Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan

Relevanta dokument
Metoder för att kvantifiera ekologiska effekter av miljöåtgärder i reglerade vattendrag

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

3. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 25 mp

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i despåverkade vattendrag: Emån n och Ljusnan

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

Naturreproducerande öring i reglerade älvar utopi eller faktisk möjlighet? Lycksele Ingemar Näslund

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg

Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén

TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson

Vattenkraften och miljön

Del 10 Åtgärdsplan för Hamrångeåns avrinningsområde

Dalälvens naturvärden

Fiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta

Modellverktyg för utvärderingprioritering. Dagens upplägg. Kjell Leonardsson. 1. Bakgrund, antaganden, härledning (kort)

Öring en art med många kostymer

Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven

TVÅ LÄNDER ÉN ELV

Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?

Vänerlaxens fria gång:

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Fiskpassager i Nedre Dalälven

Beräkning av kostnader och miljönytta på åtgärder i vattendrag reglerade av vattenkraft och dammar. Åsa Widen, Umeå Universitet

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Provfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder

Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Hej! Med vänlig hälsning. Fredrik Stjernholm. Du hittar information om hur länsstyrelsen behandlar personuppgifter på

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

Nybroån. Fiskevårdsteknik AB. Köpingebro. Ystad. Sjöbo. Tomelilla

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Bengt Kriström Professor Forskningsledare, CERE SLU & Umeå Universitet

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån. Fiskevårdsteknik AB

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Fiskevårdsplan för Bäljane å Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

Fiskevård (Habitatvård) i Säveån - aktuella projekt nu och i framtiden.

1(18) Del 9 Åtgärdsplan för Delångersåns avrinningsområde

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

TVÅ LÄNDER ÉN ELV Projektbeskrivning

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011

Allmänt om Tidanöringen

Fågelsjörummet John Nyman

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Umeälven. Beskrivning av vattendraget

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Del 4 Åtgärdsplan för Gideälvens avrinningsområde

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån.

Hur långt når åtgärderna i åtgärdsplanen i förhållande till miljökvalitetsnormerna för vatten?

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Indalsälven. Beskrivning av vattendraget

Yttrande över samråd från Havs- och vattenmyndigheten angående nationell plan för omprövning av vattenkraft (dnr 99/2019)

PM angående Miljöpåverkan från vattenkraft i Galvån/Rösteån.

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014

Avrapportering Ammarnäsöringprojekt. År (version1)

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

TVÅ LÄNDER ÉN ELV

Natur- o fiskevårdsplan. Fiskevårdsteknik AB

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer

Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan. Vetenskaplig slutrapport


FISKVANDRINGSSPELET. Text och idé: Renate Foks, Ola Sennefjord Jonsson Grafisk Formgivning: Karin Holmåker

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):

Miljöåtgärder i Rabobäcken

BAKGRUND TILL PROJEKT FISKTRAPPA FÖRBI KRAFTVERKET I NYKARLEBY

Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen

Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna

Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

Programmet har letts av en styrelse med följande sammansättning: Lars Hammar/ Cristian Andersson (programledare, adjungerad)

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism

Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft

Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i Ljusnan. Bengt Kriström, Professor i Naturresursekonomi, SLU

Sedimentkontrollklumpströmmen

Årsredovisning 2005 Projektet laxintroduktion i Testeboån, (Salmon Action Plan)

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG

Lax- och öringstammens utveckling i Göta Älv och Säveån fram till och med år 2015

Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

Nytt utlopp för sjön Linden

Transkript:

Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan Naturvetenskapliga delar Minimitappning, korttidsreglering, omvänd vattenföring, fiskvandringsproblem Kjell Leonardsson m fl, SLU, Umeå Larry Greenberg m fl, Karlstads universitet

Kvantifiering av ekologiska effekter av miljöåtgärder ekonomiska analyser Utgångsläge: Ingen ny empirisk forskning Använda befintlig kunskap & modeller Realitet Viss empirisk forskning nödvändig

Minimitappning & ekologiskt anpassade flöden Case Klumpströmmen, Ljusnan (Bollnäs) Målsättning - Prognos av fiskmängd vid olika flödesscenarier Metodik 1. Mätning/skattning av tillgängliga habitat vid olika flöden 2. Analys av flöden i relation till kritiska faser/livsstadier (reproduktion & yngel) 3. Referensdata från motsvarande vattendragsstorlek 4. Beräkning av förväntade fiskmängder (harr & öring) i Klumpströmmen i relation till flödesmängder

Kritiska perioder för harr och öring Lekperiod harr Lekperiod öring +3 m 3/s vintervatten Begränsade lekområden om lågvatten Strandning av rom om vårfloden avtar före sommarvattenföringen Strandning av rom Bottenfrysning

Förväntad mängd harr (>30 cm) i Klumpströmmen Number of grayling 30 cm 1250 1000 750 500 250 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Flow (m 3 s -1 )

Konnektivitet - fiskvandring I vilka situationer ger fiskvägar önskad effekt, dvs återskapande av vitala populationer av vandringsfisk? Hur påverkar antalet fiskvägar/trappor möjligheten att återskapa vitala fiskpopulationer? - - - - Baskrav: Intakta lek- och yngeluppväxtområden av tillräcklig omfattning för att uppnå vitala populationsstorlekar

Analys av förutsättningar Populationsdynamisk modell Anpassning av modellen till verkliga förhållanden, exv. Ljusnan (lax) & Emån (havsöring) Underlagsdata 1. Yngelproduktionspotential per sektion (mellan & uppströms kraftverksdammar) 2. Effektivitet i fiskvägar (nedströms- respektive uppströmsvandring) 3. Predationsförluster per sektion 4. Fiskbiologiska parametrar...

Modellering ger prognoser till scenarier

Effekt av fiskvägar på förväntat antal leklaxar i Ljusnan Genomsnittsvärden högsta passage-effektivitet Smolt 0.98 Leklax 0.93 Utlekt lax 0.90 Totalt antal leklaxar 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 9 krv 7 krv 5 krv 70 80 90 100 Andel av högsta effektivitet i fiskvägar (%)

Havsöring Emån, Preliminära resultat Antal lekfiskar 1750 1500 1250 1000 750 500 250 0 Effektivitet i fiskvägar 100 % Skattad 5 passager / 7 passager 1 2 3 4 5 6 7 Totalt Område

Effekter av flödesreglering på harrtillväxt Korttidsreglering, stor vattenståndsvariation 50 Naturlig regim Längd (cm) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 0 2 4 6 8 10 12 14 Ålder (år) Måttlig regleringseffekt Ammerån Idsjöströmmen Nedre Hårkan Kvissle Färila Långå Toskströmmen

Effekter av sjöutlopp på harrtillväxt Sjö/sel-utloppseffekt 50 45 40 Längd (cm) 35 30 25 20 15 10 5 0 0 2 4 6 8 10 12 14 Ålder (år) > 1 km nedströms sjö/sel-utlopp Ammerån Idsjöströmmen Nedre Hårkan Kvissle Färila Långå Toskströmmen

Effekter av miljöåtgärder står i proportion till regleringens negativa inverkan 1. Förlust av strömmande partier - utslagning av strömlevande arter 2. Bristande konnektivitet (avsaknad av vandringsvägar) små delpopulationer utan möjlighet till immigration & emigration löper stor risk att slås ut 3. Korttidsreglering snabba vattenståndsvariationer ger förlust av grunda habitat för fisk & bottenfauna 4. Omvänd vattenföring - problem för fisk vid iskristallbildning & bottenfrysning 5. Ändrad temperaturregim a) påtvingad ämnesomsättning under vinterperioden ger svält, b) fel signaler för ex. initiering av reproduktion, utkläckning & vandring

Olika miljönytta av vatten på olika ställen Område A Miljönytta Område B Nuläge Mängd vatten till miljön

Slutsatser Etablering av fiskvägar för fisk som behöver passage förbi fler än 5-7 kraftverk för att nå lekområden är högriskprojekt För att rädda sådana populationer krävs att ett antal kraftverk tas bort (ger nya lekområden + underlättar vandringen) Olika miljönytta för vatten i olika områden kan vara en möjlighet för att åstadkomma sådana drastiska åtgärder Var går gränsen när reglerad vattenföringen blir skadlig för miljön? - Pågående analyser + kvar att göra! Mer info. på torsdag före exkursionen

Samhällsnytta? Tack för ordet!