Årsredovisning Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 28 april kl i Sparbankens samlingssal

Årsredovisning 216 Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 28 april kl. 18. i Sparbankens samlingssal

Innehåll VD:s kommentar... 3 Förvaltningsberättelse... 5 Fem år i sammandrag... 7 Resultat- och balansräkningar 212-216... 8 Resultaträkning... 9 Rapport över totalresultat... 9 Balansräkning... 1 Rapport över förändringar i eget kapital... 11 Kassaflödesanalys... 12 Noter till de finansiella rapporterna... 13 Utgående mandatperioder... 4 Revisionsberättelse... 41 Företagsstyrning... 43 Styrelse, huvudmän m fl... 44 2

VD:s kommentar ekonomin. De globala börserna avslutade starkt under fjolårets sista kvartal och fick ytterligare stöd då den nyvalda amerikanska presidenten planerar omfattande skattesänkningar och infrastruktursatsningar under sin mandatperiod. Detta har fått de globala räntorna att stiga och skapat förväntningar om räntehöjningar från den amerikanska centralbanken, Federal Reserve. Vad gäller den svenska ekonomin så visade också den en tillväxt under 216, även om den växlade ned något efter rekordåret 215. En snabb växande befolkning, som i januari i år passerade 1 miljoner invånare, är en viktig drivmotor till den starka svenska tillväxten. Riksbankens expansiva penningpolitik, med en reporänta på -,5 procent och en förlängning av obligationsköpen, bidrog till den starka svenska konjunkturen. BNP steg i snitt med drygt 3 procent under fjolårets tre första kvartal jämfört med samma period 215. Fortfarande är det den inhemska ekonomin som driver tillväxten medan det går fortsatt trögt för exportindustrin. Det är angeläget att vi följer det som sker i vår omvärld eftersom det ofta har stor påverkan på oss i Sverige och således även vår verksamhet. Bra resultat och en mycket god tillväxt När jag summerar bankens jubileumsår är det med stor glädje som jag kan konstatera att vi gör vårt näst bästa rörelseresultat någonsin. Årets rörelseresultat uppgick till 22 8 tkr, trots att vi verkar i en räntemiljö som verkligen utmanar oss. Det fina resultatet kan till stor del förklaras av en god affärsvolymtillväxt som uppgick till hela 12 % under året. Ett innehållsrikt jubileumsår Det här året har vi firat att banken fyller 14 år. Jag hoppas att många har haft möjlighet att ta del av de aktiviteter som vi gjort under året. Vi inledde det med ett stort tårtkalas på banken med många besökare. Det följdes av ett antal olika aktiviteter under året. Vår tanke med jubileumsåret var att försöka skapa arrangemang som riktades till alla våra kunder i olika åldrar och intressen. Året avslutades med en festlig final på konserthuset där vi fick möjlighet träffa kunder, mingla och sedan lyssna till en konsert av Magnus Carlsson. Tack för ert deltagande i våra jubileumsaktiviteter. Under året har vi kunnat se att nybyggnationen i Grästorps tätort har tagit stora steg framåt. Det var många år sedan vi såg en sådan kraftig utveckling. Det är upp emot 2 nya villor och lika många hyreslägenheter som har producerats och den goda utvecklingen verkar fortsätta. Verkligen roligt att Vår Bank har fått förmånen att vara en del i den expansionen. Samarbete är en framgångsfaktor De senaste åren har banksektorn varit utsatt för en intensiv regleringstakt som naturligtvis har många goda effekter för att styra och kontrollera vår verksamhet. Detta faktum har dock ställt stora krav på mindre banker som vår. Vi måste finna bra och effektiva lösningar för att klara av de ökade kraven med bibehållen lönsamhet, aktivitet och service gentemot våra kunder. Jag tror att den avgörande framgångsfaktorn för att möta kommande regleringar är att identifiera och knyta bra samarbeten med andra sparbanker. Så verkar vi idag och min ambition är att fortsätta utveckla dessa samarbeten inom fler områden. Tillväxt trots en orolig omvärld Om vi lyfter blicken utanför vårt område kan vi se att den globala ekonomin visade motståndskraft under 216 även om det fanns en oro för populism och protektionism. Både i USA och EU stärktes tillväxten förra året medan den försvagades något i tillväxtekonomierna med Kina och Indien i spetsen. Utfallet av den brittiska folkomröstningen i somras om ett framtida utträde ur EU (Brexit) och Donalds Trumps överraskande vinst i det amerikanska presidentvalet i november har inte hindrat tillväxten i den globala 3 3

Tack för i år Slutligen vill jag särskilt tacka mina medarbetare för ert engagemang det här året. Ni har alla ställt upp på ett fantastiskt sätt och då inte minst i de jubileumsaktiviteter som vi genomfört tillsammans. Satsning på framtidens bank Under året har vi också gjort en omfattande ombyggnation av bankens lokaler. Våra medarbetare på administration har fått nya rum. Vi har även fått en ny samlingssal och nya personalutrymmen. Min uppfattning att banken måste upplevas som trevlig, inbjudande och ändamålsenlig för att både skapa en bra arbetsmiljö för våra medarbetare och en bra mötesplats för våra kunder. Vi har verkat i 14 år och vi ska verka för vår bygd i många år till, så därför är det angeläget att hålla våra lokaler och Vår Bank i gott skick inför de kommande åren. Jag vill även tacka huvudmän, styrelse och kunder för det förtroende som ni ger oss. Det vi skapar tillsammans ger oss möjlighet att fortsätta utveckla såväl banken som vår bygd. Så ska vi även göra under 217 och många år framöver. Grästorp i februari 217 Samhällsengagemang en uppgift som vi tror på En av bankens väsentliga uppgifter är att delta och stötta det samhällsengagemang som finns omkring oss. Banken är sponsor till många föreningar och vi bidrar på olika sätt i sådant som utvecklar vårt samhälle i en positiv riktning. Det är väldigt stimulerande att se att vi är unika i att satsa på det lokala samhällslivet. Här skiljer vi oss verkligen från många andra banker. Melker Ström, VD Under 216 startade vi upp Åse Viste Fonden som också är ett sätt att visa på vårt samhällsengagemang. Till det första ansökningstillfället i september 216 fick vi in många bra ansökningar och det blev slutligen 6 av dem som beviljades bidrag. Vi hoppas naturligtvis på ännu fler ansökningar till vårens kommande ansökningstillfälle, så att vi därigenom får möjlighet att vara med att utveckla något som är angeläget för vårt verksamhetsområde. Vi är rustade för framtiden! Jag vill också blicka framåt och kort lyfta upp de utmaningar, men framförallt de möjligheter som vi har. Vi vet att det kommer ytterligare regleringar, konkurrensen från mindre aktörer på marknaden kommer att öka, en ökad digitalisering osv. Det känns då skönt att veta att vi är rustade för att möta dessa utmaningar. Vi har en solid bank, bra medarbetare, ett starkt varumärke och ett gott samarbete med våra sparbankskollegor. Vi känner också att våra kunder verkligen uppskattar det personliga mötet i livets olika skeden. Därför kommer vi att fortsätta ha kompetenta och engagerade medarbetare på vårt kontor för att personligen kunna möta våra kunder när de behöver det. Samtidigt tycker vi att det är viktigt att vi fortsätter att utveckla den digitala mötesplatsen där vi ger våra kunder större möjligheter att sköta fler av sina bankärenden digitalt. Det är den här kombinationen som tror uppskattas av våra kunder och som kommer att göra oss framgångsrika även i framtiden. 4 4

REDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 216 Styrelsen för Åse Viste Sparbank, org nr 569-667, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 216, bankens 141:e verksamhetsår. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens art och inriktning Åse Viste Sparbank är en självständig sparbank vars verksamhetsområde omfattar Grästorps kommun och delar av Lidköpings, Vara och Essunga kommuner. Banken har ett kontor beläget i centralorten Grästorp. Kundunderlaget utgörs av privatpersoner, små och medelstora företag samt offentlig sektor. Trots vår relativa litenhet är vi en fullsortimentsbank med kunden i centrum. Banken erbjuder all modern teknik för utförande av banktjänster men eftersom vi inser att teknik aldrig kan ersätta mänskliga relationer fullt ut finns en väl utbyggd personlig service för den som så önskar. Vi har kvalificerade rådgivare för finansiella, försäkringstekniska och juridiska tjänster. Sparbankens resultat Resultatet före kreditförluster uppgick till 21 713 tkr, att jämföra med 2 658 tkr föregående år. Rörelseresultatet uppgick till 22 8 tkr (19 365). Räntenettot 216 uppgick till 27 396 tkr (27 33), en ökning från föregående år med,2%. Räntenettot har pressats av negativa räntor men detta har vägts upp av en bra volymtillväxt. Utdelning på aktieinnehavet i Swedbank AB har erhållits med 8 56 tkr att jämföras med 8 513 tkr föregående år. Sparbankens innehav är 8 21 aktier och ingen förändring har skett under året. Provisionsnettot uppgick till 17 676 tkr (15 646), vilket är en ökning med 2 3 tkr i förhållande till 215.Ökningen är till största del hänförlig till provisioner för förmedlade krediter till Swedbank Hypotek. Sparbankens ställning Balansomslutningen vid utgången av 216 uppgick till 1 947 52 tkr (1 752 28), en ökning med 194 844 tkr eller 11,1%. Den totala affärsvolymen uppgick vid årsskiftet till 5 788 73 tkr (5 167 56), en ökning med 11,9%. Nettoresultatet av finansiella transaktioner uppgick till 2 54 tkr att jämföra med -1 877 tkr föregående år. Av bruttobeloppet utgör 8 tkr (46) realisationsresultat, 1 788 tkr (-2 446) orealiserade värdeförändringar och 186 tkr (163) valutakursförändringar. Inlåningen från allmänheten uppgick vid årsskiftet till 1 479 383 tkr (1 358 13), en ökning med 8,9%. Bankens kunder hade förmedlade placeringar i Swedbank Robur och Swedbank Försäkring på totalt 1 458 97 tkr (1 31 315), en ökning med 157 655 tkr i förhållande till föregående räkenskapsår. Sammantaget ökade rörelseintäkterna mellan 216 och 215 med 12,6%. De totala rörelsekostnaderna ökade under året med 5 284 tkr. Ökningen beror till största del på högre lokalkostnader med anledning av ombyggnad av lokalerna samt ökade marknadsföringskostnader i samband med 14-års jubileumet. Bankens likviditet placeras på konto i Swedbank, räntebärande värdepapper, fonder och strukturerade produkter. Placeringsportföljen uppgick vid balansdagen till 193 196 tkr (25 4). Personal Antalet anställda uppgick vid årets slut till 22 personer (23). Med normalarbetsmåttet 1 73 timmar uppgick antalet årsanställda till 19,5 personer (2,1) varav 73% utgör kvinnor. En rådgivare slutade sin tjänst i december och kommer ersättas av en ny medarbetare som börjar sin anställning under mars 217. Bankens rådgivare uppfyller de licensierings- och certifieringskrav som erfodras för att kunna erbjuda kvalificerad rådgivning. De förändrade regelkrav som sker inom finansiella sektorn har inneburit att flera medarbetare genomgått utbildning inom detta område. Kompetensutveckling för all personal är ett proriterat område. Bankens utlåning till allmänheten brutto har ökat med 16,6% till 1 452 333 tkr (1 245 75). Förmedlade krediter till Swedbank Hypotek ökade under räkenskapsåret med 13,6% och uppgick vid räkenskapsårets utgång till totalt 994 87 tkr (875 951). En del av den stora ökningen beror på en stor ökning av nybyggnation i Grästorps tätort. En annan förklaring är ett par större engagemang i samarbete med andra sparbanker. Det sammanlagda egna kapitalet uppgick till 425 3 tkr (378 857). Den totala kapitalrelationen (totalt kapital i % av riskexponeringsbeloppet) var vid utgången av 216 24,4%, att jämföra med 22,8% vid utgången av 215. 5 5

Ägarförhållanden En sparbank har inga enskilda ägare, utan verkar för dess insättare. Sparbankens högsta beslutande organ är dess huvudmän. Huvudmännen är 32 st varav hälften väljs av Grästorp, Vara, Essunga och Lidköpings kommun och hälften väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utser styrelsen. Styrelsen utser VD och ställföreträdande VD. Förväntad framtida utveckling Utifrån nu kända förutsättningar tyder resultatprognosen för 217 på ett rörelseresultat mellan 26-27 tkr. Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr 19 767 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål (Åse Viste fonden) 1 - avsättning till reservfonden 18 767 (Se not 28 Eget kapital) Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Banken har under året startat upp Åse Viste fonden, ett sätt att ge tillbaka till bygden. Vi vill på detta sätt främja utveckling och tillväxt och samtidigt synliggöra vårt engagemang inom vårt verksamhetsområde. Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker och kreditvärdighetsjustering samt dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingsprocess. Sparbankens totala kapitalrelation uppgår till 24,4% (föregående år 22,8%). Kapitalbasen uppgår till 289 475 tkr och minimikapitalkravet till 95 59 tkr. Specifikation av posterna framgår av not 34, Kapitaltäckning. Banken har under 216 firat 14-års jubileum. Firandet har skett löpande under året med en mängd kundevent. Det har bland annat varit tårtkalas, glassbjudning på torget, galakväll med Magnus Carlsson och jullunch för företagskunder. Styrelsen har beslutat att Pär Lindblom tillträder som VD 1 maj 217 efter Melker Ström. Risker och osäkerhetsfaktorer I Sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har Sparbankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i Sparbanken, fastställt policys och instruktioner för kreditgivningen och den övriga verksamheten. Sparbankens styrelse har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Banken har en diversifierad kreditportfölj för att motverka fluktrationer, samt låga finansiella och operativa risker. Bankens resultat påverkas även av omvärldsfaktorer som banken inte själv råder över. Den största inverkan har det allmänna ränteläget, förändringar på börsen och det allmänna konjunkturläget. Ytterligare information om Sparbankernas risker och riskhantering presenteras i not 3, Finansiella risker. 6 6

FEM ÅR I SAMMANDRAG Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, % 216 215 214 213 212 5 788 12, 5 167 7,2 4 818 5,5 4 566 1,3 4 139 4,6 21,8 21,6 22,8 21,3 2,2 1 188 236 1 89 296 1 6 79 999 762 99 75 24,4 22,8 23,8 - - 24,4 22,8 23,8 18,9 21,3 24,4 22,8 23,8 21,4 22,2 1,,9,9,9,9 1,5 1,6 1,9 2, 2,3 1, 1, 1,1 1,2 1,2,4,4,5,4,4 1,1 1, 1,2 1,1,8 4,3 4, 4,8 4,1 4,7,62,59,56,52,54,61,61,58,69,65 69 91 6 65 52,3,1,3,8 1,2,,1,1,9,6 19 1 2 1 19 1 19 1 19 1 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 78 % (73,7 %) av obeskattade reserver i % av balansomslutningen riskvägt exponeringsblopp, tkr Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp Total kapitalrelation Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp Likviditet Utlåning brutto / Inlåning från allmänheten Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Avkastning på totala tillgångar Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor 7 7

RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR Resultaträkning 216 215 214 213 212 Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter 27 396 17 676 2 54 9 321 27 33 15 646-1 877 9 9 3 33 14 65 1 122 7 548 3 813 13 429 1 691 7 396 32 536 12 583 843 4 72 intäkter 56 447 5 18 53 38 53 329 5 34 Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader1 Kreditförluster -3 433-4 31 295-25 54-3 946-1 293-25 842-3 789-1 32-23 455-4 18-9 21-23 271-3 591-5 765 kostnader -34 439-3 743-3 951-36 764-32 627 22 8 19 365 22 87 16 565 17 47 6 123-38 3 325-3 471 Skatter -2 31-2 471-3 33-2 856-2 832 Årets resultat 19 767 17 17 18 719 17 34 11 14 Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar tillgångar 1 367 19 812 1 45 765 179 46 19 73 4 48 1 951 1 947 52 1 411 136 496 1 245 84 195 153 159 927 4 195 9 222 1 752 28 1 273 134 68 1 12 57 221 263 137 797 4 783 8 566 1 628 419 1 983 172 419 1 81 39 212 59 127 668 4 372 9 954 1 69 845 4 681 133 411 1 7 499 192 56 88 9 4 569 8 823 1 439 498 Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar skulder och avsättningar 3 58 1 479 383 12 58 1 522 21 1 358 13 15 187 1 373 29 1 239 275 17 44 298 1 256 977 1 252 319 14 166 261 1 266 746 529 1 128 413 18 67 188 1 147 737 1 61 184 146 3 471 425 3 378 857 371 258 342 953 288 29 1 947 52 1 752 28 1 628 419 1 69 845 1 439 498 tkr Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Balansräkning Obeskattade reserver Eget kapital skulder, avsättningar och eget kapital 1 inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 8 8

RESULTATRÄKNING 1 januari - 31 december tkr Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader kostnader före kreditförluster 4 5 6 7 8 9 1 2 11 216 215 3 661-3 265 27 396 8 944 19 619-1 943 2 54 377 56 447-3 433-1 26-3 275-34 734 31 192-3 862 27 33 8 544 17 515-1 869-1 877 465 5 18-25 54-866 -3 8-29 45 Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto 12 21 713 295 2 658-1 293 Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat 13 14 22 8 6-2 31 19 365 123-2 471 19 767 17 17 216 215 Årets resultat 19 767 17 17 Övrigt totalresultat som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till finansiella tillgångar som kan säljas Årets övrigt totalresultat 27 645-239 27 46-9 778 361-9 417 Årets totalresultat 47 173 7 6 Årets resultat RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT 1 januari - 31 december tkr 9 9

BALANSRÄKNING Per den 31 december tkr Not Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar - Inventarier - Byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter tillgångar 15 16 17 18 19 2 21 22 216 215 1 367 3 54 19 812 1 447 237 3 528 148 992 19 73 1 411 29 945 136 496 1 24 134 5 67 165 28 159 927 1 82 2 66 2 86 54 7 587 1 947 52 1 428 2 767 2 36 1 356 5 83 1 752 28 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter skulder och avsättningar 23 24 25 26 3 58 1 479 383 1 2 2 38 1 522 21 1 358 13 12 469 2 718 1 373 29 Obeskattade reserver 27 1 61 Eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat eget kapital 28 287 5 118 213 19 767 425 3 271 33 9 87 17 17 378 857 1 947 52 1 752 28 skulder, avsättningar och eget kapital 1 1

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL tkr Ingående eget kapital 215-1-1 Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital 252 314 1 224 18 719 371 257 17 17 17 17 17 17-9 417 7 6 Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat -9 417-9 417 Vinstdisposition Utgående eget kapital 215-12-31 Ingående eget kapital 216-1-1 18 719 271 33 9 87-18 719 17 17 378 857 Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital 271 33 9 87 17 17 378 857 19 767 19 767 19 767 27 46 47 173-16 17-1 19 767-1 425 3 Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat 27 46 27 46 Vinstdisposition Anslag till allmännyttiga ändamål Utgående eget kapital 216-12-31 16 17 287 5 11 11 118 213

KASSAFLÖDESANALYS 1 januari - 31 december tkr 216-12-31 215-12-31 Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar (+) Kreditförluster (+) Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-) 22 8 19 365 421-1 788 1 26-434 -25-3 469 368 2 446 866 1 136-3 123 17 739 21 58-26 67 15 164 121 28 3 58-1 695-382 -24 56-129 65 11 219 118 828 311 391 22 157 Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) Investering i finansiella tillgångar (-) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten 17-1 239-1 222-19 925-278 -2 23 Finansieringsverksamheten Avsatt till Åse Viste fonden (-) Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1-1 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut -26 728 137 97 111 179 1 954 135 953 137 97 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut enligt balansräkningen 1 367 19 812 111 179 1 411 136 496 137 97 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) Ökning/minskning av värdepapper (+/-) Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten (not 33) 12 12

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 216 och avser Åse Viste Sparbank, som är sparbank med säte i Grästorp. Adressen till kontoret är Torggatan 14, Grästorp. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 28:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 24 februari 217. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 32) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 216 har inte haft någon väsentlig effekt på sparbankens redovisning. Nya IFRS som ännu inte börjats tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m.kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Finansiella instrument ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering från 218. Banken planerar inte att förtidstillämpa IFRS 9. IFRS 9 innebär förändringar av hur finansiella tillgångar klassificeras och värderas, inför en nedskrivningsmodell som baseras på förväntade kreditförluster istället för inträffade förluster och förändringar av principer för säkringsredovisning bl a med syfte att förenkla och att öka samstämmigheten med bankens interna riskhanteringsstrategier. Utvärderingen av effekterna på bankens redovisning när IFRS 9 börjar tillämpas pågår. Beloppsmässiga effekter har ännu inte kunnat uppskattas, utan kommer att utkristalliseras vartefter implementeringsprojektet fortlöper under 217. De bedömningar av effekter som beskrivs i det följande baseras på den information idag är känd eller uppskattad. Val avseende övergångsmetoder kommer att göras när analysen av IFRS 9 nått en fas som ger mer komplett underlag än för närvarande. Bankens överskottslikviditet placeras i obligationer. Dessa redovisas i enlighet med IAS 39 som AFS tillgångar, vilket innebär att de redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Preliminärt bedöms att obligationerna innehas i en blandad affärsmodell baserat på klassificeringen i enlighet med IFRS 9, vilket medför att redovisningen förväntas bli oförändrad. Banken har en långsiktig investering i aktier i Swedbank AB som för närvarande klassificeras som AFS och som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Detta 13 13

innehav kommer i enlighet med IFRS 9 att fortsätta redovisas på detta sätt. Banken har ett innehav i onoterade aktier vars verkliga värde bedömts inte kunna beräknas tillförlitligt och idag redovisas till anskaffningsvärde. Tillämpningen av IFRS 9 kommer att medföra att detta innehav ska redovisas till ett beräknat verkligt värde. Effekten av denna ändring är svårbedömd, beräkning av ett verkligt värde har ännu inte gjorts. De nya reglerna för nedskrivningar, baserat på förväntade kreditförluster, förväntas öka reserveringen för förluster på utlåning jämfört med tidigare reservering som baserats på inträffade förluster. Ett arbete med att ta fram modeller för reservering av förväntade kreditförluster pågår. Några beloppsmässiga bedömningar av effekten har ännu inte kunnat göras. Banken använder säkringsredovisning för räntebunden utlåning. Bedömningen är att införandet av IFRS 9 inte kommer att ha en väsentlig påverkanpå bankens finansiella rapporter. IFRS 9 medför följdändringar i upplysningskraven i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar vilka kommer att påverka de upplysningar som lämnas. Omfattningen för banken av dessa ändringar är ännu inte känd eller uppskattad. De övriga förändringar i IASBs normgivning och som EU godkänt eller förväntas godkänna, men som ännu inte trätt ikraft avser följande: - IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers - Clarification to IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers - Ändrad IAS 7 Rapport över kassaflöden - upplysningar avseende förändring av skulder hänförliga till finansieringsverksamheten - Ändrad IAS 12 Recognition of Deferred Tax Assets for Unrealised Losses Utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. 14 14

Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål. Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Då säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella 15 15

tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar alltid en värdenedgång större än 5% som betydande, vid värdenedgång mellan 2 och 5% tas vid var tid beslut utifrån rådande marknadssituation. En period om minst 9 månader anses som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 8-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. Den post som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: - ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) Den säkrade risken i ovanstående post är: - risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationen tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifran sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i 16 16

verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 8-125 % redovisas en justering av värdet på den säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar bankens motpart fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Bankens motpart kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; aktieindexobligationer och andra sammansatta instrument (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga). De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna. Aktier Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt sparbanken råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Sparbanken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 34 tkr (357 tkr). Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödesberäkning kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Sparbanken utvärderar på individuell basis för alla lån om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 6 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. 17 17