Miljökonsekvensbeskrivning. Flytt av markkablar, Skövde kommun, Västra Götalands län

2017-12-14 Miljökonsekvensbeskrivning Flytt av markkablar, Skövde kommun, Västra Götalands län

Projektorganisation: Vattenfall Eldistribution AB 461 88 Trollhättan www.vattenfalleldistribution.se Telefonväxel: 08-739 50 00 Org.nr: 556417-0800 Projektledare Tillstånd och rättigheter Miljökonsekvensbeskrivning och beräkningar Pöyry Sweden AB Box 1002 405 21 Göteborg www.poyry.com Uppdragsledare och beräkningar Miljökonsekvensbeskrivning Granskning Samrådsunderlag GIS och kartor Kartmaterial: Lantmäteriet MS2013/04895. Länsvisa geodata Länsstyrelsen 3

SAMMANFATTNING Skövde kommun önskar få tillgång till en fastighet i centrala Skövde som idag är bebyggd med en transformatorstation som ägs och drivs av Vattenfall Eldistribution AB (nedan Vattenfall). Därför har kommunen frågat Vattenfall om en flytt av stationen är möjlig. Skövde kommun har erbjudit Vattenfall en fastighet där den nya stationen kan byggas. Den planerade flytten av transformatorstationen föranleder att ett antal koncessionspliktiga kraftledningar som är inkopplade till stationen måste byggas om för att kopplas in till den nya transformatorstationen. Vattenfall ansöker om koncession för linje för de förändringar av elnätet som krävs för att genomföra transformatorstationens flytt. Denna miljökonsekvensbeskrivning har upprättats för att beskriva de förutseeda konsekvenser för människor, natur- och kulturmiljö, infrastruktur med mera som de planerade åtgärderna medför. Vattenfall har undersökt ett antal olika alternativ för hur ombyggnationerna i elnätet kan genomföras. Utifrån en samlad konsekvensbedömning har Vattenfall valt ett alternativ att söka koncession för. Detta alternativ bedöms vara mest lämpligt främst utifrån aspekterna byggbarhet, förenlighet med gällande och framtida kända/visionära detaljplaner samt resurshållning. Konsekvenserna för bebyggelse, natur- och kulturmiljö, friluftsliv och boendemiljö är relativt likvärdiga för de olika utredda alternativen. Det sökta alternativet beskrivs sammanfattande nedan. Den tilltänkta stationsplaceringen ligger längs med Vadsbovägen, söder om dess korsning med Ekängsvägen. Ledningarna OL7 S3 och TL162 passerar i sin befintliga sträckning idag den nya stationsplaceringen och kommer klippas upp vid stationen och dras in till stationen. Ledningarna OL7 S2 och TL137 förlängs i sträckningen mellan den gamla och den nya stationsplaceringen. Sträckningen följer Vadsbovägen, korsar Badhusrondellen, passerar brandstationen längs Majorsgatan och följer Badhusgatan fram till den gamla stationsplaceringen. Ledningarna TL135P och TL135R kommer klippas upp längs Vadsbovägen strax innan korsningen med Norra Bergvägen. Ledningarna kommer förlängas längs Vadsbovägen fram till nya stationen och samförläggas med SkövdeNät AB:s kraftledningar. 5

All infrastruktur som tillhör den befintliga transformatorstationen och de kraftledningar som är inkopplade till denna kommer att tas bort från fastigheten. Samtliga berörda kraftledningar är utförda som markkablar och planeras fortsatt vara markkablar i sina nya sträckningar. Sammantaget bedöms konsekvenserna av åtgärderna för berörda natur- och kulturmiljöer, boende, hälsa och säkerhet som obetydliga. 6

INNEHÅLL 1 INLEDNING... 10 1.1 Verksamhetsbeskrivning... 10 1.2 Syfte och behov... 10 1.3 Vattenfalls miljöarbete... 10 1.4 Disposition... 10 1.5 Benämningar och nomenklatur... 11 1.6 Metod för miljökonsekvensbeskrivning... 11 2 TILLSTÅNDSPROCESSEN... 13 2.1 Samråd... 14 2.1.1 Genomförda samråd... 14 2.1.2 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan... 14 2.2 Annan lagstiftning... 14 3 ALTERNATIVUTREDNING... 15 3.1 Metod för alternativutredning... 15 3.1.1 Nuläge... 16 3.2 Nollalternativ... 17 3.3 Avfärdade alternativ... 18 3.3.1 Luftledning... 18 3.3.2 Markkabel... 18 3.4 Val av sträckningsalternativ... 20 3.4.1 Planerade åtgärder... 20 3.4.2 Förordat alternativ... 23 4 TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 26 4.1 Markkabel... 26 4.1.1 Utformning av markkabel... 26 4.1.2 Förläggning av markkabel... 28 4.1.3 Markbehov... 28 4.1.4 Drift och underhåll... 28 4.1.5 Avveckling... 29 4.2 Luftledning... 29 5 NULÄGE OCH KONSEKVENSBEDÖMNING... 30 5.1 Strömförsörjning och redundans... 30 5.1.1 Hänsynsåtgärder... 31 7

5.1.2 Konsekvensbedömning... 31 5.2 Planer och bebyggelse... 31 5.2.1 Hänsynsåtgärder... 32 5.2.2 Konsekvensbedömning... 32 5.3 Markanvändning och resurshushållning... 33 5.3.1 Hänsynsåtgärder... 34 5.3.2 Konsekvensbedömning... 35 5.4 Miljömål... 35 5.4.1 Hänsynsåtgärder... 35 5.4.2 Konsekvensbedömning... 35 5.5 Miljökvalitetsnormer... 36 5.5.1 Hänsynsåtgärder... 36 5.5.2 Konsekvensbedömning... 36 5.6 Naturmiljö... 36 5.6.1 Hänsynsåtgärder... 37 5.6.2 Konsekvensbedömning... 37 5.7 Kulturmiljö... 38 5.7.1 Hänsynsåtgärder... 39 5.7.2 Konsekvensbedömning... 39 5.8 Landskapsbild... 40 5.8.1 Hänsynsåtgärder... 40 5.8.2 Konsekvensbedömning... 40 5.9 Friluftsliv... 40 5.9.1 Hänsynsåtgärder... 40 5.9.2 Konsekvensbedömning... 40 5.10 Boendemiljö, hälsa och säkerhet... 40 5.10.1 Elektriska och Magnetiska fält... 40 5.10.2 Buller... 45 5.10.3 Hänsynsåtgärder... 45 5.10.4 Konsekvensbedömning... 45 5.11 Infrastruktur... 45 5.11.1 Hänsynsåtgärder... 46 5.11.2 Konsekvensbedömning... 46 5.12 Flytten av transformatorstationen... 46 5.12.1 Hänsynsåtgärder... 47 5.12.2 Konsekvensbedömning... 47 8

6 SAMLAD BEDÖMNING... 48 7 REFERENSER... 49 Bilagor: Bilaga M1. Bilaga M2. Bilaga M3. Samrådsredogörelse Beslut betydande miljöpåverkan Kompletterande miljöteknisk undersökning av mark OT72 9

1 INLEDNING Vattenfall Eldistribution AB (nedan kallat Vattenfall) utreder möjligheterna att flytta de kraftledningar som påverkas av den planerade flytten av transformatorstationen Skövde OT72. Ledningssträckningarna som berörs av flytten ligger i Skövde kommun, Västra Götalands län. 1.1 Verksamhetsbeskrivning Vattenfall har en befintlig transformatorstation, OT72, i Skövde tätort. Skövde kommun har frågat Vattenfall om det finns möjlighet att flytta den befintliga transformatorstationen till ett nytt läge, då Skövde kommun önskar få tillgång till marken där stationen är belägen idag. Detta för att kunna utveckla Skövdes centrala delar. Vattenfall har bedömt att en flytt av den befintliga transformatorstationen är möjlig under förutsättning att Skövde kommun kan erbjuda en alternativ stationsplacering. Skövde kommun har erbjudit Vattenfall en ny stationsplats utmed Vadsbovägen, vilket Vattenfall accepterat. Den planerade flytten av transformatorstationen får till följd att Vattenfall även behöver bygga om ett antal koncessionspliktiga kraftledningar. Det är flera kraftledningar som berörs både för Vattenfall och för SkövdeNät AB. Alla berörda kraftledningar är utförda som markkablar. Några kablar kommer att kopplas om till nya skarvpunkter, andra kommer behöva förlängas i nya sträckor fram till den nya stationsplaceringen. För att minimera påverkan kommer Vattenfall i möjligaste mån utföra alla åtgärder i samverkan med SkövdeNät AB. Denna miljökonsekvensbeskrivning rör dock endast de åtgärder som kopplas till Vattenfalls kraftledningar. 1.2 Syfte och behov Syftet med förändringarna av sträckningarna för kraftledningarna är att möjliggöra den flytt av transformatorstationen som Skövde kommun önskar. Alla berörda kraftledningar är befintliga och i bruk och behovet av dem är oberoende av den planerade flytten av transformatorstationen. Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som kraftledningarna medför dels för människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Beskrivningen ska göra det möjligt att ge en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 1.3 Vattenfalls miljöarbete Vattenfall har en miljöpolicy och en vision att vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Vattenfall Eldistribution AB arbetar utifrån ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO14001:2004. Bolaget verkar för en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling i sin verksamhet. Det övergripande miljömålet för Vattenfall Eldistribution AB är att arbeta för ständiga förbättringar så att vi minskar riskerna för utsläpp och läckage till luft, mark och vatten från våra anläggningar. Miljöfrågor ingår som en naturlig del vid utredning, projektering, arbetssätt och upphandling. 1.4 Disposition För bästa överblick och förståelse rekommenderas att miljökonsekvensbeskrivningen läses i kapitlens ordningsföljd. Miljökonsekvensbeskrivningen inleds med en presentation av de lagar och bestämmelser som reglerar tillstånd för aktuell verksamhet. Därefter redogörs för den alternativutredning som skett inom ramen för samrådsprocessen och framtagande av miljökonsekvensbeskrivningen. Detta för att ge en bakgrund till de överväganden som gjorts vid 10

valet av förordat alternativ för verksamheten. Därefter beskrivs de tekniska förutsättningarna för verksamheten samt förutsättningar vad gäller planer, program, natur-, kultur-, och samhällsintressen med mera. Konsekvensbedömning görs i samband med presentationen av områdets förutsättning och är uppdelad i aspekterna: planer och bebyggelse, markanvändning och resurshushållning, miljömål, miljökvalitetsnormer, naturmiljö, kulturmiljö, landskapsbild, friluftsliv, hälsa och säkerhet och infrastruktur. Slutligen görs en samlad bedömning av miljökonsekvenserna till följd av planerad flytt av kraftledningarna. 1.5 Benämningar och nomenklatur I denna miljökonsekvensbeskrivning kommer berörda ledningar och station benämnas enligt listan nedan. Om inget annat framgår ägs de av Vattenfall: OT72 Skövde, befintlig transformatorstation som planeras flyttas till ny placering. Stationen kommer behålla sitt namn och även efter flytten heta OT72 Skövde. När den omnämns vid sin placering idag, längs Badhusgatan, kommer den benämnas som befintliga stationen. I den planerade nya placeringen längs Vadsbovägen kommer den att benämnas som nya stationen. OL7 S2, befintlig 130 kv-ledning som går mellan Skövde och Timboholm. OL7 S3, befintlig 130 kv-ledning som går mellan Skövde och Skövde Ryd. TL137, befintlig 40 kv-ledning som går mellan Skövde och Skara. TL162, befintlig 24 kv-ledning som går mellan Skövde och Nykvarn. TL135P och TL135R, befintliga 24 kv-ledningar som går mellan Skövde och Cementa. 1.6 Metod för miljökonsekvensbeskrivning Projektet startade med att Skövde kommun vill förvärva och exploatera marken där den befintliga stationen är belägen. Kommunen har med anledning av detta erbjudit Vattenfall att förvärva mark för ett nytt stationsläge vid Vadsbogatan. Till den befintliga stationen har både Vattenfall och SkövdeNät AB kraftledningar inkopplade varför det varit nödvändigt att samordna planeringen av de nya kabelsträckningarna. Utifrån syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning så har samrådsmöten hållits med kommunen i tidigt skede där diskussioner om potentiella sträckningar har hållits. Eftersom området är tätbebyggt har stort fokus riktats på byggbarhet och säkerhet för leverans, samt hänsyn till annan infrastruktur som avloppsledningar, fjärrvärmeledningar, andra kraftledningar etcetera. Samordning har under processens gång skett med SkövdeNät AB för en bättre helhetsbild av påverkan och för att kunna minimera miljöpåverkan och den störning för omgivningen som anläggningsarbetet innebär. För att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna av förändringarna i ledningsnätet som uppstår till följd av den planerade flytten av transformatorstationen, har erforderligt underlag tagits fram. Underlaget bygger främst på skrivbordstudier där den befintliga situationen har tagits fram. Då detta område är tätbebyggt har fokus legat på att minimera påverkan för närboende. De natur- och kulturvärden som finns har kartlagts med hjälp av kartmaterial som bearbetats i ARCMap. Insamling av material har skett från kommunens översiktsplan, planeringsmöten med kommunen och länsstyrelsens databas över läns- och riksintressen. Kännedom om markföroreningar har efterfrågats från Skövde kommun, Miljösamverkan i Östra Skaraborg och från 11

Länsstyrelsen. Underlag avseende nyckelbiotoper har hämtats från Skogsstyrelsen. För att förstärka undersökningen har ett fältbesök genomförts. Redovisad magnetfältsdata bygger på beräkningar utifrån årsmedelströmlast. 12

En ansökan om koncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (nedan kallat MKB) som beskriver den påverkan och de konsekvenser som ledningarna kan medföra för människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen (nedan kallat Ei), som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Ei om koncession (det vill säga tillstånd) ska erhållas. Vid ett eventuellt överklagande prövar mark- och miljödomstolen frågan. Nätkoncession för linje gäller enbart kraftledningar och inte transformatorstationer. 2.1 Samråd Innan en MKB kan upprättas ställer 6 kap 4 miljöbalken (1998:808) krav på att den som vill etablera en kraftledning skall samråda med länsstyrelse, kommun och enskilda som kan bli särskilt berörda. I de fall verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan skall samråd även hållas med övriga statliga myndigheter, organisationer och den allmänhet som kan antas bli berörd. Syftet med samråden är att samtliga berörda ska ges möjlighet att utbyta information gällande projektet. Den kunskap som insamlas under samrådsprocessen ligger till grund för projektets fortsatta utveckling och innehållet i MKB. 2.1.1 Genomförda samråd Samrådet påbörjade under 2015 med ett inledande tidigt samråd inför flytt av de kraftledningar som påverkas av den planerade flytten av transformatorstationen Skövde OT72. I det tidiga samrådet var Skövde kommun och SkövdeNät AB samrådsparter. Utifrån de synpunkter och önskemål som framkom under detta samråd arbetade Vattenfall fram förslag till sträckningar. Vattenfall fortsatte under våren 2017 samrådet med avseende på de föreslagna sträckningarna. Skriftlig information skickas ut till berörda fastighetsägare och närboende, myndigheter och intresseorganisationer. Vattenfall valde att genomföra samrådet skriftligt. Samrådsredogörelsen i sin helhet bifogas som Bilaga M1. 2.1.2 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Västra Götalands län meddelade i sitt beslut daterat 2017-06-02 att planerad flytt av markkablar, inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken. Beslutet bifogas som Bilaga M2. 2.2 Annan lagstiftning Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken. Vattenfall avser att i första hand trygga rätten att anlägga och bibehålla ledningarna med frivilliga överenskommelser genom att teckna markupplåtelseavtal. Avtalet reglerar fastighetsägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter. Markupplåtelseavtalen ligger sedan till grund för innehållet i den ledningsrätt som Vattenfall kan komma att ansöka om. För fastighetsägaren innebär markupplåtelsen att marken förblir i fastighetsägarens ägo men att ersättning för intrånget erhålls genom ett engångsbelopp. All mark där intrång kommer att ske äga av Skövde kommun. Utöver nätkoncession för linje enligt ellagen och de bestämmelser som berörs i 6 kap miljöbalken kan tillstånd eller dispenser även krävas enligt andra kapitel i miljöbalken eller enligt annan lagstiftning. För det fall prövning enligt andra bestämmelser kommer att bli aktuella görs detta i behörig ordning skilt från aktuell ansökan om nätkoncession för linje. 14

3 ALTERNATIVUTREDNING En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla en redovisning av alternativa platser för verksamheten, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering till varför ett visst alternativ har valts. Inför aktuell ansökan om linjekoncession har, utöver sökt sträckning, andra sträckningsalternativ studerats. Nedan redovisas den alternativutredning som lett fram till valet av sökt sträckning. Under alternativutredningen har syftet varit att hitta den lämpligaste lösningen för att koppla in de befintliga ledningarna till den nya transformatorstationen i Skövde med hänsyn till teknik, ekonomi, kultur-, natur- och samhällsintressen. 3.1 Metod för alternativutredning Alternativutredningen inleddes med en teknisk förstudie. Inom denna studie gjordes en skrivbordsstudie av kända och rapporterade natur- och kulturvärden, närliggande bostäder och annan bebyggelse samt annan befintlig infrastruktur. Även ett fältbesök genomfördes. I en tätort finns det mycket befintlig infrastruktur både ovan och under mark. Den befintliga infrastrukturen utgör begränsningar för möjliga (byggbara) sträckningsalternativ för att flytta markkablarna. Vid studien av möjliga sträckningsalternativ har bland annat följande faktorer beaktats: Den värmeutveckling som sker i kablarna under drift kräver särskilda avstånd mellan de olika kablarna och även särskilda avstånd till annan markförlagd infrastruktur. Avstånd vid korsningar och parallellgång med annan markförlagd infrastruktur. I möjligaste mån använda befintliga infrastruktur, för resurseffektivitet. Inga intrång i villaträdgårdar, gårdsplaner till hyreshus och dylikt. Hänsyn till kända natur- och kulturvärden, närheten till bostäder, förskolor, skolor och dylikt. Hänsyn till kommunens framtidsvisioner för berört område. Utbredning av magnetfält. Sträckningsalternativ, för de kraftledningar som måste byggas om vid en flytt av transformatorstationen, togs fram och delgavs Skövde kommun och SkövdeNät AB. Utifrån önskemål från kommunen och nätbolaget togs ytterligare alternativ fram. I det följande samrådet med bland annat närboende och myndigheter framkom inte någon information som föranledde ytterligare justeringar av sträckningsalternativen eller nya alternativ. För att förenkla förståelsen för den planerade åtgärden och de utredda alternativa sträckningarna beskrivs först det befintliga elnätet. 15

3.1.1 Nuläge Den befintliga transformatorstationen OT72 ligger på Badhusgatan strax utanför sydvästra hörnet av S:ta Elins kyrkogård. Beskrivningen av de kraftledningar som är inkopplade till transformatorstationen är indelad i elnätets olika spänningsnivåer. Vattenfall har i dagsläget följande kraftledningar (kablar) dragna till transformatorstationen, se Figur 1: 130 kv 40 kv 24 kv OL7 S2 (Skövde-Timboholm) ansluter det berörda området inom Skövde tätort och den befintliga stationen österifrån längs Staketgränd. Kraftledningen består av tre förband 1. OL7 S3 (Skövde-Skövde Ryd) går från transformatorstationen OT72 norrut längs Badhusgatan. Vid korsningen med Majorsgatan vinklar den av åt väster och följer Majorsgatan fram till Badhusrondellen. Den korsar tvärs över Badhusrondellen, vinklar av till nordost och följer Vadsbovägen vidare norrut mot Skövde Ryd. Kraftledningen har två förband. TL137 (Skövde-Skara) går från den befintliga transformatorstationen söderut längs Badhusgatan. Vid korsningen med Norra Bergvägen vinklar den av åt väster och följer Norra Bergvägen fram till Billingstorpsvägen och fortsätter sedan västerut. Kraftledningen har ett förband. TL162 (Skövde-Nykvarn) går inom berört område i samma sträckning som OL7 S3. TL135P och TL135R (Skövde-Cementa) går från den befintliga transformatorstationen söderut längs med OL7 S2. Strax före Staketgränd vinklar de av västerut och följer sedan Badhusgatan söderut en kort bit. Vid korsningen med Norra Bergvägen vinklar de på nytt av västerut och går sedan i sydvästlig riktning över ett grönområde. Vid Vadsbovägen vinklar de av söderut. 1 En kraftledning för växelström har (oavsett om den är uppförd som luftledning eller som markkabel) tre strömfaser. För varje fas behövs en ledare. I ett förband är de tre ledarna samlade. Det är av flera olika skäl vanligt att markkablar anläggs med flera förband. 16

Figur 1. Befintliga kraftledningar i befintliga sträckningar. SkövdeNät AB har åtta stycken 24 kv-kablar dragna till den befintliga transformatorstationen. Fyra av dessa planeras att samförläggas med Vattenfalls ledningar. Förändringarna för SkövdeNät AB:s kablar görs inom ramen för SkövdeNät AB:s områdeskoncession. Åtgärden omfattas inte av denna MKB, men redovisas översiktligt för att visa på att Vattenfall och SkövdeNät AB har för avsikt att samförlägga sina ledningar. 3.2 Nollalternativ En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärderna inte kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ. Syftet med redovisningen av nollalternativet är att ge ett underlag för att kunna värdera vilken förändring den nya verksamheten eller åtgärderna medför ur miljösynpunkt. I det aktuella fallet innebär att nollalternativet att ingen ombyggnation sker av de befintliga ledningarna och att Skövde kommuns önskemål om flytt av den befintliga transformatorstationen därmed ej kan möjliggöras. Nollalternativet innebär därmed att Skövde kommun inte kan gå vidare med utvecklingen Skövdes centrala delar. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som flytten av kraftledningarna skulle medföra uteblir. Det medför exempelvis att ingen förändring av natur- eller kulturmiljön sker. 17

3.3 Avfärdade alternativ 3.3.1 Luftledning Samtliga ledningar är idag markförlagda och planeras att fortsatt vara markförlagda efter flytten. De tekniska förutsättningar som begränsar möjligheten till att anlägga luftledning presenteras i avsnitt 4.2. Byggbara sträckningsalternativ för luftledningar är mycket svåra att hitta i detta tätbebyggda område. Begränsningarna består främst i att hitta sträckor med tillräcklig bredd för att få plats med en eller flera luftledningar utan att hamna allt för nära byggnader och annan infrastruktur. Vattenfall avfärdar luftledning som möjligt alternativ oavsett sträckning främst på grund av svårigheten att hitta byggbara sträckningar. 3.3.2 Markkabel Samtliga utredda och avfärdade markkabelalternativ visas översiktligt i kartan i Figur 2. Figuren visar endast de delar av ledningarna som omfattas av ombyggnationen. Figur 2. Utredda och avfärdade markkabelalternativ. Figuren visar endast de delsträckor som förändras. För ledningarna OL7 S3 och TL162 har inga alternativa sträckningar in till stationen studerats. Då de i sin sträckning idag går förbi den tilltänkta stationsplaceringen är det inte rimligt att en annan sträckning skulle vara lämpligare. 18

3.3.2.1 Alternativ A Till en början utreddes att samförlägga alla berörda kablar (OL7 S2, TL137, TL135P och TL135R) i samma schakt längs med Badhusgatan, Majorsgatan vidare över Badhusrondellen och norrut längs med Vadsbovägen. För den del av sträckan som går längs Badhusgatan och fram till Badhusrondellen skulle en samförläggning av alla kablar i samma kabelschakt öka riskerna för leveranssäkerheten. Alla markkablar har viss värmealstring. Blir värmeutvecklingen för stor minskar kablarnas kapacitet. Värmealstringen gör att det schakt som krävs blir större när fler kablar ska samförläggas för att kapaciteten inte ska minska för mycket och ett så pass brett schakt finns det inte plats för längs Badhusgatan. Skulle detta alternativ ändå genomföras skulle elnätet bli underdimensionerat och nya kraftledningar skulle behöva anläggas annorstädes för att trygga elleveranserna till området. Detta sträckningsförslag omöjliggör också samordning med SkövdeNät AB:s kablar, då denna samförläggning skulle göra bredden på schaktet ännu större. Fördelelen med detta alternativ och skälet till att det utreddes är att befintlig infrastruktur till stor del återanvänds. Vattenfall avfärdar alternativet på grund av de tekniska förutsättningarna och svårigheten med samordning med SkövdeNät AB. 3.3.2.2 Alternativ B Ett alternativ som utretts för TL137 var att gå längs med Gamla Kungsvägen. Detta alternativ innebär att Vattenfall inte kan utnyttja befintlig infrastruktur som då skulle behöva skrotas istället för att återanvändas. Vattenfall avfärdar alternativet för att det innebär sämre resurshushållning i jämförelse med sökt alternativ och för att det innebär ingrepp på fler ställen. 3.3.2.3 Alternativ C Ett alternativ för OL7 S2 är att ledningen klipps upp längs sin sträckning på Majorsgatan. Kabeln måste gå på norra sidan om Majorsgatan fram till Käpplundavägen där kabeln åter måste byta sida om Majorsgatan till den södra och fortsätta där fram till Badhusrondellen. Ledningen skulle gå längs med utkanten av det grönområde som omger S:ta Elins kyrkogård och den allé som ligger i anslutning till Majorsvägen. Den del som kopplas bort kan antingen grävas upp och skrotas eller ligga kvar oanvänd. Vattenfall avfärdar i samråd med Skövde kommun alternativet främst på grund av ingreppet i grönområdet. 3.3.2.4 Alternativ D Ledningarna TL135P och TL135R kan korsa Vadsbovägen i höjd med den gång- och cykelväg som går under vägen strax söder om korsningen med Norra Bergvägen och följa den västra sidan av Vadsbovägen hela vägen fram till den planerade nya stationsplaceringen. Då kommunen har en vision om framtida exploatering och ny detaljplan för området som ligger väster om Vadsbovägen och mellan gång- och cykelbanan och Norra Bergvägen så avfärdar Vattenfall detta alternativ i samråd med Skövde kommun. 19

3.3.2.5 Alternativ E Alla eller några av de ledningar som planeras dras längs Badhusgatan och vidare längs Majorsgatan för att komma fram till Badhusrondellen kan istället följa Ekängsvägen norrut och fram till den nya planerade stationsplaceringen. Vid korsningen mellan Vadsbovägen och Ekängsvägen finns en slänt som gör att det svårt att anlägga kablar där. Vattenfall avfärdar alternativet på grund av svårigheter med byggbarhet. 3.3.2.6 Alternativ F På befintlig fastighet för station OT72 kan ett kopplingshus (ställverk) byggas och göras till en kopplingspunkt så att en kabel delas upp i två, detta hade medfört att endast TL135P, TL135R och TL137 hade behövt läggas om. Detta kopplingshus bedöms ta för stor plats i anspråk med hänsyn till den nya detaljplanen samt att kommunen önskar få hela fastigheten för att kunna utveckla tätortsområdet på önskat vis. Detta alternativt skulle bli betydligt dyrare än övriga utredda alternativ. Vattenfall avfärdar alternativet främst då det inte uppfyller det syfte som den planerade flytten av transformatorstationen har men även på grund av kostnadsskäl. 3.4 Val av sträckningsalternativ Med hänsyn tagen till det begränsade utrymme som finns i det tätbebyggda området, de korta avstånd som berörs så ger det få möjliga alternativ som bedöms som byggbara med tillräcklig leveranssäkerhet. Området håller få natur- och kulturvärden och därav bedöms inga värdefulla miljöer påverkas negativt i någon större utsträckning oavsett var kablarna förläggs. Motstående intressen beskrivs i avsnitt 5. 3.4.1 Planerade åtgärder Den nya transformatorstationen planeras att byggas längs Vadsbovägen strax sydväst om korsningen med Ekängsvägen. Följande åtgärder planeras att utföras för att koppla in Vattenfalls befintliga elnät till den nya transformatorstationen, se även Figur 3 och Figur 4: 130 kv OL7 S2 kommer klippas upp vid sin sträckning längs Staketgränd. Den del som går in på det befintliga stationsområdet kommer grävas upp och skrotas. Ledningen kommer förlängas fram till den nya stationen. Den nya sträckningen kommer förläggas i det kabelschakt som idag går från den befintliga stationen och norrut längs Vadsbovägen. OL7 S3 klipps upp (båda förbanden) strax utanför den nya stationen längs den befintliga sträckningen. OL7 S3 kopplas därifrån in till den nya stationen. Därmed kopplas sträckan mellan den nya och den befintliga stationen bort från elnätet. Ett förband kommer att utnyttjas för att förlänga sträckningen för TL137 från den gamla till den nya transformatorstationen. Det andra förbandet kommer tills vidare ligga kvar i marken, se även avsnitt 4.1.5. 20

40 kv TL137 klipps upp vid den befintliga transformatorstationen. Den del som går in på det befintliga stationsområdet kommer grävas upp och skrotas. Den kommer att skarvas ihop med den bortkopplade delen av OL7 S3 så som angivits ovan. Figur 3. Sträcka där OL7 S2 och TL137 förlängs mellan den befintliga stationen och den nya stationen. 24 kv TL162 klipps upp strax utanför den nya stationen längs den befintliga sträckningen. Därifrån kopplas den in till den nya stationen. Därmed kopplas sträckan mellan den nya och den befintliga stationen bort från elnätet. tills vidare ligga kvar i marken, se även avsnitt 4.1.5. TL135P och TL135R klipps av vid Vadsbovägen. Därmed kopplas sträckan till den befintliga stationen bort från elnätet. Från den nya transformatorstationen kommer det att dras två nya kablar i sydvästlig riktning längs Vadsbovägen till den punkt där TL135P och TL135R ansluter söderifrån. Längs den nya sträckningen, fram till Norra Bergvägen, kommer det att ske en samförläggning med SkövdeNät AB:s fyra 24 kv-kablar. De bortkopplade kablarna mellan befintliga transformatorstationen och den punkt där ledningen klipps kommer tills vidare ligga kvar i marken, se även avsnitt 4.1.5. 21

Figur 4. Sträcka för TL135P och TL135R kommer förlängas längs Vadsbovägen fram till den nya stationen. Längs del av denna sträcka kommer även SkövdeNät AB förlägga fyra 24 kv-ledningar. 22

3.4.2 Förordat alternativ Nedan beskrivs de berörda markkablarnas sträckningar efter åtgärderna till följd av flytten av transformatorstationen utförts. 130 kv, se Figur 5 OL7 S2 (Skövde-Timboholm) ansluter det berörda området inom Skövde tätort österifrån längs Staketgränd. Vid Badhusgatan vinklar den av norrut och följer gatan norrut. Vid korsningen med Majorsgatan vinklar den av åt väster och följer Majorsgatan fram till Badhusrondellen. Den korsar tvärs över Badhusrondellen, vinklar av till nordost och följer Vadsbovägen vidare norrut fram till den nya stationen. OL7 S3 (Skövde-Skövde Ryd) går från den nya transformatorstationen norrut längs Vadsbovägen och vidare till Skövde Ryd. Figur 5. Sträckning för OL7 S2 och OL7 S3 inom Skövde tätort efter genomförda åtgärder. 23

40 kv, se Figur 6 TL137 (Skövde-Skara) går från den nya transformatorstationen söderut längs Vadsbovägen. Den korsar tvärs över Badhusrondellen och följer sedan Majorsgatan fram till Badhusgatan där den vinklar av söderut och följer Badhusgatan. Vid korsningen med Norra Bergvägen vinklar den av åt väster och följer Norra Bergvägen fram till Billingstorpsvägen och fortsätter sedan västerut. Figur 6. Sträckning för TL137 inom Skövde tätort efter genomförda åtgärder. 24

24 kv, se Figur 7 TL162 (Skövde-Nykvarn) ansluter den nya stationen norrifrån längs Vadsbovägen. TL135P och TL135R (Skövde-Cementa) går från den nya transformatorstationen söderut längs med Vadsbovägen och fortsätter sedan söderut i befintlig sträckning. Figur 7. Sträckning för TL162, TL135P och TL135R inom Skövde tätort efter genomförda åtgärder. Vattenfall förordar detta alternativ då det är praktiskt byggbart gällande framkomlighet, har god leveranssäkerhet och elsäkerhet. Alternativet är förenligt med befintlig infrastruktur och gällande samt planerade detaljplaner för området och därmed även syftet med den planerade flytten av transformatorstationen. Alternativet har obetydliga konsekvenser för natur- och kulturmiljön. 25

4 TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Markkabel 4.1.1 Utformning av markkabel En markkabel förläggs cirka en meter under marken. Markkablarna består av en ledare, vanligtvis aluminium eller koppar. Denna ledare är innesluten i ett isolerande skikt bestående av polyeten. Utanpå polyetenlagret lindas ett lager med koppartråd med en så kallad skyddsjordande funktion. Längst ut består kabeln av ett plastmaterial som skyddar denna från yttre påverkan. Längre markförlagda kablar behöver skarvas med jämna mellanrum. Schaktets bredd vid markytan kommer att vara beroende på markens beskaffenhet. En principskiss av hur ett kabelschakt kan se ut visas i Figur 8. Figur 8. Principskiss för ett kabelschakt (singelschakt). Exempel på utseende och mått. I botten av schaktet läggs en ledningsbädd av finare material. Samma finare material placeras även runt kablarna som kringfyllnad, för att skydda kablarna. Mellan kringfyllnaden och den resterande fyllningen förläggs mekaniska skydd för kablarna. I den resterande fyllningen förläggs även kabelmarkeringsband och skyddsnät för att ytterligare höja skyddet för kablarna. När flera kablar samförläggs påverkas både djup och bredd på schaktet. Kabelschaktet för det förordade alternativet längs Vadsbovägen norr om Badhusrondellen kommer att innehålla åtta kablar i drift, fyra för Vattenfall och fyra för SkövdeNät AB, se Figur 9. 26

Figur 9. Kabelschakt längs Vadsbovägen norr om Badhusrondellen. Vattenfalls ledningar ligger till höger i figuren. Från Badhusrondellen och söderut längs Vadsbovägen kommer kabelschaktet för det förordade alternativet innehålla sex kablar, två för Vattenfall och fyra för SkövdeNät AB, se Figur 10. Figur 10. Kabelschakt från Badhusrondellen och söderut längs Vadsbovägen. Vattenfalls ledningar ligger till höger i figuren. 27

4.1.2 Förläggning av markkabel Längs med större delen av sträckningarna där åtgärd ska genomföras kommer arbetet att ske med öppna schakt. Arbetet kommer att ske etappvis. Under arbetet med att förlägga kablarna kommer ett arbetsområde runt schaktet upprättas. Detta arbetsområde är normalt mellan 10-15 meter brett. Ett exempel på ett arbetsområde kan ses i Figur 11. Schaktmassorna läggs om möjligt/lämpligt i direkt anslutning till schaktet för att minimera behovet av transporter. Figur 11. Exempelbild på arbetsområde vid kabelförläggning. Längs med Majorsgatan kan det vara så att de befintliga kablarna ligger i ett rör och i så fall kommer detta återanvändas. Annars måste arbetet ske med öppna schakt och på ett sådant sätt att en del av infarten till brandstationen alltid kommer vara tillgänglig. Vid passagen av Badhusrondellen och där ledningar TL135P och TL135R kommer korsa Vadsbovägen kommer kraftledningarna förläggas i befintliga rör som ligger i marken. 4.1.3 Markbehov Markkablarna kommer att placeras cirka en meter under marken. Schaktets bredd i botten beror på antalet kablar som ska läggas i schaktet och kommer därför att variera mellan cirka 2-4 meter. Kablarnas närvaro begränsar under driftskedet möjligheten till att bygga viss annan infrastruktur intill (även ovan och under) schaktet. Begränsningarna beror på exempelvis el- och driftsäkerhet, störningar i form av elektriska och magnetiska fält och möjligheten till underhåll av kablarna. Dessa begränsningar gäller även ovan mark och oavsett anläggningsmetod (öppna schakt, befintliga rör eller tryckning). Under anläggningsskedet är markbehovet betydligt större. Schakten är bredare upptill än i botten och det måste finnas plats för arbetsmaskiner och upplag för massor och material. Liknande behov kan uppstå vid reparationsarbeten. Vid tryckning behövs plats för maskiner och annan nödvändig utrustning vid start- och slutpunkt för tryckningen. 4.1.4 Drift och underhåll Markkablar kräver inget underhåll vid normaldrift. Däremot kan kabeln behöva repareras om det uppstår något fel. Markkabeln kan till exempel skadas av åskväder, tunga maskintransporter som korsar kabeln eller grävarbeten i mark. Vid sådana fel måste felet sökas fram och del av markkabeln grävas fram för reparation eller utbyte. Markkabeln kan även behöva bytas ut på grund av ålder. Vid drift- och underhållsarbete följs gällande Vattenfalls nätpolicy, Vattenfalls tekniska instruktioner, ESA och EBR:S publikationer. 28

4.1.5 Avveckling Alla markkablar inom det befintliga stationsområdet ska tas bort och skrotas i samband med att transformatorstationen rivs. De upptagna kablarna kommer att omhändertas i enlighet med gällande lagstiftning för avfallshantering. Delar av OL7 S3, TL162, TL135P och TL135R som kopplas bort kommer tills vidare att ligga kvar i marken. Beslut om detta har tagits tillsammans med Skövde kommun. Kablarnas yttre plastmaterial består av PEX (tvärbunden polyeten). Plasten är långtidsstabil och innehåller inga halogener eller andra giftiga ämnen som kan läcka ut och skada omgivande naturmiljöer eller annat som exempelvis grundvattnet i området. Nyttan av att gräva upp ledningarna TL135P och TL 135R överväger inte den skada på marken som åtgärden medför då inga andra åtgärder längs den sträckning som kopplas bort kommer vara aktuella. Ledningarna (gäller alla) bedöms inte vara i vägen för pågående eller planerad markanvändning. Vid avveckling av de nya kablar som planeras förläggas till följd av den planerade flytten av transformatorstationen får situationen då styra om det är lämpligt att gräva upp och skrota kablarna eller om de får ligga kvar. 4.2 Luftledning De befintliga kraftledningarna är idag markförlagda. Det utrymme som krävs för luftledningar med ledningsgator gör det omöjligt att placera luftledningar i detta område. Detta oavsett om det gäller en, flera eller alla kraftledningar som berörs av flytten. Att blanda olika tekniker på så korta sträckor försvårar underhållet. Strömförsörjningsbehovet och energibehovet är oförändrat före och efter förändringen. Hela området är influensområde för försvarsmakten vilket innebär att luftledningar kan vara olämpliga inom området. 29

5 NULÄGE OCH KONSEKVENSBEDÖMNING I följande kapitel beskrivs nuläget samt de miljökonsekvenser som föreslagen verksamhet bedöms medföra för ett antal aspekt som återspeglar kraven i miljöbalkens 6 kap 3. En samlad bedömning av verksamhetens totala miljöpåverkan görs i avsnitt 6. Transformatorstationen och SkövdeNät AB:s kraftledningar omfattas inte av koncessionen men beskrivs översiktligt utifrån de eventuella kumulativa effekter de kan ge upphov till och för att skapa en förståelse för hela arbetsföretaget som den planerade flytten av transformatorstationen innebär. En MKB ska redovisa föreslagen verksamhets påverkan på människors hälsa och omgivande miljö. Utgångspunkten är att redovisa miljökonsekvenserna utifrån ett värsta fallscenario ur miljösynpunkt. Vid bedömningen av konsekvenserna används en trestegsmodell i vilken värdet på de berörda områdena längs sträckan bedöms (steg 1) liksom påverkan på områdena (steg 2). Områdets antagna värde och den påverkan som antas ske på området vägs ihop i en matris, i vilken en antagen konsekvens kan utläsas (steg 3), se Figur 12. Figur 12. Konsekvensmatris. Nuläge och konsekvenser beskrivs bara för de delar av de berörda kraftledningarna som kommer att förändras. För de delar av kraftledningarna som inte påverkas av åtgärderna kommer påverkan och konsekvenser vara oförändrade. 5.1 Strömförsörjning och redundans Den planerade flytten av den befintliga transformatorstationen påverkar inte områdets behov av strömförsörjning, strömförbrukningen eller behovet av redundans i elnätet. Behovet av de befintliga kraftledningarna som berörs av flytten är det samma som i nuläget och oberoende av transformatorstationens placering och valet av sträckningsalternativ. 30

Den befintliga transformatorstationen är omodern. Den nya transformatorstationen byggs med modern teknik och områdets strömförsörjning blir tryggare än i nuläget. Under byggtiden kan elnätets redundans tidvis bli begränsat. 5.1.1 Hänsynsåtgärder Under förutsättning att alla de berörda kraftledningarna kan byggas om, vilket förutsätter bland annat att de beviljas koncession krävs inga hänsynsåtgärder för att säkra områdets tillgänglighet till elkraft till följd av den planerade flytten av transformatorstationen. För att trygga områdets elförsörjning under byggtiden krävs god planering av anläggningsarbetet. 5.1.2 Konsekvensbedömning För områdets strömförsörjning och redundans får den planerade flytten av transformatorstationen och de efterföljande ombyggnationerna av de kraftledningar som är inkopplade till denna inga negativa konsekvenser, under förutsättning att samtliga berörda kraftledningar beviljas koncession. Att elnätet under byggtiden tidvis inte kommer vara redundant bedöms ge obetydliga konsekvenser då det handla om begränsad tid. 5.2 Planer och bebyggelse Fastigheten där den befintliga transformatorstationen är belägen anges i gällande översiktsplanen som del av Arenaområdet. Området pekas i denna översiktsplan ut som ett viktigt område för att utveckla centrumområdet med en utvecklingsstrategi där förtätning ska skapa ett mer sammanhållet centrum. Översiktsplanen pekar också ut att kommunen har för avsikt att flytta transformatorstationen från sin befintliga position. För området där den nya transformatorstationen planeras att byggas har ett arbete skett med att förändra detaljplanen så att den innefattar transformatorstationen och de kraftledningar som ska kopplas in till den. Detaljplanen har vunnit laga kraft under hösten 2017. För alla de utredda sträckningsalternativen, bortsett från alternativ D och F, bedöms markkablarna inte strida mot gällande eller planerade detaljplaner eller kommunens översiktsplan. Berört området i Skövde är tätbebyggt och det innebär att alla alternativa ledningssträckningar berör detaljplanerade områden och ligger i närheten av bostäder och andra byggnader där personer stadigvarande vistas. Fastigheter med bostäder eller annan bebyggelse där människor stadigvarande vistas som ligger inom 15 m från de alternativa sträckningarna redovisas i Tabell 1. Förordat alternativ, alternativ A och alternativ C passerar längs Majorsgatan Skövde brandsstation. Samtliga alternativ utom alternativ E passerar vid Badhusrondellen en förskola. Strax norr om den tilltänkta nya stationsplaceringen ligger ytterligare en förskola. 31

kan bli stora eller mycket stora. Övriga alternativ är förenliga med gällande och framtida nu kända detalj- och översiktsplaner och möjliggör kommunens framtida planer och visioner för bebyggelse. Därav bedöms förordat alternativ och alternativ A, B, C och E få positiva konsekvenser för plansituationen inom Skövde tätort. 5.3 Markanvändning och resurshushållning Området för alla alternativa sträckningar utgörs av vägar och gång- och cykelvägar. I närområdena ligger grönområden, bostäder, förskolor, brandstation och flertalet näringsverksamheter. Områdets markanvändning kommer inte att förändras till följd av förläggningen av nya markkablar men möjligheten till utbyggnad av viss infrastruktur kommer att begränsas alternativt försvåras/fördyras. Det finns flera områden, hot spots, med förorenad mark i Skövde tätort. I flera av dessa områden består föroreningen av rödfyr, som är en rest från äldre tiders kalkstensbruk. Förekomsterna av rödfyr är små och väl avgränsade, enligt kommunens egna uppgifter. Vid flera platser inom Skövde tätort har gjuterisand från biltillverkning använts som utfyllnadsmaterial. Dokumentationen för var detta har skett är ofullständig och nya fynd kan ske. Vattenfall kommer vid detaljprojekteringen ta del av kommunens riktlinjer och vägledning gällande förorenad mark. Schaktmassorna läggs om möjligt/lämpligt i direkt anslutning till schaktet för att minimera behovet av transporter. Massorna återanvänds sedan för att fylla igen schakten. En masshanteringsplan tas fram vid detaljprojekteringen, som sker efter erhållen koncession. Områden där det är känt att föroreningar kan förekomma och som kan beröras av anläggningsarbetet visas i Figur 13. Områdena redovisas som punkter. Omfattningen och utbredningen av de potentiella föroreningarna är inte kända. Figur 13. Områden där det kan förekomma eller förekommer kända markföroreningar. 33

Vattenfall bedömer att inga saneringar krävs till följd av kända föroreningar inom det planerade nya stationsområdet eller några andra berörda platser längs den planerade ledningssträckning som koncession för linje söks för. 5.3.2 Konsekvensbedömning Risken för negativa hälsoeffekter eller miljöpåverkan kopplat till områden med misstänkta eller kända markföroreningar bedöms som låga. Då områdena har låga naturvärden och markanvändningen främst utgörs av gatumark bedöms konsekvenserna som obetydliga. Konsekvenser av eventuella fynd av nya föroreningar kan inte bedömas i nuläget. Den befintliga markanvändningen inom berört område, med undantag för de två stationsområdena kommer inte påverkas av de planerade förändringarna av elnätet oavsett sträckningsalternativ och konsekvenserna bedöms därför som obetydliga. Dock kommer möjligheten att bygga ut viss typ av infrastruktur i närheten av kraftledningarna bli svårare eller dyrare. Konsekvenserna är dock svåra att bedöma i dagsläget, men har i samråd med Skövde kommun bedömts vara acceptabla. Se även avsnitt 5.11. Ombyggnationerna innebär till stor del att befintliga och fungerade delar av befintliga markkablar kommer att skrotas. Vattenfall har strävat efter en lösning där befintlig infrastruktur i möjligaste mån återanvänds och där samordningen med SkövdeNät AB maximeras. Vattenfall bedömer att förordat alternativ är det alternativ med minst negativ inverkan på resurshushållningen. Konsekvenserna för resurshushållningen bedöms som små. 5.4 Miljömål Det svenska miljömålssystemet består av ett generations mål, sexton miljökvalitetsmål och flera etappmål. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till och förutsättningarna för att målen nås senast 2020, förutom för Begränsad klimatpåverkan där 2050 är mål-år. De olika etappmålen har olika tidpunkter för måluppfyllelsen. Två av miljömålen berörs av de befintliga och planerade ledningarna. Dessa är Säker strålmiljö, och God bebyggd miljö. Flytten av markkablarna kan inte anses strida mot uppsatta miljömål. Viss påverkan kan uppstå i samband med underhåll. Vid drift och underhåll av aktuella ledningar eftersträvas minimal negativ påverkan på miljön enligt miljömålsarbetet på nationell, regional och lokal nivå och en eventuell påverkan sker endast under en kortare period. 5.4.1 Hänsynsåtgärder För att uppnå säker strålmiljö så har stor hänsyn tagits vid valet av placeringen av kabelsträckorna så de inte kommer för nära bostäder, förskolor och andra verksamheter. Vid detaljprojekteringen som sker efter erhållen koncession, kommer fortsatt hänsyn tas för att i möjligaste mån lägga kablarna så långt som möjligt från bebyggelse. Även placeringen av kablarnas faser i schakten är anpassade för att minska magnetfältets utbredning. 5.4.2 Konsekvensbedömning Vattenfall bedömer att för samtliga utredda alternativ kommer ingen negativ påverkan uppstå på berörda miljömål och att konsekvenserna blir obetydliga. Det kommer att vara positivt för miljömålet God bebyggd miljö då statsutvecklingen av Skövde tätort kan fortsätta i enlighet med Skövde kommuns planer. 35

5.5 Miljökvalitetsnormer En miljökvalitetsnorm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan införas för hela landet eller för ett geografiskt område så som ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. Det finns idag normer för olika föroreningar i utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Inom Skövde tätort finns två grundvattenförekomster med fastställda miljökvalitetsnormer. Förekomsten Hagelberg (SE647435-138564) är ett grundvattenmagasin av typen sand- och grusförekomst och förekomsten Falköping-Skövde (SE646218-137540) är en sedimentär bergförekomst. Båda grundvattenförekomsterna lever upp till god kvalitativ och god kemisk status för grundvatten. 5.5.1 Hänsynsåtgärder Grundvattenförekomsterna påverkas av punktkällor med förorenade områden och diffusa källor från transport, infrastruktur och annan urban markanvändning. Vattenfall bedömer inte att ombyggnationen av ledningarna, varken under anläggningsfas eller under driftskede, kommer att i någon betydande omfattning addera till påverkan från befintliga källor oavsett sträckningsalternativ. Ledningarna kommer inte motverka vattenförekomsternas förutsättningar att fortsatt uppnå god kvalitativ och kemisk status. I det fall förorenade massor påträffas under anläggningsarbetet kommer de att tas hand om enligt gällande lagstiftning. 5.5.2 Konsekvensbedömning Vattenfall bedömer att ingen påverkan kommer att ske på berörda grundvattenförekomster och att konsekvenserna blir obetydliga. 5.6 Naturmiljö Inga sträckningsalternativ berör något riksintresse för naturmiljö. Inom det område som kommer att beröras av arbetsföretaget längs det förordnade alternativets ledningssträckningar, finns inga kända naturmiljöområden som registrerats av Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen. Alternativ C går genom utkanten av ett område som ingår i länsstyrelsens lövskogsinventering (S:ta Elins kyrkogård). Området har naturvärdesklass 4 vilket innebär att områdets naturvärden är låga. Alternativet går längs en gång- och cykelväg och mellan den och Majorsgatan finns ett antal träd som kan omfattas av det allmänna biotopskyddet för alléer. Alternativ D sträcker sig längs en allé som omfattas av det allmänna biotopskyddet. Om kabeln skulle hamna så nära allén att den berörs har inte utretts i dagsläget. Övriga alternativa sträckningar är belägna inom samma tätbebyggda område och berör inga naturmiljöområden som registrerats av Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen. Berörda naturmiljöer visas i Figur 14. 36

Figur 14. Naturmiljöer inom det område som kan komma att beröras av anläggningsarbetet. 5.6.1 Hänsynsåtgärder Vattenfall bedömer att alternativ C kan byggas utan att några träd inom lövskogsområdet behöver avverkas alternativ att endast ett fåtal träd behöver avverkas. Det föreligger en viss risk för skada på trädens rotsystem. Skulle något av alternativen C eller D bli aktuella kommer Vattenfall utreda om en dispens från det allmänna biotopskyddet krävs och i så fall söka sådan, i enlighet med gällande lagstiftning. I samband med en sådan ansökan kommer lämpliga hänsynsåtgärder fastställas. Anläggningsarbetet kommer i möjligaste mån utföras enligt länsstyrelsens råd vid grävarbeten i närheten av träd. För övriga alternativa sträckningar krävs inga hänsynsåtgärder. 5.6.2 Konsekvensbedömning Vattenfall bedömer att viss negativ påverkan av lövskogsområdet S:ta Elins kyrkogård och den förmodade allé som följer Majorsvägen skulle kunna uppstå till följd av anläggningsarbetet för sträckningsaltarnativ C. Då områdets naturvärden klassas som låga bedöms konsekvenserna som obetydliga till små. Även allén längs alternativ D skulle kunna påverkas negativt, men omfattningen och därmed konsekvenserna kan inte bedömas i dagsläget. 37

Vattenfall bedömer för övriga sträckningsalternativ att ingen negativ påverkan kommer att uppstå på naturmiljön och att konsekvenserna blir obetydliga. 5.7 Kulturmiljö Inom området som berörs av alla de utredda alternativen finns inte något område som är klassat som riksintresse för kulturmiljö. Det förordnade alternativet berör två lämningar som finns registrerade fram till idag i FMIS, Riksantikvarieämbetets fornminnesdatabas. Vid Badhusrondellen kommer ledningssträckningarna vid två tillfällen korsa Skövde 34:1 som är en gammal vägsträckning klassad som övrig kulturhistorisk lämning. I dag består den gamla vägsträckningen av asfalterade gator och gatumark. Området där ledningarna kommer att ansluta den nya stationen ligger inom Skövde 139:1. Inom området har det gjorts fynd av bebyggelselämningar. Idag är större delen av området bebyggt med hus och vägar. Samtliga alternativ berör detta område, då den planerade stationen ligger inom området. Det förordnade alternativet angränsar fyra områden som ingår i Skövde kommuns kulturmiljöprogram. Strax öster om sträckningen längs Badhusgatan finns området Garpaparken Sankta Elin Sankt Sigfrid. Kulturmiljön inom området utgör en stadshistorisk årsring som vittnar om Skövdes expansion utanför den gamla stadsgränsen i sent 1800- och tidigt 1900-tal. Sträckningen för TL135P och TL135R angränsar till ett område kallat Nyströms kullar. Inom området finns parkmiljö med fornlämningar och spår av äldre odlingslandskap. I områdets södra del finns Skövdes första punkthus från efterkrigstidens stora expansionstid. Strax norr om Badhusrondellen ligger Sankta Birgittas kyrkogård. Inom området finns välbevarade och tidstypiska kyrkogårdsanläggningar från 1940-talet. Där finns även alléer, planteringar, gravkapell och fornlämningar. Området överlappar med det område som omnämns som Billingssluttningen. Kulturmiljön inom området Billingssluttingen karakteriseras av välbevarad bostadsbebyggelse från 1950- och 60-talen samt Sankta Birgittas kyrkogård. Alternativ B följer längs Gamla Kungsvägen den gamla vägsträckning som betecknas Skövde 34:1 (se ovan). Alternativet korsar också genom två överlappande områden som ingår i kommunens kulturmiljöprogram. Området Stenvägen och kringliggande kvarter ligger inom området Billingssluttningen och har mycket stort kulturhistoriskt värde. Det är Skaraborgs största och mest välbevarade flerbostadsområde från 1950-talets svenska folkhemsepok. Alternativ C korsar i utkanten av området Garpaparken Sankta Elin Sankt Sigfrid. Alternativ E korsar Skövde 34:1. Berörda kulturmiljöer visas i Figur 15. 38

Figur 15. Kulturmiljöer inom det område som kan komma att beröras av anläggningsarbetet. 5.7.1 Hänsynsåtgärder Enligt den nya detaljplan som antagits för det nya stationsområdet bedömer länsstyrelsen att inga arkeologiska åtgärder krävs inom området. Den kulturhistoriska lämningen Skövde 34:1 består i dag av asfalterade gator och gatumark och ledningarna bedöms inte oavsett sträckning ge ytterligare negativ påverkan på denna lämning och inga hänsynsåtgärder krävs. Bevarandevärdena inom de områden som ingår i Skövde kommuns kulturmiljöprogram kommer inte påverkas och inga hänsynsåtgärder krävs. Skulle nya fornlämningar påträffas under anläggningsarbetet kommer arbetet omedelbart avbrytas vid berört område och kontakt tas med länsstyrelsen. 5.7.2 Konsekvensbedömning Vattenfall bedömer att för samtliga sträckningsalternativ uppkommer ingen negativ påverkan på områdets kulturhistoriska värden och konsekvenserna blir obetydliga. 39

5.8 Landskapsbild De delar av de befintliga kraftledningarna som berörs av ombyggnadsåtgärder ligger inom Skövde tätort. Området är bebyggt med byggnader för näringsverksamhet, bostäder, förskolor och skolor, idrottsanläggningar, brandstation samt infrastruktur så som vägar, gång- och cykelvägar. I området finns även kyrkogårdar, mindre planteringar och parker. 5.8.1 Hänsynsåtgärder Då kraftledningarna planeras utföras som markkablar kommer de inte att påverka landskapsbilden och inga hänsynsåtgärder är nödvändiga. 5.8.2 Konsekvensbedömning Ombyggnadsåtgärderna kommer inte ge några konsekvenser för landskapsbilden oavsett vilket sträckningsalternativ som väljs. 5.9 Friluftsliv Inom de olika sträckningsalternativens närhet finns inga riksintresseområden för friluftsliv eller rörligt friluftsliv. Där finns inte heller vandringsleder, skoterleder eller motsvarande. Inom det område som avgränsas av Badhusgatan, Majorsgatan och Vadsbovägen ligger Arena Skövde. I denna inomhusanläggning finns möjlighet till bad, gym och motion, spa och bowling. Närliggande parker och kulturmiljöområden kan användas för promenader och motion med mera. Inom de olika sträckningsalternativen finns det inga områden som omfattas av strandskydd. 5.9.1 Hänsynsåtgärder Kraftledningarna kommer under drift oavsett val av sträckningsalternativ inte påverka områdenas karaktär eller tillgänglighet och inga hänsynsåtgärder krävs. 5.9.2 Konsekvensbedömning Kraftledningar kommer under drift inte ge några konsekvenser för friluftslivet oavsett vilket sträckningsalternativ som väljs. Under anläggningsskedet och vid eventuella underhållsåtgärder kan tillgängligheten påverkas under en begränsad tid. Då den tid där det kan uppstå påverkan på tillgänglighet är kort, i förhållande till kablarnas förväntade livslängd, bedöms konsekvenserna som obetydliga. 5.10 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 5.10.1 Elektriska och Magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer till exempel vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bland annat från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av till exempel växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i denna MKB. 40

Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på fasernas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält det vill säga det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Statens strålskyddsinstitut, SSI, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bland annat deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter, Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten, tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. 5.10.1.1 Magnetfältsberäkningar Det teoretiska magnetfältet för ledningarna, i de sträckor där ledningssträckan förändras i enlighet med förordat huvudalternativ, har beräknats och redovisas nedan i Figur 17-Figur 20. Här redovisas magnetfältet för respektive ledning och det resulterande magnetfältet. Resulterande magnetfältet är det magnetfält som uppstår med bidrag från alla ledningar, inklusive SkövdeNät AB:s ledningar, som går i samma sträcka. Beräkningarna är baserade på årsmedelströmlaster. Årsmedelströmlasterna kan komma att förändras i framtiden till följd av lastvariationer i regionen. Beräkningarna har gjorts för tre sektioner, se karta i Figur 16. 41

Figur 16. Sektioner för magnetfältsberäkningar. 5.10.1.2 Sektion 1 Längs denna sektion kommer OL7 S2 och TL137 att gå. TL137 är normalt ej inkopplad utan agerar endast reservmatningsväg under icke frekventa och korta tider. Medelströmmen för ledningen ansätts till noll och ledningen utelämnas ur beräkningarna, då dess bidrag blir försumbart. Magnetfältet för ledning OL7 S2 redovisas i Figur 17. 42

Figur 17. Beräknat teoretiskt magnetfält längs sektion 1. 5.10.1.3 Sektion 2 Längs denna sektion kommer OL7 S2, TL137, TL135P, TL135R och SkövdeNät AB:s 4 24 kvkablar att gå. Vattenfalls ledningar ligger till höger (riktning mot nya transformatorstationen) i schaktet och i beräkningarna. I Figur 18 visas resultaten från beräkningarna för respektive ledning samt det resulterande kumulativa magnetfältet från alla kraftledningar längs sträckningen. Figur 18. Beräknat teoretiskt magnetfält längs sektion 2. 43

5.10.1.4 Sektion 3 Längs första delen av denna sektion går TL135P och TL135R. Magnetfält från respektive ledning samt dess kumulativa magnetfält redovisas i Figur 19. Figur 19. Beräknat teoretiskt magnetfält för TL135P och TL135R. Norr om korsningen med Vadsbovägen kommer TL135P, TL135R och SkövdeNät AB:s fyra 24 kvkablar att gå. Vattenfalls ledningar går till höger (riktning mot nya transformatorstationen) i schaktet och i beräkningarna. Resultatet av beräkningarna för respektive ledning samt det resulterande kumulativa magnetfältet från alla kraftledningar längs sträckningen visas i Figur 20 nedan. Figur 20. Beräknat teoretiskt magnetfält längs sektion 3. 44

5.10.2 Buller Den nya transformatorstationen planeras att byggas som en inomhusstation. Det innebär att alla tekniska anläggningar som förorsakar buller placeras inomhus. Markkablarna ger i driftfasen inget upphov till buller. Störande buller kan uppkomma under anläggningsarbetet och vid framtida eventuella underhållsåtgärder. 5.10.3 Hänsynsåtgärder Stor hänsyn har tagits vid valet av placeringen av kabelsträckorna så de inte kommer för nära bostäder, förskolor och andra verksamheter. Vid detaljprojekteringen som sker efter erhållen koncession kommer fortsatt hänsyn tas för att i möjligaste mån lägga kablarna så långt som möjligt från bebyggelse. Även placeringen av kablarnas faser i schakten är anpassade för att minska magnetfältets utbredning. Inga ytterligare hänsynsåtgärder bedöms som nödvändiga. Det buller som kan uppkomma under anläggningsarbetet och underhållsåtgärder är tidsbegränsat och främst under dagtid. Inga hänsynsåtgärder bedöms som nödvändiga. 5.10.4 Konsekvensbedömning Vattenfall bedömer att ingen negativ påverkan kommer uppstå på människors hälsa och säkerhet eller intilliggande bostäder på grund av det elektriska och magnetiska fält som kraftledningarna alstrar och konsekvenserna bli obetydliga. Kraftledningarna ger inte upphov till buller i driftfasen och ger därför inga negativa konsekvenser på människors hälsa och säkerhet ur det perspektivet. Det buller som kan uppkomma under anläggnings- och underhållsarbeten bedöms få obetydliga konsekvenser då det sker under begränsad tid. 5.11 Infrastruktur Det område som berörs av alla de alternativa sträckningarna är tätbebyggt. Inom området finns rikligt med infrastruktur ovan och under marknivå. Det är allt från byggnader, vägar, gång- och cykelvägar, till lokalt elnät, fiberkablar, vatten- och avloppsledningar. Denna befintliga infrastruktur utgör hinder för framkomligheten med kraftledningar inom området och kräver olika typer av hänsyn och anpassningar. Anläggandet av ny infrastruktur kan komma att begränsas eller fördyras på grund av de nya sträckningarna för markkablarna. Anläggningsarbetet kommer beröra främst vägar och gång- och cykelvägar i form av tillfälliga avspärrningar längs delar av eller hela vägar inom de berörda områdena. Befintlig infrastruktur så som lokalt elnät kan behöva stängas av tillfälligt under anläggningsarbetet. Behovet av detta kommer fastställas under detaljprojekteringen, som utförs efter erhållen koncession. Regionala vägar samt Västra Stambanan (Riksintresse järnväg) ligger utanför berört område. De alternativ som sträcker sig längs Majorsgatan till Badhusrondellen passerar en brandstation. När anläggningsarbetet är avslutat kommer ingen påverkan att vara synlig, allt kommer att återställas när kablarna är på plats. I de fall underhåll behöver utföras kommer det att ske med minsta möjliga påverkan på omkringliggande mark och framkomlighet. 45

5.11.1 Hänsynsåtgärder Regionala vägar bedöms vara belägna på för stort avstånd för att påverkas enligt samrådsyttrande från Trafikverket. Vattenfall bedömer att samma gäller för järnvägen och inga hänsynsåtgärder krävs för regionala vägar eller järnvägen. Arbetet kommer att planeras så att avstängningsperioderna blir så korta som möjligt och så begränsade i utbredning som är praktiskt möjligt, för att på ett säkert sätt kunna förlägga kablarna enligt gällande lagstiftning. Arbetet kommer också ske i etapper för att begränsa omfattningen av avspärrningarna. Hänsyn kommer att tas vid passagen av infarten till brandstationen. In- och utpassage till brandstationen ska alltid vara möjligt. Då det är oklart hur de befintliga kablarna som passerar där är förlagda har inga konkreta åtgärder tagits fram i dagsläget. Detta kommer att utredas under detaljprojekteringen och i samråd med räddningstjänsten. Räddningstjänsten i Östra Skaraborg kommer också att informeras i förväg om vägavstängningar, så de vet var det är begränsad framkomlighet på grund av arbeten med kabelförläggningarna. Skulle kablarna mot förmodan orsaka störningar på alarmerings- och sambandsutrustning kan skärmning bli nödvändigt efter diskussion med räddningstjänsten i Östra Skaraborg. Under driftskedet behövs inga hänsynsåtgärder. Eventuella hänsynsåtgärder i samband med underhållsarbete beror av arbetets art och lokalisering och kan inte tas fram i dagsläget. 5.11.2 Konsekvensbedömning Påverkan under anläggningsskedet är kortvarig och berörda vägar och gång- och cykelvägar återställs så snart som arbete är avslutat. Konsekvenserna av anläggningsarbetet bedöms som obetydliga. Konsekvenserna för eventuell ny framtida infrastruktur kan inte bedömas i dagsläget. 5.12 Flytten av transformatorstationen Transformatorstationen ligger i dag centralt placerad inne i Skövde tätort. I området kring stationsområdet finns bostäder, näringsverksamheter och en kyrkogård. Skövde kommun önskar få tillgång till fastigheten för att vidareutveckla Skövdes centrala delar. Genom en förtätning av bebyggelsen ska ett mer sammanhållet centrum skapas. Kommunens översiktsplan anger att kommunen har för avsikt att flytta transformatorstationen från sin befintliga placering. Området som planeras bli det nya stationsområdet ligger också inom Skövde tätort. Det utgörs idag av ett grönområde utanför Sankt Birgittas kyrkogård och ligger i direkt anslutning till vägar. Det är längre till bebyggelse här än vid dagens stationsplacering. Markanvändningen inom de båda stationsområdena kommer att förändras då transformatorstationen flyttas. All infrastruktur som utgör den befintliga transformatorstationen och de kraftledningar som Vattenfall har framdragna till stationen kommer tas bort från fastigheten. Inom området där den befintliga transformatorstationen står idag finns inga kända markföroreningar. Markundersökningar visar att inom området där den nya transformatorstationen planeras att byggas förekommer förorening i form av rödfyr. Schaktning inom detta område bedöms som anmälningspliktigt. Om överskottsmassor ska återanvändas på annan plats krävs en anmälan enligt 29 14 Miljöprövningsförordningen. Överskottsmassor kan även deponeras. De klassas som ickefarligt avfall med avfallskod 01 04 08. Före deponering bör tillsynsmyndigheten kontaktas för en 46

bedömning av om anmälan enligt miljöbalken behövs. Schaktning för kablarna inom detta område kommer att göras i samband med markarbeten för stationen och kommer inte kräva någon särskild anmälan utöver den som kommer upprättas i samband med det arbete. Inom det befintliga och nya stationsområdet förekommer inga skyddsvärda naturmiljöer. Det nya stationsområdet ligger inom fornminnesområdet Skövde 139:1, se avsnitt 5.7. Stationsområdena omges av infrastruktur så som vägar och bebyggelse med mera. Landskapsbilden kommer att förändras för båda områdena. 5.12.1 Hänsynsåtgärder Schaktningsarbetet inom det nya stationsområdet måste anmälas till tillsynsmyndigheten innan arbetet påbörjas och eventuella överskottsmassor ska omhändertas i enlighet med gällande lagstiftning. 5.12.2 Konsekvensbedömning Vattenfall bedömer att sammantaget blir påverkan från transformatorstationen är liten under driftfas. Tidsbegränsad påverkan i form av buller med mera uppstår under anläggningsskedet. Området som utgör den nya stationsplaceringen har låga natur- och kulturvärden, ligger inte i direkt anslutning till bostäder och området är inte betydande för rekreation och friluftsliv. Därför bedöms konsekvenserna av byggnationen av den nya transformatorstationen som obetydliga. 47

6 SAMLAD BEDÖMNING I tabellen nedan har bedömningen för samtliga aspekter sammanställts. I tabellen har även byggbarhet lagts till då det är en bidragande faktor vid val av sträckningsalternativ. Kapitlet avslutas med en samlad bedömning av projektets totala miljökonsekvenser för människors hälsa och miljö. Tabell 3. Sammanställning av samtliga genomförda konsekvensbedömningar. Planerad etablering bedöms sammantaget medföra positiva konsekvenser för samhällsutvecklingen i Skövde kommun som kan fortsätta växa. Vid arbetet förnyas kablarna. Detta gör att eventuellt underhållsbehov skjuts framåt vilket ökar leveranssäkerheten och minskar risken för eventuella tillfälliga avbrott i strömleveransen. Förordat alternativ har obetydliga konsekvenser ur samtliga perspektiv och är lämpligt ur byggbarhetssynpunkt. Det är det alternativ som ger ingrepp på minst antal ställen och som ger möjlighet till samordning med SkövdeNät AB. 48