Bilaga 3 Miljökonsekvensbeskrivning ansökan om linje koncession avseende befintlig 45 kv kraftledning, Aareavaara-Finska gränsen Pajala kommun, Norrbottens län 2017-01-27 GRANSKNINGSHANDLING
Administrativa uppgifter Vattenfall Eldistribution AB bedriver elnätsverksamhet i Sverige, och har cirka 900 000 kunder. Allt från mycket små kunder till landets största företag, såväl uttagskunder som producenter som matar in på Vattenfall Eldistributions elnät. Sammanlagt transiteras cirka 71 TWh/år. Uppdraget är att ständigt förbättra pålitligheten och effektiviteten i företagets elnät, för att erbjuda kunderna hållbara och tillförlitliga energilösningar. Företaget bedriver ett omfattande miljöarbete och är ISO14001-certifierat sedan 2005. Företaget har cirka 700 anställda, i huvudsak i Solna, Luleå och Trollhättan. Utöver detta upphandlas underhålls- och byggentreprenader för cirka 3 miljarder kronor per år. Elnätet omfattar spänningsnivåerna 0,4 150 kv, indelat i lokalnät och regionnät. Den sammanlagda ledningslängden är cirka 177 000 kilometer, vilket motsvarar cirka 4 varv runt jorden. Företaget omsätter cirka 9,3 miljarder kronor och investerar årligen cirka 3 miljarder i verksamheten. Mer information finns på www.vattenfall.se. Vattenfall Eldistribution AB 971 77 Luleå Org. nr: 553417-0800 Tfn: 0920-770 00 Tillståndsansvarig: @vattenfall.com MKB: Sweco Environment, uppdragsansvarig MKB-handläggare GIS/Kartor kvalitetsgranskning Foton, kartor, illustrationer och fotomontage har, om inte annat anges, tagits fram av Vattenfall och Sweco. Följande material har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet MS 2008/08151 Sid 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 2 SAMMANFATTNING... 5 1 INLEDNING... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte... 8 2 PRÖVNINGSPROCESS OCH TILLSTÅND... 8 2.1 Tillståndsprocessen... 8 2.2 Samråd... 9 2.3 Beslut om betydande miljöpåverkan... 9 2.4 Övrig markanvändning... 10 3 ALTERNATIV... 10 3.1 Stråkutredning... 10 3.2 Valt alternativ och alternativ sträckning... 11 3.3 Nollalternativ... 13 3.4 Alternativ utformning... 13 4 LEDNINGENS UTFÖRANDE... 14 4.1 Ledningens utformning tekniskt utförande... 14 4.2 Drift och underhåll... 15 5 FRAMTAGANDE AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING... 16 5.1 Miljökonsekvensbeskrivning i koncessionsprojekt... 16 5.2 Avgränsning... 16 5.3 Metodik och bedömningsgrunder... 17 5.4 Bedömningsgrunder... 19 6 MILJÖKONSEKVENSER... 20 6.1 Bebyggelse och boendemiljö... 20 6.2 Landskap... 21 6.3 Naturmiljö och fåglar... 22 6.4 Kulturmiljö... 27 6.5 Rekreation och friluftsliv... 30 6.6 Rennäring... 31 6.7 Kommunikation... 33 7 VÄRDERING OCH SAMLAD BEDÖMNING... 35 7.1 Samlad bedömning... 35 7.2 Miljömål och miljökvalitetsmål... 35 7.3 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler... 37 7.4 Miljökvalitetsnormer... 39 8 FORTSATT ARBETE OCH UPPFÖLJNING... 40 8.1 Prövning enligt andra lagstiftningar... 40 9 LITTERATUR OCH REFERENSER... 40 Sid 3
BILAGEFÖRTECKNING Bilaga A Samrådsredogörelse Bilaga B Beslut om betydande miljöpåverkan Bilaga C1 Karta stråkutredning Bilaga C2 Riksintressen, skyddade områden samt kulturhistoriska intressen Bilaga C3 Övriga intressen Bilaga C4 Riksintresse rennäring, rennäringens intressen Sid 4
Sammanfattning Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) planerar att ansöka om nätkoncession för linje (tillstånd) avseende befintlig luftledning, undantaget justering av koppling till ny transformatorstation i Aareavaara, med nominell systemspänning 45 kv mellan Pajala och Aareavaara, Pajala kommun. Detta föranleds av att koncessionstiden för befintlig ledning har upphört att gälla. Ledningen försörjer bebyggelse i och omkring Aareavaara med el. Ledningen utgör även en viktig överföringsledning mellan elnätet på den svenska respektive finska sidan vilket ökar redundansen i nätstrukturen och minskar sårbarheten för elleveranser till Pajalaregionen. För att få bygga kraftledningen krävs tillstånd enligt ellagen, så kallad nätkoncession för linje. Koncession söks hos och beslutas av Energimarknadsinspektionen. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår som en bilaga i Vattenfalls koncessionsansökan för befintlig ledning. I MKB:n beskrivs de konsekvenser för miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser som kan förutses av den befintliga ledningen Samråd har genomförts med berörda markägare, myndigheter och andra berörda intressenter under hösten 2016. Inkomna synpunkter har beaktats vid arbetet med MKB:n. Alternativa lokaliseringar har studerats och utifrån detta har bedömningen gjorts att det inte finns några alternativa lokaliseringar som har fördelar eller som medför ett mindre intrång jämfört med ledningens nuvarande lokalisering. Sett ur naturmiljö-, kulturmiljö-, friluftslivs- och rennäringens perspektiv bedöms en justering eller flytt av ledningen medföra eller riskera att medföra försämringar genom bland annat. ökat intrång med risk för negativa konsekvenser. Kraftledningen är uppförd i portalstolpar av trä med faslinor i horisontalplan med 1-1,3 meter fasavstånd. Stolparnas höjd är generellt cirka 9-11 meter och kan sägas variera mellan 8-16 meter där något högre höjder uppnås vid vägpassager. För ledningen finns en befintlig trädsäkrad ledningsgata som är 18-34 meter bred, det vill säga 9-17 meter på vardera sidan om ledningens mitt. Koncessionen avser befintlig ledning och befintliga ledningsstolpar i oförändrat läge och utförande. Undantaget en justering av kopplingen mot ny transformatorstation i Aareavaara. De genomförda beräkningarna gällande magnetfältsvärden visar att magnetfältets styrka redan efter ett par meter har avklingat till att vara mycket svagt och att svenska myndigheters rekommendationer uppfylls. Beräknade magnetfältsnivåer bedöms inte avvika starkt från vad som kan anses vara normalt. Den befintliga ledningens påverkan för bostadsbebyggelse längs ledningen avseende elektromagnetiska fält bedöms blir likvärdig med dagens situation och konsekvenserna bedöms som obetydliga. Kraftledningen går till stor del igenom skogs och myr mark. Ledningens visuella inverkan på landskapsbilden bedöms vara av störst betydelse vid passagen över Muonio älv, där ledningen passerar väg 880 och bostadsbebyggelsen i Huukki. Påverkan på landskapet blir likvärdig med dagens situation och konsekvenserna bedöms som obetydlig. Det finns en känd kulturhistorisk lämning i kanten av befintlig ledning. Påverkan på kulturmiljöintressen bedöms bli likvärdig dagens situation och konsekvenserna som obetydliga. Befintlig ledningsgata sträcker sig genom Muonio älvdal som är utsedd till riksintresse för kulturmiljö och naturmiljö. Muonio älv är skyddad som Natura 2000-område och naturvärdet består bland annat av den outbyggda älven med dess naturliga vattenståndsvariationer. I Sid 5
älvsystemet finns ett antal områden som hyser skyddade eller hotade biotoper vilka förtecknas i EU:s art- och habitatdirektiv, däribland utter, lax, stensimpa, flodpärlmussla och grön flodtrollslända. Med inarbetade skyddsåtgärder bedöms den befintliga ledningens påverkan på Natura 2000-områdets värden och övrig naturmiljö vara likvärdiga med dagens situation och konsekvenserna bedöms som obetydliga. Ledningen passerar våtmarksområden. Genom en medveten planering av drift- och underhållsåtgärder till årstider med frusen mark, så långt det är möjligt, samt möjligheten att nyttja befintliga allmänna vägar, skogsvägar och skoterleder vid framförande av tyngre maskiner kan påverkan på våtmarksmiljöer under driften av ledningen minimeras. Sammantaget bedöms risken för påverkan och negativa konsekvenser för våtmarksmiljöer som små. Genom att bibehålla ledningen i befintlig ledningsgata krävs inte någon avverkning av skog vilket gör att intrånget i jungfruliga markområden undviks. Befintlig ledning passerar genom riksintresseområdet för friluftsliv längs Muonio älvdal. Ledningen varken hindrar eller begränsar människors möjligheter till friluftsliv och aktiviteter i området. Ledningens påverkan på friluftslivet blir likvärdig med dagens situation och konsekvenserna bedöms som obetydliga. Eftersom ledningen har funnits på platsen en längre tid medför den ingen tillkommande negativ konsekvens för rennäringen. Samebyns möjlighet att bedriva rennäring i området bedöms kvarstå. Ledningen innebär intrång i riksintresseområde för rennäringen i form av en flyttledspassage. Att bibehålla ledningen i dess nuvarande lokalisering minskar fragmentering av infrastrukturen i området viket bedöms vara positivt för rennäringen. Påverkan på rennäringen bedöms bli likvärdig med dagens situation och konsekvenserna bedöms som obetydliga. Befintlig ledning uppfyller gällande bestämmelser där den korsar allmänna vägar. Påverkan på infrastrukturen bedöms som likvärdig med dagens situation och konsekvenserna bedöms bli obetydliga. Fortsatt drift av befintlig ledning i befintlig ledningsgata bedöms vara förenligt med hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken. Ledningen medverkar inte till att de 16 miljömålen Riksdagen antagit inte kan uppnås. Ledningen berör heller inga miljökvalitetsnormer. Sid 6
1.2 Syfte Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har sammanställts av Sweco på uppdrag av Vattenfall och utgör en del av beslutsunderlaget i samband med ansökan om nätkoncession för linje. Syftet med en MKB:n är att beskriva de direkta och indirekta effekter som den befintliga luftledningen och dess underhållsåtgärder kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, landskap, friluftsliv och kulturmiljö. Syftet är också att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Omfattningen av MKB:n anpassas till verksamhetens omfattning. 2 Prövningsprocess och tillstånd 2.1 Tillståndsprocessen För att få bygga och driftsätta en kraftledning krävs ett tillstånd, så kallad nätkoncession för linje, enligt Ellagen (1997:857). Syftet med koncessionen är att ge nätägaren tillstånd att bygga kraftledningen, med en viss spänning enligt angiven sträckning. Ansökan för rubricerad ledning gäller för befintlig 45 kv-luftledning och föranleds av att koncessionstiden för befintlig ledning har upphört att gälla. Koncessionsansökan inlämnas till Energimarknadsinspektionen som handlägger ärendet och efter en omfattande remisshantering fattar beslut, se figur 2. Ansökan omfattar bland annat teknisk beskrivning, fastighetsförteckning, miljökonsekvensbeskrivning och karta. Ett koncessionsbeslut gäller tills vidare och ger nätägaren rätt att bygga ledningen men inte rätt att ta mark i anspråk. För detta krävs markupplåtelse på berörda fastigheter. För den befintliga ledningen finns redan markupplåtelse och ledningsrätt. Ledningsrätten gäller under obegränsad tid. Ledningsrätten innebär att fastighetsägaren fortsätter att äga marken. Vattenfall har tidigare betalat en engångsersättning för rätten att få använda marken för ledningen. Sid 8
2.4 Övrig markanvändning 2.4.1 Gällande planer och program Torne och Muonio älvdal är utpekat som värdefull kulturmiljö där kommunen framhåller att områden av kulturhistoriskt intresse ska bevaras för kommande generationer. Byn Huukki utpekat bevarandeklass II enligt Länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturvärden, se bilaga C2. 2.4.2 Riksintressen Riksintresse mellan Aareavaara- finska gränsen redovisas på karta, se bilaga C2. Muonio älv utgör Natura 2000-område, se avsnitt 6.3. Naturmiljö och fåglar, Riksintresse Rekreation och friluftsliv se avsnitt 6.5. Koncessionen passerar genom områden av riksintresse för rennäringen, se avsnitt 6.6 Rennäring alternativt bilaga C4. Den aktuella ledningen passerar riksintresse för framtida järnväg, se avsnitt 6.7 Kommunikation. 3 Alternativ Enligt miljöbalken 6 kap 7 ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar. Ledningens sträckning styrs av olika faktorer såsom byggbarhet, terrängförhållanden, förbindelsens längd, avstånd till bebyggelse och påverkan på miljöintressen. 3.1 Stråkutredning Alternativutredningen har föregåtts av en studie av framkomligheten inom breda korridorer i landskapet inom ett större utredningsområde, se bilaga C1. För att få fram sådana korridorer i det aktuella projektet har området mellan Pajala i söder och Aareavaara och Muonioälven (finska gränsen) i norr studerats med avseende på befintlig infrastruktur och olika allmänna intressen. För att minimera den planerade kraftledningens påverkan på landskapsbild, natur- och kulturmiljö samt pågående markanvändning genomfördes stråkutredningen för det aktuella projektet i enligt följande kriterier. 1. Anpassning till befintlig bebyggelse: Som ett första kriterium studerades enskilda bostadshus och samlad bebyggelse inom utredningsområdet. Denna inledande studie genomfördes med hjälp av lantmäteriets digitala fastighetskarta i vektorformat samt ortofoto. 2. Anpassning till allmänna intressen: Som ett andra kriterium studerades förekomst av allmänna intressen genom studier av länsstyrelsernas geodata (riksintressen, kultur- och naturmiljö, rennäring, våtmarksinventering), Skogsstyrelsens GIS-data i Skogsdataportalen (Biotopskyddsområden, nyckelbiotoper etc.). data om skyddade vatten från Vatteninformation Sverige (VISS), Riksantikvarieämbetets digitala underlagsmaterial i FMIS (fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar). Sid 10
3. Anpassning till befintlig infrastruktur: Den mest lämpliga lokaliseringen av en ny luftledning är ofta att bygga denna i direkt anslutning till befintlig infrastruktur för att därigenom minimera tillkommande påverkan på omgivande intressen. På så sätt kan befintliga avverkade gator delvis nyttjas och det totala intrånget blir mindre än om ny ledning anläggs i obruten mark. De föreslagna alternativa sträckningarna som presenterades i samrådet togs fram och anpassades efter ovanstående kriterier för att i möjligaste mån undvika kända intresseobjekt/områden och ledningsstråket samlokaliserades så långt som möjligt med befintliga kraftledningar och vägar, se bilaga C2. De framtagna stråken delades upp i fyra alternativ: 1, 2, 3 och 4. De föreslagna alternativa sträckningarna presenterades i det samrådsunderlag som togs fram under hösten 2016. I underlaget belystes viktiga förutsättningar för projektet samt för att bedöma miljöpåverkan och tydliggöra de intressekonflikter som kan uppstå. 3.2 Valt alternativ och alternativ sträckning 3.2.1 Alternativ 2 (befintlig sträckning) Valt alternativ Alternativ 2 går i nordostlig riktning från den planerade stationen i Aareavaara mot Huukki vartefter den viker av relativt tvärt i en nordlig riktning mot Muonioälven och Finska gränsen, se figur 1, på sidan 8 och bilaga C1. Den befintliga ledningens längd är cirka 6,6 kilometer. Koppling mot den nya stationen i Aareavaara justeras med tre nya kabelstolpar varav en vinkelstolpe. Påverkad sträcka är cirka 100 meter. Alternativ 2 är kostnadseffektivast och det alternativ som Vattenfall förordar. 3.2.2 Alternativa sträckningar Alternativ 1 Alternativ 1 utgör ett nordligt lokaliseringsalternativ till befintlig ledning (Alternativ 2). Utgående från den nya stationen i Aareavaara går Alternativ 1 går parallellt med en 20 kv-ledning till en punkt strax söder om Huukki viker av och går i befintlig ledningsgata återigen går parallellt med fram till finska gränsen. Sträckningsalternativet medför att den befintliga ledningsgatan för 20 kv-ledningen måste breddas för att rymma 45 kv-ledningen i parallellgång. Sträckningsalternativet förväntas bli cirka 6,9 kilometer långt, se bilaga C1. Alternativ 3 Alternativ 3 utgör också ett nordligt lokaliseringsalternativ till befintlig ledning (Alternativ 2). Sträckningen går i en mer nordostlig riktning jämfört med befintlig ledning, huvudsakligen genom obruten skogsmark och över myrmark. I den avslutande delsträckan väster om Huukki går alternativet parallellt med befintlig 20 kv-ledning längs en sträcka av cirka 1 kilometer och i samma sträckning som alternativ 1. Alternativet innebär att en helt ny ledningsgata måste avverkas längs en sträcka av cirka 5,4 kilometer samt att befintlig ledningsgata för 20 kvledningen måste breddas för att rymma 45 kv-ledningen i parallellgång väster om Huukki, se bilaga C1. Alternativ 4 Alternativ 4 utgör ett sydligt lokaliseringsalternativ till befintlig ledning (Alternativ 2). Av de utredda alternativen har detta alternativ det största avståndet till befintlig infrastruktur i form av vägar och andra befintliga kraftledningar. Sträckningen går i obruten mark bestående av i Sid 11
En ledning i alternativ sträckning skulle även innebära stora investeringskostnader. Detta överensstämmer inte alls med 1 kap 4 miljöbalken, det vill säga att mark ska användas så att en från samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas, med tanke på att det redan i dag finns en ledning mellan Aareavaara och finska gränsen som fyller sin funktion. I genomförda samråd har det inte heller framställts någon erinran mot en fortsatt koncession för befintlig luftledning eller lämnats information eller andra uppgifter som gör gällande att ledningen i nuvarande lokalisering skulle vara olämplig. Avslutningsvis ska mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för exempelvis energidistribution så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar enligt 3 kap 8 miljöbalken. Befintlig ledningsgata, i ett redan ianspråktaget markområde, bedöms som särskilt lämpligt för energidistribution. En ledning i alternativ sträckning skulle påtagligt försvåra utnyttjandet av detta ändamål. 3.3 Nollalternativ Ett så kallat nollalternativ som beskriver situationen om en verksamhet eller åtgärd inte genomförs ska alltid redovisas i MKB:n till en tillståndsansökan. Det betyder inte nödvändigtvis att allting blir som i nuläget, utan handlar om vilken utveckling som är trolig om den planerade verksamheten inte genomförs. Nollalternativet beskriver utvecklingen om nätkoncessionen för sträckan Aareavaara-finska gränsen inte beviljas och planerad verksamhet inte kommer till stånd. Om nätkoncessionen för sträckan mellan Aareavaara och finska gränsen inte beviljas medför detta att befintlig ledning inte längre får användas utan måste rivas. Rivning och urdrifttagande av den aktuella ledningen gör att elnätet i regionen kommer vara mer sårbart för störningar i elleveranser än vad som blir fallet om ledningen bibehålls. Alternativ matning kräver att nya ledningar måste byggas på annan plats. Det kan även innebära att vissa kunder inte kan erhålla någon elanslutning. Vattenfall bedömer att ovan nämnda åtgärder skulle innebära en större miljöpåverkan än förlängd koncession och är därför inte ett godtagbart alternativ. 3.4 Alternativ utformning Av miljömässiga, tekniska och ekonomiska skäl avfärdade Vattenfall markkabel som ett alternativ tidigt i utredningsprocessen. En markförläggning försämrar driftsäkerheten genom att felsökning och reparation försvåras. Ett kabelhaveri medför oftast omfattande och långvariga elavbrott pga. omfattande grävarbeten för att lokalisera och reparera den felande delen av ledningen med risk för stora markskador som följd. I gällande fall leder ett avbrott på ledningen till att strömförsörjningen bryts för bebyggelsen i och omkring Aareavaara. Ett markkabelalternativ kan vara fördelaktigt ur landskapsbildssynpunkt och när det gäller hushållning med naturresurser i samband med skogsbruk då det tar en smalare gata i anspråk. Dock är en luftledning miljömässigt bättre, särskilt när det som i detta fall innebär att stora våtmarker av höga naturvärden och vattendrag berörs. Påverkan på naturmiljön blir betydligt mindre med luftledning jämfört med kabel då kabel kräver urgrävning och delvis borttransport av markens naturliga massor bland annat. stenblock, för kabelschakt samt återfyllning av ledningsgraven med finkross. Det kommer alltså att bli fråga om ett omfattande transportarbete och omgivningspåverkan under anläggningsarbetet. Sid 13
Precis som för befintliga luftledningar kommer markförlagda kablar i detta fall att medföra ett intrång med krav på vissa restriktioner/begränsningar längs med kabelsträckningen om än påverkan på landskapsbilden kan minskas genom markförläggning. Kraven kan vara i form av fria ytor (inga buskar, träd, stängsel, byggnader m.m.) motsvarande cirka 15 meter under anläggningsfasen och cirka 10 meter bredd längs hela kabelstråket under drift. Vid markkabelförläggning behöver en väg med god bärighet anläggas längs schaktet då massor från schaktet kommer att behöva forslas bort liksom att nya massor behöver tillföras. En sådan vägs behövs normalt sett inte vid byggnation av luftledning med trästolpar. Då området utgörs av många våtmarker med höga naturvärden, bedöms påverkan på dessa bli avsevärt större om man behöver gräva breda schakt rakt igenom, istället för enstaka stolpplatser. Ett markkabelutförande innebär även betydligt högre materialkostnader. Både den omfattande arbetskostnaden, och materialkostnaden gör så att det är betydligt mer kost-samt att förlägga en markkabel istället för luftledning. Det är i storleksordningen cirka 2-3 gånger dyrare. Fördelarna med luftledning vad gäller naturmiljö, funktion och drift samt leveranssäkerhet gör att Vattenfall bedömer det vara strategiskt riktigt att använda luftledning. 4 Ledningens utförande 4.1 Ledningens utformning tekniskt utförande Den befintliga 45 kv-ledningen mellan Aareavaara och finska gränsen är uppförd som luftledning som till största delen bärs upp av enkelstolpar. Faslinor är placerade i ett horisontalplan med 1-1,3 meters fasavstånd. Enkelstolpar nyttjas för raksträckor medan parstolpar nyttjas vid t.ex. älvs- och vägpassager och vinkelstolpar i platser för ledningsvinklar. Enkelstolparnas höjd är cirka 9-11 meter medan parstolparnas höjd är cirka 14-16 meter. Ledningen är trädsäker vilket innebär att inga träd får bli så höga intill ledningen att grenar eller toppar riskerar att falla på ledningen vid till exempel storm. Där ledningen passerar skogsmark finns därför en trädfri ledningsgata iordningställd enligt principen som framgår av figur 3. Ledningsgatan är cirka18 meter-34 meter bred dvs. mellan cirka 9-17 meter bred på ömse sidor om ledningens mitt. Utöver avverkning och återkommande röjning av skogsgatan kommer därför enstaka så kallade farliga kantträd att regelbundet avverkas i sidoområdet. Den nya stationen i Aareavaara byggs i absolut närhet till den befintliga stationen. Anslutning mot den nya stationen justeras från befintlig ledning. Detta innebär att de två första stolparna från raseras och tre nya stolpar sätts upp varav en vinkelstolpe. Sträckan som berörs är cirka 100 meter. Sid 14
Figur 3. Principskiss som visar vad som avses med skogsgata respektive ledningsgata. Ledningsgatan för aktuell ledning är mellan 18-34 meter bred, det vill säga 9-17 meter på ömse sida av ledningen. Kreosot används som impregneringsmedel på kraftledningsstolpar för att motverka röta och skadedjur. Andra typer av impregneringsmedel har inte visats sig ha tillräckligt motstånd mot den typen av skadlig inverkan över så lång tid som krävs för kraftledningsändamål. Ämnet kreosot är klassificerat som cancerframkallande och innehåller flera substanser med hälsofarliga egenskaper. Användningen av kreosot regleras i EU:s kemikalieförordning (EG) nr 1907/2006, den så kallade Reach-förordningen. Denna EU-förordning ingår i den svenska lagstiftningen sedan juni 2009. Kemikalieinspektionen (KemI) har bedömt att viss användning av kreosot är acceptabel, bland annat. eftersom det finns betydande socioekonomiska fördelar med kreosot i vissa tillämpningar. KemI konstaterar även att det i vissa fall inte finns några lämpliga alternativ till kreosot som är mindre skadliga för miljön. I Reach-förordningen anges kraftledningar som ett specifikt område där användning av kreosot är tillåtet. Vattenfalls användning av kreosotbehandlade stolpar är således en tillåten användning enligt gällande svensk lagstiftning. Kreosot är skadligt för jord- och vattenlevande organismer. Ett flertal studier har gjorts de senaste åren för att utreda läckaget från kreosotimpregnerat trä i kraftledningar. Den samlade bedömningen från studierna är att rörligheten av miljöfarliga ämnen från kreosotimpregneringen är låg i jord, dvs. föroreningarna stannar vid kraftledningsstolpen. 4.2 Drift och underhåll Som kraftledningens ägare är Vattenfall skyldiga att hålla ledningarna i sådant skick som elsäkerhetsbestämmelserna förutsätter. För underhållsarbete har företagets anställda och serviceleverantörer rätt att nyttja vägar och stigar till ledningsområdet och att röra sig i ledningsområdet till fots, med arbetsmaskiner och fordon. Trädbeståndet i ledningsområdet röjs manuellt med åtta års intervaller. Innan röjning kontaktas markägaren för att ta reda på om de själva vill avverka och få ersättning eller om hela röjningen skall skötas av Vattenfall. Röjning utförs inom hela skogsgatans bredd. Inom skogsgatan röjs all högväxande vegetation. Bortsett från stolpplatser och patrullstig (rakt under ledningen) skall lågväxande träd och buskar sparas. Ingen kvarstående vegetation får under tiden fram till nästa röjning nå närmare någon fasledare än säkerhetsavståndet vid ledarens läge vid +50 C. Sid 15
5 Framtagande av miljökonsekvensbeskrivning 5.1 Miljökonsekvensbeskrivning i koncessionsprojekt Enligt ellagen (SFS 1997:857) ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå i en ansökan om tillstånd s.k. nätkoncession för linje. Bestämmelser om MKB återfinns i miljöbalken (SFS 1998:808) och i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 1998:905). Arbetet med MKB:n omfattar både att ta fram ett dokument och att få till stånd en process. Processen syftar till att påverka utformningen av kraftledningen och dess sträckning, så att effekterna och miljökonsekvenserna begränsas. Detta sker i samverkan mellan och i samråd med enskilda, allmänhet, myndigheter, kommuner och övriga som kan beröras av projektet. Denna MKB beskriver förutsättningar, effekter, positiva och negativa konsekvenser samt förslag till åtgärder för att undvika eller minska de negativa miljökonsekvenserna för den befintliga 45 kv-ledningen mellan Aareavaara och finska gränsen 5.2 Avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen, både dokumentet och processen, fokuserar på de miljöaspekter som är mest väsentliga med hänsyn till förlängd koncession för ledningen Aareavaara- finska gränsen. 5.2.1 Geografiskt Miljökonsekvensbeskrivningen har begränsats till det område som berörs av befintlig ledning vilket motsvarar ett område om cirka 100 meter på ömse sidor om kraftledningen. De flesta konsekvenser uppkommer inom detta område men även intressen på större avstånd kan påverkas. 5.2.2 Avgränsning i tid Den tidsmässiga avgränsningen för de konsekvenser som beskrivs i MKB:n är satt till år 2030 då relevanta miljökonsekvenser förväntas ha inträffat. 5.2.3 Miljöaspekter De miljöaspekter som behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen har avgränsats med utgångspunkt från lagar och förordningar, kunskap om befintlig miljö och projektets tänkbara påverkan samt vad som framkommit vid samråd med länsstyrelserna och berörd kommun. De miljöaspekter som bedömts vara mest relevanta längs den aktuella sträckan mellan Aareavaara och finska gränsen. Landskap - visuell påverkan på landskapet bedöms med utgångspunkt från förändringar i vegetation och markskikt samt förlust av karaktärsskapande element. Bebyggelse och boendemiljö - påverkan på bebyggelse för permanent- eller fritidsboende avseende upplevelsevärde, intrång och visuella störningar för bebyggelse inom 100 meter från ledningen. Påverkan från elektromagnetiska fält. Naturmiljö - påverkan på områden och objekt med värdefull natur/arter. Kulturmiljö - påverkan på kulturmiljöer och enskilda fornlämningar. Rekreation och friluftsliv - intrång i värdefulla områden för friluftslivet och påverkan på upplevelsevärdet. Rennäring Sid 16
Kommunikation Nedan redovisas de miljöaspekter som inte behandlas ytterligare i denna miljökonsekvensbeskrivning då planerad verksamhet inte bedöms påverka dem i någon större grad. Naturresurser Då de planerade åtgärderna inte innebär att någon ny mark kommer att tas i anspråk utöver vad som redan är i anspråkstaget i befintlig ledningsgata bedöms inte någon ytterligare påverkan eller några konsekvenser för markanvändningen eller nyttjandet av naturresurserna uppkomma och miljöaspekten behandlas därför inte vidare i denna MKB. Buller Från luftledningen uppstår ljudeffekter (koronaurladdningar) kring ledarna i samband med fuktigt väder. Detta innebär att ett sprakande ljud från ledningarna kan upplevas vid fuktig väderlek omedelbart under eller i närheten av ledningarna. Ljudet avtar dock snabbt med avståndet från ledningarna. Ljudnivåerna vid en 150 kv ledning understiger dock Naturvårdsverkets rekommenderade riktvärden 40-45 db(a) (som medianvärde vid nederbörd) för områden med låg bakgrundsnivå. Frågan behandlas inte vidare i denna MKB. Barriäreffekt Ledningen kräver en trädfri korridor. Denna korridor kommer att åtminstone lokalt vara synlig främst där den går genom skogsmark men då ledningsgatan kan passeras fritt bedöms den inte utgöra en barriär som begränsar möjligheterna till friluftsliv. Inte heller bedöms växt- eller djurliv påverkas i sådan omfattning att barriäreffekter behöver behandlas särskilt i denna MKB. De barriäreffekter som ledningen innebär för rennäringen beskrivs under avsnitt 6.6 Rennäring. Ras och skred Risken för ras och skred och de konsekvenser som kan uppstå för människors hälsa, säkerhet och andra intressen längs befintlig sträckning bedöms inte påverkas av sökt koncession, då koncessionsansökan inte medför att några markarbeten kommer att utföras om förlängd koncession erhålls. Befintlig ledning har i första hand byggts på fast mark och bedöms inte ge upphov till någon ytterligare risk för ras och skred förutom de som kan uppkomma naturligt. I det fall underhåll av befintlig ledning kräver markarbeten som riskerar att ge upphov till ras och skred kommer om så krävs en geoteknisk markundersökning att genomföras innan arbetena påbörjas. Alternativ sträckning har tagits fram utifrån förutsättningar i landskapet, bland annat terrängförhållanden och i det fall alternativt ledningsstråk blir aktuellt kommer de geotekniska förhållandena att utredas vid detaljprojektering i syfte att minimera risken för ras och skred. Frågan behandlas inte vidare i denna MKB. 5.2.4 Osäkerheter Miljökonsekvensbeskrivningen ska beskriva vilka effekter och konsekvenser som kan ske i framtiden. Då framtiden inte är känd finns det dock alltid olika grad av osäkerhet i bedömningarna. 5.3 Metodik och bedömningsgrunder Bebyggelse och boendemiljö Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bland annat. från kraftledningar och elapparater. Sid 17
För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i denna MKB. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Såvitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bland annat. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se. Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan. Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur elektromagnetiska fält påverkar hälsan. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält vid nivåer under referensvärdena, dvs. rekommenderade maxvärden vid korttidsexponering, påverkar oss människor negativt. Referensvärdet för allmänheten är 100 μt enligt SSMFS 2008:18. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde eller referensvärde för långvarig exponering. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram en vägledning för beslutsfattare (2009) som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall Eldistribution AB skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. Landskap En luftledning påverkar landskapet genom stolpar och trädfria ledningsgator. Bredden på ledningsgatan och stolparnas höjd har betydelse för ledningens påverkan på landskapet. För att beskriva landskapsbildens känslighet i förhållande till kraftledningen används förutom ledningens fysiska ingrepp i terrängen aspekterna dominans, kontrast och exponering. Sid 18
Den befintliga ledningens påverkan för bostadsbebyggelse avseende elektromagnetiska fält blir likvärdig med dagens situation och konsekvenserna bedöms som obetydliga. 6.2 Landskap 6.2.1 Förutsättningar Landskapet består av myrområden och präglas av dalgången ner mot Muonioälven. Den huvudsakliga markanvändningen i områden där ledningen passerar är påverkad av det moderna skogsbruket vilket innebär att landskapsbilden förändras kontinuerligt genom gallringar, avverkningar och nyplanteringar. Barrskog dominerar med inslag av lövrika partier, exempelvis vid vattendrag och våtmarker. Kraftledningens exponering varierar då ledningsgatan sträcker sig genom både skogsmark och mer öppna myr- och våtmarker. Kraftledningen har funnits under lång tid i landskapet och är en del av naturmiljön. Flera områden längs Muonio älv har pekats ut som områden med landskapsbildskydd enligt Naturvårdslagen 19 och har pekats ut som ett värdefullt landskap av riksintresse för kulturmiljövård se figur 5 på sidan 22. Landskapsbildskyddet förordar inte förbud mot luftledning, vilket innebär att inga tillstånd krävs för projektet i detta avseende. Huukki ingår i länsstyrelsen bevarandeprogram för odlingslandskap, natur och kulturvärden, se figur 5 på sidan 22. Landskapet kring byarna är öppet med omgivande odlingsmarker. Den älvnära landskapsbilden präglas av öppna odlingsmarker längs älven. Bebyggelsen är blandad och ligger vanligen glest på rad efter älven. Den visuella påverkan är som störst vid passagen över Muonio älv, vägpassagen över väg 880 samt där ledningen passerar förbi bebyggelsen i Huukki. 6.2.2 Inarbetade åtgärder Inga åtgärder föreslås. 6.2.3 Konsekvenser av fortsatt drift av befintlig ledning Den befintliga ledningen har stått på samma plats i landskapet de senaste cirka 50 åren och kommer inte utgöra någon ny påverkan på odlingslandskapet i utpekade byar eller dess bebyggelse. Verksamheten innebär att befintlig sträckning kommer att fortsätta att användas som idag. Den befintliga ledningens påverkan på landskapet bedöms vara likvärdig med dagens situation och konsekvenserna bedöms som obetydliga. Sid 21
Tabell 5. Rödlistade arter rapporterade i artportalen 80 meter från aktuell ledning. Svenska namn Vetenskapligt namn Bedömning Kategori Källa Sädgås Anser fabalis Troligen häckande, i regel i öppen torr barrskogsmark i anslutning till myrar, tjärnar. NT- nära hotad Artportalen Hussvala Delichon urbicum Troligen häckande. VU- sårbar Artportalen Buskskvätta Saxicola rubetra Troligen häckande, gynnas av öppna marker. NT Artportalen Lappmes Poecile cinctus Troligen häckande VU Artportalen Av arterna att döma för sädgås, hussvala och buskskvätta är det troligt att rapporterade är från jordbruksmarken nere vid älven i Aareavvara. Lappmes är en skogsfågel och kan häcka i närheten av ledningen. Det är känt att kraftledningar och andra elanläggningar kan utgöra en dödsorsak för fåglar. Risken för att fåglar som rör sig i luftrummet kan kollidera med ledningar ökar där ledningarna korsar öppna områden såsom öppna fält, myrar eller vattendrag. Överslag kan orsakas när fåglarna sätter sig på ledningen. För att ett överslag ska uppstå måste en fågel nå två faser samtidigt med sina vingar, vilket skapar strömgenomgång genom fåglarna. Detta bedöms ske mycket sällan. På 45kV-ledningar är fasavståndet cirka 1-1,3 meter. Våtmark En tredjedel av Sveriges våtmarksareal finns i Norrbotten. Alla våtmarker nedanför fjällregionen, med en areal om minst 50 hektar, har inventerats genom tolkningar av flygbilder. De flesta våtmarker som klassats som klass 1, det vill säga objekt med mycket höga naturvärden, har även inventerats i fält (Gunnarsson & Löfroth, 2009). Den befintliga ledningen passerar över cirka 2,1 kilometer våtmark av våtmarksklass l (mycket höga naturvärden) som ingår i länsstyrelsens våtmarksinventering, se figur 7 på sidan 26. Skogsmark Markområdena kring ledningen är sedan tidigare påverkade av skogsbruk och det har genomförts och genomförs återkommande hyggesavverkningar längs hela ledningssträckningen. Naturmiljön längs en luftledningssträckning påverkas genom att ledningsgatan hålls trädfri, och den ljusöppna ledningsgatan innebär förändrade levnadsbetingelser för djur och växter lokalt. Detta behöver i sig inte vara någonting negativt då vegetationen i en ledningsgata tenderar att vara artrikare än i de omgivande miljöerna, främst beroende på att vissa arter får bättre livsvillkor. Ljuskrävande respektive hävdgynnade kärlväxter gynnas mest av att kraftledningsgator finns. Dessa är beroende av ljus respektive hävdad mark. Vatten Alla vattendrag och sjöar omfattas av strandskydd. I norrbotten undantaget sjöar som understiger arean av 1 ha och vattendrag mindre än 2 meter breda, där kan länsstyrelsen upphäva strandskyddet. Syftet med strandskyddet är att säkra allmänhetens tillgänglighet till stränder och att skydda växt- och djurlivet. Sid 24
Underhållsåtgärder utförs så att risken för utsläpp av drivmedel och oljor minimeras. Krav på hantering och försiktighetsåtgärder regleras i entreprenadupphandlingen och i entreprenörens egenkontroll. Vattenkrafts entreprenörer lyder under ISO 14001-certifikat och måste uppfylla kraven enligt certifieringen. Ingen förvaring av drivmedel eller kemikalier får förekomma i eller i närheten av Muonio älvs strandzon. 6.3.3 Konsekvenser av fortsatt drift av befintlig ledning Verksamheten bedöms ej påtagligt skada de värden som ligger till grund för utpekandet av riksintresse naturvård kap 6 miljöbalken. Delar av området som ledningen passerar genom är utpekat som Natura 2000-område. Sammantaget har området höga naturvärden. Eftersom ledningen funnits under lång tid har naturmiljön anpassat sig till ledningsgatan och de fortlöpande underhållsåtgärder som genomförs. Med de inarbetade skyddsåtgärder som redovisas ovan bedöms verksamhetens påverkan som likvärdiga med dagens situation och konsekvenserna för på naturen därför vara små. Befintlig ledning kommer inte innebära någon verksamhet som ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000 området Torne- och Kalix älvsystem. Strandskyddets syfte bedöms inte motverkas av ledningens närvaro eftersom livsvillkoren för växt- och djurliv inte kommer att förändras och inte heller allmänhetens möjligheter att nyttja stränderna. Där ledningen är placerad i skogsmark, är faslinorna under trädhöjd eftersom stolparna endast är 9-11 meter höga, vilket minskar risken för kollision för fåglar. Den aktuella ledningskonstruktionen med faslinor i horisontalplan bedöms som fördelaktig då faslinorna är placerade horisontellt i en och samma nivå, vilket ytterligare minimerar kollisionsrisken jämfört med att bygga ledningen med faslinorna vertikalt i flera nivåer. Det finns fyra aktuella fågelarter inrapporterad till ArtDatabanken som kan förväntas återfinnas i området. Kraftledningen kommer inte påverka levnadsbetingelserna för någon av de rapporterade arterna då ingen ny avverkning eller byggnation kommer ske och då dagens förhållanden därmed inte kommer att förändras negativt på grund av kraftledningen. Flera arter gynnas snarare av att landskapet hålls delvis öppet på grund av kraftledningsgatan, se Bedömning i tabell 5. Då ingen nybyggnation eller avverkning ska utföras bedöms påverkan på naturmiljön som likvärdig dagen och konsekvenserna som obetydliga. Genom att vidta försiktighet i anslutning till korsande vattendragens strandzoner kommer underhållsarbeten inte ge försämrad vattenkvalitet genom grumling. Därmed orsakar arbetet heller inte några negativa konsekvenser ur denna aspekt för vare sig fisk, bottenfauna eller vattenlevande organismer. De kvalitetsbrister som finns i några av vattenförekomsterna beror inte på kraftledningen. Den befintliga ledningen påverkan bedöms därmed bli likvärdig dagens och inte medföra några negativa konsekvenser för de vattendrag som passeras varken ur ett vattenkemiskt eller ekologiskt perspektiv. Konsekvenserna bedöms som obetydliga. 6.4 Kulturmiljö 6.4.1 Förutsättningar Muonio älvdal kännetecknas av ett värdefullt kulturlandskap som är unikt för vårt land. Byn Huukki finns med i Länsstyrelsens kulturmiljöprogram och program för bevarande av odlingslandskapet, se figur 8 på sidan 28. Kulturlandskapet i har tusenåriga anor med välbevarade byastrukturer och en bebyggelse med ett flertal äldre intakta gårdsgrupper från 1700-1800-talet där hela gårdsmiljöer med mangård, uthus, bodar och aittor är väl bevarande. Karaktäristiskt för Tornedalen är bebyggelsens Sid 27
6.4.2 Inarbetade åtgärder Vid underhållsåtgärder längs befintlig sträckning, som medför att det finns risk för att någon fornlämning kan komma att beröras, skall samråd hållas med berörd länsstyrelse. Samtliga fornlämningar och deras villkorsområden markeras så de är väl synliga inför arbetena, ris får ej lämnas på fornlämningar. Om tidigare ej kända fornlämningar påträffas i samband med underhållsåtgärderna anmäls detta till berörd länsstyrelse. 6.4.3 Konsekvenser av fortsatt drift av befintlig ledning Den befintliga ledningen har stått på samma plats i landskapet de senaste cirka 50 åren och kommer inte utgöra någon ny påverkan på riksintresse för kulturmiljövård och övriga kulturmiljöer. Påverkan på den historiska bebyggelsen bedöms vara likvärdig med dagens situation och konsekvenserna bedöms som obetydliga. Villkorsområdet för den övriga kulturhistoriska lämningen vid stranden av Muonio älv i Huukki, Pajala 1284 ligger utanför ledningsgatan och påverkas därmed ej av underhållsåtgärder för ledningen eller ledningsgatan. Efter beaktande av inarbetade åtgärder bedöms den befintliga ledningens påverkan på kulturmiljövärdena likvärdig med dagens situation och konsekvenserna bedöms som obetydliga. Sid 29
Figur 9. Villkorsområde för övrig kulturhistorisk lämning Pajala 1284 i förhållande till befintlig ledning. 6.5 Rekreation och friluftsliv 6.5.1 Förutsättningar Hela Torne älv inklusive Muonio älvs vattensystem omfattas av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap 6 miljöbalken med intresseaspekterna naturstudier, båtsport, kanotning, kulturmiljö och fritidsfiske, se figur 10. För att ett område ska betraktas som riksintresse för friluftsliv ska området ha så stora värden på grund av natur- och kulturkvaliteter att de är eller kan bli attraktiva för besökare från hela eller en stor del av landet eller utlandet. Även förutsättningarna för naturupplevelser och friluftsverksamhet samt tillgänglighet för allmänheten spelar stor roll. Generellt påverkar en luftledning friluftslivet visuellt. Ledningen kan upplevas som störande vilket påverkar upplevelsen av området och känslan av orördhet kan minska. Ledningsgatorna med en annan typ av växtlighet och ett större ljusinsläpp kan emellertid också vara en tillgång för de som vistas i naturen. Ledningsgatorna erbjuder förbättrade möjligheter till svamp- och bärplockning samt jakt då sikten ofta är bättre i den öppna terrängen. Det kan även vara lättare att röra sig inom ledningsgatorna än i exempelvis skogsterräng. Tillgängligheten till natur- och rekreationsområden förändras inte av befintlig sträckning och utgör inget hinder för friluftslivet. Sid 30
6.6.3 Konsekvenser av fortsatt drift av befintlig ledning Den befintliga ledingens påverkan bedöms vara oförändrade mot nuläget eftersom tillgängligheten till betesmarkerna inte påverkas i någon större grad. Områden av riksintressen berörs och ledningen kan uppfattas som barriär av enstaka renar, men befintlig ledning har funnits i området en längre tid och rennäringens aktiviteter bedöms ha anpassat sig till denna. Befintlig sträckning medför inte något nytt ianspråktagande av markområden. Sammantaget bedöms den befintliga ledningens påverkan på rennäringens intressen bli likvärdig med dagens situation och konsekvenserna bedöms som obetydliga. 6.7 Kommunikation 6.7.1 Förutsättningar Den befintliga ledningen går igenom område för riksintresse framtida järnväg hela sträckan mellan Aareavaara- Finska gränsen. Undantaget cirka 300 meter i anslutning till stationen i Aareavaara, se figur 12. 6.7.2 Inarbetade åtgärder Inga åtgärder föreslås. 6.7.3 Konsekvenser av fortsatt drift av befintlig ledning Eftersom gruvbolaget som har verksamhet i området kring Kaunisvaara beslutade att transportera malmen till Narviks hamn istället för Kemi hamn fattade Trafikverket beslutet om att inte driva järnvägsprojektet i området vidare (Trafikverket, 2011). Därför torde inte befintlig ledning stå i konflikt med riksintresse för järnväg i dagsläget. Den befintliga ledningen kommer inte medföra några markanspråk utöver vad som redan är i anspråkstaget. Därmed bedöms ledningen inte påverka eller medföra några konsekvenser för markanvändningen i området. Befintlig sträckning bedöms inte påverka möjligheterna för utbyggnad eller utnyttjande av befintlig eller planerad infrastruktur. Den befintliga ledningens påverkan på riksintresse framtida järnväg bedöms vara likvärdig med dagens situation och konsekvenserna bedöms som obetydliga. Sid 33
8 Fortsatt arbete och uppföljning Vattenfall kommer att inarbeta planerade skadeförebyggande åtgärder i förfrågningsunderlaget inför upphandlingen av entreprenör för underhåll. Åtgärderna kommer även att följas upp med entreprenören för att säkerställa att åtgärderna vidtas/efterlevs. 8.1 Prövning enligt andra lagstiftningar Verksamheten bedöms inte på ett betydande sätt påverka Natura 2000-området. Behov av prövning enligt 7 kap 28 a miljöbalken bedöms därmed inte föreligga. Torne älv utgör inte naturreservat varav dispens enligt 7 kap 7 miljöbalken inte behöver sökas. Åtgärden omfattas av bestämmelser om strandskydd enligt 7 kap miljöbalken. Åtgärden bedöms inte bidra till sådant hinder för allmänheten eller ge upphov till väsentligt förändrade livsvillkor för förekommande växt- och djurarter att strandskyddets syften påverkas. Ingen dispens från strandskyddet kommer därför att sökas. Inga kända fornlämningar finns i närheten av ledningsgatan vilket medför att tillstånd enligt 2 kap kulturmiljölagen inte behöver sökas. 9 Litteratur och referenser Litteratur Pajala Kommun, Översiktsplan (2010) Länsstyrelsen I Norrbottens län, Bevarandeplan Natura 2000 Torne och Kalix älvsystem SE0820430SE0820042 (2007) Vårt hävdade Norrbotten, Bevarandeprogram för odlingslandskapet i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Norrbotten 1993. Norrbottens kulturmiljöprogram 2010-2010 Pajala kommun, Länsstyrelsen i Norrbotten, fastställd 2010. Gunnarsson, U., & Löfroth, M. 2009. Våtmarksinventeringen-resultat från 25 års inventeringar. Bromma: Naturvårdsverket Digitalt material Pajala kommun. Pajala.se Länsstyrelsen i Norrbottens län. www.lansstyrelsen.se/norrbotten Länsstyrelsens GIS-tjänster. www.gis.lst.se Riksantikvarieämbetet. Fornsök. www.fmis.raa.se Skogsstyrelsen. Skogens källa. www.skogsstyrelsen.se Sid 40
Sametinget. www.sametinget.se Skogsstyrelsen, 2016. Skogsdataportalen: http://skogsdataportalen.skogsstyrelsen.se/skogsdataportalen/ Naturvårdsverket, Renar och vindkraft (2013) Länsstyrelsen i Norrbottens län. www.lansstyrelsen.se/norrbotten Bevarande plan natura 2000 Torne och Kalix älvsystem. Nya regler för strandskydd vid små sjöar och vattendrag. http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/sv/nyheter/2014/pages/nya-regler-strandskydd.aspx Sid 41