatten morötter äpplen och knäckebröd. -Det finns stora och små hästar de stora kallas shire häst, nordsvensk och ardenner -Fallabella är en liten häst och kan bli 75 centimeter

Matematik/teknik Barnen har utvecklat sin förmåga att använda matematik för att undersöka och reflektera över olika lösningar genom djuren. Barnen har fått utveckla sin förmåga att undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. När barnen skapade djur i papermache utmanades barnen i teknik och matematik. Tex. Hur stort ska huvudet vara i förhållande till råttans kroppen? Hur många lodjur tror ni det finns i sverige? -170 tror jag -100-6000 -8-9 stycken Barnen kommer fram till att det går 5 barnen på en kungskobra och bara 2,5 barn på en citron orm

Hur stor skillnad är det på lodjurets tass respektive kattens tass? Lodjurstassen: -Den är lite lång -Benen är tjugo meter långa Katt tassen: 1,5,4 eller 18 cm. barnen kom fram till att 18 cm var alldeles för stort och 1 cm för litet. Gemensamt beslut att kattens tass är 4 cm. De tog fram måttbandet och tittande närmare på hur mycket 1 centimeter var respektive i meter. Barnen kom fram till att lodjurets ben inta alls kunde vara 20 meter långa. Genom olika tekniker som t.ex overheaden och ipaden som hjälpmedel påvisar barnen hur enkel teknik fungerar.

Skriftspråk/kommunikation Att i samspel med barnen utforska sagobokens utformning och i detta skapa sin egen bok med hjälp av olika bildtekniker. Barnen har även utmanat skriftspråket genom att skriva med tangentbordet och för hand. Det blev en lustfylld avslutning på djurprojektet där de har fått möjlighet att själva bestämma dess utformning helt på egen hand som tex spännande namn som supersommaren och ormkungen vilket genast fick tankarna att skena iväg, vad kan den sagan handla om. Utdrag från en saga; då kommer hamstern och grävde ett hål i marken, då undrade hunden vad hamstern gör. Hamstern skrek: Råttatouille!! I hålet som han grävde i. Då kom en råtta upp och sa: Vad händer? Några barn valde att göra böcker tillsammans och några valde att själva utforma sin bok. vad tycker du om hajen? Blir den bra?

Skapande, dram och musik. Barnen har utvecklat sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter inom det skapandet område. Som tex när ett av barnen som inte vill bli kladdig, så hjälper sin kompis till för att hon också ska känna sig nöjd med sin katt och få känna att hon har lyckats. Barnen har fått skapat utefter sina egna förutsättningar och idéer och tankar. På barnens vårfest valde barnen skapa egna djurdräkter som de hade på sig när de sjöng och dansade för nära och kära. Barnen ville även i år sjunga Våran jord är väldigt stor och..detta är sånger som betyder väldigt mycket för dem.

Barnes inflytande Genom att barnen har fått fria händer att själva få forma sitt projekt har barnen påvisat mycket fantasi, skapande, kunskap m.m utifrån deras eget intresse vilket i sin tur gjort det till ett lustfyllt projekt där utmaningar är till för att övervinnas. Barnen visar en stark trygghet i sig själva och tillsammans med andra när de utan vår hjälp ger uttryck för sina tankar och åsikter. Projektet bygger på en demokratisk process. Där alla ges möjlighet att uttrycka sina tankar. Det finns olika tankar i gruppen genom lite vägledning och frågeställningar så hittar de en väg där tankarna möts. De utvecklar sina tankar i ett kollektivt lärande där en säger något och någon annan fyller i. Genom att gå tillbaka till tidigare tillfällen i projektet ges barnen möjlighet till att fånga upp tidigare tankar, så här tänkte vi då och så här tänker vi nu. Inflytande och delaktighet är några viktiga ledord i verksamheten och vilket har levandegjorts under alla dessa tillfällen då barnen själva får känna att de styr och deras tankar bli lyssnade på. Olikhet-en möjlighet Gemenskap

Lpfö-98 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar - Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. - Förmågan att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa varandra. -sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. - Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. - Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö

Lpfö-98 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa en mångfald i lärandet.

Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn - Utvecklar sin identitet och känner sig trygg i den. - Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, - Utvecklar självständighet och tillit till sin egna förmåga. - Känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. - Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. - Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. - Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. - Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. - Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. -Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. -Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. -Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.