Återhämtning och Delat beslutsfattande

Relevanta dokument
Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Bemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa. Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete

Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (2017:612)

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL.

Sammanfattning från inspirationsdagen om ökad patient- /brukarmedverkan, av Sofia Wange. 20/4 2016

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan. Vad innebär dessa insatser? Vilket mål strävar vi emot? Hur gör vi?

Från ord till handling

Maria Bendtsen Kronkvist

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård

Hästunderstödd terapi och rehabilitering som omvårdnadsinsats vid schizofreni En systematisk litteraturöversikt

Arvsfonden. - Barns delaktighet

Kan missbrukare bestämma själv?

Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning

psykiatrisk vård: ett forskningsprojekt

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Pedagogisk incident/avvikelse i handledningssituation vid verksamhetsförlagd utbildning

Brukarnas upplevelser av kvalitet inom boendestödet

Riktlinjer och principer för medborgardialog

Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden. Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Principer för medborgardialog

Brukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991)

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

31 maj 2016 kl , Sessionssalen i kommunhuset i Broby

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Lyckad implementering; vad säger forskarna?

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström

Chefsuppdraget. Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap. Forskningssamarbete kring Ledarskap, Medarbetarskap, Arbetsmiljö och Hälsa

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj

Invånardialog. Stöd för. i Laholms kommun

Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet

Delaktighet för barn och unga i hälso- och sjukvård: En realitet eller ett omöjligt uppdrag. Ing-Marie Carlsson Med.dr.

Koordinatorer för att stärka Brukarmakten

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

En utbildning för baspersonal inom psykiatrin och socialpsykiatrin i Halland. I samverkan med brukar- och närståendeorganisationer

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Filmen Hotell Vistet.

Om vård- och omsorgstagares delaktighet

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

KULTURTOLKAR PÅ KVINNOKLINIKEN - en satsning på personcentrering

HANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM:

Granskning år 2015 av patientnämnden

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Bedömning, behandling och e-hälsa för problemspelande

13 kommuner i Jönköpings län i samverkan med Region psykiatrin

Lyssna för att förändra. Hur tar man bäst tillvara brukares erfarenheter och kunskaper i sitt kommunala förbättrings - och utvecklingsarbete?

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod AOP600. Avancerad omvårdnad vid psykisk ohälsa, 7.5 högskolepoäng

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Rapport Samverkansdialog Utvecklingsgrupp SAMSA

Personcentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Evidensbaserad praktik i praktiken

Sofia Nilsson (C) Sven-Arne Persson (S), vice ordförande Jan-Åke Lennartsson Mats-Erik Nilsson Jörgen Svensson Inger Nilsson

Patientnämnden. Region Östergötland

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

God heldygnsvård för patienter med självskadebeteende. Nio råd från Nationella Självskadeprojektet

Kunskapsstödsutredningen

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen år.

BRUKARREVISION. Göteborgsmodellen. Göteborgarnas behov ska vara vägledande för verksamhetens utveckling

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Projekt Patientforum. En del av NSPH Skåne MICHELLE NILSSON, PROJEKTLEDARE LINDA MALTERIUS, PROJEKTMEDARBETARE

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Om ni svarat nej avslutas nu enkäten. Ni ombedes att kontakta Dag Ström vid Vårdanalys: Tack för hjälpen!

Kunskapsstöd om spelmissbruk och spelberoende

När mamma eller pappa dör

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

patienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?

Funktioner för inflytande

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v

-Stöd för styrning och ledning

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

DIALOG I KONFLIKT TRÄNGSELSKATT I BACKA

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Lärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm

Regeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Transkript:

Återhämtning och Delat beslutsfattande Patrik Dahlqvist Jönsson, psykiatrisjuksköterska, klinisk lektor och tf enhetschef Utbildning, FoUU Halland och Högskolan i Halmstad

http://www.youtube.com/watch?v=e2ksblaohqo

Brukarperspektiv eller brukarens perspektiv Co-produktion

De brukare som beskriver sin återhämtning lyfter fram delaktighet, hopp för framtiden, meningsfullhet och egenmakt som centrala i den individuella återhämtningsprocessen (Leamy et al. 2012) Det finns behov av forskning inriktad mot individens delaktighet i utformningen av behandling och stödinsatser (SBU 2012) Forskning visar att patienter upplever att de inte har några eller endast begränsade möjligheter att påverka beslut kring sin vård och behandling (O Brian m.fl. 2009)

Vad är delat beslutsfattande?

Former av delaktighet Medbestämmande Samarbete Dialog Konsultation Information Kännetecken Gemensamt beslutsfattande Aktiviteter planeras och genomförs Utbyte av tankar, ofta vid flera tillfällen Inhämta synpunkter, ofta punktinsats Envägskommunikation, frågor och svar Du får Bestämma Genomföra Resonera Tycka veta

Traditionell paternalistisk modell Delat beslut Informerat val Roll behandlare Aktiv Ger selekterad information till patienten, väljer den insats eller behandling som anses bäst för patienten Aktiv Ger all information och alternativ till patienten. Passiv Ger all information Roll patient Passiv Accepterar behandlarens rekommendationer Aktiv Gör sin egen bedömning av fördelar och nackdelar med de olika alternativen Aktiv Är fri att välja och beslutar själv Informationssätt Envägs Tvåvägs Envägs Beslutsansvar Behandlare Både behandlare och patient Patient (Hamann et al 2003)

Vad är målet med Delat beslutsfattande? Målet är att både personalens och patientens kunskap tas tillvara och att de tillsammans utforskar och kommer överens om vad som är problemet, vilka behov som finns samt vilket mål och hur målet ska uppnås. Mål Bygger på att det finns minst två experter som möts; patienten och personalen. Behandlare Patient

Forskningsläge - allmän hälso- och sjukvård SDM har visats vara signifikant bättre än vanlig vård i termer av ökad kunskap mindre konflikter vad det gäller beslutsfattande relaterat till att patienten känner sig oinformerad minskning av patienter som förhåller sig passiva i beslutsfattandet ökad tillfredsställelse med de beslut som fattats mindre upplevelse av ambivalens kring den egna behandlingen generella positiva effekter på hälsotillstånd har inte kunnat påvisas (review av O Conner et al 2010)

Forskningsläge - psykiatrisk vård Har framförallt fokuserat på SDM vid enbart medicinsk behandling (Hamann et al, 2003; Hamman et al, 2006; Hamann et al, 2009; Patel et al, 2008) SDM har visat sig ha signifikant effekt på: patientens engagemang och tillfredställelse med vården (Loh et al 2008), ökad kunskap om sin sjukdom (Hamann et al 2006). högre upplevd delaktighet i medicinska beslut (Hamann et al 2006). De studier som undersökte graden av delat beslutsfattande i psykiatrisk vård visade på en låg nivå av SDM i praktiken (review av Patel et al 2008).

Forskning kring delat beslutsfattande och återhämtning i en svensk kontext - Brukarinflytande, Delaktighet och Återhämtning Projektgrupp Mikael Sandlund, docent Umeå Universitet Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, PhD FoUU Halland Ulla-Karin Schön, Lektor Högskolan Dalarna David Rosenberg, Lektor Umeå Universitet Karl-Anton Forsberg, PhD Region Västerbotten Rickard Färdig, PhD Uppsala Universitet Brukarpaneler Lunds Universitet Umeå Universitet Högskolan Dalarna

Forskningsfråga Hur kan en intervention som bygger på delat beslutsfattande stödja personers inflytande i sin vård? Sammanställning av forskning Validering enkäter Utvärdering av intervention Intervjuer Fokusgrupper med brukare och närstående RCT studie planerad Implementering av intervention Utveckling av en hälsofrämjande intervention Pilotstudie

Kärn kategori Relaterade kategorier Interna och externa förutsättningar för att främja delat beslutsfattande Kämpar för att bli sedd som en kompetent och jämlik person Att vara i underläge Att styras Att vara utelämnad Interna Respekterad som person Tillit till den egen förmågan Externa Personligt stöd Tillgång till kunskap och information Dialog Tydliggjord ansvarsfördelning Låg Upplevelse av delat beslutsfattande Hög

Hur kan vi omsätta forskningen kring delat beslutsfattande till praktisk verksamhet?

BESLUTSFATTANDE PROCESS 1 2 INTRODUKTION Uppmärksamma att ett beslut behöver göras JÄMFÖRA ALTERNATIV Informera om samtliga alternativ med dess risk och nytta STÖD I BESLUTSPROCESSEN 6 UPPFÖLJNING BRUKARENS SYN Undersöka brukarens förståelse, värderingar och förväntningar 3 BESLUTSUNDERLAG STÖDJANDE RESURSER DELAT BESLUT Ett beslut som alla personer samtycker till fattas utifrån den kunskap ni har nu AVVÄGNINGAR Avvägning av för-och nackdelar med de olika alternativen ROLL- & ANSVARSFÖRDELNING 5 4

Kontaktuppgifter /Patrik Dahlqvist Jönsson patrik.dahlqvist-jonsson@regionhalland.se