5/2012 Branschtidning för hemelektronik & vitvaror Årgång 70 Christer Palmgren AudioVideo: Dags förena fackhandeln Temasidor foto&video Intervjuer med chefdesigners
gränslös UNDERHÅLLNINg. Under hösten fortsätter vi att lansera nya spännande produkter. Just nu hittar du våra nya TV-apparater i butiker och varuhus runt om i landet. Det är en ny generation TV, full med gränslösa funktioner, som öppen Smart TV, Philips Ambilight samt enkel delning av innehåll mellan TV:n till smarttelefoner och surfplattor, oavsett varumärke. Till hösten fortsätter vi att expandera vårt sortiment med en het nykomling som verkligen spränger gränserna för nu blir även designen gränslös. UPPLEV gränslös UNDERHÅLLNINg FRÅN PHILIPS PÅ WWW.FEELMORETV.COM
krönika Bara några rader...... om detaljernas detaljer Man upphör aldrig att förvånas över detaljernas rikedomar. Det är en sak som slår mig under pressresan i slutet av maj (och som presenteras i nästa tidning) till det lilla välmående samhället Kronberg i utkanten av Frankfurt. Här har Braun haft anläggningar sedan länge, men anledningen till vår presstripp är nya produktlanseringar från Gillette och Oral-B, två varumärken som ryms inom Procter & Gamble. Att komplexiteten ökar för varje ny produkt inom hemelektroniken är helt uppenbart när nu det mesta kan kommunicera med det mesta. Den smarta TV:n blir åter centralpunkten i hemmet med hjälp av smarta mobiler och surfplattor. I allt från små till vansinnigt stora skärmar kan vi allt tydligare se rörliga bilder i allt fler produkter. Att komplexiteten ökar även inom vitvaror och småel är också inget obekant och framtiden utlovar mycket att vänta på. Vitvaruproduktion kanske en gång i tiden handlade mest om att böja metalldelar, men handlar idag allt mer om innehåll, design och användarvänlighet. Allt från småel till stora vitvaror fylls med ny teknik som också ska kunna skötas i framtiden med hjälp av smarta mobiler och surfplattor. Det är en utveckling som handlar om så oändligt mycket mer än att utnyttja framtidens elnät när energin erbjuds till lågpris. Men småel som tandborstar och rakapparater, där kan det väl ändå inte handla om så himla märkvärdig teknologi? Om du tänker så är det i hög grad tid att ändra uppfattning. Jag måste nog erkänna att innan besöket på fabriken och utvecklingscentret i Kronberg tillhörde jag nog nyss nämnda kategori. Att göra en tandborste eller rakapparat hur svårt kan det vara? Jo, det är inte bara svårt, det är högteknologi som heter duga. Det är en sådan insikt man får genom de tyvärr ganska sällsynta besöken på fabriker och/eller utvecklingscenters. Att utveckla en rakapparat som tilltalar, i det här fallet, män och lockar de 50 procenten som använder rakhyvel över till rakapparatens hälft, kanske kan tyckas som något som en rakmaskinsutvecklare skulle kunna göra hur lätt som helst. Så är det naturligtvis inte. En ny rakapparat tar fyra års arbete att utveckla och på slutmarknaden handlar det om åtskilliga miljoner euro, dollar eller andra valutor in till företagets kassa. En ny eltandborste tar sex år att utveckla från idé till produkt. I båda fallen handlar det om omfattande konsumentundersökningar, designarbete med allt från materialval till ergonomi och effekt, fram till dess produkten ligger förpackad på butikshyllorna med den svindlande frågan alla ställer sig har vi lyckats? Köper konsumenterna? Jan Bjerkesjö Förlagschef ElektronikBranschen HOME APPLIANCES KONTAKTA NÅGON AV VÅRA SÄLJARE FÖR MER INFORMATION Tony Möllberg (mellan/norr) Mobil: 0725-10 40 90 E-post: tony.mollberg@tfnordic.se Roland Persson (syd/väst) Mobil: 0725-10 40 80 E-post: roland.persson@tfnordic.se www.telefunken.se
En systemkamera tar bättre bilder. Så är det bara. Det nya är att du nu även kan dela med dig av dina bilder trådlöst! Med Samsungs nya NX kompakta system kameror kan du lägga upp bilder direkt på Facebook, filmer på YouTube, mejla direkt från kameran och säkerhetsspara direkt i molnet. Med en bildsensor i APS-C format på 20.3 megapixel får du rätt skärpa och djup i bilden. Dessutom filmar de i Full HD. Till NX kamerorna finns också ett brett urval av objektiv och tillbehör. SACA0018_SE_NX_Annons_Elektronikbranschen_210x297+3mm.indd 1 2012-06-05 15:35 NX210 NX20 NX1000 innehåll elektronikbranschen 5/2012 5/2012 Branschtidning för hemelektronik & vitvaror ÅrgÅng 70 Christer Palmgren AudioVideo: Dags förena fackhandeln Temasidor foto&video Intervjuer med chefdesigners + Dela dina upplevelser med inbyggt WiFi! Samsungs nya NX kameror med inbyggt WiFi. 5/2011 omslag: philips kallinge radio & TV i ronneby sidorna 32-35 NÄSTA NUMMER: Reportage Brodit Intervju H-E Schultz Utveckling i Kronberg konsumentelektronik 12 dags att förena fackhandeln i sverige Christer Palmgren, kedjechef för AudioVideo, bekräftar att det pågår samtal mellan företrädarna inom fackhandeln. Snabba beslut krävs för framtiden. 16 tema foto&video: filma med kameran Att spela in video med en digitalkamera är idag en vanlig företeelse - såväl för amatörer som proffs - och denna trend verkar hålla i sig. 28 service: en fristående märkesverkstad 2008 startade Samsung Service, en till varumärket fristående verkstad men som samtidigt enbart koncentrerar sig på Samsungprodukter. 32 hyr en segway på euronicsbutiken Att tänka utanför boxen. Så ser ägaren Morgan Anderssons recept ut för att klara framtiden för Kallinge Radio & TV i Ronneby inom Euronicskedjan. 42 philips först med öppen smart tv Philips blir först ut med att lansera öppna Smart TV som bygger på den standard som presenterades på IFA 2011 (mellan Philips, LG, Sharp och Loewe). spel vitvaror 44 spel: e-handel nödvändig för fysisk butik Bristen på nya betalningsmodeller är det som främst försenat nästa generations spelkonsoler. Det säger Stefan Lampinen. 52 tre chefsdesigners om framtiden ElektronikBranschen har intervjuat chefsdesigners för Whirlpool, Bosch och Siemens. Dessutom en designstudent och en designkändis. 68 de dietrich franskt märke för svenskar Peter Ericsson och Kjell Wiberg är anställda vid Brandt Nordic med uppgift att utveckla franska varumärket De Dietrich på den svenska marknaden. 72 Yonana en succé redan vid lanseringen En produkt som redan vid lanseringen är en försäljningssuccé. Det är väl något som de flesta leverantörer drömmer om. Som Yonanas från Princess. arn 82 arn: kundens ansvar under garantitiden Kan säljaren visa att skadan orsakats av kunden övergår ansvaret på kunden. 4 elektronikbranschen 5/2012
Stor TV - mer ljud Grundigs nya Fine Arts 55 kombinerar läcker design med den senaste teknologin och ger dig en helt ny upplevelse av ljud i en LED TV. 55 LED-TV Ny modell med 30% smalare ram i aluminium Gå in på www.grundig.se för mer information och hitta din närmaste återförsäljare. Fine Arts 55 FLE 9170 BP HD Fantastiskt ljud nya SRS TruSound HD teknologi tillsammans med inbyggd subwoofer ger denna TV suverän ljudkvalitet. WEB-TV, 22 internet applikationer t.ex Facebook, Twitter, Flickr, V-Tuner internet radio med ca 15.000 radiostationer och podcasts. Inbyggd mottagare godkänd för Boxer, Canal Digital, Com Hem, Canal Digital Parabol. Rekommenderat pris i butik 16 998,- 3D TV 2 par glasögon medföljer. USB Recording med ett tryck kan du spela in dina favoritprogram direkt på ditt USB minne eller hårddisk. DLNA trådlös kommunikation med PC/ Mac eller andra DNLA enheter. Allt styrs med fjärrkontrollen till TVn Allt kommunicerar med varandra DLNA är förkortning på Digital Living Network Alliance, DLNA tillåter alla produkter märkta med DLNA att kommunicera med varandra via det trådlösa nätverket, även om de kommer från olika tillverkare. Filmer och foton du har lagrat på din DLNA PC kan du visa på din DLNA TV, utan någon extra box eller enhet. www. sterkkommunikasjon.no - foto: istock
ledare Stockholm 15 juni 2012 5/2012 www.elektronikbranschen.se Branschtidning för fackhandeln inom Radio, TV, Foto, IT, Telekom, Hushållsapparater, Belysning och Service. ElektronikBranschen är en sammanslagning av tidningarna Rateko samt El&Vitt. Chefredaktör & ansvarig utgivare Jan Bjerkesjö tel: 08-508 938 56 / 0708-24 11 52 jan@elektronikbranschen.se Teknisk redaktör Ola Larsson tel: 08-508 938 58 / 0709-30 95 05 ola@elektronikbranschen.se Medverkande Göte Andersson (Mobiltelefoni) Thomas Karlsson (Ledare) Allan Larsson (ARN) Mats Lundgren (Spel) Anders Lundmark (ARN) Annonser Rasmus Thomsen tel: 08-551 785 80 / 0708-55 15 13 rasmus@adviser.se Prenumeration Kristina Wirbing kristina@elektronikbranschen.se Helårsprenumeration 200kr ink moms Verkställande direktör Klas Elm tel: 08-508 938 18 elm@elektronikbranschen.se VD-assistent Kristina Wirbing tel: 08-508 938 51 kristina@elektronikbranschen.se ElektronikBranschen Box 22307, 104 22 Stockholm (Klara Norra Kyrkogata 31, 1 tr) tel: 08-508 938 56 / fax: 08-508 938 01 Tryckeri PrintOne, Box 379, 301 09 Halmstad tel: 035-16 67 80 info@printone.se / www.printone.se Tidningen och tryckeriet är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Utgivning 2012: 31/8, 28/9, 19/10, 16/11 och 14/12. Tidningen ansvarar ej för icke beställt material. Citera oss gärna, men ange alltid källan. Eftertryck kan medges efter överenskommelse med redaktionen. Bredda basen Thomas Karlsson Styrelseordförande ElektronikBranschen info@elektronikbranschen.se Thomas Karlsson heter jag, för er som eventuellt inte vet vem det är kan smeknamnet TK kanske hjälpa. Om inte det hjälper kan jag berätta att jag började jobba i hemelektronikbranschen i slutet av 1980 talet, då på Hitachi. Har prövat på att vara återförsäljare på City Stormarknad innan det blev Power och senare Expert Stormarknad. Gjorde även ett kort försök att bli IT-miljonär i slutet av 1990 talet, var med att starta marksänd digital-tv med Boxer, marknadsfört Euronics samt sålt konsulttjänster med inriktning på konsumentelektronik på Sale Nordic. Sedan december 2005 jobbar jag på Samsung Electronics. Jag har varit aktiv i Elektronikbranschen sedan många år och i höstas valdes jag att efterträda Bengt Aronsson som ordförande i föreningen. Marknaden för hemelektronik är stor och bred. Produktutbudet är imponerande. Lägg därtill alla tjänster som också kan sägas tillhöra branschen så blir marknaden gigantisk. Vi har varit duktiga på att samla oss i branschföreningen. Vi har tagit historiska steg genom att integrera och slå samman de två affärsleden i en och samma branschförening i och med bildandet av Elektronikbranschen. Nu är det dags att påbörja nästa steg. Även om vi samlar många produktgrupper är det fortfarande många vi saknar. En enkel tankeövning är att du tänker dig en valfri hemelektronikbutik. Tänk igenom vilka produkter du ser när du tittar dig omkring. Långt ifrån alla produkter är representerade i vår förening. Och vi skulle tveklöst få en starkare röst om vi representerade fler delar av branschen och vi skulle kunna få ett betydligt starkare samarbete och fler frågor lösta om vi hade fler och mer olika medlemmar. I konsumentens ögon, vad är det för större skillnad på en liten tablet och en stor mobil? Skärmstorleken? Funktionaliteten? De säljs i samma butik! Och i konsumentens ögon hur långt är det från en stor surfplatta till en ultratunn notebook? Knappast vikten, och de säljs i samma kanal. Och vad är en förutsättning för de flesta produkterna om inte att operatörernas tjänster är tillgängliga? Jag är övertygad om att vi alla vinner på att samla medlemmar från branschen i dess vidaste bemärkelse. Det finns mycket en branschförening inte ska göra. Men kring alla de uppgifter som kräver en samlande kraft på en marknad, tjänar samtliga på ett så spritt deltagande som möjligt. Min vision är att vi på sikt kan ha ett nära samarbete med mobilföretag, operatörer och rena pc-tillverkare. Samt varför inte dela mer än bara en branschtidning med vitvarubranschen? n 6 elektronikbranschen 5/2012
INGET MER BRÅK OM FJÄRRKONTROLLEN! MED BOXER HELA HUSET KAN MAN SE PÅ TV I FLERA RUM SAMTIDIGT UPP TILL 3 EXTRAKORT FÖR ENDAST 120ª/MÅN HELA HUSET Boxer Hela Huset är ett nytt bra erbjudande från Boxer, som också ger stora fördelar för dig som åter försäljare i fråga om mer försäljning av såväl abonnemang som TV-apparater. Med Boxer Hela Huset får kunden upp till 3 extrakort med samma kanaler som på baskortet, så att alla i familjen kan se sina olika favoritprogram i vilket rum de vill. Och det kostar bara 120 kr/mån för alla extrakort tillsammans! De två första extrakorten säljs av er i butik, medan det tredje kortet har en aktiveringsavgift på 295 kr och beställs av kunden på boxer.se Boxer Hela Huset ger den som är Boxerkund tre extrakort för endast 120 kr/mån inkl. kortavgift. Extrakorten innehåller samma kanaler som kundens baskort, vilket gör att det går att se favoritkanalerna på hela fyra TV-apparater. Boxer Hela Huset kan köpas till baskorten Boxer Flex8, Boxer Mix och Boxer Max. För det tredje kortet i Boxer Hela Huset tillkommer en aktiveringsavgift om 295 kr.
nyheter Fler nyheter hittar du på www.elektronikbranschen.se redaktör / jan bjerkesjö Ny distributör för Ricohs kameror Fr.o.m. 1:a juni övertar Focus Nordic AB distributionen för Ricohs kameror i Norden. Det är en direkt följd av Ricohs globala omorganisering där kameraförsäljning och distribution frigörs från avdelningen Personal Multimedia Product Company. Genom att välja Focus Nordic som distributör i de nordiska länderna når man effektivt ut till alla stora kunder inom foto. Kameror har alltid varit en viktig produktgrupp för oss, och eftersom Ricoh också äger Pentax som vi redan säljer, uppnår vi också en del samordningsvinster. Ricoh köpte Pentax fotodel 1:a oktober 2011 och vi räknar med att se frukterna att deras satsning ganska snart, säger Thomas Wernbo, VD hos Focus Nordic. Ricoh grundades 1936 och har sedan dess vuxit till att bli ett av världens största företag med ca: 109,000 anställda. På kamerasidan utmärker man sig bl.a. med sitt unika modulsystem där både objektiv och sensor byts. Ett system som ger en rad fördelar. Samt i kategorin megazoomar där Ricoh precis lanserat nya CX6 som efterföljare till succémodellen CX5. n Försäljningsvolymen för detaljhandeln ökade med 0,8 procent i april jämfört med samma månad förra året. Dagligvaruhandeln var oförändrad och sällanköpsvaruhandeln ökade med 1,5 procent. Elektronikhandeln, mätt i löpande priser, ökade med 7,1 procent, och mätt i fasta priser var årets april 21,5 procent bättre än fjolårets. n Vi hoppas på OS och fotbolls-em Hemelektronikhandeln tappade försäljning ifjol och har under årets första fyra månader bara ökat med 0,5 procent. Nu står hoppet till att fotbolls-em och sommar-os ska lyfta försäljningen. - Det betyder nog ganska mycket tror jag. Intresset för att se live-tv ökar, och då funderar man nog hur man tar del av det på bästa sätt, säger Klas Elm, vd för branschföreningen Elektronikbranschen, om de stundande evenemangen. Ifjol föll Onoffkedjan som en konsekvens av det tuffa priskriget som pågår inom branschen. Enligt HUI Research kan ytterligare utslagning vara att vänta. - Det är en oerhörd prispress på produkterna, som bara tycks tillta. Det krävs nog, kanske inte någon mer konkurs, men att butiker stängs för att man ska nå någon form av balans, säger Jonas Arnberg, analytiker på HUI Research (tidigare Handelns utredningsinstitut). n Surfplattor snart förstavalet för mobilt surfande Webbtrafiken som kommer från surfplattor växer 10 gånger snabbare än den från smarta mobiltelefoner, enligt en ny global undersökning från Adobe. Surfplattor kommer redan under nästa år att svara för mer webbtrafik än smarta mobiler, enligt undersökningen Adobe Digital Index som bygger på hela 23 miljarder webbesök. Redan under 2013 kommer surfplattor som ipad att gå om mobiltelefoner som redskap för att surfa på nätet, visar en ny undersökning från Adobe, som bland annat står bakom publiceringsverktyget CQ för hantering av innehåll på webben. Undersökningen visar också att webbtrafiken från surfplattor under de senaste två åren har vuxit 10 gånger snabbare än trafiken som genereras av mobiltelefoner. Förklaringen är att användare med surfplattor i genomsnitt besöker fler webbplatser varje gång de använder sina enheter jämfört med mobilanvändarna. Under 2014 kommer 10 procent av världens samlade webbtrafik att genereras av surfplattor. Detta återspeglas ännu inte i hur företag och myndigheter närmar sig sin publik via mobila kanaler. Många har utvecklat egna appar men dessa har oftast bara skapats för smarta mobiler utan hänsyn till surfplattornas större format. Adobes undersökning gör det troligt att många företag ännu inte har anpassat sina mobila strategier till surfplattor utan främst fokuserat på smartphone-appar för iphone och Android. Surfplattor är på väg att gå om smartphones som förstahandsvalet för mobilt surfande, och det betyder att företag har all anledning att erbjuda webbupplevelser som är bättre anpassade till plattornas större skärmar, säger Bernard Shafeie, Solution Manager på Adobe Systems Nordic. Även om mobilappar ofta är en naturlig och uppskattad kanal för att kommunicera med sina kunder är det enligt Bernard Shafeie ofta mer värdefullt att optimera webbplatsen för mobila enheter istället för att utveckla nya appar. Vår studie visar att konsumenter finner det nästan lika bekvämt att besöka en webbplats från en surfplatta när de är ute och rör på sig som det är från datorn i hemmet. Företag bör därför överväga hur de i framtiden kan möta kundernas förväntningar på mobila webbsajter, säger Bernard Shafeie. En tidigare undersökning från Adobe (Digital Index 2011) visade att besökare på e-handelssajter som använder surfplattor gör större inköp än de som använder en vanlig dator eller mobiltelefon. n 8 elektronikbranschen 5/2012
redaktör / jan bjerkesjö Fler nyheter hittar du på www.elektronikbranschen.se nyheter Elgiganten invigde sin 13:e Megastore Den 4 juni var det stor invigning av Elgiganten Megastore i Norrköping. Det blir den första av totalt fyra varuhusinvigningar för Elgiganten under 2012. Nu ökar vi etableringstakten och utvecklar verksamheten i städer där vi ser potential, säger Niclas Eriksson, VD på Elgiganten. Utmärkande för Elgigantens Megastore-koncept är fler produktspecialister, större butiksytor, ett bredare sortiment och produktutställningar som möjliggör för kunden att testa produkterna innan köp. Här hittar vi även Elgigantens snabbast växande affärsområden: Epoq-kök och Företagsförsäljning (Business to Business). Ingen lansering i Norge Media Markt kommer inte att gå in på den norska marknaden. Beslutet fattades av den tyska koncernledningen och svenska huvudkontoret informerades 1 juni. Trist för oss som jobbat hårt med detta, säger vd Mikael Hagman till norska medier. Ifjol gick Media Markt ut med informationen om att man planerades öppna 20 varuhus i Norge, efter att ha förberett etableringen under ett par år. Bland annat i tidningen ElektronikBranschen sa vd:n Mikael Hagman att lanseringen skulle inledas 2012 och att man planerade öppna fem varuhus per år. Enligt norska Dagens Naeringsliv har tyska huvudkontoret nu beslutat att lägga lanseringen i Norge på is. Det är naturligttvis trist för oss som jobbat hårt med planeringen för Norgelanseringen att den läggs på is. Men jag vill understryka att konkurrenssituationen Jag är oerhört stolt över att äntligen kunna presentera Norrköpings modernaste elektronikvaruhus för våra kunder, säger Klas Eriksson, Varuhuschef i Norrköping. Mitt mål är att kunderna ska uppleva en radikal skillnad, både i varuhusets fysiska utformning men framför allt i upplevd service. Allt vi gjort inför invigningen har vi gjort med kundens bästa för ögonen. Fakta Elgiganten Megastore, Norrköping: 4 800 kvm totalyta 300 kvm köksavdelning varit känd från första dagen och inte ligger till grund för beslutet. Det är helt och hållet faktorer utanför Norden som spelat in, säger Mikael Hagman till tidningen. Enligt den norska tidningen kommer lanseringen istället koncentreras på andra med Epoq-kök och smarta kökslösningar Businesscenter med specialister på företagsförsäljning (B2B) Entertainment center med 300 kvm spel, film och nöje HiFi-studio Beautycenter utställning med produkter för person- och skönhetsvård Supportcenter med service och support inom data och tele 10 Produktspecialister Efter sommaren invigs Megastore i Linköping. n tillväxtmarknader som Kina, Turkiet och Ryssland. Beslutet beror främst på att man vill koncentrera sig på andra tillväxtmarknader som Kina, Turkiet och Ryssland. Någon etablering i Norge är inte aktuell inom närmaste femårsperioden. n Satsar på gränshandel 7 juni invigdes Experts nya butik i Charlottenbergs Shoppingcenter i västra Värmland. Butiken är en fullsortimentsbutik på 700 kvadratmeter och är det senaste tillskottet i Expertkedjan. Butiken har byggts i det nya och för kunden mer lättnavigerade butikskonceptet kallat Format 12. Hittills har Expert investerat i det nya butikskonceptet i 45 butiker från Malmö till Gällivare. Det har tagits emot mycket positivt av kunderna. Det kommer också rullas ut i Expertbutiker i Norge och i Danmark. Charlottenbergs Shoppingcenter ligger i Eda kommun längs riksväg 61 mellan Karlstad och Kongsvinger i Norge inte alls långt ifrån den norska gränsen. n SIBA slutar med REAbegreppet Undersökningar och åsikter från konsumenter visar att dagens hemelektronikkund föredrar att kunna handla elektronik till superlåga priser året om. Därför har SIBA beslutat att sluta med rea. Vi har lyssnat av marknaden och på våra kunder vilket lett till att vi nu alltid kommer att ha superlåga priser istället för att ha rea några gånger per år, säger Fabian Bengtsson, VD SIBA. På SIBA har man märkt att kunderna inte efterfrågar rean lika mycket som tidigare. De ställer större krav än så på hemelektronikbutikerna. En undersökning gjord i en oberoende konsumentpanel* visar att 76 procent av de tillfrågade får ökat förtroende för hemelektronikkedjor om de har låga priser året om. Dessutom föredrar 63 procent att priserna på teknik håller samma låga nivå hela året. Julrean och sommarrean har varit tradition för oss, säger Fabian Bengtsson. Men nu är det dags att tänka nytt. När vi fick respons från våra kunder om att reafenomenet inte var lika uppskattat längre insåg vi att vi måste göra något åt det. Elektronikkunderna vill helst handla teknik till riktigt låga priser när de har behov av det, inte vid tillfällen som är på förhand bestämda. SIBA slutar även med begreppet internetpris och butikspris. Priserna kommer att vara samma oavsett inköpskanal. Vi kommer att ha samma låga pris oavsett var man väljer att handla, säger Fabian Bengtsson. I dag förutsätter våra kunder att priserna är desamma vare sig de köper sina produkter på nätet eller i butik. Det har vi tagit till oss av och erbjuder därför samma pris. n elektronikbranschen 5/2012 9
nyheter Fler nyheter hittar du på www.elektronikbranschen.se redaktör / jan bjerkesjö Hushållen något mer positiva Hushållsbarometerns hushållsindex har på ett år stigit från 48,8 till 50,9. Ett index över 50 innebär att fler tycker att den egna ekonomin har blivit bättre än sämre. De flesta grupper har höjt sitt index oavsett hushållstyp, geografisk hemvist eller inkomst, samtidigt som 16 procent av hushållen uppger att de har problem att få pengarna att räcka. Det är lika många som för ett år sedan, men färre har problem varje månad. Ensamstående föräldrar och ensamstående pensionärer har svårast att få ekonomin att gå ihop. Vad gäller framtiden ser 30-49 åringarna mest ljust på den medan unga vuxna blivit mindre optimistiska. n Ok med gratis telefon i reklam Mobiloperatörer får fortsätta marknadsföra telefoner som gratis. Det står klart efter att KO förlorat i Marknadsdomstolen. Bakgrunden till målet är en granskning av bolagens abonnemang och priskonstruktioner där Konsumentombudsmannen, KO, kom fram till att erbjudandena där telefonen är gratis generellt sett är de dyraste för konsumenten. Den totala kostnaden för konsumenten ökar när telefonen är gratis. Månadsavgifterna är högre när telefonen är värd mer. MD konstaterar att konsumentens kostnader i de aktuella fallen får anses knutna till abonnemangen och att man därför inte betalar något extra för mobiltelefonen. Istället anses det som en tilläggsvara till abonnemanget. MD anser därför att det inte kan anses som otillbörligt att bolagen marknadsför sina telefoner som gratis. n E-handlar varor för nära 100 miljarder De nordiska konsumenterna handlade varor till ett värde motsvarande 95 miljarder kronor under 2011. Danmark har de flitigaste e-konsumenterna, medan Norge räknat per individ spenderar mest pengar på nätet. Svenska e-handelsföretag är de som lockar flest e-handelskunder från de övriga nordiska länderna. Det fram går av en ny undersökning från Posten om den nordiska e-handelsmarknaden. För fjärde året i rad har Posten genomfört en undersökning om nordbornas attityder och vanor kring att handla varor på distans och sammanställt det i rapporten E-handeln i Norden 2012. Av rapporten framgår att åtta av tio nordbor e-handlade någon gång under fjolåret och att de spenderade i genomsnitt totalt 6.088 kronor vardera. Svenskarna handlade varor på nätet för 31 miljarder kronor 2011, norrmännen för 25 miljarder, danskarna för 21 miljarder och finländarna för 17 miljarder. Det stora utbudet på nätet, väl fungerande utlämningsställen och snabba leveranser gör att allt fler väljer att köpa sina varor på nätet allt oftare. I takt med att erfarenheten av näthandel ökat har konsumenterna också blivit mer trygga. Det gör också att allt fler nordbor väljer att gå utanför det egna landets gränser för att få tillgång till ett ännu större utbud och lägre priser, säger Arne Andersson, e-handelsexpert på Posten. Nästan varannan nordbo förväntar sig att varorna som beställs från inhemska webbutiker levereras inom max tre dagar. I Danmark är förväntningar på snabba leveranser högst. 65 procent av de danska e-handelskonsumenterna förväntar sig leverans inom tre dagar. Motsvarande andel i Sverige är 48 procent. Konsumenterna ställer allt högre krav på snabba leveranser. Det har tidigare främst handlat om när man beställer från inhemska e-handelsföretag. Men vi märker nu att konsumenterna förväntar sig att det ska gå snabbt även vid handel från utländska sajter. Smart TV växer snabbare än väntat i Norden Antalet Smart TV ökar snabbare än väntat i Norden. Kraftfullare processorer, uppdaterade play-tv-tjänster och fler intressanta TV-appar är orsaken. 2013 väntas var fjärde svenskt hushåll ha en uppkopplad TV. Antalet Smart TV ökar snabbare än väntat i Norden. Kraftfullare processorer, uppdaterade play-tv-tjänster och fler intressanta TV-appar är orsaken. 2013 väntas var fjärde svenskt hushåll ha en uppkopplad TV. I januari trodde våra prognosmakare i Sverige på 300 000 sålda Smart TV under 2012. Nu i maj tror man från Elektronikbranschen att det kommer att säljas mer än 500 000 Smart TV. En uppjustering på 70 procent på den svenska marknaden. Vi går från att vara TV-tittare till TV-användare och samma utveckling ser vi för Philips övriga Norden, säger Joakim Örnstig på Philips TV. Enligt prognos från analysföretaget Mediavision kommer över 1 miljon hushåll, Fyra av tio nordbor e- handlade någon gång från utlandet under 2011. Det handlar framförallt om handel från Storbritannien, USA och Tyskland. Sverige är det enda landet i Norden som i någon verklig omfattning lockar e-handelskunder från övriga nordiska länderna. n var fjärde svenskt hushåll, att koppla upp TV:n 2013. I den prognosen innefattas även avancerade spelkonsoller. Även för Philips del handlar det om att uppgradera prognoserna, i synnerhet när det handlar om företagets mer högprofilerade produkter. På torsdagen presenterades Philips nya generation Smart TV, anpassad för TV-användaren, med processorkraft motsvarande en hemdator. Vi lanserar en hel serie med Smart TV under våren och sommaren och vi tror att vår 7000-serie kommer att vara den mest efterfrågade Smart TV:n då den har många nyheter till ett bra pris, som integrerad Wi-Fi, Wi-Fi smart screen där du kan koppla upp din läsplatta oavsett märke och inbyggd Skype. n 10 elektronikbranschen 5/2012
redaktör / jan bjerkesjö Sommarspelen visas på HD-kanalerna: Fler nyheter hittar du på www.elektronikbranschen.se nyheter Se de Olympiska Sommarspelen i HD! Med Canal Digital kan svenska folket se varenda sekund av de Olympiska Sommarspelen i HD. Och tack vare vår egen satellit, kan de göra det med marknadens bästa ljud och bild. Spelen pågår 27 juli 12 augusti. De som tecknar abonnemang just nu får dessutom prova hela vårt Familjepaket i tre månader för 0 kr! Egen satellit ger bäst ljud & bild elektronikbranschen 5/2012 11
kedjorna Christer Palmgren, kedjechef AudioVideo: Det är dags för fackhandeln i Sverige att förenas Jag är helt säker på att det finns plats för fackhandeln i framtiden eftersom vi ska vara bäst på att leverera lösningar närmare kunden än vad multiplarna är. Det säger Christer Palmgren, kedjechef för AudioVideo, som samtidigt avslöjar att det pågår samtal mellan företrädarna för fackhandeln i Sverige om ett tätare samarbete. Men tiden är en kritisk punkt, Christer säger att så många som upp emot 20 procent av fackhandelsbutikerna kan vara borta inom 18 månader om ingenting görs. Text och foto: Jan Bjerkesjö Vi träffar Christer Palmgren i en paus under Electra Gruppens Contact-dagar i början på maj på Skandic Infra City för ett öppenhjärtligt samtal om den svenska fackhandelns framtid. Christer Palmgren tycker det är hög tid att sluta leka hemlighetsfull mellan fackhandelskedjorna. Det är först när man går samman som man får styrkan att ta upp kampen med multiplarna. Jag tyckte det var skönt att läsa ElektronikBranschens reportage om Kallbergs i Stenungsund (intervju med Magnus Kallberg i EB nr 1 2012) där han öppet deklarerade att det är dags att hela fackhandeln går tillsammans nu. Att vi måste göra det för att överleva. Hur samarbetet kommer att se ut är inte klart än. Men om vi alla sänker garden och fokuserar på hur vi ska kunna hjälpas åt för att bli starka tillsammans, så tror jag att vi får bättre förutsättningar för en framtida fackhandel. Nyckeln ligger i hur vi förenar lokalt entreprenörskap med central styrka när det gäller IT, logistik och inköp bland annat. Närheten till kunderna Fackhandelns styrka ligger i närheten till kunderna. Men budskapet måste nå fram, konsumenterna måste också uppfatta den positioneringen. Onoffs helpkoncept var ju briljant, problemet var att marknaden inte uppfattade kedjan för den servicen utan sågs som en prispressare. Jag tror inte heller att det blir lätt för Expert att vända tillbaka från en väg som prispressare till något annat. Marknaden kan vara väldigt trög i att uppfatta förändringen. Det är samma sak för oss i AudioVideo. Säger vi att vi har hög servicenivå måste vi ha trovärdighet i det. Nu har vi genom en undersökning i Market fått bevis på att vi även kan leverera och det är den lägstanivån jag vill ha i alla våra butiker. Det försöker vi också ena Electra Gruppen om. Vi jobbar närmare kunden än multiplarna, precis som hela fackhandeln gör. Så låt oss då bli bäst på det tillsammans! Skulle man rent av kunna vända på det hela och säga att hela fackhandelns framtid ligger i att ta tillvara på just den styrkan för att övervinna kriget? Det är en svag affärsidé att inte ha en tydlig positionering. Historiskt sett kanske man för kunde ha en butik därför att ingen annan hade det. Det räckte som existensberättigande då, genom att man sålda varor som ingen annan gjorde. Med dagens överetablering i förhållande till handeln som råder just nu räcker det inte för att erhålla ett existensberättigande. Idag måste du tillföra något som ingen annan gör och det är där som jag tror det finns en framtid för fackhandeln. Nu är det upp till bevis både för oss som jobbar med fackhandelsbutiker att leva upp till behovet som finns på marknaden för vårt sätt att arbete, för vår positionering. Vår unika position. Utslagningen har börjat Men tiden är knapp. Utslagningen av fackhandelsbutiker har redan börjat. Jag är helt säker på att kanske upp till 20 procent av butikerna är borta inom 18 månader. Det är så marknadsreglerna är. Det kan låta hårt, men man får vad man förtjänar och så får man lära sig av det och täta skotten. Christer Palmgren är övertygad om att det går att ena fackhandeln. Ja, det tror jag och jag tror även att det är ett måste att det sker inom rimlig tid. Jag känner att just tiden är en framgångsfaktor, sätter vi inte det här så gör någon annan det. Vi riskerar att se nya aktörer hoppa fram som vill komma åt fackhandeln utan att tillföra någon konceptuellt annat än ett varuflöde. Det skulle vara förödande för fackhandeln som behöver ena sig. Det är därför vi måste ena oss för att kunna skapa en sådan volym, att ha ett marknadsmässigt erbjuda på produkter och dessutom ha råd att koordinera marknadspositionen. På vitvarusidan har Elon, Elkedjan, Elspar, Svenska Hemexperten och Hemmabutikerna samlats under EEL. Är det en modell även för brun fackhandel eller är det något helt annat ni vill? Jag tror att ett brunt EEL är fullt möjligt, men jag ser också andra möjligheter. Antagligen kommer det här samarbetet att ske i etapper, jag tror det är svårt att hitta fram till en universallösning på en gång. Som ett första steg ser jag att EEL köper vårt system Smart, här hittar vi synergieffekter. Vad mer vi kan hitta genom att sitta ned och prata med varandra får framtiden utvisa. Jag tror att vi kommer att hitta rätt många synergier och när vi väl har satt dem i sjön, vilket vi bör göra så fort som möjligt, visar vi framför allt branschen att vi tar 12 elektronikbranschen 5/2012
kedjorna Christer Palmgren är kedjechef för AudioVideo, som ingår i Electra Gruppen. Han vill nu att hela fackhandeln enas för att klara konkurrensen med multiplarna. Och det är bråttom. fighten tillsammans. Då blir det lättare att ta nästa steg. Det som kanske idag kan tyckas vara helt orimligt kanske blir rimligt när samarbetet väl är inlett. Jag är inte främmande för att vi kan få se logotyper försvinna eller enas. Men det kan också finnas en poäng i att det finns flera logotyper för att vi ska kunna dubbeletableras på vissa orter. På andra orter kan det handla om samgående om volymen inte räcker för båda. Det viktiga är att vi gör det tillsammans, sedan vilken fackhandelsskylt vi väljer att ha ovanför dörren är egentligen ganska ointressant. Hitta de lokala affärerna Det viktigaste är att hitta affärerna lokalt, enligt Christer Palmgren. Det kan innebära att en butik fokuserar på traditionell hemelektronik, en annan fokuserar på IT eller foto. Helt klart är att vi måste ta den här kampen lokalt, vi behöver lokalt entreprenörskap för att lyckas, för att övervintra det här stålbadet vi nu går igenom, men samtidigt behöver vi också en central effektivitet för att lyckas. Där någonstans har man framgångsmodellen. Vad tror du kan sätta käppar i hjulet? Det värsta är gamla normer och prestige. Hade vi sagt det här för tre år sedan hade alla vetat att det var prestige som satte hindret, men ingen hade erkänt det. Nu på bara några år tycker jag att man har börjat släppa på prestigen och insett att det finns business genom att jobba tillsammans. Vi har inte råd med prestige, vi har inte råd att inte skapa synergier mellan olika falanger inom fackhandeln. Christer Palmgren säger att det nu förs samtal mellan fackhandelskedjorna. Öppningen ligger i att det kommit nya kedjeföreträdare utan gamla låsningar. Så är det ju och det vet alla om. Gamla låsningar är borta och så har det absolut största hindret för gemensamt arbete försvunnit. Men om man ser krasst på verkligheten räcker det med att fackhandeln på den bruna sidan enas? Måste ni inte förena er med den vita fackhandeln samtidigt? I och med att vi jobbar lokalt inom fackhandeln är svaret på frågan egentligen lokal. Det är bara lokalt man kan svara på det. På vissa orter krävs det att man har både brunt och vitt för att överleva. Det vi gör nu är att vi säger att vi inte kan ta fighten på riksplanet, men att vi ska använda våra logotyper för att ta den lokalt. Det innebär inte att vi inte ska synas på riksnivå, men vi måste se till att utformningen av logotypen utformas lokalt för den lokala marknaden. Det är så vi ska övervintra stålbadet. Vi måste inse att det är lokalt som vi är bäst, det innebär en sak i Lycksele och en annan i Ystad både när det gäller sortimentmixen och prisbilden. Det vi är bäst på är den minsta gemensamma nämnaren inom fackhandeln. Vi ska undvika använda floskler som service och kunskap. Det handlar om att med utgångspunkt i kundens behov skapa den kompletta lösningen. Den lösningen kommer aldrig att vara att köpa enskilda produkter på lågprismarknad. Christer Palmgren tror att fackhandelns marknadsandel idag ligger vid 15 procent. Det är kunder som upptäckt vad fackhandeln står för och som vänder sig dit för att över tid få det allra bästa alternativet. Visst kan vi ge samma pris för en tv som Elgiganten, det är inget problem eftersom vi säljer helhetslösningar. Vi sänker priset men eftersom kunden behöver mer så ställer det krav på oss att i ruta två stå för den kompetensen och det produkt- elektronikbranschen 5/2012 13
kedjorna sortiment som gör att vi kan kommunicera med kunden och erbjuda den bästa lösningen. Även om lågprisjägarna idag kan stå för kanske 85 procent av marknaden är Christer Palmgren övertygad om att 15 procent av dem kan gå till fackhandeln. Det är 15 procent av konsumenterna som gått till stormarknaderna och där gått fel. Man går fel eftersom man matats med massiv marknadsföring som gör att man tror att till skillnad från allt annat i livet så är det sämsta och det billigaste just i det här fallet det bästa. Om vi kan få möjligheten att visa de här 15 procenten hur bra det kan fungera om man vänder sig till oss så har vi en potentiell marknad som räcker för de fackhandelsbutiker som insett att man måste leverera mer än att bara finnas på en marknad. Fackhandelns stora utmaning Det är just där som fackhandelns stora utmaning ligger. Lyckas man fånga upp dessa konsumenter och skapa lösningar för just deras behov, finns framtiden. Det kan betyda att det ena gången kommer in en familj som vill köpa en billig 19-tummare till sommarstuga. Förstår vi inte det utan översäljer där har vi gjort en dålig affär tycker jag. För att få trovärdighet måste vi alltid utgå från kundens behov, på det sättet kan vi lyckas få den lojalitet från kunden som annars inte finns i vår bransch idag. Och visst kan det vara storstadsbor som blir de lojala kunderna till fackhandeln. Christer Palmgren tar AudioVideos butik på Östermalm i Stockholm som exempel på det. För oss ligger inte den butiken i Stockholm, utan på Östermalm. Där är man kung eftersom vi analyserat behovet i just det upptagningsområdet och bearbetat den marknaden med den typ av marknadsföring man vill ha när det gäller typer av produkter och servicenivå. Där handlar det inte om vad en TV kostar, utan man vill ha hjälp att få den hemlevererad och att den fungerar tillsammans med kundens iphone. Svårare än så är det egentligen inte. Men skulle vi välja att bygga ett varuhus på Östermalm för att även nå Södermalm, istället för att kopiera konceptet dit, tror jag vi skulle hamna ute på djupt vatten. På Contactdagarna visade exempelvis Sharp upp sin nya 80-tummare. Dessutom blir de nya apparaterna mer komplexa tack vare Smart TV och Internet-TV. Är den här utvecklingen fackhandels stora chans att ta tillbaka initiativet? Det var inte många år sedan vi satt att TV kommer att vara en dum platt skärm. Det som hände var att den blev det smartaste vi har i hemmet. Idag finns det så många alternativ, så många lösningar, att jag inte ens är säker på att vi själva hänger med. Kunderna hänger definitivt inte med i svängarna annat än att man förstår att man kan få ett hem med lättanvända och roliga prylar. Det är inte säkert att kunden vet vad man är ute efter, men lyckas vi få in dem i våra butiker kan vi förklara alla alternativ som finns. Det här är vår chans om vi lyckas ta hand om den kunden och den affärsmöjligheten som uppstått. Lyckas vi kommer vi få mer trovärdighet när det gäller kunskap och service och, som jag tidigare sagt, det handlar om att tillhandahålla en helhetslösning utifrån kundens eget behov. Däri ligger vår chans. Samtidigt slåss ni med stora aktörer som har x antal miljoner att lägga på TV-reklam. Hur ska ni lyckas tränga igenom det bruset? Genom att jobba lokalt. Vill någon butik jobba med indragare under inköpspris så gör det då. Men vi kan aldrig slå de stora drakarna på fingrarna genom att ha det som affärsidé. Indragaren kan vara chansen att sälja helhetslösningar. Vi kanske måste inse också att vi måste vara så ärliga att tala om för kunden att vi inte valt att lägga fokus på att sälja en typ av produkter till lågpris utan ställer högre krav på funktionalitet och kvalitet. Från central nivå måste ledningarna uppmuntra alla fackhandlare till minsta gemensamma nämnare, nämligen att skapa långsiktiga relationer till kunderna. Idag är kanske inte försäljningen av TV-apparater det som ger de bästa marginalerna. Finns det en risk i att fackhandeln stirrar sig blint på just TV istället för försäljning av smartphones och surfplattor? Det som driver försäljningen idag är definitivt smartphones och surfplattor. En av våra utmaningar ligger i att vi har en längre historik än multiplarna med att alltid ha sålt TV och ljud. Idag måste vi ha kompetens inom både traditionell CE, liksom IT och telekom. Inte minst med tanke på att alla dessa saker byggs samman i produkter. Vi måste jobba med alla de här områdena. Kan det finnas ett historiskt dilemma när butiken har hetat Anderssons Radio och TV i alla år? Går verkligen kunderna dit för att köpa en smartphone? Nej, där har vi en utmaning. En sådan här butik har antagligen alltid uppfattats som en traditionell TV-butik som inte kan leverera helheten. Där måste vi antingen jobba in det eller helt enkelt taktiskt byta affärsplan, byta skyltar eller rent av byta affärsläget. Lever man i tron att det här har funkat i 60 år så funkar det säkert i 60 år till så är det en farlig inställning. En butik med gammal historik kan ha överlevt sig själv, då är det bättre att man flyttar med kunskapen och entreprenörskapet till en ny adress, med nya skyltar. Med pengar köper vi tid Fackhandeln är så olikformig, det är multiplarna som står för likformigheten. De jobbar med stora volymer och massproducerade varor. Vi måste hitta det som gör oss unika, att ha produkter för de som inte vill ha samma som alla andra. Min grundtro är att vi alla får det bättre, mer pengar men mindre tid. Kan vi ta affärsidén att byta pengar mot tid, lägga till affärsläge och utgå från kundens behov, så tror jag vi har en affärsmodell som fungerar för alla inom fackhandeln. Hur viktigt är det då vilken skylt som sitter på butiken i de samtal du säger ni just nu för? Det är olika. Vi har butiker som gått in stenhårt för att jobba in AudioVideo under många år på sin lokala marknad, där är det naturligtvis inte bra att ta ned den skylten. Hur det ser ut på nästa ort är en annan fråga. Kan vi använda fackhandelns olika logotyper fritt, men som lokala varumärken, så blir det inget problem. Så att skapa Sveriges förenade fackhandlare är ingen väg framåt? Jag tror att om vi samlar ihop all fackhandel och kallar den hagen för det eller något annat, så tror jag att vi har mycket att vinna där. 14 elektronikbranschen 5/2012
kedjorna Samsung, Sony, Philips och Sharp - fyra bland många leverantörer som fanns på plats när Electra Gruppen anordnade sina traditionella Contactdagar när handlarna inom gruppen möter leverantörer och operatörer. Är du optimistisk i hur snabbt i så fall det kan genomföras? Absolut! Den största rädslan jag har är att vi är för långsamma, att vi hinner tyna bort innan vi kommer åt de här 15 procenten av kunderna som gått fel. En toppstyrd centralt likformig kedja har fördelen i att snabbt kunna fatta beslut och gå från beslut till handling och actions i alla butiker. Fackhandelns akilleshäl är att det är en bekväm affärsmodell med existensberättigande, men oro att tiden som vi måste ha för att hantera frågorna inte räcker till. Är det en oro du delar med konkurrenterna/kollegorna? Ja, vi har en gemensam syn på nuläget. Löser problemen snabbt Och det talar i så fall för att ni löser problemet snabbt? Ja, vi håller kontakt mer som kollegor än som konkurrenter nu. Vi har ett gemensamt ansvar, oavsett kedja eller konstellaton, att agera nu och den insikten och utmaningen är prioriterad i allas agendor. Nu gäller det att vi på olika håll tar tag i frågan och hittar ett forum för att driva tankarna och det praktiska arbetet framåt. Du är inte orolig för att den konsensus ni har på ledningsnivå inte alls återspeglas bland era medlemmar? Nej, det är jag inte alls orolig för. Den analysen har vi gjort. Vi jobbar ju också nära våra butiker och därmed även nära konkurrenternas butiker. Vi vet precis lika mycket att våra handlare pratar med konkurrenternas ledningar, som de vet att deras handlare pratar med oss. Vi måste sluta låtsas att så inte sker. Vi måste erkänna problemet och lösa det här nu. De skillnader ni analyserat och förstärkt mellan er som konkurrenter, är det något ni ska ha kvar? Ja, de ska finnas i framtiden också. Vi måste göra det enkelt att klara minsta gemensamma nämnaren och sedan lämna ett stort utrymme för entreprenörskapet. Vi ska vara olika, vi är inte bäst när vi blir likformiga. Men för att skapa rätt förutsättningar för butikerna måste vi enas. De 15 procent som idag går fel är som volym vad vi behöver få till oss. För att lyckas med det måste vi jobba tillsammans. Enad front mot leverantörer Det behöver nödvändigtvis inte betyda att våra 500 butiker ute i landet heter samma sak. Däremot ska vi tillsammans prata med leverantörer och operatörer för att få volym och bättre priser. Vi behöver den effektiviteten lika väl som leverantörer och operatörer behöver den. Och för att hitta synergieffekterna? Ja. Givetvis handlar det om varuflödena, inte bara i volymer utan framför allt i planering och forecast. Ju bättre vi kan bli på att samarbeta med våra leverantörer, desto bättre blir det både för fackhandeln och för leverantören. Vi kan säkert hitta synergier när det gäller IT-lösningar, administrativa tjänster, utbildningar etc. Som det är idag bränner vi pengar i onödan på sådant vi egentligen inte har råd med. Vi vet att vi måste hitta lösningar, men att de blir för dyra för oss eftersom vi har för få butiker, liksom det blir för konkurrenten som också har för få butiker. Tillsammans har vi tillräckligt många. n elektronikbranschen 5/2012 15
foto Nikon D800. Canon EOS 5D Mark III. Filma med kameran Att spela in video med en digitalkamera är idag en vanlig företeelse - såväl för amatörer som proffs - och denna trend verkar hålla i sig. text: ola larsson Idag fotograferar vi med mobiltelefoner, surfplattor, kompaktkameror, systemkameror och kompakta systemkameror och i princip alla produkter inom dessa fem segment kan även spela in video, och det blir allt vanligare att video som spelas in är i Full HD format. Precis som det är stor skillnad mellan produkter i dessa segment vad gäller kvalitet och möjligheter vid fotografering är det det också vid videofilmning. Att filma med sin digitalkamera är en trend inom foto som funnits några år och som verkar hålla i sig. Ett exempel är att när Photokina i höst (18-23 september i Köln) arrangeras för 32 gången i ordningen är ett fokusområde på mässan kallat Shoot Movie, och det handlar om att filma med systemkamera. Ett annat exempel är att Nikon tillsammans med Stockholms filmfestival (mellan 4 juni och 9 augusti) för tredje året i rad anordnar en interaktiv filmtävling kallad Nikon filmfestival och årets tema är I Am In Motion. Nytt för i år är att alla tävlande, oavsett kamerautrustning, kan vinna Juryns pris på 60 000 kr och en Nikon D800 eller Publikens pris, som består av Nikon-produkter till ett värde av 30 000 kr. Mer information på http://filmfestival.nikon.se. Idag kommunicerar fler och fler människor via rörliga bilder, och vi vill visa genom Nikon filmfestival att våra produkter inte bara tar stillbilder med hög kvalitet, utan även lätt och smidigt fångar berättelser och skeenden på film, säger Lasse Pettersson, produktspecialist på Nikon. Försäljning Försäljningen av videokameror har haft en nedåtgående trend i Sverige i ett antal år nu, och av de som säljs är de flesta idag videokameror som spelar in i HD-kvalitet 2010 såldes 64 000 stycken (36 000 HD och 28 000 SD), 2011 såldes 55 000 stycken (44 000 HD och 11 000 SD) och prognosen för 2012 är 50 000 stycken (45 000 HD och 5 000 SD). Även försäljningen av digitalkameror har en sjunkande trend, vad gäller kompaktkameror och systemkameror, men det senast introducerade produktsegmentet kompakta systemkameror (som också kallas spegellösa systemkameror) växer däremot kraftigt. 2010 såldes i Sverige 880 000 kameror (700 000 kompakta, 171 000 system och 9 000 kompakta system), 2011 såldes 800 000 kameror (615 000 kompakta, 160 000 system och 25 000 kompakta system) och prognosen för 2012 är att det kommer säljas 780 000 kameror (575 000 kompakta, 145 000 system och 60 000 kompakta system). Den totala försäljningen av kameror ligger dock fortfarande på en relativt hög nivå, och jämför man med hur det såg ut när digitalkameror var en ganska ny företeelse så såg det år 2000 ut på följande vis: Det såldes sammanlagt 538 000 kameror fördelat mellan 418 000 analoga kompaktkameror (192 000 av dessa var APS-kameror), 83 000 digitala kompaktkameror, 36 000 analoga systemkameror och 978 digitala systemkameror det såldes utöver detta även 12 miljoner (35mm) filmrullar, 2.6 miljoner APS-rullar och en miljon diafilmsrullar. Pixlar Antalet pixlar är ett starkt försäljningsargument, eller åtminstone ett enkelt försäljningsargument - då det alltid är tacksamt att använda sig av siffror och komma till slutsatsen att ju högre nummer desto bättre men den som är något mer insatt känner till att antalet pixlar överlag har väldigt lite med 16 elektronikbranschen 5/2012
foto Sony A77. Canon EOS 650D. bildkvalitet att göra. Sannolikt tar en tio år gammal digital systemkamera med 2 megapixlar betydligt bättre bilder än en ny mobiltelefon med 12 megapixlar. Att jämföra digitalkameror genom att räkna antal megapixlar är ungefär som att jämföra stereoanläggningar genom att kolla antal watt, men samtidigt är det naturligt att det sker eftersom många av oss gärna vill kunna peka på en väl definierad faktor för att kunna avgöra för- och nackdelar att jämföra till exempel optikens kvalitet är betydligt svårare eftersom det inte går att sätta direkta siffror på den. Sensorer En del i en digitalkamera som precis som upplösningen enkelt kan jämföras i siffror är sensorns storlek och den senaste tiden har det riktats en del uppmärksamhet kring detta. En fullstor sensor i en digital systemkamera är precis lika stor som en traditionell 35mm film (36x24mm, alltså 864mm2) och jämfört med sensorn i en vanlig kompaktkamera (som är cirka 6,2x4,6mm, alltså 28mm2) så är den fullstora sensorn 30 gånger större till ytan. Nedan listas ett antal vanligt förekommande sensorstorlekar samt hur många gånger större sensorn är jämfört med en standardsensor (1/2,3 ) i en kompaktkamera: Fullstor sensor 36x24mm (864mm2) 30 APS-C sensor 23,5x15,6mm (367mm2) 13 MicroFourThirds 17,3x13mm (225mm2) 8 Nikon CX sensor 13,2x8,8mm (116mm2) 4 2/3 sensor 8,8x6,6mm (58mm2) 2 1/1,7 sensor 7,6x5,7mm (43mm2) 1,5 1/2,3 sensor 6,2x4,6mm (28mm2) 1 En 35mm sensor är alltså 30 gånger större till ytan än en sensor som sitter i en vanlig kompakt digitalkamera, vilket självklart har stor betydelse för bildkvaliteten. En sak som skiljer en stor sensor mot en liten är det faktum att det är lättare att få ett mindre skärpedjup i bilden har man en liten sensor blir det stort skärpedjup, vilket helt klart begränsar de fotografiska möjligheterna. Många digitala kompaktkameror har idag lika hög upplösning som digitala systemkameror, trots att bildsensorns yta endast är en tiondel så stor (eller ännu mindre) och det innebär att varje bildpunkt endast fångar upp en tiondel så mycket ljus (fotoner) och man måste då på elektronisk väg öka ljuset vilket innebär att bruset i bilden ökar. En stor sensor är alltså en fördel, men betyder också att objektiven måste vara större vid samma bildvinkel. Videoinspelning De flesta kameror - såväl kompaktkameror som systemkameror - kan idag spela in video, och majoriteten av dem kan spela in i Full HD (1920x1080 pixlar). Om man använder en kamera med stor sensor för att spela in video kan man, precis som vid fotografering, få ett väldigt kort skärpedjup något som med en videokamera är svårt att åstadkomma om man inte har en professionell, och dyr, videoutrustning. De flesta videokamerorna på marknaden har nämligen sensorer som är ännu mindre än vad sensorerna i kompakta digitalkameror är, och en fördel med detta är att man kan tillverka små objektiv med stort zoomomfång. Sensorerna i videokameror har inte lika hög upplösning som i digitalkameror (eftersom videoinspelning vanligtvis sker med Full HD-upplösning, vilket motsvarar 2 megapixel) vilket innebär att de inte behöver vara så stora för att ge hög ljuskänslighet och kvalitet men nackdelen är att det är svårt att få kort skärpedjup, i de fall man som filmare önskar detta... Ljudupptagning Om man har lite högre krav vad gäller ljudet när man spelar in video är det en stor fördel att använda en extern mikrofon istället för den mikrofon som finns inbyggd i kameran dels för att undvika ljud från själva kameran vid zoomning och liknande och dels för att kunna ha mikrofonen på ett annat ställe än själva kameran. Ett alternativ är att spela in ljudet separat med till exempel en högkvalitativ diktafon och sedan synkronisera elektronikbranschen 5/2012 17
foto Panasonic GH2. Olympus EM-5. Nikon V1. Pentax K-01. Olympus E-P3. Olympus E-PL3. Olympus E-PM1. Sony NEX-7. ljud och bild vid redigeringen i datorn. Ett annat, och något enklare alternativ, är att koppla en extern mikrofon till sin kamera. Utbudet av externa mikrofoner är stort, och det finns även ett antal trådlösa alternativ för den som önskar slippa sladdarna till exempel Sonys trådlösa Bluetooth-mikrofon ECM-AW3 och Sennheisers kit EW112P-G3 bestående av sändare, mottagare och mygga. En del kameror har möjlighet att ansluta en mikrofon i kamerans blixtsko, men för att nyttja till exempel de två trådlösa lösningarna som nämndes ovan krävs 3,5mm mikrofoningång (alternativt en mikrofoningång som man med hjälp av en adapter kan ansluta en 3,5mm plugg till, som till exempel Olympus MicroFourThirds kameror där man kan ansluta en 3,5mm adapter i blixtskon). Systemkameror Den 7 februari i år lanserade Nikon D800, som en ny banbrytande professionell D-SLR-kamera i FX-format (fullstor sensor), med en upplösning på hela 36 megapixlar. Nikon D800 är en makalös maskin, både vad gäller dess otroliga upplösning på 36,3 megapixlar men även till dess hastighet och snabbhet. Dess kompakta format tillsammans med enastående film och stillbildsegenskaper kommer inte göra någon besviken. Nikon D800 är en extremt spännande kamera med en detaljrikedom som aldrig någonsin skådats i en digital systemkamera förut, säger Mats Haglund, produktspecialist på Nikon Sverige. Den 2 mars i år lanserade Canon EOS 5D Mark III, som bygger vidare på EOS 5D Mark II med högre hastighet, högre upplösning (fullstor sensor med 22 megapixlar), utökad bearbetningskapacitet och fler kreativa alternativ både för stillbilder och videosekvenser i Full HD. EOS 5D Mark III representerar ett stort steg framåt i serien EOS 5D. EOS 5D Mark II är en exceptionell kamera och vi har nogsamt lyssnat på den feedback vi fått från användarna för att kunna förbättra prestandan inom alla områden. Den här kameran klarar praktiskt taget alla kreativa utmaningar. Den är snabbare, mer svarsvillig och har verktyg för att passa allt från studiofotografering till kreativ videofilmning. Med resultat som håller högsta kvalitet, säger Roel Lammers. Det som särskiljer dessa två kameror - Nikon D800 och Canon EOS 5D Mark III - mot flertalet kameror på marknaden är att man förutom att man kan ansluta en extern mikrofon även kan koppla in ett par hörlurar, och på så sätt kan man få bättre kontroll över sina ljudupptagingar vid själva filmningen. Två andra systemkameror som också står ut i mängden vad gäller videofilmning är dels Sonys A77 (APS-C sensor med 24MP) som har en semitransparent spegel vilket innebär att den har kontinuerlig autofokus vid videofilmning som reagerar snabbare än de flesta (det innebär också att den har elektronisk sökare) och dels helt nya Canon EOS 650D - i butik i slutet av juni - som är den första EOS-kameran med dubbelt autofokussystem, som skall säkerställa exceptionella detaljer i stillbilder och kontinuerlig motivföljande autofokus vid filmning (kameran har APS-C sensor med 18MP). Det finns fler systemkameror med uttag för extern mikrofon, men denna kvartett nämns eftersom kamerorna på ett eller annat sätt har något unikt vad gäller videofilmningsegenskaperna. Kompakta systemkameror Om undertecknad räknat rätt finns i dagsläget åtta kompakta systemkameror med möjlighet att ansluta en extern mikrofon med 3,5mm kontakt konstruktiv kritik är alltid välkommen och skulel jag ha missat någon/några modeller ber jag er höra av er till mig på ola@elektronikbranschen.se. Här anges mått och vikt, eftersom det sannolikt kan vara av intresse för en del. Vikt anges för alla modeller utan objektiv och utan batteri ett batteri väger oftast omkring 50g och ett objektiv vanligtvis mellan 50-500g. * Panasonic GH2 är en modell som är något större till formatet, och mer lik en traditionell systemkamera, än övriga. 18 elektronikbranschen 5/2012
foto Sony ECM-AW3. Nikon P7100. Panasonic FZ150. Sennheiser EW112P-G3. Fujifilm X-S1. Den har en MicroFourThirds (MFT) sensor på 16MP och elektronisk sökare. Måtten är 124x90x76mm och vikten 392g. * Olympus E-M5 lanserades i våras, som den första dammoch vädertätade kompakta systemkameran (som dessutom är försedd med världens första femaxliga bildstabiliseringssystem) och den har också Olympus FAST (Frequency Acceleration Sensor Technology) AF system som anges vara världens snabbaste autofokus idag bland alla kameror med utbytbara objektiv. Den har en MFT sensor på 16MP och elektronisk sökare. Måtten är 122x89x43mm och vikten 373g. * Nikon V1 kom i höstas och var företagets steg in i detta segment (där alla större kameratillverkare utan Canon nu finns representerade) och är försedd med en elektronisk sökare. Kameran har en 10MP sensor i CX-format - vilket innebär att den är dubbelt så stor som de största sensorerna i traditionella kompaktkameror, men hälften så stor som en MFT sensor. Måtten är 113x76x44mm och vikten 294g. * Pentax K-01 presenterades i juni i år och det är en kamera med Pentax K-fattning, vilket innebär att den är kompatibel med de 214 objektiv som Pentax lanserat sedan starten (20 miljoner objektiv med K-fattning är sålda). kameran har 16MP APS-C sensor, måtten 121x79x59mm och vikten 480g. * Sony NEX-7 är företagets toppmodell i NEX-serien och den har en APS-C sensor med 24 miljoner pixlar. Måtten är 120x67x43mm och vikten 291g. * Olympus E-P3 är toppmodellen bland tredje generationens digitala PEN-kameror, med MFT sensor på 12 megapixlar. Måtten är 122x69x34mm och vikten 321g. * Olympus E-PL3 är mellanmodellen och saknar en del reglage som E-P3 har men har å andra sidan en vinklingsbar skärm. kameran har MFT sensor på 12 megapixlar, måtten är 110x64x37mm och vikten 265g. * Olympus E-PM1 är minstingen i familjen, även den med 12MP MFT sensor. Måtten är 110x64x34mm och vikten 216g. Thomas Bennet, General Manager - Olympus Consumer Products - Nordics & Baltics, berättar att i Japan har de spegellösa kamerorna (som ofta kallas CSC, vilket står för Compact System Camera, alltså kompakt systemkamera) en marknadsandel på cirka 45 procent, och i december 2011 var Nikon nummer ett, Olympus nummer två och Canon nummer tre när det gäller försäljningen av systemkameror. Trenden är ökande för de kompakta systemkamerorna, men Norden ligger lite efter. Kompaktkameror Det är möjligt att det finns fler, men undertecknad har hittat tre kompaktkameror med möjlighet att ansluta en extern mikrofon: * Nikon P7100 är en 10MP kamera (med 1/1,7 sensor) med 7x zoom motsvarande 28-200mm. Kameran filmar inte i Full HD utan i 720p med 24 bilder per sekund. Måtten är 116x77x48mm och vikten 395g (vikten på kompaktkamerorna anges inklusive batteri och givetvis inklusive objektiv). * Panasonic FZ150 är större till formatet (men har en något mindre sensor, en 1/2,3 med 12MP) och har 24x zoom motsvarande 25-600mm. Måtten är 124x82x93mm och vikten 484g. * Fujifilm X-S1 är ännu större till formatet (och har också en större sensor i form av en 2/3 med 12MP) och utrustad med 26x zoom motsvarande 24-640mm. Måtten är 135x107x149 och vikten 954g. n elektronikbranschen 5/2012 19
foto Christian Müller-Rieker. Markus Oster. Video & mobilt Två fokusområden på Photokina 2012 kommer vara filmning med digitala stillbildskameror och bildframställning med mobiler. text och foto: ola larsson I mitten av maj anordnade Photokina ett pressmöte i Stockholm och där fick man bland annat veta att när Photokina i höst (18-23 september i Köln) arrangeras för 32 gången i ordningen är ett fokusområde på mässan kallat Shoot Movie, och det handlar om att filma med en systemkamera. Ett annat viktigt område på mässan kommer vara fotografering med smartphones. Markus Oster, affärsenhetschef för kommunikation, konst och mode vid Koelnmesse GmbH, berättade att anmälningssiffrorna för Photokina 2012 vid den här tidpunkten är enastående. Aldrig tidigare har i stort sett alla stora företag inom bildframställningsbranschen anmält sig så tidigt. Totalt sett är nästan 90 procent av utställningsytan redan såld, säger Markus Oster. 2010 kom 181000 besökare, och målet är att det i år skall komma ännu fler. Photokina är och förblir det enda arrangemanget i världen som heltäckande och i hela dess mångfald presenterar alla bildmedier, bildtekniker och bildmarknader för både fackmässiga personer och konsumenter. Och det gäller inte bara för de utställande företagens bredd utan framförallt också när det gäller besökarmålgrupper. För i motsats till andra arrangemang som bara vänder sig till bestämda målgrupper, riktar sig Photokina med sitt utbud till alla målgrupper, från handeln via proffsen inom bildframställning till slutkonsumenten, säger Markus Oster. Video Enligt en undersökning i Tyskland anser nio procent av yrkesfotograferna att filmfunktionen i systemkameror är nödvändig, över hälften anser den vara meningsfull och tre fjärdedelar av de professionella fotograferna tycker att den är relevant. Av de som redan använder filmfunktionen ser en fjärdedel redan nu ett kommersiellt intresse för den här funktionen och 64 procent upplever den som berikande, 20 procent använder den till och med ofta. På Photokina 2012 kommer det finnas ett Shoot Movie område där ambitionen är att visa den kommersiella och kreativa nyttan med filmfunktion i systemkameror. Mobilt Ett annat viktigt område inom branschen är fotografering med mobiler. I hall 5.2 (mellan Sony och Samsung) på Photokina 2012 kommer det finnas ett utställningsområde som fokuserar på fotografering med smartphones. Christian Müller-Rieker, Executive Director Photoindustrie- Verband e.v. Germany, berättade att bara i Tyskland sökte 500 000 användare målinriktat efter fotoappar under 2010, och 2011 hade de hämtat 962 miljoner appar till sina mobiler. Ett tecken på att fotografering med mobiler är en viktig trend är att HTC kommer finnas på Photokina 2012, i egenskap av partner till mässan samt som utställare. Och cirka 170 000 bilder laddas upp på Facebook varje minut... n 20 elektronikbranschen 5/2012