0-0- 0MD, MW, 7700 r, 3% asturber S-8000H, 30+90 MW, 0% Enhet asturb asgenerator ratturb enerator B
0-0- 3MD, 7 MW, 300 r, 3% Brännkaare start Last L H H L ratturb Den enklaste gasturbrocessen Väreväxlare skar bränsleörbrukng B 3 3 B Mellankylng Mskar koressorarbetet Bara ellankylng te bra M 3 8 B 7 M 3 B 7
0-0- Mellanörbrännare ökar eekt, skar verkngsgrad Searat lastturb vanligt. er större varvtalsoråde ör lasten och dre startotor 3 B B B 3 Sluten rocess Uhettng via väreväxlare Andra bränslen öjliga exeelvis asta biobränslen 3 3 B Väresyste Outut ( MW ) Preliärt 7 kw el 7 kw väre 0 0 Peak load Base load 3% 3% 30% Eiciency 8% % % 0% % 0-0 -0 0 0 0 30 0 0 Abient air teerature C 3
0-0-. En enkel gasturbrocess har koletterats ed en ellankylare och väreväxlare. Mellankylngen so återger luten dess losteeratur 88, delar koressionen i två steg ed lika tryckörhållande. Väreväxlaren har en teeraturverkngsgrad å 0,7. Processens tryckörhållande är 9 och brännkaarteeraturen är 00. Bestä rocessens teriska verkngsgrad o verkngsgraden ör koressorerna och turben är 0,8. (c= kj/kg, =,)
0-0-. En enkel gasturbrocess har koletterats ed en ellankylare och väreväxlare. Mellankylngen so återger luten dess losteeratur 88, delar koressionen i två steg ed lika tryckörhållande. Väreväxlaren har en teeraturverkngsgrad å 0,7. Processens tryckörhållande är 9 och brännkaarteeraturen är 00. Bestä rocessens teriska verkngsgrad o verkngsgraden ör koressorerna och turben är 0,8. (c= kj/kg, =,). En enkel gasturbrocess har koletterats ed en ellankylare och väreväxlare. Mellankylngen so återger luten dess losteeratur 88, delar koressionen i två steg ed lika tryckörhållande. Väreväxlaren har en teeraturverkngsgrad å 0,7. Processens tryckörhållande är 9 och brännkaarteeraturen är 00. Bestä rocessens teriska verkngsgrad o verkngsgraden ör koressorerna och turben är 0,8. (c= kj/kg, =,) Verkngsgrad, vs tryckörhållande Axelarbete, vs tryckörhållande Enkel jetotor Dubbelrotor N>N ga ljudhast ökar ed
0-0- urboro Ökar roulsionsverkngsgraden Max 800 k/h ga setshastighet Byassotor, Dubbelströsotor Fläktsteg istället ör roeller Eterbrännkaare an höja dragkraten betydligt Mycket bränsle (ggr ger 0% extra dragkrat) Skovelkylng Ökad brännkaarteeratur ger ökad eekt och verkngsgrad r
0-0- asgeneratorn i en jetotor har öljande data: Inlosdata: = 0 0, = 0, 8 0 bar, & = 70kg/s, c =, 0 kj/kg, =, oressorns isentroa verkngsgrad är 8% Brännkaarteeraturen är 00 vid ett tryck å bar urbens isentroa verkngsgrad är 80% Försua eektuttaget rån övriga hjälsyste sat betrakta asslödet so konstant. a) Beräkna turbens utlosteeratur,, och utlostryck,. b) Beräkna jetotorns radrivngskrat vid lyghastigheten w = 00 /s. is. Den askeekt so detta unstycke tillör de utströande gaserna kan beräknas å saa sätt so axeleekten ör en turb ed isentroa verkngsgraden 90%. Munstycke B 3 oressor ryckkvot Saanattng (/3) π = Axeleekt P = & i0 & c 0 Utlosteeratur = & c P = η π 0, + η π urb ryckkvot Saanattng (/3) π = Axeleekt P = & i0 & c 0 Utlosteeratur Masslöde Väreväxlare erisk verkngsgrad P = & c 0, η π = 0, 0, η π 0, ut & C η VV = Q Q ax M gas R eeraturörändrg = ( ) VV Hot, Cold, π π 0, 0, ut = η (ör strö ed lägst teriskt löde) Saanattng (3/3) Jetdrit Fradrivngskrat F = & ( ) Nyttig radrivngseekt P = F w n w w P = & w Förlusteekt ( ) w Maskeekt P = & ( w w ) Pn Pn Proulsionsverkngsgrad η = = P P + P n 7