Datum: 211 4 27 BEFOLKNINGSPROGNOS 211 215 Med fokus på stadsdelsnämnden VÄSTRA HISINGEN 52 812 5 59 21 215 43 73 2 Här kan du hitta: Kort om stadsdelsnämnden Sammanfattning av befolkningsprognos 211 215 Hur beräknas prognoserna? Svårigheter med att beräkna befolkningsprognoser Att tänka på vid användandet av befolkningsprognoser Använd gärna uppgifterna men uppge källa: Samhällsanalys och Statistik, s Stads stadskansli
Bakgrund Kort om stadsdelsnämnden är en sammanslagning av de två gamla stadsdelsnämnderna Torslanda och Biskopsgården. De två tidigare stadsdelsnämnderna skiljer sig åt avseende förutsättningarna för demografisk utveckling. Den befintliga bebyggelsen, där Torslanda är kraftigt dominerat av relativt nybyggda småhus medan Biskopsgården är dominerat av äldre flerbostadshus, har medfört att åldersstrukturen bland in och utflyttarna till/från de gamla stadsdelsnämnderna nästan är varandras motsatser. Torslanda drar genom sin höga andel småhus till sig barnfamiljer och tappar unga vuxna medan Biskopsgården har en stor utflyttning av barnfamiljer och en stor inflyttning av unga vuxna. Bostadsbyggandet inom Hisningen har varit stort det senaste decenniet. Nästan 2 2 nya bostäder har byggts vilket självfallet påverkat stadsdelsnämndens befolkningsutveckling. Bostadsbyggandet har nästan enbart skett inom den gamla stadsdelsnämnden Torslanda. är annars en stadsdelsnämnd som kan sägas ha en form av naturlig utglesning av befolkningen. Stora delar av Torslanda har de senaste åren växt på grund av ett stort bostadsbyggande och höga födelsetal i de nybyggda småhusen. När nu inte planerna för det framtida byggandet är lika stora som de varit den gångna tioårsperioden så kan denna del av förväntas få ett negativt flyttnetto. Unga vuxna kommer att flytta ut utan att det blir några lediga bostäder för någon ny familj att flytta in i. Det är också rimligt att anta att födelsetalen kommer att minska i takt med att befolkningen i bostäderna lämnar barnafödandeperioden i sina liv. Biskopsgården har visserligen haft stora variationer i sina flyttmönster men är i grunden, likt övriga områden i som domineras av flerbostadshus, ett område med en stor utflyttning av barnfamiljer. Befolkningsprognos 211 215 Jämfört med 21 så förväntas stadsdelsnämnden öka med 2 3 personer fram till år 215, vilket nästan är en halvering av ökningstakten jämfört med den senaste femårsperioden. Antalet förskolebarn förväntas att öka med ca 35 barn och antalet skolbarn med 8 barn fram till år 215. Det förväntas ske en del förändringar i åldersstrukturen jämfört med hur det ser ut idag. Som exempel kan nämnas att antalet 16 18 åringar minskar med 2 personer som ett resultat av att de stora årskullarna från babyboomen runt 199 lämnat åldersklassen och nu följs av de mindre årskullarna som föddes i mitten av 199 talet. Den yngre pensionärsgruppen, 65 74 år, väntas växa med nästan 4 personer de kommande åren. De äldre personerna över 75 år minskar marginellt men kommer på sikt, efter denna prognosperiods slut, att öka när de stora kullarna med personer födda på 194 talet kommer in i åldersgruppen.
Historisk utveckling Födda och avlidna 9 8 7 6 5 4 3 2 1 5 4 3 2 1 Årligt födelsenetto, födda och avlidna 21 21 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Födelsenetto (födda avlidna) Födda Avlidna Födelsenetto (födda minus avlidna) 21 21 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 har haft en stark utveckling av antal födda barn under 2 talet. Den totala fruktsamhetsnivån är, efter Angered, den högsta i hela. Bostadsbyggandet med mycket nya småhus har bidragit till den höga fruktsamheten, men även inom områden med mycket äldre flerbostadshus har nivån höjts kraftigt. kännetecknas också av att man har flera delområden som uppvisat jättelika variationer i födelsetalen de senaste åren. Som exempel kan Jättesten nämnas, där man haft stabila födelsetal runt 5 6 barn/år men där det föddes över 1 barn under 29. Södra Biskopsgården uppvisade samma kraftiga förändring i antalet födda under 21. Antalet avlidna personer har varit stabilt lågt under de senaste 1 åren och tillsammans med de stora födelsetalen bidrar födelseöverskottet (differensen mellan födda och avlidna) med över 4 personer årligen till befolkningstillväxten i området. 2,75 2,5 2,25 2, 1,75 1,5 1,25 1, Summerad fruktsamhet 21 21 totalt 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Not. Det summerade fruktsamhetstalet är ett demografiskt mått som mäter kvinnornas benägenhet att skaffa barn det aktuella året. Måttet anger det antal barn som varje kvinna i genomsnitt skulle föda under sitt liv om de födde barn i den utsträckning som skett inom varje ettårsklass det aktuella året. Antal födda barn/kvinna räknas ut för varje ettårsklass och summan av dessa åldersspecifika tal är lika med det summerade fruktsamhetstalet. Fruktsamheten varierar mycket mellan enskilda år, vilket är en svårighet vid beräkning av prognoser. Antalet födda beror dock inte enbart på fruktsamheten utan även på hur åldersstrukturen i området ser ut. Ett tydligt exempel är där man haft den största fruktsamhetsökningen under det senaste decenniet. Samtidigt har ökningen av antalet födda barn inte alls växt lika snabbt som i övriga på grund av att det finns relativt få personer i de mest barnafödande åldrarna.
Flyttningar Antal flyttningar med koppling till stadsdelarna i förhållande till befolkningens storlek. Stadsdelsnämnden Centrum har de största flyttrörelserna. 3 25 2 15 1 5 Centrum Östra Angered Majorna Linné Örgryte Härlanda Lundby Askim Frölunda Högsbo Norra Bakgrund: Flyttningar till och från ett område Bostadsbyggande är en viktig faktor för utvecklingen av flyttmönstren till och från ett område. Men det finns andra flyttströmmar som inte direkt förklaras av bostadsbyggande. Den befintliga bostadsstrukturen i ett område är ofta en viktig förklaringsfaktor till flyttmönstren till och från områden. Vilken typ av bostäder och när bostäderna byggts säger en hel del om vilka åldergrupper som bor i området, samt vilka grupper som söker sig dit. Flyttintensiteten kopplat till ett område beror bl.a. på andelen lägenheter i flerbostadshus och på områdets geografiska läge inom. som domineras av småhus har den lägsta flyttintensiteten medan de centrala stadsdelarna och nordöstra har en betydligt högre andel flerbostadshus och därmed en högre flyttintensitet (se diagram). Vissa områden har en naturlig utglesning av befolkningen, exempelvis småhusområden som är byggda för 2 3 år sedan där föräldrar till vuxna barn bor kvar samtidigt som barnen flyttar ifrån området för eget boende. Här blir det inget ledigt boende trots en stor utflyttning av unga vuxna. Även områden med mycket flerbostadshus kan ha tidsepoker med befolkningsmässig utglesning eller förtätning. Sådana förändringar är ofta kopplat till s.k. generationsskiften, där ensamstående äldre lämnar lägenheter och in flyttar exempelvis unga sambopar. I områden som genomgår denna typ av generationsskiften ökar ofta antalet barn snabbt. Det är dock viktigt att tänka på att skiftningar av det här slaget inte sker över några enstaka år utan oftast är ett resultat av en förändring som pågått över en längre tid, ibland i kombination med nyproduktion av bostäder. Effekterna av sådana förändringar kan dock bli stora då områden som tidigare varit i stort behov av äldreomsorg istället får en kraftigt ökad efterfrågan på barnomsorg. Inom de delar av staden som tar emot den största delen av kommunens flyktingmottagning sker ibland förtätningar, dvs. större befolkningsökningar, utan att det byggts nya bostäder eller att området genomgått ett s.k. generationsskifte. Exempel på områden som befolkningsmässigt förtätats på detta sätt är Bergsjön, Hjällbo och Hammarkullen.
In och utflyttning till/från 21 21 6 5 4 3 2 1 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Netto IN UT Nettoflyttning (in minus utflyttning) 21 21 6 5 4 3 2 1 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 är en stadsdelsnämnd som haft ett positivt flyttnetto varje år det senaste decenniet. Det stora bostadsbyggandet inom Torslanda är en förklaring då över 2 bostäder byggts de senaste 1 åren. Den del av som tidigare var stadsdelsnämnden Biskopsgården har dock uppvisat negativa flyttnetton under samma period. Strukturen på flyttströmmarna till och från stadsdelsnämnden skiljer sig kraftigt åt. De delar som består av mycket flerbostadshus tappar väldigt mycket folk till övriga och kranskommunerna. Samtidigt så har dessa delar haft stora positiva flyttnetton mot utlandet, framförallt de senaste åren. För de småhustäta områdena inom stadsdelsnämnden är mönstret det motsatta med stora positiva flyttnetton mot övriga. Vilka åldersgrupper flyttar till och från? 25 2 15 1 5 5 1 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 Nettoflyttning efter ålder (de senaste fem åren) Eftersom åldersstrukturen på flyttarna skiljer sig kraftigt åt inom blir det totala mönstret för stadsdelsnämnden lite missvisande. Torslandas stora inflyttning av barnfamiljer syns dock i stadsdelens totala flyttsiffror. De senaste fem åren har stadsdelen ökat med 35 barn i förskoleåldrarna som ett resultat av in och utflyttningsströmmarna. Bostadsbyggandet har bidragit till att antalet in och utflyttade personer till/från stadsdelsnämnden varierat relativt mycket mellan åren.
Sammanfattande kommentarer till befolkningsprognos 211 215 I kommunprognosen, som ligger till grund för samtliga befolkningsprognoser för alla delområden inom s Stad, räknar vi nu med en högre fruktsamhet i årets prognos jämfört med prognosen som gjordes för ett år sedan. Det betyder att antalet födda ligger kvar på en hög nivå, och i de flesta kommundelar förväntas att öka de kommande åren. Fruktsamheten förväntas för de flesta stadsdelar att sakta börja avta om 2 3 år. De antaganden som görs om in och utflyttning till och från ser ungefär ut som i tidigare prognoser. Det betyder att väntas få en nettoinflyttning till kommunen på 3 personer under år 211, vilket sedan väntas minska nedåt 2 personer mot prognosperiodens slut. Vissa ändringar har gjorts i antagandena kring färdigställande av nya bostäder. Det får framförallt effekter på den förväntade befolkningsutvecklingen i de berörda stadsdelarna. Stadsdelsnämnden väntas få en fortsatt stark befolkningstillväxt med i genomsnitt 46 personer/år. Fram till år 215 kommer invånarantalet att ha ökat med 2 3 personer och stadsdelsnämnden har då en total befolkning på ca 52 8 personer. Befolkningstillväxt fram till år 215 1 8 totalt: + 29 (förändring mellan 21 215) 6 4 2 Norra Majorna Linné Angered Örgryte Härlanda Östra Centrum Askim Frölunda Högsbo Lundby Ålder 21 215 +/- % år 822 88-14 -1,7 1-5 år 3 894 4 243 349 9, 6-15 år 6 316 7 114 798 12,6 16-18 år 1 954 1 75-24 -1,4 19-24 år 4 13 4 178 48 1,2 25-44 år 14 995 15 497 52 3,3 45-64 år 11 619 12 183 564 4,9 65-74 år 3 67 4 52 382 1,4 75-84 år 2 271 2 153-118 -5,2 85- år 838 833-5 -,6 Totalt 5 59 52 812 2 33 4,6 Befolkningsutveckling inom stadsdelsnämnden fram till 215 enligt prognos beräknad i april 211.
Utveckling av antalet barn och skolungdomar Eftersom även nyfödda barn flyttar till och från ett område under sitt första levnadsår så är egentligen antalet nollåringar (antalet födda under året som bodde i området vid årsskiftet) en mer användbar och intressant siffra ur planeringssynpunkt än antalet födda. Vissa områden, vanligtvis de mest småhustäta, har en naturlig inflyttning av nollåringar medan andra området oftast har en utflyttning av nollåringar. år Befolkning noll år Årtal 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antal 726 742 762 822 827 82 88 84 88 Under 21 ökade antalet nollåringar inom med 6 barn jämfört med året innan. I prognosen förväntas antalet nollåringar vara fortsatt högt de kommande fem åren. Fruktsamheten antas, likt flera andra stadsdelar, gå ner något efter ett par år vilket resulterar i att antalet nollåringar slutar att öka för att istället sakta börjar minska. 1 5 år Befolkning 1 5 år Årtal 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antal 3 632 3 713 3 818 3 894 4 44 4 77 4 153 4 191 4 243 6 4 totalt: + 3 6 (förändring mellan 21 215) 2 Centrum Norra Majorna Linné Örgryte Härlanda Angered Östra Lundby Askim Frölunda Högsbo Antalet barn i förskoleåldrarna (1 5 år) har ökat mycket under hela 2 talet inom. Åldersgruppen fortsätter att växa och fram till 215 förväntas gruppen att ha ökat med ytterligare 35 barn jämfört med 21. Ökningen är ett resultat av höga födelsetal de senaste åren.
6 15 år Befolkning 6 15 år Årtal 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antal 6 7 6 78 6 167 6 316 6 424 6 599 6 741 6 893 7 114 1 25 1 75 5 25 totalt: + 5 4 (förändring mellan 21 215) Angered Centrum Örgryte- Härlanda Majorna- Linné Norra Östra Askim- Frölunda- Högsbo Lundby Likt de flesta stadsdelsnämnder börjar de höga födelsetalen under 2 talet att synas i antalet barn i skolåldrarna inom. Antalet skolbarn, 6 15 år, förväntas att öka med 8 barn fram till år 215. Mot slutet av prognosperioden finns drygt 7 1 barn i dessa åldrar inom stadsdelsnämnden. Den äldre befolkningen 75 84 år Befolkning 75 84 år 4 2 Årtal 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antal 2 336 2 316 2 293 2 271 2 258 2 238 2 2 2 167 2 153 totalt: 2 (förändring mellan 21 215) 2 4 Örgryte Hä rlanda Östra Askim Frölunda Högsbo Majorna Linné Centrum Norra Angered Lundby Antalet 75 84 åringar är en åldersgrupp som i antal hållit sig stabilt runt 2 3 personer under hela 2 talet inom. Denna stabilitet håller i sig framöver även om gruppen förväntas minska något de kommande fem åren.
Utvecklingen av åldersgruppen de kommande fem åren skiljer sig mycket åt mellan stadsdelsnämnderna inom. Några har minskningar medan andra förväntas att öka i antal. 85 år Befolkning 85 år Årtal 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antal 742 784 835 838 839 818 829 825 833 5 3 1 totalt: 9 (förändring mellan 21 215) 1 3 5 Örgryte Härlanda Centrum Majorna Linné Askim Frölunda Högsbo Lundby Östra Angered Norra Antalet personer som är 85 år eller äldre inom har ökat snabbt under det senaste decenniet. Den kommande femårsperioden förväntas dock antalet personer i åldersgruppen sluta att växa för att istället ligga stabilt på drygt 8 personer. Åldersgruppen minskar totalt sett inom.
Hur beräknas prognoserna? Kortfattat så beräknas prognoserna så att folkmängdens storlek i slutet av varje år bestäms genom att invånarnas ålder ökas på med ett år, antalet födda och inflyttade läggs till och antalet avlidna och utflyttade dras ifrån. Prognoserna utgår ifrån den senaste befolkningsstatistiken och utnyttjar Statistiska Centralbyråns (SCB) demografiska experters antagande om förändringen av antalet döda och födda. Antal födda under året beräknas genom att åldersspecifika fruktsamhetstal multipliceras med antalet kvinnor i motsvarande åldrar. Dessa fruktsamhetstal beräknas genom att utnyttja hur det historiska barnafödandet varit i varje åldersklass bland kvinnorna. Fruktsamheten antas förändras i enlighet med SCB:s antagna utveckling av fruktsamheten i riket. Dödsriskerna för varje ålder beräknas utifrån den historiska andel personer som avlidit i varje ettårsklass. Dödsriskerna antas minska marginellt på lång sikt. Antalet utflyttare beräknas genom att åldersspecifika utflyttningsrisker inom området tas fram. Dessa utflyttningsrisker räknas fram genom att andelen utflyttare av befolkningen i respektive ålder tas fram och divideras med befolkningens storlek i åldersklassen. Hur många personer som flyttar ut från ett område bestäms på det här sättet av åldersstrukturen i området. Om befolkningen i de mest flyttningsbenägna åldrarna (ofta 2 25 år) ökar kommer utflyttningen från området att öka. Antalet inflyttare bestäms utifrån historiska data och fördelas sen åldersmässigt utifrån hur det sett ut de senaste åren. Antaganden kring fruktsamhet, dödlighet och flyttningar anpassas till var och en av stadsdelarna utifrån dess historiska utveckling. Särskilda prognoser görs för befolkning som flyttar in i nybyggda bostäder och för boende i äldreboenden. Vid prognosen för befolkningen i nyproducerade bostäder utnyttjas Fastighetskontorets planer för bostadsbyggandet. Sedan bestäms en förväntad åldersfördelning hos inflyttarna i varje byggprojekt utifrån typ av bostäder och i vilket område de planeras byggas. För boende i servicehus utnyttjas verksamhetsstatistik från stadens administrativa register. Totalt beräknas förutom en kommunprognos, prognoser för de 1 stadsdelarna (SDN) samt en prognos för var och ett av s Stads 94 primärområden. Prognosmodellen fungerar som så att summan av ett SDN:s primärområden stämmer överens med SDN prognosen. På motsvarande sätt summerar de 1 SDN prognoserna upp till kommunprognosen. På nästa sida visas en bild över s Stads modell för befolkningsprognoser.
s Stads modell för beräkning av befolkningsprognoser Befolkningens förändringskomponenter Stads befolkningsprognoser beräknas i mars maj varje år och utgår ifrån den senaste årsstatistiken över befolkningens storlek och sammansättning samt de senaste årens befolkningsförändringar (födda, döda och flyttningar). Bostadsbyggnadsprognoserna som används kommer från Fastighetskontoret. De antaganden som görs kring den framtida fruktsamheten och dödligheten görs i enlighet med Statistiska centralbyråns demografiska experters meningar. Antaganden kring flyttströmmar kommer utifrån diskussioner med Stads ämnesexperter inom bl.a. bostadsbyggande, migrationsfrågor och ekonomifrågor.
Svårigheter med att beräkna befolkningsprognoser Vid arbete med befolkningsprognoser är det givetvis viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa befolkningens framtida storlek och sammansätting. Även om vi utifrån kunskap om sociala, ekonomiska, politiska och andra förhållanden försöker förutse dödlighet, fruktsamhet och flyttningar de närmaste åren, så finns det alltid inslag av osäkerhet i dessa antaganden. Eftersom faktorer som vi har begränsad kunskap om påverkar den demografiska utvecklingen så är befolkningsprognoser behäftade med en osäkerhet som växer med tiden. Ser man på ett områdes befolkning som ett antal individer som tar individuella beslut så är det förhoppningsvis mer naturligt att vara på det klara med att den framtida befolkningen inte kan förutspås med säkerhet. Antal födda barn Antalet födda barn är en komponent som är svår att uppskatta med hög säkerhet. Fruktsamheten (antal barn/kvinna) inom ett område kan variera kraftigt mellan enskilda år utan någon känd förklaring. Statistiska centralbyrån (SCB) genomför djupgående studier kring utvecklingen av fruktsamheten i riket. Eftersom historiskt sett följt rikets mönster vad gäller förändringar i fruktsamheten så används SCB:s antagande om rikets framtida fruktsamhet även i s Stads prognoser. Nivån på fruktsamheten anpassas till en lokal nivå. I de senaste årens prognoser har antalet födda underskattats inom flera stadsdelsnämnder. Underskattningarna beror till en stor del på att SCB har underskattat de senaste årens ökning av fruktsamheten. I nedanstående diagram kan man se hur många barn som SCB har beräknat skulle födas i riket år 21 i sina prognoser som beräknats årligen 26 29. Frånsett år 28 så har prognosen över antalet födda år 21 höjts efterhand. I 28 års prognos så bedömde SCB att fruktsamheten skulle sjunka på grund av den ekonomiska krisen. Historiskt sett har mönstret varit att fruktsamheten sjunker när konjunkturen snabbt vänder nedåt. Det visade sig dock att den senaste krisen inte hade den väntade effekten på antalet födda och i prognosen som gjordes 29 höjde SCB därför upp sina antaganden kraftigt. Genom att s Stad följer SCB:s antagande om den framtida fruktsamheten så har det blivit fel även i s prognoser. 118 116 114 112 11 18 16 14 12 1 SCB prognoser som beräknats 26 21 över antal födda i riket år 21 samt faktisk befolkning 21 16 66 11 241 17 229 115 89 115 91 26 27 28 29 Faktiskt
Som nämnt ovan så har historiskt sett följt rikets fruktsamhetsutveckling på ett stabilt sätt, om än på en lägre nivå. I de senaste prognoserna har utvecklingen av fruktsamheten i beräknats som ett genomsnitt av rikets fruktsamhetsutveckling under de senaste åren. Det finns dock tecken på att fruktsamhetsnivån i närmat sig riket något vilket också bidragit till underskattningen av antalet födda. När befolkningsprognoser görs för mindre områden, vilket också gäller så stora områden som enskilda stadsdelsnämnder, så sker ibland stora, till synes slumpmässiga, förändringar mellan enskilda år. Dessa avvikelser kan normalt sett inte förutsägas i en befolkningsprognos. Det är ofta svårt att avgöra om en stor avvikelse ett enskilt år är början på en ny trend eller om det är just en slumpmässig avvikelse för ett enskilt år. Antal nollåringar 2 21 i vissa primärområden 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 + 25 + 33 3 + 36 + 26 25 13 + 25 + 18 + 41 Stigberget Södra Kortedala Bergsjön Grimmered Kungsladugård Vasastaden Skattegården Rannebergen Länsmansgården Södra Biskopsgården En felbedömning i antalet födda påverkar sedan antalet barn i förskoleåldrarna redan året efter och på några års sikt antalet barn i skolåldrarna. Det är därför viktigt att noga följa befolkningen och de justeringar som görs när nya befolkningsprognoser beräknas. Bostadsbyggande En annan faktor som kan påverka prognosernas tillförlitlighet är att förväntad nyproduktion av bostäder (antalet planerade bostäder) och faktiskt bostadsbyggande (antalet färdigställda bostäder) kan skilja sig åt. Dessutom är det ofta svårt att exakt bedöma inflyttningsdatum i nyproducerade bostäder. Det finns flera osäkerhetsfaktorer kring det framtida planerade bostadsbyggandet. Den ekonomiska utvecklingen kan exempelvis påverka viljan hos byggherrar att investera, överklagande av planprojekt kan medföra att byggplaner måste skjutas på framtiden osv. Sammantaget så innebär detta att de
byggplaner som fastställs ett visst år nästan alltid överskattar det framtida faktiska byggandet som sker. Speciellt gäller detta byggprojekt som ligger några år fram i tiden. Som exempel kan nämnas att det 26 planerades att det skulle byggas 13 8 bostäder fram till år 21. Det faktiska byggandet för perioden 26 21 stannade dock vid 6 6 färdigbyggda bostäder. Effekterna av att bostadsprojekt inte blir genomförda är dels att det område där byggprojektet planerats i inte får det befolkningstillskott som beräknats. Dels så påverkas övriga staden eftersom en del av inflyttningen till det planerade byggprojektet skulle kommit från andra delar av staden. Planerat bostadsbyggande 25 för åren 26 21 och genomfört bostadsbyggande 4 3 2 1 Planerat Genomfört 26 27 28 29 21 Variationer i flyttmönstren Varje år sker mer än 1 flyttningar med koppling till (in, ut eller inom staden). När en familj av ett antal medlemmar i en viss ålder flyttar ifrån en lägenhet så flyttar det nödvändigtvis inte in lika många nya personer i lägenheten. Framförallt så är in och utflyttarna ofta av olika åldrar. Eftersom flyttningarna kraftigt domineras av personer i åldrarna 2 35 år är prognoserna som mest osäkra inom dessa åldersklasser. Till synes relativt små förändringar av inflyttnings eller utflyttningsströmmarna i en åldersklass kan leda till synbara prognosavvikelser. Ett tydligt exempel på detta är utflyttningen av barnfamiljer från framförallt de centrala delarna av som kan variera med ett par procentenheter fram och tillbaka mellan enskilda år. En förändring på en procentenhet av utflyttningsrisken hos barn i förskoleåldern inom Majorna eller Linnéstaden skulle 21 innebära en skillnad på ca 2 barn.
Andel (%) 1 5 åringar som flyttar ut 2 21 3 28 26 24 22 2 18 16 14 12 1 1% = 26 1% = 19 1% = 19 1% = 2 Örgryte Centrum Linnéstaden Majorna Även om det här exemplet gäller förskoleåldrarna inom Majorna Linné så uppstår variationer i flyttmönstren inom alla stadsdelsnämnder och i alla åldrar. Att arbeta med siffrorna från en befolkningsprognos Prognosernas huvudsakliga användningsområde s Stads befolkningsprognoser har två huvudsyften. För det första ska de fungera som underlag i kommunens resursfördelningsmodell för stadsdelsnämnderna (SDN). Enligt kommunfullmäktiges principer skall kommunbidraget fördelas utifrån befolkningens storlek, sammansättning och levnadsförhållanden. Resursfördelningsmodellens ålderskriterier grundas på den framtida befolknings storlek utifrån befolkningsprognoserna samt medelbefolkningens storlek (faktiskt befolkning under det gångna året). Utan att här gå in i detalj på själva fördelningsmodellen så är de mest resurskrävande åldersgrupperna barn och skolungdomar samt pensionärer över 75 år. Dessa åldersgrupper prioriteras därför under själva prognosarbetet. Det andra huvudsakliga användningsområdet för befolkningsprognoserna är som underlag vid planering av olika verksamheter. Som exempel kan nämnas dimensionering av skolverksamhet och äldreomsorg samt projektering av lokaler. På s Stads hemsida kan du följa befolkningsprognoserna! På s stads hemsida (www.goteborg.se/statistik) finns all historisk befolkningsstatistik samlad. För att det ska vara lätt att följa befolkningsprognoserna och jämföra med den befolkningsutveckling som sker under året så finns en särskild tabell som uppdateras kvartalsvis. Följ länken ovan och klicka sedan i tur och ordning på Ämnesvis Folkmängd Folkmängd per delområde, kvartalsvis och välj det
kvartal du är intresserad av. Längs ned på den sida du sen kommer till finns en Excelfil med namnet kvartalsfolkm resursf åldrar 21.xls. Den kvartalsvisa statistiken som redovisas här kan vara till hjälp för att se tendenser i befolkningsutvecklingen och om prognosen i stora drag ser ut att stämma. Befolkningsförändringar (flyttningar, födda och döda) som sker under ett kalenderår varierar dock och mönstren är inte alltid stabila mellan åren. Exempelvis behöver det inte födas rekordmånga barn under ett år bara för att statistiken vid halvårsskiftet tyder på det. Ibland föds det flest barn det första halvåret medan det nästföljande år kan födas fler barn det andra halvåret vilket också är en variation som gäller för flyttningar och avlidna. När man tittar på kvartalsstatistiken och försöker dra slutsatser om hur befolkningens storlek och sammansättning ser ut att bli vid det kommande årsskiftet kan det vara bra att bli påmind om att den äldre befolkningen oftast minskar i antal jämfört med vad kvartalssiffrorna under året visar. Förklaringen till det är att personer i dessa åldrar avlider samtidigt som det sker få flyttningar bland den äldre befolkningen. Vilka datum avser prognosen? Vad menas med 211? Befolkningsprognoserna avser befolkningens storlek den 31/12 det aktuella året. Det innebär exempelvis att när det står befolkningsprognos för år 211 så är det befolkningen den 31/12 år 211 som avses. De barn som är nollåringar den 31/12 kan alltså i praktiken fylla ett år den 1/1 nästföljande kalenderår, vilket kan vara bra att tänka på vid planering av förskoleverksamhet etc. Uppföljningshjälp? Tycker du att prognosen ser ut att gå fel? Eller är du bara intresserad att få hjälp med att bedöma prognosen några månader innan året är slut? Kontakta oss gärna för synpunkter och tveka inte att be om hjälp. Lutz Ewert Henrik Gustafsson tel. 31 368 2 22 tel. 31 368 4 29 E-post: lutz.ewert@stadshuset.goteborg.se E-post: henrik.gustafsson@stadshuset.goteborg.se