Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Bilaga 3. Miljökonsekvensbeskrivning ansökan om förlängd koncession för befintlig 40 kv- luftledning mellan Junosuando-Muodoslompolo Pajala kommun, Norrbottens län ORGINALHANDLING

2 Mi jökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Administrativa uppgifter Vattenfall Eldistribution AB bedriver elnätsverksamhet i Sverige, och har cirka kunder. Allt från mycket små kunder till landets största företag, såväl uttagskunder som producenter som matar in på Vattenfall Eldistributions elnät. Sammanlagt transiteras cirka 71 TWh/år. Uppdraget är att ständigt förbättra pålitligheten och effektiviteten i företagets elnät, för att erbjuda kunderna hållbara och tillförlitliga energilösningar. Företaget bedriver ett omfattande miljöarbete och är ISO14001-certifierat sedan Företaget har cirka 800 anställda, i huvudsak i Solna, Luleå och Trollhättan. Utöver detta upphandlas underhållsoch byggentreprenader för cirka 3 miljarder kronor per år. Elnätet omfattar spänningsnivåerna 0,4 150 kv, indelat i lokalnät och regionnät. Den sammanlagda ledningslängden är cirka kilometer, vilket motsvarar cirka 4 varv runt jorden. Företaget omsätter cirka 10,3 miljarder kronor och investerar årligen cirka 4 miljarder i verksamheten. Mer information finns på Vattenfall Eldistribution AB Luleå Org. nr: Tfn: Tillståndsansvarig: TN: Miljökonsekvensbeskrivning: Sweco, uppdragsansvarig, handläggare, rennäring, naturmiljö, fåglar, kvalitetsgranskning Foton, kartor, illustrationer och fotomontage har, om inte annat anges, tagits fram av Vattenfall och Sweco. Följande material har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet MS 2008/08151 Sid 1

3 Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession INNEHÅLLSFÖRTECKNING ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 1 SAMMANFATTNING INLEDNING Syfte PRÖVNINGSPROCESS OCH TILLSTÅND Tillståndsprocessen Samråd Beslut om betydande miljöpåverkan Övrig markanvändning ALTERNATIV Stråkutredning Befintlig ledning och alternativa stråk Nollalternativ Alternativ utformning LEDNINGENS UTFÖRANDE Ledningens utformning tekniskt utförande Drift och underhåll FRAMTAGANDE AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Miljökonsekvensbeskrivning i koncessionsprojekt Avgränsning Metod k och bedömningsgrunder Bedömningsgrunder MILJÖKONSEKVENSER Bebyggelse och boendemi jö Landskap Naturmiljö och fåglar Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Rennäring VÄRDERING OCH SAMLAD BEDÖMNING Samlad bedömning Miljömål och mi jökvalitetsmål Miljöba kens allmänna hänsynsregler Miljökvalitetsnormer FORTSATT ARBETE OCH UPPFÖLJNING Prövning enligt andra lagstiftningar LITTERATUR OCH REFERENSER Sid 2

4 Mi jökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession BILAGEFÖRTECKNING Bilaga A Samrådsredogörelse Bilaga B Beslut om betydande mi jöpåverkan Bilaga C Numrerade naturvärden och vattenförekomster Sid 3

5 Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Sammanfattning Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) ansöker om tillstånd att fortsätta driva en befintlig 40 kv-ledning mellan Junosuando och Muodoslompolo. Detta föranleds av att koncessionstiden för befintlig ledning har upphört att gälla. Denna Miljökonsekvensbeskrivning ingår som en del i Vattenfalls ansökan om förlängd koncession för ovan nämnd ledningssträckning. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att identifiera, bedöma och beskriva de direkta och indirekta, positiva och negativa konsekvenser en förlängning av koncession kan medföra för miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser. Samråd har skett inför upprättande av Miljökonsekvensbeskrivning och ansökan. Skriftliga samrådsunderlag har skickats ut till berörda och den bredare samrådskrets som krävs för projekt som bedöms innebära betydande miljöpåverkan. Samrådet har utgjort underlag för den avgränsning och inriktning som gjorts av miljökonsekvensbeskrivningen. Ansökan avser befintlig ledning som försörjer regionen från Junosuando till Muodoslompolo med el. Syftet med åtgärden är att säkerställa framtida överföringsbehov till regionen. Den befintliga ledningssträckningen förordas av Vattenfall. Ett stort utbredningsområde har studerats för möjliga alternativa stråk. Alternativa ledningsstråk har också studerats. Befintlig ledning berör skyddade områden med höga värden för naturmiljön. Eftersom den befintliga 40 kv- ledningen funnits under lång tid har naturmiljön anpassat sig till ledningsgatan och de fortlöpande underhållsåtgärder som genomförs. Med de föreslagna skyddsåtgärderna bedöms verksamhetens påverkan på naturenmiljön vara obetydlig och konsekvenserna bedöms som likvärdiga med dagens situation. Den befintliga ledningen bedöms även medföra obetydliga konsekvenser för landskap, rennäring, bebyggelse och boendemiljö, rekreation och kulturmiljö. Det alternativa utredningsstråket som studerats bedöms kunna innebära måttligt negativa konsekvenser för naturmiljön i värdefulla och skyddade områden. Det alternativa stråket bedöms också medföra måttligt negativa konsekvenser för rennäringen och små negativa konsekvenser landskap, kulturmiljö och rekreation genom att ett orört område påverkas. Sid 4

6 Mi jökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession 1 Inledning Vattenfall avser att söka om förlängd nätkoncession (tillstånd) för linje för en befintlig 40 kv-luftledning mellan Junosuando och Muodoslompolo 714JX, se figur 1. Detta föranleds av att koncessionstiden för befintlig ledning har upphört att gälla. Ansökan avser befintlig ledning som försörjer regionen från Junosuando till Muodoslompolo med el. Syftet med åtgärden är att säkerställa framtida överföringsbehov till regionen. Ledningen är cirka 73,4 kilometer lång och består av enkel-, par- och trestolpar av trä. 1.1 Syfte Denna Miljökonsekvensbeskrivning har sammanställts av Sweco på uppdrag av Vattenfall och utgör en del av beslutsunderlaget i samband med ansökan om nätkoncession för linje. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att beskriva de direkta och indirekta effekter som den befintliga luftledningen och dess underhållsåtgärder kan medföra på djur, växter, mark, vatten, luft, landskap, friluftsliv och kulturmiljö. Syftet är också att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Omfattningen av miljökonsekvensbeskrivningen anpassas till verksamhetens omfattning. Sid 5

7 Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Figur 1. Översiktskarta med befintlig ledning och det alternativa utredningsstråket. Sid 6

8 Mi jökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession 2 Prövningsprocess och tillstånd 2.1 Tillståndsprocessen För att få bygga, driftsätta och använda en kraftledning krävs ett tillstånd, så kallad nätkoncession för linje, enligt Ellagen (1997:857). Syftet med koncessionen är att ge nätägaren tillstånd att bygga kraftledningen, med en viss spänning enligt angiven sträckning. Ansökan för rubricerad ledning gäller för befintlig 40 kv-luftledning och föranleds av att koncessionstiden för befintlig ledning har upphört att gälla. Koncessionsansökan lämnas in till Energimarknadsinspektionen som handlägger ärendet och efter en omfattande remisshantering fattar beslut, se figur 2. Ansökan omfattar bland annat teknisk beskrivning, fastighetsförteckning, miljökonsekvensbeskrivning och karta. Ett koncessionsbeslut gäller tills vidare och ger nätägaren rätt att bygga ledningen men inte rätt att ta mark i anspråk. För detta krävs markupplåtelse på berörda fastigheter. För den befintliga ledningen finns redan markupplåtelse och ledningsrätt. Ledningsrätten gäller under obegränsad tid. Ledningsrätten innebär att fastighetsägaren fortsätter att äga marken. Vattenfall har tidigare betalat en engångsersättning för rätten att få använda marken för ledningen. Processen för tillståndsprövning redovisas i figur 2. Figur 2. Processen för tillstånd och samråd vid tillståndsprövning. 2.2 Samråd Samråd enligt 6 kap. 4-6 i miljöbalken har genomförts. Ett skriftligt samråd genomfördes under juni och september 2017 genom utskick av samrådsunderlag till fastighetsägare, rättighetsinnehavare, närboende, berörda samebyar, myndigheter, organisationer och företag samt länsstyrelsen. Under samrådstiden har det funnits möjlighet att ta del av och lämna Sid 7

9 Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession synpunkter på samrådsunderlaget. Information om projektet kungjordes även genom annonser i Norrbottens Kuriren och Norrländska Socialdemokraten den 29 maj En beskrivning av genomförda samråd och inkomna synpunkter har sammanställts i en samrådsredogörelse tillsammans med Vattenfalls bemötande av inkomna yttranden, se bilaga A. Samrådsredogörelsen har legat till grund för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. 2.3 Beslut om betydande miljöpåverkan Beslut, enligt 6 kap 5 miljöbalken, om att projektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan fattades av Länsstyrelsen i Norrbottens län den 2 november 2017, se bilaga B. 2.4 Övrig markanvändning Gällande planer och program Befintlig ledning passerar igenom område med bevarandeprogram odlingslandskap och som ingår i Norrbottens kulturmiljöprogram, se figur 11 och 12. Det alternativa utredningsstråket passerar detaljplanerat område igenom Junosuando där även bevarandeprogram odlingslandskap passeras. Riksintressen Se figur 3 och 4 för riksintresseområden mellan Junosuando och Muodoslompolo. Torne och Lainio älv utgör Natura 2000-område, riksintresse Naturvård samt riksintresse Rekreation och friluftsliv enligt 3 kap 6 miljöbalken, se avsnitt 6.3 Naturmiljö och fåglar, 6.5 Rekreation och friluftsliv. Befintlig ledning och det alternativa stråket passerar genom områden av riksintresse för rennäringen enligt 3 kap 5 miljöbalken, se avsnitt 6.6 Rennäring. 3 Alternativ Enligt 6 kap 7 miljöbalken ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar. Ledningens sträckning styrs av olika faktorer såsom byggbarhet, terrängförhållanden, förbindelsens längd, avstånd till bebyggelse och påverkan på miljöintressen. 3.1 Stråkutredning Alternativutredningen har föregåtts av en studie av framkomligheten inom breda korridorer i landskapet inom ett större utbredningsområde, se figur 3 och 4. För att få avgränsa korridorer i det aktuella projektet har ett större område studerats med avseende på befintlig infrastruktur och olika allmänna intressen. För att minimera den planerade ledningens påverkan på landskapsbild, natur- och kulturmiljö samt pågående markanvändning genomfördes stråkutredningen för det aktuella projektet i enligt följande kriterier. 1. Anpassning till befintlig bebyggelse: Som ett första kriterium studerades enskilda bostadshus och samlad bebyggelse inom utredningsområdet. Denna inledande studie genomfördes med hjälp av lantmäteriets digitala fastighetskarta i vektorformat samt ortofoto. En buffert på 100 meter runt bebyggelse, med detaljtyp HUS i Fastighetskartan (vektor), gjordes för att kontrollera var det var möjligt att dra fram alternativa ledningar. Sid 8

10 Mi jökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession 2. Anpassning till allmänna intressen: Som ett andra kriterium studerades förekomst av allmänna intressen genom studier av länsstyrelsernas geodata (riksintressen, kultur- och naturmiljö, rennäring, våtmarksinventering), Skogsstyrelsens GIS-data i Skogsdataportalen (Biotopskyddsområden, nyckelbiotoper etc.), data om skyddade vatten från Vatten-information Sverige (VISS), kommunala planer samt Riksantikvarieämbetets digitala underlagsmaterial i FMIS (fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar). 3. Anpassning till befintlig infrastruktur: Den mest lämpliga lokaliseringen av en ny luftledning är ofta att bygga denna i direkt anslutning till befintlig infrastruktur för att därigenom minimera tillkommande påverkan på omgivande intressen. På så sätt kan befintliga avverkade gator delvis nyttjas och det totala intrånget blir mindre än om ny ledning anläggs i obruten mark. 4. Teknisk utredning Förutom motstående bebyggelse- och miljöintressen har tekniska faktorer som byggbarhet, terrängförhållanden, förbindelsens längd och hänsyn till andra befintliga ledningar i området tagits med som faktorer i dragningen av de alternativa stråken en teknisk utredning. Två möjliga alternativa stråk, Alternativ 2A och 2B, togs fram tidigt i utredningsprocessen och de anpassades efter ovanstående kriterier för att undvika påverkan på boendemiljöer och i möjligaste mån undvika kända intresseobjekt/områden, se figur 3 och 4. Efter en djupare lämplighetsutredning beslutade Vattenfall att endast Alternativ 2A var det mest realistiska alternativet att gå vidare med och presenteras i samrådet. Det föreslagna Alternativ 2A presenterades i det samrådsunderlag som togs fram under våren I underlaget belystes viktiga förutsättningar för projektet, bedömning av miljöpåverkan och tydliggörande av de intressekonflikter som kan uppstå. 3.2 Befintlig ledning och alternativa stråk Utredningsområdet I början av utredningsprocessen studerats ett stort område kring den befintliga ledningen med avseende på befintlig infrastruktur och olika allmänna intressen för att ta ut möjliga alternativa ledningssträckningar till den befintliga ledningen, se figur 3 och 4. Landskapet inom utredningsområdet består av ett stort och till stor del orört sammanhållet område med starka intressen såsom rennäring, naturmiljö och kulturmiljö. Rennäringens intressen består av riksintressen, flyttleder, rastplatser och för rennäringen viktiga områden. Naturmiljövärdena består av Natura 2000-områden, våtmarker med höga och mycket höga naturvärden (Våtmarksklass 1 och 2) samt Torne, Lainio älvdalar och Laniobågen som är områden utsedda till riksintresse naturvård enligt 3 kap 6. Landskapet innehar även flera naturreservat så som Pessinki fjällurskog, Haaravaara, Terravuoma och Norra Varjiavuoma, se figur 3 och 4. Sammantaget gör ovannämnda intressen det mycket svårt att finna kompromisslösa alternativ och de möjliga korridorerna för en luftledning är få. Nedan presenteras det förslag till befintlig ledning som utredningen resulterat i. Sid 9

11 Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Figur 3. Riksintressen, rennäringens rastområde samt våtmarker i området för befintlig ledning samt de alternativa utredningsstråken. Sid 10

12 Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Figur 4.Riksintressen, rennäringens rastområde samt våtmarker i området för befintlig ledning samt de alternativa utredningsstråken. Sid 11

13 Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Befintlig ledning Valt alternativ Befintlig ledningen går i syd-nordlig riktning och utgår från transformatorstationen i Junosuando, se figur 1. Norr om Junosuando passerar ledningen över Torne älv och väg 886, förbi och väst om Kangos, över Lainio älv och återigen över väg 886. Ledningen fortsätter sedan förbi byarna Hukanmaa och Keräntöjärvi, väg 861, byarna Parkalompolo och Kitkiöjärvi och väg 99 innan den når tranformatorstationen i Muodoslompolo. Den befintliga ledningens längd är cirka 73,4 kilometer. Förutom att befintlig ledning inte utgör någon ny påverkan på omgivande intressen är detta alternativa stråk även det mest kostnadseffektivaste alternativet och det alternativ som Vattenfall förordar. Alternativ 2A Det alternativa stråket Alternativ 2A går i huvudsak i syd-nordlig riktning. Alternativet börjar i stationen i Junosuando, passerar igenom Junosuando, över Torne älv, väg 887.Norr om Kvimillea passerar Alternativet Lainio älv samt Parkajoki. Där Alternativet når Parkajoki rundas naturreservaten Haaravaara och Norra Varjavuoma. Alternativet går därefter parallellt mellan befintlig ledning och naturreservatet Pessinki Fjällurskog. Ledningsalternativet går mitt emellan sjöarna Ruakjärvi och Merasjärvi, där Alternativet även korsar väg 99 innan den når transformatorstationen i Muodoslompolo, se figur 1. Det alternativa utredningsstråket Alternativ 2A går huvudsakligen genom skogs- och myrmark. Stråket ligger till stora delar i obruten mark, ej samlokaliserade med annan sedan tidigare befintlig förväntas bli cirka 83 kilometer långt. Alternativ 2B - Bortvalt alternativ Utredningsområdet för en alternativ sträckning är komplext med många stora sammanhängande intressen. Det är därför svårt att hitta ett alternativ. Det alternativa utredningsstråket Alternativ 2B är ett utrett och bortvalt alternativ till befintlig ledning, se figur 3 och 4. Det alternativa stråket är cirka 135 kilometer långt och går till stor del längs befintliga vägar förutom de sista cirka 18 kilometrarna söder om transformatorstationen Muodoslompolo där den går genom obruten mark. Alternativ 2B valdes bort då det berör fler stora skyddade områden med höga naturvärden och fler bebyggda områden än befintlig ledning och Alternativ 2A, se figur 3 och 4. Alternativ 2B är även betydligt längre än Alternativ 2A. Motivering till befintlig ledning Utifrån genomfört samråd och med beaktande av inkomna synpunkter och remissvar, samt utifrån en konsekvensbedömning av påverkan på bland annat naturmiljöintressen, landskap och rennäring i kapitel 6, samt tekniska och ekonomiska förutsättningar, förordar Vattenfall befintlig ledning. Nedan följer en jämförande bedömning av påverkan av befintlig ledning och Alternativ 2A på de alternativskiljande miljöaspekterna, se tabell 1. Bebyggelse och boendemiljö, rekreation och friluftsliv, samt infrastruktur, är inte alternativskiljande. Sid 12

14

15 Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Nollalternativet beskriver utvecklingen om nätkoncessionen för sträckan Junosuando Muodoslompolo inte beviljas och planerad verksamhet inte kommer till stånd. Om nätkoncessionen för sträckan mellan Junosuando och Muodoslompolo inte beviljas medför detta att befintlig ledning inte längre får användas utan måste rivas. Rivning och urdrifttagande av den aktuella ledningen gör att elnätet i regionen kommer vara mer sårbart för störningar i elleveranser än vad som blir fallet om ledningen bibehålls. Detta skulle innebära att de krav som ställs på tillgänglighet och driftsäkerhet inte kan uppfyllas, med stora konsekvenser för elförsörjningen som följd. De investeringar som gjorts i ledningsnätet tas inte heller tillvara, vilket är samhällsekonomiskt oförsvarbart. Nollalternativet kräver att nya ledningar måste byggas på annan plats. Det kan även innebära att vissa kunder inte kan erhålla någon elanslutning. Vattenfall bedömer att ovan nämnda åtgärder skulle innebära en större miljöpåverkan än förlängd koncession och därför är därför inte ett godtagbart alternativ. Konsekvenser av rivning av befintlig ledning Utebliven förlängd koncession innebär att befintlig ledning kommer att rivas. Rivningen ger direkta konsekvenser för miljön längs sträckan genom fysiskt intrång i mark och miljö under rivningsarbetet med bl.a. transportvägar, körväg i ledningsgator och uppställningsplatser för maskiner. Förutom allmänna intrång av tillfälliga vägar och arbetsområden kan störningar uppstå genom trafik med tunga fordon. Rivning av befintlig ledning ger viss påverkan på ledningsgatans nuvarande livsmiljöer för djur och fåglar, som försvinner då ledningsgatan efter en rivning successivt kommer att återgå till skogsmark. Konsekvenserna som uppkommer under rivningsarbetena är små till måttliga för flera miljöaspekter, främst naturmiljö men även rekreation och infrastruktur där sådana intressen berörs. Efter rivningen återgår marken till tidigare markanvändning, oftast skogsbruk. Övrig ledningsgata som övergår till skogsbruket kommer inledningsvis att kräva skötsel för hantering av slyuppslag jämfört med omgivande skogsmark. När skogen, efter flera decennier, vuxit upp försvinner delvis ledningsgatans visuella påverkan på landskapet. De livsmiljöer för djur och växter som beror av den öppna ledningsgatan försvinner också och i dessa delar kommer störningar av återkommande underhåll av ledningen att upphöra. På lång sikt kommer miljöpåverkan av ledningen att upphöra och konsekvenserna av nollalternativet blir för flera miljöaspekter måttligt positiva längs den befintliga ledningsgatan. För andra miljöaspekter där den befintliga ledningen har liten eller obetydlig påverkan blir konsekvenserna små positiva eller obetydliga. Sammanlagda miljökonsekvenser av nollalternativet/alternativ sträckning På lång sikt blir miljökonsekvenserna positiva i den befintliga ledningsgatan. Negativa tillfälliga konsekvenser uppstår vid rivningen av den befintliga ledningen och vid anläggningen av den nya. Permanenta negativa konsekvenser uppstår av de nya intrång och störningar i miljön som blir följden av att en helt ny ledning byggs i den nya ledningsgatan. Nollalternativet ger sammantaget en negativ miljöpåverkan och miljökonsekvenserna blir större än fortsatt drift med ny ledning i befintlig ledningsgata. 3.4 Alternativ utformning Av miljömässiga, tekniska och ekonomiska skäl avfärdade Vattenfall markkabel som ett alternativ tidigt i utredningsprocessen. En markförläggning försämrar driftsäkerheten genom att felsökning och reparation försvåras. Ett kabelhaveri medför oftast omfattande och långvariga elavbrott på grund av omfattande grävarbeten för att lokalisera och reparera den felande delen av ledningen med risk för stora markskador som följd. I gällande fall leder ett avbrott på ledningen till att strömförsörjningen bryts för bebyggelsen i och omkring Junosuando, Kangos och Muodoslompolo. Sid 14

16 Mi jökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Ett markkabelalternativ kan vara fördelaktigt ur landskapsbildssynpunkt och när det gäller hushållning med naturresurser i samband med skogsbruk då det tar en smalare gata i anspråk. Dock är en luftledning miljömässigt bättre, särskilt när det som i detta fall innebär att stora våtmarker av höga naturvärden och vattendrag berörs. Påverkan på naturmiljön blir betydligt mindre med luftledning jämfört med kabel då kabel kräver urgrävning och delvis borttransport av markens naturliga massor bland annat stenblock, för kabelschakt samt återfyllning av ledningsgraven med finkross. Det kommer alltså att bli fråga om ett omfattande transportarbete och omgivningspåverkan under anläggningsarbetet. Precis som för befintlig luftledning kommer markförlagda kablar i detta fall att medföra ett intrång med krav på vissa restriktioner/begränsningar längs med kabelsträckningen. Kraven kan vara i form av fria ytor (inga buskar, träd, stängsel, byggnader m.m.) motsvarande cirka 15 meter under anläggningsfasen och cirka 10 m bredd längs hela kabelstråket under drift. Vid markkabelförläggning behöver en väg med god bärighet anläggas längs schaktet då massor från schaktet kommer att behöva forslas bort liksom att nya massor behöver tillföras. En sådan väg behövs normalt sett inte vid byggnation av luftledning med trästolpar. Då området utgörs av många våtmarker med höga naturvärden, bedöms påverkan på dessa bli avsevärt större om man behöver gräva breda schakt rakt igenom, istället för enstaka stolpplatser. Ett markkabelutförande innebär även betydligt högre materialkostnader. Både den omfattande arbetskostnaden, och materialkostnaden gör så att det är betydligt mer kostsamt att förlägga en markkabel istället för luftledning. Det är i storleksordningen cirka 2 3 gånger dyrare. Fördelarna med luftledning vad gäller naturmiljö, funktion, drift och leveranssäkerhet gör att Vattenfall bedömer det vara strategiskt riktigt att fortsatta använda luftledning. 4 Ledningens utförande 4.1 Ledningens utformning tekniskt utförande Den befintliga 40 kv-ledningen mellan Junosuando och Muodoslompolo är uppförd som luftledning som till stor del bärs upp av enkelstolpar. Faslinor är placerade i ett horisontalplan med 1,3 2,8 meters fasavstånd. Enkelstolpar enligt principskiss nyttjas för raksträckor medan par- och trestolpar nyttjas vid t.ex. älvs- och vägpassager samt ledningsvinklar. Enkelstolparnas höjd är cirka meter medan par- och trestolparnas höjd är cirka meter. Ledningen är trädsäker vilket innebär att inga träd får bli så höga intill ledningen att grenar eller toppar riskerar att falla på ledningen vid till exempel. storm. Där ledningen passerar skogsmark finns därför en trädfri ledningsgata iordningställd enligt principen som framgår av figur 5. Ledningsgatan är meter bred, det vill säga mellan meter bred på ömse sidor om ledningens mittfas. Utöver den avverkning som sker i samband med underhåll av skogsgatan måste därför även enstaka så kallade farliga kantträd avverkas i sidoområdena enligt principskiss som framgår av figur 5. Sid 15

17 Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Figur 5. Principskiss som visar vad som avses med skogsgata respektive ledningsgata. Ledningsgatan för aktuell ledning är mellan meter bred, det vill säga, meter på ömse sida av ledningen. Kreosot används som impregneringsmedel på kraftledningsstolpar för att motverka röta och skadedjur. Andra typer av impregneringsmedel har inte visats sig ha tillräckligt motstånd mot den typen av skadlig inverkan över så lång tid som krävs för kraftledningsändamål. Ämnet kreosot är klassificerat som cancerframkallande och innehåller flera substanser med hälsofarliga egenskaper. Användningen av kreosot regleras i EU:s kemikalieförordning (EG) nr 1907/2006, den så kallade Reach-förordningen. Denna EU-förordning ingår i den svenska lagstiftningen sedan juni Kemikalieinspektionen (KemI) har bedömt att viss användning av kreosot är acceptabel, bland annat eftersom det finns betydande socioekonomiska fördelar med kreosot i vissa tillämpningar. KemI konstaterar även att det i vissa fall inte finns några lämpliga alternativ till kreosot som är mindre skadliga för miljön. I Reach-förordningen anges kraftledningar som ett specifikt område där användning av kreosot är tillåtet. Vattenfalls användning av kreosotbehandlade stolpar är således en tillåten användning enligt gällande svensk lagstiftning. Kreosot är skadligt för jord- och vattenlevande organismer. Ett flertal studier har gjorts de senaste åren för att utreda läckaget från kreosotimpregnerat trä i stolpar. Den samlade bedömningen från studierna är att rörligheten av miljöfarliga ämnen från kreosotimpregneringen är låg i jord, dvs. föroreningarna stannar vid kraftledningsstolpen. Vattenfall har beslutat att från 2018 använda trästolpar med miljövänligare impregnering alternativt stolpar i annat material. De kreosotimpregnerade stolparna kommer succesivt att ersättas. 4.2 Drift och underhåll Som ledningens ägare är Vattenfall skyldiga att hålla ledningarna i sådant skick som elsäkerhetsbestämmelserna förutsätter. För underhållsarbete har företagets anställda och serviceentreprenörer rätt att nyttja vägar och stigar till ledningsområdet och att röra sig i ledningsområdet till fots, med arbetsmaskiner och fordon. Trädbeståndet i ledningsområdet röjs manuellt med åtta års intervaller. Innan röjning kontaktas markägaren för att ta reda på om de själva vill avverka och få ersättning eller om hela röjningen skall skötas av Vattenfall. Röjning utförs inom hela skogsgatans bredd. Inom skogsgatan röjs all högväxande vegetation. Bortsett från stolpplatser och patrullstig (rakt under ledningen) skall lågväxande träd och buskar sparas. Sid 16

18 Mi jökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession 5 Framtagande av miljökonsekvensbeskrivning 5.1 Miljökonsekvensbeskrivning i koncessionsprojekt Enligt ellagen (SFS 1997:857) ska en miljökonsekvensbeskrivning ingå i en ansökan om nätkoncession för linje. Bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningen återfinns i miljöbalken (SFS 1998:808) och i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 1998:905). Arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen omfattar både att ta fram ett dokument och att få till stånd en process. Processen syftar till att påverka utformningen av ledningen och dess sträckning, så att effekterna och miljökonsekvenserna begränsas. Detta sker i samverkan mellan och i samråd med enskilda, allmänhet, myndigheter, kommuner och övriga som kan beröras av projektet. Denna miljökonsekvensbeskrivning beskriver förutsättningar, effekter, positiva och negativa konsekvenser samt förslag till åtgärder för att undvika eller minska de negativa miljökonsekvenserna för den befintliga 40 kv-ledningen mellan Junosuando och Muodoslompolo. 5.2 Avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen, både dokumentet och processen, fokuserar på de miljöaspekter som är mest väsentliga med hänsyn till förlängd koncession för ledningen Junosuando och Muodoslompolo. Geografiskt Miljökonsekvensbeskrivningen har begränsats till det område som berörs av befintlig ledning vilket motsvarar ett område om cirka 100 meter på ömse sidor om ledningen. De flesta konsekvenser uppkommer inom detta område men även intressen på större avstånd kan påverkas. Avgränsning i tid Den tidsmässiga avgränsningen för de konsekvenser som beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen är satt till år 2030 då relevanta miljökonsekvenser förväntas ha inträffat. Miljöaspekter De miljöaspekter som behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen har avgränsats med utgångspunkt från lagar och förordningar, kunskap om befintlig miljö och projektets tänkbara påverkan samt vad som framkommit vid samråd med länsstyrelserna och berörd kommun. De miljöaspekter som bedömts vara mest relevanta längs den aktuella sträckan mellan Junosuando- Muodoslompolo är: Landskap - visuell påverkan på landskapet bedöms med utgångspunkt från förändringar i vegetation och markskikt samt förlust av karaktärsskapande element. Bebyggelse och boendemiljö - påverkan på bebyggelse för permanent- eller fritidsboende avseende upplevelsevärde, intrång och visuella störningar för bebyggelse inom 100 meter från ledningen. Påverkan från elektromagnetiska fält. Naturmiljö - påverkan på områden och objekt med värdefull natur/arter. Kulturmiljö - påverkan på kulturmiljöer och enskilda fornlämningar. Rekreation och friluftsliv - intrång i värdefulla områden för friluftslivet och påverkan på upplevelsevärdet. Rennäring Nedan redovisas de miljöaspekter som inte behandlas ytterligare i denna miljökonsekvensbeskrivning då planerad verksamhet inte bedöms påverka dem i någon större grad. Sid 17

19 Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Naturresurser Då de planerade åtgärderna inte innebär att någon ny mark kommer att tas i anspråk utöver vad som redan är i anspråkstaget i befintlig ledningsgata bedöms inte någon ytterligare påverkan eller några konsekvenser för markanvändningen eller nyttjandet av naturresurserna uppkomma och miljöaspekten behandlas därför inte vidare i denna miljökonsekvensbeskrivningen. Buller Från luftledningen uppstår ljudeffekter (koronaurladdningar) kring ledarna i samband med fuktigt väder. Detta innebär att ett sprakande ljud från ledningarna kan upplevas vid fuktig väderlek omedelbart under eller i närheten av ledningarna. Ljudet avtar dock snabbt med avståndet från ledningarna. Ljudnivåerna vid en 150 kv ledning understiger dock Naturvårdsverkets rekommenderade riktvärden db(a) (som medianvärde vid nederbörd) för områden med låg bakgrundsnivå. Frågan behandlas inte vidare i denna miljökonsekvensbeskrivningen. Barriäreffekt Ledningen kräver en trädfri korridor. Denna korridor kommer att åtminstone lokalt vara synlig främst där den går genom skogsmark men då ledningsgatan kan passeras fritt bedöms den inte utgöra en barriär som begränsar möjligheterna till friluftsliv. Inte heller bedöms växt- eller djurliv påverkas i sådan omfattning att barriäreffekter behöver behandlas särskilt i denna Miljökonsekvensbeskrivning. De barriäreffekter som ledningen innebär för rennäringen beskrivs under avsnitt 6.6 Rennäring. Ras och skred Risken för ras och skred och de konsekvenser som kan uppstå för människors hälsa, säkerhet och andra intressen längs befintlig ledning bedöms inte påverkas av sökt koncession, då koncessionsansökan inte medför att några markarbeten kommer att utföras om förlängd koncession erhålls. Befintlig ledning har i första hand byggts på fast mark och bedöms inte ge upphov till någon ytterligare risk för ras och skred. I det fall underhåll av befintlig ledning kräver markarbeten som riskerar att ge upphov till ras och skred kommer om så krävs en geoteknisk markundersökning att genomföras innan arbetena påbörjas. Det alternativa stråket har tagits fram utifrån förutsättningar i landskapet, bland annat terrängförhållanden och i det fall det alternativa stråket blir aktuellt kommer de geotekniska förhållandena att utredas vid detaljprojektering i syfte att minimera risken för ras och skred. Frågan behandlas inte vidare i denna miljökonsekvensbeskrivning. Osäkerheter Miljökonsekvensbeskrivningen ska beskriva vilka effekter och konsekvenser som kan ske i framtiden. Då framtiden inte är känd finns det dock alltid olika grad av osäkerhet i bedömningarna. 5.3 Metodik och bedömningsgrunder Bebyggelse och boendemiljö Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bland annat från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i denna Miljökonsekvensbeskrivning. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Sid 18

20 Mi jökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Såvitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bland annat deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan. Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur elektromagnetiska fält påverkar hälsan. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält vid nivåer under referensvärdena, dvs. rekommenderade maxvärden vid korttidsexponering, påverkar oss människor negativt. Referensvärdet för allmänheten är 100 μt enligt SSMFS 2008:18. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde eller referensvärde för långvarig exponering. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram en vägledning för beslutsfattare (2009) som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall Eldistribution AB skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. Landskap En luftledning påverkar landskapet genom stolpar och trädfria ledningsgator. Bredden på ledningsgatan och stolparnas höjd har betydelse för ledningens påverkan på landskapet. För att beskriva landskapsbildens känslighet i förhållande till ledningen används förutom ledningens fysiska ingrepp i terrängen aspekterna dominans, kontrast och exponering. Dominansen anger hur ledningen kommer att dominera i förhållande till landskapets skala och struktur. Kontrast beskriver hur väl ledningen smälter in i landskapet, exempelvis i ett skogslandskap och exponering beskriver hur synlig ledningen är för personer som lever och rör sig i landskapet. Konsekvensbedömningen baseras på kartstudier. Tolkningar av materialet har därefter legat till grund för de analyser och bedömningar som genomförts. Naturmiljö och fåglar Naturmiljö är ett mångtydigt och omfattande begrepp. l denna Miljökonsekvensbeskrivning behandlas främst natur- och vattenmiljöer som bedöms ha särskilt höga naturvärden och som är av betydelse för den biologiska mångfalden, inklusive rödlistade arter. Dessa områden utgörs ofta av livsmiljöer som har goda förutsättningar för att hysa hotade och skyddsvärda arter. De berörda områdenas skyddsvärde påverkar bedömningen av konsekvenserna. Områdenas skyddsstatus indikerar deras skyddsvärde. Som underlag för avgränsning av objekt har information från Länsstyrelsen, Artdatabanken, Skogsstyrelsen och ortofoton använts. För aktuell koncessionsansökan har inte en Sid 19

21

22 Mi jökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession 6 Miljökonsekvenser 6.1 Bebyggelse och boendemiljö Förutsättningar Befintlig ledning passerar 24 byggnader inom 100 meter. De närmast liggande bostadshusen finns i Kangos och Junosuando. I Junosuando ligger närmsta bostadshus cirka 40 meter från ledningens mittfas. I Kangos ligger närmsta två bostadshus på cirka 15 meter från ledningens mittfas. Det alternativa utredningstråket passerar förbi 187 byggnader inom 100 meter, varav 121 genom Junosuando och 19 stycken igenom Muodoslompolo. I figur 6 redovisas beräknade magnetfältsvärden för den befintliga ledningen. Storleken på de magnetiska fälten kring en kraftledning beror på faslinornas höjd, avståndet mellan dem och strömmens storlek. För aktuell 40 kv-ledning har teoretiska magnetfältsvärden beräknats utifrån en medelströmlast på 0,5 MV. Strömlasten är ett beräknat medelvärde för sådana perioder som ledningen är spänningssatt. Styrkan av kraftledningarnas magnetfält är som störst direkt under kraftledningarna och liksom diagrammet illustrerar avtar magnetfältet snabbt med avståndet. Av diagrammet framgår att det magnetiska fältet beräknas till 0,053 μt under ledningen. Vid ett avstånd på cirka 15 meter ligger magnetfältsvärdet på 0,01 μt. Figur 6. Beräknade magnetfältsnivåer för befintlig ledning. 0 = ledningsgatans centrumlinje. Inarbetade åtgärder Inga åtgärder föreslås. Sid 21

23 Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Konsekvenser av fortsatt drift av befintlig ledning Beräkningarna visar att magnetfältets styrka redan efter ett par meter har avklingat till att vara mycket svagt. Beräknade magnetfältsnivåer bedöms inte avvika starkt från vad som kan anses vara normalt. Den befintliga ledningens konsekvenser för bostadsbebyggelse längs ledningen avseende elektromagnetiska fält bedöms som obetydliga och likvärdiga med dagens situation. Konsekvenser av alternativ Beräkningarna visar att magnetfältets styrka redan efter ett par meter har avklingat till att vara mycket svagt. Beräknade magnetfältsnivåer bedöms inte avvika starkt från vad som kan anses vara normalt. Det alternativa utredningstråkets påverkan på bostadsbebyggelse med avseende elektromagnetiska fält bedöms bli obetydliga och konsekvenserna bedöms som obetydliga. 6.2 Landskap Förutsättningar Den huvudsakliga markanvändningen i områden där ledningen passerar är påverkad av det moderna skogsbruket vilket innebär att landskapsbilden förändras kontinuerligt genom gallringar, avverkningar och nyplanteringar. Barrskog dominerar med inslag av lövrika partier, exempelvis vid vattendrag och våtmarker. Den älvnära landskapsbilden präglas av öppna odlingsmarker längs älven. Bebyggelsen är blandad och ligger vanligen glest på rad efter älven. Luftledningens exponering varierar då ledningsgatan sträcker sig genom både skogsmark och mer öppna myr- och våtmarker och stora delar i sluten skogsmark eller i områden med få utblickar där människor inte bedöms vistas i någon större utsträckning. Påverkan på landskapsbilden i dessa delar bedöms därför begränsad för befintlig ledning och för det alternativa utredningsstråket. Befintlig ledning Befintlig ledning har funnits under lång tid i landskapet och är en del av naturmiljön. Exponering från befintlig ledning är störst vid Torne och Lainio älvar, vägpassager och där ledningen passerar bebyggelse i Junosuando och Kangos, där ledningen går som närmast bebyggelse. Befintlig ledning passerar igenom byn Kitkiöjärvi som är en del av länsstyrelsen bevarandeprogram för odlingslandskap samt område för Norrbottens kulturmiljöprogram, se figur 11 och 12. Alternativ Det alternativa utredningstråket passerar igenom Junosuando som är en del av länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskap. Det alternativa stråket går igenom obrutet landskap och innebär att helt ny ledningsgata måste anläggas. En luftledning påverkar landskapet genom stolpar och den trädfria ledningsgatan som krävs kring ledningen. Ledningsgatan innebär dels att skog måste avverkas och att mark måste beredas. Det innebär även en viss fraktionering av skogslandskapet. Den visuella exponeringen på landskapet blir som störst vid Torne och Lainio älv där ny övergång måste anläggas, samt genom Junosuando där stråket passerar bostäder. Inarbetade åtgärder Det alternativa utredningstråket har där så är möjligt anpassats till befintliga linjer i landskapet, som ledningsgator och vägar/järnvägar, för att minska nya intrång som splittrar landskapet. Konsekvenser av fortsatt drift av befintlig ledning Ledningen exponeras visuellt främst i öppna odlingslandskap och där ledningen korsar vägar. Där ledningen går genom skogsmark i det relativt flacka landskapet begränsas den visuella påverkan av mellanliggande vegetation och ledningens kontrast och dominans mot landskapet bedöms som liten. Sid 22

24 Mi jökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Befintlig ledning har stått på samma plats i cirka 50 år och innebär ingen ny påverkan på landskapsbilden. Luftledningen kommer även fortsättningsvis att påverka landskapet genom stolpar och trädfria ledningsgator. Bredden på ledningsgatan och stolparnas höjd kommer att förbli densamma. Ingen ytterligare inverkan på landskapsbilden kommer att uppstå. Sammantaget bedöms ledningens konsekvenser på landskapet blir likvärdiga med dagens situation och bedöms som obetydliga, värdet ändras inte. Konsekvenser av alternativ Eftersom alternativet har en undanskymd lokalisering i landskapet kommer få människor att exponeras visuellt för ledningen. Området har karaktär av orörd vildmark och en ny sträckning av ledningen skulle påverka denna karaktär negativt. Liksom befintlig ledning blir det alternativa stråket exponerad visuellt främst i öppna odlingslandskap och där ledningen korsar vägar. Vid Torne och Lainio älv samt igenom Junosuando kommer alternativet exponeras visuellt mot bebyggelsen vilket lokalt bedöms medföra måttliga konsekvenser. Där det alternativa stråket går genom skogsmark i det relativt flacka landskapet begränsas den visuella påverkan av mellanliggande vegetation och ledningens kontrast och dominans mot landskapet bedöms som liten. Sammantaget bedöms konsekvenserna av det alternativa utredningsstråket bli små, värdet påverkas negativt, ej obetydligt men behöver inte innebära skada. 6.3 Naturmiljö och fåglar Förutsättningar Naturmiljö Den befintliga ledningen och det alternativa utredningsstråket ligger i den Naturgeografisk Regionen 52a (Norra barrskogs-lappland), som karakteriseras av bergkullslätt, dvs. tämligen kuperad terräng, men sträcker sig även delvis upp i förfjälls- och fjällområden. Dessutom karaktäriseras regionen av storskaliga myrar med torvstrukturer så som höga strängar och stora tuvor, sk. pounikkos. Skogarna utgörs främst av barr- eller björkskog men även ljusa tall- eller tall-björkskogar och lavhedar förekommer, speciellt i östra delen. Klimatet är tämligen kontinentalt med lite nederbörd. Den befintliga ledningen och det alternativa utredningsstråket passerar över stora myrområden, små byar och i anslutning till dem mindre områden med åkermark, nationalälven Torne älv samt biflödet Lainio älv. I övrigt består området i huvudsak av skogsmark präglad av modernt skogsbruk med låga naturvärden. Spridda förekomster av äldre skog finns sparad. Skyddade områden Torne älv med biflöden är nationalälv och utgör en del av Natura 2000-området Torne- och Kalix älvsystem. Torne- och Kalix älvsystem utgörs av två stora outbyggda älvar, förbundna via bifurkationen Tärendöälven. Torne- och Kalix älvsystem är Västeuropas enda riktigt stora oreglerade vattensystem, ett värdefullt exempel på ett stort naturligt vattensystem. Vattensystemet är en av de få älvarna med ursprungliga och naturliga reproducerande bestånd av östersjölax och havsöring. Torne- och Kalix älvsystem är utvalt att ingå i Natura 2000 eftersom det i området finns arter och naturtyper som finns med i art- och habitatdirektivet. Huvudsyftet med art- och habitatdirektivet är att uppnå en hållbar utveckling genom att främja den biologiska mångfalden samtidigt som hänsyn tas till ekonomiska, sociala, kulturella och regionala behov. Flera skyddade naturtyper enligt art- och habitatdirektivet utgör grund till utpekandet, se tabell 3. Arter i Torne- och Kalix älvsystem som pekats ut enligt art- och habitatdirektivet anges i tabell 4. Sid 23

25

26 Mi jökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession klassats som klass 1, objekt med mycket höga naturvärden, har även inventerats i fält (Gunnarsson & Löfroth, 2009). Den befintliga ledningen passerar över 15 våtmarker varav tre med mycket höga naturvärden (klass 1) och fyra våtmarker med höga naturvärden (klass 2), se figur 7 och 8 och bilaga C, tabell 1. Det alternativa utredningsstråket passerar över 26 våtmarker varav tre stycken med mycket höga naturvärden (klass 1) och tio våtmarker med höga naturvärden (klass 2) se figur 7 och 8 samt bilaga C, tabell 2. Av dessa korsas korsar det alternativa stråket cirka 14 våtmarker varav två innehar mycket höga naturvärden, (klass 1) där det ej går att undvika intrång. Sumpskogar Sumpskog är samlingsnamnet för all skogsklädd våtmark. Sumpskogen har en vegetation med markanta inslag av arter som är karakteristiska för frisk skogsmark och rena sumpskogsarter. Alla sumpskogar har inte självklart naturvärden i det aktuella området. Dikning av tallmoar var vanligt förr för att öka skogsproduktionen. Resultaten var dock skiftande varför sumpskogsområden idag kan vara triviala lågproduktiva tallmoar. Av Skogsstyrelsens underlag framgår att befintlig ledning passerar genom två små områden med sumpskog söder om samt norr om Kitkiöjärvi. Det alternativa utredningsstråket passerar över 13 områden med sumpskog var av de största återfinns sydväst om Muodoslompolopolo, se figur 7 och 8 Vatten Den befintliga ledningen passerar över flera grundvattenförekomster Norr om Kangos, upp till Muodoslompolo, se bilaga C, figur 1 och 2 samt tabell 3. Det alternativa stråket passerar grundvattenförekomst från Junosuando upp till Kivimella. Det alternativa stråket passerar även grundvattenförekomst väster om Norra Vaijavuoma och de sista 8 kilometrarna mot Muodoslompolo, se bilaga C, figur 1 och 2 samt tabell 4. I bilaga C, figur 1 och 2 samt i tabell 3 och 4 redovisas de vattendrag med VISS-klassningar som korsas av det alternativa stråket och av befintlig ledning. Klassningar saknas för de minsta vattendragen. Av de 31 vattenförekomsterna längs det alternativa stråket korsas 22 stycken, där det inte går att undvika en passage. Rödlistade arter och fåglar Ett uttag av rödlistade arter, arter i Fågeldirektivets bilaga 1 och fridlysta arter har gjorts från Artdatabanken. Registrerade förekomster av arterna har gjorts inom en radie på 3 km från befintlig ledning samt alternativt stråk. Avgränsningen är gjord för åren Inga rapporter för fåglar eller andra rödlistade arter återfanns inom alternativt stråk eller inom 100 meter från befintlig ledning. Det omgivande landskapet täcks till allra största del av skogsmark och sjöar, samt ett antal större och mindre våtmarksområden. Både befintlig ledning och alternativ sträckning passerar våtmarksområden som har bedömts hysa naturvärde i den nationella våtmarksinventeringen och vissa av dessa områden kan tänkas hysa våtmarksfåglar. Medan befintlig ledning till stor del följer vägar och berör jordbruksmark runt byar så går alternativ sträckning genom obruten mark präglad av vidsträckta skogs- och våtmarksområden. Detta ger också en viss snedfördelning i antalet rapporterade fåglar, eftersom fler fågelskådare besöker områden runt byar och längs vägar. De rapporter som finns från dessa områden, t.ex. från Junosuando, Kangas och Parkalompolo, ger dock en god bild över de fåglar som finns i dessa miljöer. Man kan anta att de våtmarksområden som berörs av alternativ sträckning har en liknande fågelfauna. På de öppna fälten runt byarna ses hussvala (Sårbar-VU), storspov (Nära hotad-nt), buskskvätta (NT), gulsparv (VU) och sånglärkor (NT). Längs med alternativ sträckning finns sju områden där det rapporterats rödlistade skogslevande signalarter, tex vedsvampar och lavar. De arter som rapporterats tyder på att dessa områden består av naturskogar och i några fall rena urskogar, tex har ostticka setts och den har placerats i toppen på Sid 25

27 Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession en värdepyramid för bedömning av granurskogar. Man kan alltså på goda grunder anta att dessa områden består av skogar där även rödlistade fåglar, såsom tretåig hackspett (NT), spillkråka (NT), lappmes (VU), och kungsfågel (VU) häckar. Den fågelfauna som i övrigt finns i skogarna längs befintlig och alternativ sträckning lär vara representativ för de arter man förväntar sig i landskap liknande detta i norra Sverige. Detta baseras på de rapporter som finns inrapporterade till Artdatabanken. I skogarna rör sig olika mesarter som blåmes, talgoxe och talltita. Arter som gök, rödstjärt, svartvit flugsnappare, lövsångare, bergfink och bofink är säkerligen väl spridda i området. Mer ovanligt hittas tofsmes främst i torra tallskogar. I de mer grandominerade skogarna hittar man, förutom de rödlistade arter som nämnts ovan, även trädkrypare, större hackspett och lavskrika. I områdets våtmarker, främst längs befintlig ledning eftersom detta lättillgängliga område har blivit mer välbesökt av fågelskådare, har noterats både brushane (VU), ängspiplärka (NT), sädgås (NT), sävsparv (VU), stjärtand (VU), videsparv (VU) och dvärgsparv (VU). Samtliga dessa arter är knutna till själva våtmarken eller kantzonen till dessa. Samma artsammansättning kan förväntas i våtmarkerna längs alternativ sträckning. Förutom dessa arter finns i liknande miljöer i norra Sverige skogssnäppa, ljungpipare (fågeldirektivet), enkelbeckasin, gulärla och ibland trana (fågeldirektivet) samt sångsvan (fågeldirektivet). På vårarna hörs orrar (fågeldirektivet) ute på den större öppna myrarna medan tjädrar (fågeldirektivet) mer är knutna till hällmarker och tallmoar. I sjöar och vattendrag finns gräsänder och krickor och i sjöarna även storlom (fågeldirektivet) och smålom (NT). Få rovfåglar och ugglor finns rapporterade från området men av de arter som finns rapporterade och kan tänkas röra sig i det omgivande landskapet, samt ibland passera över stråkalternativen, kan nämnas tornfalk, ormvråk, fiskgjuse (fågeldirektivet), fjällvråk (NT), bivråk (NT), kungsörn (NT), havsörn (NT), pilgrimsfalk (NT), hökuggla, jorduggla och slaguggla (NT). Skogsmark Markområdena kring ledningen är sedan tidigare påverkade av skogsbruk och det har genomförts och genomförs återkommande föryngringsavverkningar längs befintlig ledning och det alternativa utredningsstråket. Naturmiljön längs en luftledning påverkas genom att ledningsgatan hålls trädfri, och den ljusöppna ledningsgatan innebär förändrade levnadsbetingelser för djur och växter lokalt. Detta behöver i sig inte vara någonting negativt då vegetationen i en ledningsgata tenderar att vara artrikare än i de omgivande miljöerna, främst beroende på att vissa arter får bättre livsvillkor. Ljuskrävande respektive hävdgynnade kärlväxter gynnas mest av att kraftledningsgator finns. Dessa är beroende av ljus respektive hävdad mark. Den befintliga ledningen tangerar två av Sveaskogs nyckelbiotoper öster om Parkalompolo, se figur 7, Bilaga C, tabell 1. Det alternativa utredningsstråket passerar över fyra områden med naturvärden, tre nyckelbiotoper, 24 av Sveaskogs nyckelbiotoper, där punkterna 69 till 74 inte går att passera utan ett intrång inom stråket, se figur 7 och 8, tabell 2 i bilaga C. Sid 26

28 Mi jökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Figur 7. Riksintresse naturvård, nyckelbiotoper, områden med naturvärden, sumpskogar, samt våtmarker i område för befintlig ledning samt det alternativa utredningsstråket. Sid 27

29 Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Figur 8. Riksintresse naturvård, nyckelbiotoper, områden med naturvärden, sumpskogar, samt våtmarker i område för befintlig ledning samt det alternativa utredningsstråket. Sid 28

30 Mi jökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Figur 9. Rödlistade (lila prick) och fridlysta (ljusgrön prick) övriga arter i området för befintlig ledning och det alternativa utredningsstråket. Sid 29

31 Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Figur 10. Rödlistade (lila prick) och fridlysta (ljusgrön prick) övriga arter i området för befintlig ledning och det alternativa utredningsstråket. Sid 30

32 Mi jökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Inarbetade åtgärder Lågväxande och strandnära vegetation behålls i ledningsgatan. Inga arbeten i vattendrag eller vattenområden utförs. Vattenfall avser att behålla befintliga stolpar tills att dessa behöver bytas av ålder och/eller tekniska orsaker. Vid stolpbyte används trästolpar med alternativa impregneringsmedel eller liknande stolpar av annat material än trä. Vid underhåll i mark som är känslig för markskador så som våtmarker och sumpskogar, samt stränder intill sjöar och vattendrag görs körning vid planerat underhåll under vintern, då marken är frusen eller vid annan lämplig tidpunkt på året när markförhållandena innebär att körskador kan undvikas. Här bör även hänsyn tas till rennäringens intressen i området under vintertid vilket medför att arbeten kan komma att behöva utföras på annan tid. Körning övriga tider (akut underhåll) används markskonare av något slag. Ingen körning kommer att ske i vattendrag och om vattendrag behöver passeras används tillfällig bro. Bron utformas så att vattendraget inte påverkas negativt. När arbetet är genomfört avlägsnas brokonstruktionen. Större vattendrag passeras inte med stora maskiner, utan istället används vägar och ledningsgatan för att komma till vattendragets motsatta sida Underhållsåtgärder utförs så att risken för utsläpp av drivmedel och oljor minimeras. Krav på hantering och försiktighetsåtgärder regleras i entreprenadupphandlingen och i entreprenörens egenkontroll. Vattenfalls entreprenörer lyder under ISO certifikat och måste uppfylla kraven enligt certifieringen. Ingen förvaring av drivmedel eller kemikalier får förekomma i eller i närheten av Torne älvs strandzon. Vid byggande av ny ledning i det alternativa utredningsstråket kommer Vattenfall att utföra följande generella försiktighetsåtgärder: - Inga stolpar placeras i Natura 2000-vattendrag eller inom en zon på 20 meter från vattendraget och lägre strandvegetation bevaras. - Stolpplaceringen planeras genom att anpassa spannet så att placering i våtmarker eller i strandkanter vid sjöar och vattendrag undviks i möjligaste mån. - Under byggtiden behöver tillfartsvägar till arbetsområdet finnas i tillräcklig omfattning. När lämpliga vägar saknas kan komplettering med nya tillfarts- och arbetsvägar behöva göras. Om detta innebär att naturmiljön väsentligt ändras kommer en anmälan enligt 12 kap 6 miljöbalken att lämnas in till tillsynsmyndigheten. - I detaljplanering för ledningssträckning undvika dragning genom nyckelbiotoper och biotopskydd. Konsekvenser av fortsatt drift av befintlig ledning Verksamheten bedöms ej påtagligt skada de värden som ligger till grund för utpekandet av riksintresse naturvård enligt 3 kap 6 miljöbalken. Delar av området som ledningen passerar genom är utpekat som Natura 2000-område. Sammantaget har området höga naturvärden. Eftersom ledningen funnits under lång tid har naturmiljön anpassat sig till ledningsgatan och de fortlöpande underhållsåtgärder som genomförs. Med de inarbetade skyddsåtgärder som redovisas ovan bedöms verksamhetens påverkan som likvärdiga med dagens situation och konserverna för på naturen därför vara små. Befintlig ledning kommer inte innebära någon verksamhet som ett betydande sätt kan påverka miljön i Natura 2000 området Torne- och Kalix älvsystem. Strandskyddets syfte bedöms inte motverkas av ledningens närvaro eftersom livsvillkoren för växt- och djurliv inte kommer att förändras och inte heller allmänhetens möjligheter att nyttja stränderna. Det är känt att kraftledningar och andra elanläggningar kan utgöra en dödsorsak för fåglar. Risken för att fåglar som rör sig i luftrummet kan kollidera med ledningar ökar där ledningarna korsar öppna Sid 31

33 Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession områden såsom öppna fält, myrar eller vattendrag. Överslag kan orsakas när fåglarna sätter sig på ledningen. För att ett överslag ska uppstå måste en fågel nå två faser samtidigt med sina vingar, vilket skapar strömgenomgång genom fåglarna. Detta bedöms ske mycket sällan. På 40kV-ledningar är fasavståndet cirka 1,3 2,8 meter. Där ledningen främst är placerad i skogsmark, är faslinorna under trädhöjd eftersom stolparna endast är meter höga, vilket minskar risk för kollision för fåglar. Den aktuella ledningskonstruktionen med faslinor i horisontalplan bedöms som fördelaktig då faslinorna är placerade horisontellt i en och samma nivå. Inom 100 meter från den befintliga kraftledningen finns enbart lax inrapporterad, inga fågelarter eller övriga rödlistade arter finns inrapporterade till ArtDatabanken. I det omgivande landskapet finns dock rödlistade fåglar och arter som ingår i fågeldirektivet rapporterade. Befintlig ledning kommer dock inte påverka levnadsbetingelserna för någon av de fågelarter som bedöms finnas i området då ingen ny avverkning eller byggnation kommer ske och då dagens förhållanden därmed inte kommer att förändras negativt på grund av kraftledningen. I området längs med befintlig ledning finns våtmarksområden men effekterna för våtmarksfåglar bedöms bli liten. Dessutom finns få bergsbranter som kan fungera som boplats eller termikberg för större rovfåglar. Skogslevande arter såsom kungsfågel (VU) finns garanterat längs befintlig ledning, även om inga rapporter inom 100 m från ledningen finns på Artdatabanken. Ledningen har funnits på plats under en lång tid och fågellivet bedöms ha anpassat sig till den. Flera arter gynnas snarare av att landskapet hålls delvis öppet på grund av kraftledningsgatan, däribland buskskvätta (NT) och gulsparv (VU). Dessutom finns hotade växter, fjärilar och svampar som ibland återfinns i befintliga ledningsgator och använder dessa som spridningskorridorer i landskapet. Då ingen nybyggnation eller avverkning ska utföras bedöms verksamhetens konsekvenser på fåglar vara obetydlig och likvärdiga med dagens situation. Vattenfall bedömer inte att fågelavvisare behövs längs förordat alternativ vilket baseras på följande: Ledningens närområde bedöms inte hysa skyddsvärda häckande eller rastande fåglar som riskerar att kollidera med ledningen. Ledningen ligger under eller i höjd med trädtoppshöjd. Ledningen bedöms vara bästa möjliga ur fågelsynpunkt med horisontella ledningar med nedåthängande isolatorer. Genom att vidta försiktighet i anslutning till korsande vattendragens strandzoner kommer underhållsarbeten inte ge försämrad vattenkvalitet genom grumling. Därmed orsakar arbetet heller inte några negativa effekter ur denna aspekt för vare sig fisk, bottenfauna eller vattenlevande organismer. De kvalitetsbrister som finns i några av vattenförekomsterna beror inte på kraftledningen. Den befintliga ledningen kommer inte innebära någon ytterligare påverkan på naturvärden/fåglar/skyddade områden /vatten bedöms konsekvenser som obetydliga då värdet inte ändras. Konsekvenser av alternativ Verksamheten bedöms ej påtagligt skada de värden som ligger till grund för utpekandet av riksintresse naturvård enligt 3 kap 6 miljöbalken. Byggnation av ledningen i ny sträckning innebär att en 34 meter bred ledningsgata behöver avverkas. Eftersom stora delar av sträckan berör skyddade områden (riksintresse naturvård) samt naturvärden och nyckelbiotoper kan effekterna bli negativa i samband med anläggning av en ny ledning. Med skadebegränsande åtgärder i byggskedet kan effekterna minskas. Sid 32

34 Mi jökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Strandskyddets syfte bedöms inte motverkas av ledningens närvaro eftersom livsvillkoren för växt- och djurliv inte kommer att förändras och inte heller allmänhetens möjligheter att nyttja stränderna. Inom det alternativa stråket finns inga fågelrapporter inrapporterade till Artdatabanken. De rapporterna om svampar och lavar till artdatabaken ligger i huvudsak inom de redan utpekade områdena med naturvärden och nyckelbiotoper, se figur 9 och 10. Därför bedöms dessa områden påverkas betydlig av ett intrång. Ett intrång är på flera ställen oundvikligt i det smala stråket och kan ge negativa effekter inom dessa områden. Risken för att fåglar som rör sig i luftrummet kan kollidera med ledningar ökar där ledningarna korsar öppna områden såsom öppna fält, myrar eller vattendrag. Eftersom alternativ sträckning passerar över tidigare opåverkade våtmarksområden och sjöar ökar risken att fåglar ska förolyckas på grund av kollision eller elektrifiering, jämfört med befintligt alternativ. Det är främst våtmarksfåglar med dålig manövreringsförmåga som löper störst risk att kollidera med ledningen, däribland sångsvan (fågeldirektivet), trana (fågeldirektivet), orre (fågeldirektivet), stjärtand (VU), smålom (NT) och storlom (fågeldirektivet). Vad gäller skogsmark är faslinorna under trädhöjd eftersom stolparna endast är meter höga, vilket minskar risk för kollision för fåglar. Den aktuella ledningskonstruktionen med faslinor i horisontalplan bedöms som fördelaktig då faslinorna är placerade horisontellt i en och samma nivå, vilket ytterligare minimerar kollisionsrisken. De effekterna av alternativ sträckning i skogsmark bedöms främst vara habitatförluster för skogslevande arter samt störning under byggskedet. De skogslevande arter som prioriteras i Artskyddsförordningen, och som riskerar att påverkas negativt bedöms bland annat vara kungsfågel (VU), lappmes (VU), tretåig hackspett (NT) samt spillkråka (NT). Även om ingen av dessa arter finns rapporterade inom stråket för alternativ sträckning så finns de säkert där baserat på de sju områden längs alternativet där det rapporterats skogliga signalarter. Dessa områden är viktiga för en mängd arter av svampar, lavar, mossor och fåglar. Genom att vidta försiktighet i anslutning till korsande vattendragens strandzoner kommer underhållsarbeten inte ge försämrad vattenkvalitet genom grumling. Därmed orsakar arbetet heller inte några negativa effekter ur denna aspekt för vare sig fisk, bottenfauna eller vattenlevande organismer. De kvalitetsbrister som finns i några av vattenförekomsterna beror inte på ledningen. Byggnation av ledningen kommer inte att påverka kontinuiteten i vattendraget eller den ekologiska statusen. Avverkning leder till ökad solinstrålning vilket i begränsad omfattning kan leda till förändrade förhållanden i vattendragen. Dock kommer lågväxande vegetation att sparas vid bäckarna längs det alternativa utredningsstråket vilket begränsar denna påverkan Flera områden med nyckelbiotoper, naturvärden och riksintresse naturvård samt våtmarker med mycket höga värden (klass 1) och höga värden (klass 2) passeras utan möjlighet till undvikande av intrång, då värdet kan minska. En elledning genom ovanstående intressen kan komma i konflikt med områdets intresse. Sammantaget bedöms påverkan som måttligt och konsekvenserna av det alternativa stråket som måttligt negativa, värdet minskar och står i konflikt med intresse. 6.4 Kulturmiljö Förutsättningar Torne och Lainio älvdalar kännetecknas av ett värdefullt kulturlandskap som är unikt för vårt land. Kulturlandskapet i Tornedalen har tusenåriga anor med välbevarade byastrukturer och en bebyggelse med ett flertal äldre intakta gårdsgrupper från talet där hela gårdsmiljöer med mangård, uthus, bodar och aittor är väl bevarande. Karaktäristiskt för Tornedalen är bebyggelsens placering utmed älvstranden i långsträckta strandradbyar. Dalgången är bred och flack och längs älven utbreder sig omfattande så kallade raningsmarker, ett slags strandängar. I Tornedalen finns flertusenåriga Sid 33

35 Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession boplatser och allt detta sammantaget ger området ett högt kulturhistoriskt, vetenskapligt, turistiskt och upplevelsemässigt värde. I Länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapet beskrivs odlingslandskapet i Torne älvdal som viktigt att bevara både regionalt och nationellt, där helheten utgör en viktig del då det kulturhistoriskt värdefulla landskapet följer älven och återkommer i flera byar. Befintlig ledning Ledningen går igenom Kitkiöjärvi som är en del av Norrbottens kulturmiljöprogram samt bevarandeprogrammet för odlingslandskap, bevarandeklass 1, se figur 11 och 12. Ledningen går sida vid sida intill ett villkorsområde för fornlämningar i Kitkiöjärvi. Kitkiöjärvi upptogs som nybygge på 1700-talet och idag är en välbevarad jordbruksby med stark koppling till skogsbruket. Kitkiöjärvi har ett stort inslag av kulturhistoriskt värdefulla gårdsmiljöer med mangårdsbyggnader. Odlingsmarkerna består av välhävdade slåttermarker. Befintlig ledning tangerar en övrig kulturhistorisk lämning (RAÄ-nummer ) väster om Kangos, samt passerar igenom villkorsområde för ett bevakningsobjekt (RAÄ-nummer ) norr om Kitkiöjärvi, se figur 11 och 12. Alternativ Ledningen går igenom Junosuando som är en del av länsstyrelsen bevarandeprogram för odlingslandskapet, bevarandeklass 1. Junosuando klassas som ett för Tornedalen representativ naturoch kulturmiljö med välhävdat odlingslandskap. Ett flertal fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar är registrerade inom det alternativa stråket, se figur 11 och 12 och i tabell 5 nedan. Tabell 5. Listade kulturlämningar inom det alternativa utredningsstråket. RAÄ-nummer Lämningstyp Antikvarisk bedömning Ristning medeltid/historisk tid Förvaringsanläggning Boplats Viste Offerplats Härd Härd Härd Härd Härd Hägnad Naturföremål Husgrund, historisk tid Husgrund, historisk tid Husgrund, historisk tid Husgrund, historisk tid Bro Husgrund, historisk tid Husgrund, historisk tid Kåta Kokgrop Fångstgrop Ö kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Fornlämning Fornlämning Uppgift om Fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Fornlämning Fornlämning Fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Fornlämning Fornlämning Fornlämning Sid 34

36 Mi jökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Fångstgrop Fångstgrop Fångstgrop Fångstgrop Boplatsgrop Boplatsgrop Boplatsvall Husgrund, historisk tid Verksamhet Tjärdal/tjärgrop Husgrund historisk tid Fornlämning Fornlämning Fornlämning Fornlämning Fornlämning Fornlämning Fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Sid 35

37 Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Figur 11. Riksintresse Kulturmiljövård, Norrbottens kulturprogram, Bevarandeprogrammet för odlingslandskapet, kulturlämningar samt riksintresse friluftsliv i området för befintlig ledning samt det alternativa utredningsstråket. Sid 36

38 Mi jökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Figur 12. Riksintresse Kulturmiljövård, Norrbottens kulturprogram, Bevarandeprogrammet för odlingslandskapet, kulturlämningar samt riksintresse friluftsliv i området för befintlig ledning samt det alternativa utredningsstråket. Sid 37

39 Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Inarbetade åtgärder Vid underhållsåtgärder längs befintlig ledning eller det alternativa utredningsstråket, som medför att det finns risk för att någon fornlämning eller övrig kulturhistorisk lämning kan komma att beröras, skall samråd hållas med berörd länsstyrelse. Samtliga fornlämningar och deras villkorsområden markeras så de är väl synliga inför arbetena. Om tidigare ej kända fornlämningar påträffas i samband med underhållsåtgärderna och byggnation anmäls detta till berörd länsstyrelse. Om det alternativa stråket väljs kan kända fornlämningar och deras villkorsområden undvikas vid detaljprojektering. Samråd avseende detta sker med länsstyrelsen. Om tidigare ej kända fornlämningar påträffas i samband med underhållsåtgärder och byggnation anmäls detta till berörd länsstyrelse. Konsekvenser av fortsatt drift av befintlig ledning Den befintliga ledningen har stått på samma plats i landskapet de senaste cirka 50 åren och kommer inte utgöra någon ny påverkan på kulturmiljöer. Med inarbetade åtgärder bedöms befintlig ledning i befintligt utförande inte utgöra någon ytterligare påverkan för kulturmiljövärden och konsekvenserna bedöms som obetydliga då värdet inte ändras. Konsekvenser av alternativ Det alternativa utredningsstråket påverkar värdena i kulturmiljön i Junosuando genom att ledningen blir synlig vid passagen över älven samt igenom orten. Det finns risk för att fornlämningar inom den nya ledningsgatan kan påverkas. Det är sannolikt att man i och med skyddsåtgärderna kan undvika att påverka lämningarna vid anläggande och framtida underhåll. Påverkan på kulturmiljön bedöms som liten och konsekvenserna som små, då värdet påverkas negativt, ej obetydligt med behöver inte innebära skada. 6.5 Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Hela Torne älvs och Lainio älvs vattensystem omfattas av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap 6 miljöbalken med intresseaspekterna naturstudier, båtsport, kanotning, kulturmiljö och fritidsfiske, se figur 11 och 12. För att ett område ska betraktas som riksintresse för friluftsliv ska området ha så stora värden på grund av natur- och kulturkvaliteter, att de är eller kan bli attraktiva för besökare från hela eller en stor del av landet eller utlandet. Även förutsättningarna för naturupplevelser och friluftsverksamhet samt tillgänglighet för allmänheten spelar stor roll. Generellt påverkar en luftledning friluftslivet visuellt. Ledningen kan upplevas som ett nytt inslag i naturmiljön vilket påverkar upplevelsen av området och känslan av orördhet kan minska. Ledningsgatorna med en annan typ av växtlighet och ett större ljusinsläpp kan emellertid också vara en tillgång för de som vistas i naturen. Ledningsgatorna erbjuder förbättrade möjligheter till svampoch bärplockning samt jakt då sikten ofta är bättre i den öppna terrängen. Det kan även vara lättare att röra sig inom ledningsgatorna än i exempelvis skogsterräng. Befintlig ledning passerar riksintresse friluftsliv vid övergången över Torne älv. Det alternativa utredningstråket passerar riksintresse friluftsliv genom Junosuando och upp till Kvimiella. Inarbetade åtgärder Inga åtgärder föreslås. Sid 38

40 Mi jökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Konsekvenser av befintlig ledning Tillgängligheten till natur- och rekreationsområden förändras inte av befintlig ledning och utgör inget hinder för friluftslivet. Befintlig ledning bedöms inte påverka riksintressets värden som består av friluftsliv och rekreation längs Torneo älv. I samband med underhållsarbeten kan arbetet tillfälligt medföra ökat buller och störningar genom att människor och maskiner rör sig i området. Eftersom störningarna är tillfälliga och övergående bedöms konsekvenserna som små. Under drift bedöms konsekvenserna för friluftsliv och rekreation som obetydliga. Konsekvenser av alternativ Tillgängligheten till natur- och rekreationsområden förändras inte av det alternativa stråket och utgör inget hinder för friluftslivet Under rivningen av befintlig ledning och byggnation av ny ledning i det alternativa stråket skulle arbetet innebära störningar och buller för de som vistas i närheten av ledningen. Eftersom störningarna är tillfälliga och övergående bedöms effekterna som små. Sammantaget bedöms påverkan på friluftslivet som liten och konsekvenserna av det alternativa utredningsstråket som små då värdet påverkas negativt, ej obetydligt men behöver inte innebära skada. 6.6 Rennäring Förutsättningar Rennäringen styrs av renens vandringar över året. Renarna flyttas mellan olika betesområden utifrån årstid och tillgången på bete. Hur betesmarkerna nyttjas skiljer sig åt från år till år och beror på klimat, och andra yttre förutsättningar, inte minst påverkan genom mänsklig aktivitet och exploateringar. Detta innebär att inte bara områden utpekade som riksintressen är viktiga från ett rennäringsperspektiv. I en sammanställning av forskningsläget avseende vindkraftens effekter på landlevande däggdjur har bland annat kraftledningarnas påverkan på ren beskrivits (Naturvårdsverket 2012). Vissa studier pekar på att renar undviker områden nära kraftledningar och att ledningarna kan fungera som barriär för renarnas rörelser i fjällområden. Andra undersökningar visar dock att det inte skulle finnas någon sådan påverkan. En ledningsgata kan innebära störningar för renskötseln då dessa ofta används för skotertrafik främst genom att renarna tenderar att sprida sig längs efter de hårdpackade skoterspåren. Snötäcket är ofta djupare i den röjda ledningsgatan och variation på snötätheten (djup snö/skoterspår) kan innebära att renar väljer att fortsätta längs det hårt trampade skoterspåret i båda riktningar längs ledningsgatan. Störning kan också orsakas av mänsklig närvaro, vilket resulterar i ökad arbetsbelastning. Kraftledningar påverkar även möjligheterna att flytta renarna med helikopter. Befintlig ledning Norr om Torneälven passerar den befintliga ledningen Muonio samebys vinter-, förhöst samt kalvningsland. Ledningen fortsätter över marker som tillhör Saarivuoma samebys vinterbetesområde och Sattajärvi samebys marker för vår, försommar, sommar och höstbete. Befintlig ledning berör två flyttleder som även utgör riksintresse rennäring enligt 3 kap 5 miljöbalken på Saarivuomas marker. På Muonio samebys marker berör befintlig ledning sju flyttleder varav fem utgör riksintresse rennäring enligt 3 kap 5 miljöbalken, ett uppsamlingsområde, ett rastområde samt trivselland och områden som utgör riksintresse rennäring, se figur 13 och 14. Sid 39

41 Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Alternativ Det alternativa utredningsstråket berör norr om älven Saarivuomas och Vittangi samebyars vinterbetesmarker samt Muonio. Vinterbetesmarkerna är de områden där renarna får vistas under perioden 1 oktober till 30 april. Norr om Torneälven passerar ledningen trivselland, uppsamlingsområden och rastområden för Saarivuomas samebys marker samt fyra flyttleder varav tre stycken som även utgör riksintresse rennäring enligt 3 kap 5 miljöbalken. Vidare berörs Vittangi sameby där det alternativa stråket passerar trivselland, ett samlingsområde, en flyttled samt riksintresse rennäring. Norr om Vittangi sameby passerar ledningen Muonio samebys marker där det alternativa stråket passerar trivselland, samlingsområden, fem flyttleder varav fyra stycken även utgör riksintresse rennäring enligt 3 kap 5 miljöbalken, ett rastområde samt två flyttledspassager, se figur 13 och 14. Muonio sameby Muonio är en koncessionssameby i östra Norrbotten. Muonio koncessionssameby har sina betesmarker inom Pajala kommun. Muonio skiljer sig från övriga koncessionssamebyar genom att den har en majoritet av samer som medlemmar. Norr om Torneälven berör befintlig ledning Muonio samebys marker för vinter, förhöst samt kalvningsland. Det alternativa stråket norr om Torne älv berör Muonio samebys vinter- och förvintermarker. Saarivuoma sameby Saarivuoma sameby är en fjällsameby i Norrbottens län. Samebyn har sina åretruntmarker i Kiruna kommun och i Norge. Sommarbetsmarkerna ligger i huvudsak i Norge. Samebyn har sina vinterbetesmarker i Kiruna kommun. Norr om Torneälven berör befintlig ledning Saarivuoma samebys vinterbetesmarker. Det alternativa stråket norr om Torneälven berör även den Saarivuomas vinterbetesmarker. Sattajärvi sameby Sattajärvi är en koncessionssameby i östra Norrbotten. Samebyn har sina betesmarker inom Pajala kommun. Renskötseln i koncessionsområdet bedrivs efter särskilt tillstånd av länsstyrelsen i Norrbotten. Söder om Torneälven passerar befintlig ledning Sattajärvi samebys marker för vår, försommar, sommar och höst. Vittangi sameby Vittangi sameby är en skogssameby i Norrbottens län. Samebyn har sina åretruntmarker i Kiruna kommun. Samebyn har vinterbetesmarker i Pajala kommun. Norr om Torneälven berör det alternativa stråket Vittangi samebys vinterbetesmarker. Sid 40

42 Mi jökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Figur 13. Rennäringens intressen i området för befintlig ledning och det alternativa utredningsstråket. Sid 41

43 Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Figur 14. Rennäringens intressen i området för befintlig ledning och det alternativa utredningsstråket. Sid 42

44 Mi jökonsekvensbeskrivning till ansökan om nätkoncession Inarbetade åtgärder De åtgärder som kan bli aktuella längs befintlig sträckning är olika typer av underhåll som byte av stolpar och linor samt underhållsröjning. I det fall Vattenfall behöver göra underhållsåtgärder under de månader som samebyarna befinner sig i området kommer Vattenfall att kontakta samebyarna som en försiktighetsåtgärd. Konsekvenser av fortsatt drift av Befintlig ledning Från Junosuando till Muodoslompolo går befintlig ledning både genom rennäringens åretruntmarker och genom områden som är höst- och vinterbetesmarker. Befintlig ledning innebär ingen förändring av markanvändning än dagens läge, betesmarkernas tillgänglighet påverkas inte i någon större utsträckning. Befintlig ledning har funnits i området en längre tid och rennäringens aktiviteter bedöms ha anpassat sig till denna. Befintlig ledning medför inte något nytt ianspråktagande av markområden. Sammantaget bedöms den befintliga ledningens påverkan på rennäringens intressen bli obetydlig konsekvenserna bedöms som obetydliga då värdet inte ändras. Konsekvenser av alternativ Det alternativa utredningsstråket berör ett flertal samebyar, svåra passager, rastbete och flyttleder av riksintresse för rennäringen enligt 3 kap 5 miljöbalken, samt passerar nära inpå anläggningar för renskötsel. En felaktigt planerad ledningsgata eller en ny ledningsstruktur i landskapet kan medföra en negativ inverkan på möjligheten att bedriva rennäring. Under byggtiden uppstår störningar för renar genom buller, fordonsrörelser och genom att människor vistas i området i större utsträckning än tidigare. I andra projekt har det kunnat konstateras att detta innebär att renar undviker att vistas i området och att flyttning försvåras. De direkta effekterna av en alternativ sträckning innebär ökad fragmentering av betesmark och kan därmed påverka samebyarnas möjlighet att nyttja för dem viktiga marker. De indirekta effekter som bedöms uppstå är ökad spridning av renarna och ökade kostnader för renskötarna samt ökat tryck på övriga marker och betesgrupper. Sammantaget bedöms påverkan som måttligt och konsekvenserna av det alternativa stråket som måttligt negativa, värdet minskar och står konflikt med intresse. 7 Värdering och samlad bedömning 7.1 Samlad bedömning Den befintliga ledningen kommer att behållas i nuvarande utformning och placering. Det innebär att någon ny mark inte kommer att tas i anspråk och en relativt begränsad påverkan i övrigt. Nollalternativ och det alternativa utredningsstråket omfattar samma arbeten rivning av befintlig ledning och anläggning av ny ledning på annan plats och får därför samma miljöpåverkan och konsekvenser, se avsnitt 3.3 och kapitel 6. Förlängd koncession för den befintliga ledningen bedöms innebära obetydliga konsekvenser för miljön eftersom ledningen redan är byggd. Skyddade områden berörs men eftersom ledningen funnits under lång tid har naturmiljön anpassat sig till ledningsgatan. Det alternativa utredningsstråket bedöms kunna innebära måttliga negativa konsekvenser för naturmiljön, både i samband med rivning av den befintliga ledningen och byggnation av en ny ledning i Sid 43

45

46

47

48