Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks Foto: Anuschka Heeb där inget annat anges
Frågor att besvara: Vad innebär miljömålets precisering om åkermarkens tillstånd? Hur påverkas förutsättningarna för att nå miljömålet om det finns brister i markavvattningen eller om klimatet förändras? Hur kan åtgärder som görs för att gynna biologisk mångfald i vattendrag påverka markavvattningen?
Jordbruksmarkens produktionsförmåga ska värnas Åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna Hydrologiska egenskaper, markens vattenhushållning = rätt mängd vatten vid varje tidpunkt
Mullhalt Markpackning Dränering 1/3 av svensk åkermark är i behov av bättre dränering Biologiska egenskaper
Ett rikt odlingslandskap? Odlingslandskap Rikt? En väl etablerad gröda
som ger en skörd som kan försörja en brukare så att den fortsätter att odla, hålla marken i ett bra skick och odlingslandskapet öppet och varierat
ett alldeles ny-täckdikat fält inkl. kalkfilterdiken
Strukturkalk i återfyllnadsmassorna Blir ett filter över täckdikningsrören Förbättrar infiltrationen
en bra dränering som dessutom fångar upp en del fosfor
Varför markavvattning? Foto: Pernilla Kvarmo
Rötter utvecklas i jordprofilen som innehåller ca 55% jordmaterial 10-20% dränerbara porer = LUFT 10-20% vättillgängligt vatten 5-20% fastbundet vatten
400 mm vatten vattenförrådet i jordprofilen omsätts 2 gånger
& 5000 mm luft luftförrådet i jordprofilen omsätts 50 gånger
=> med ett väl utvecklad rotsystem kan väter klara en torrperiod på flera veckor,
men drabbas av syrebrist redan efter några dagar
även vid för hög markvattennivå!
För mycket vs lagom med vatten
Syrebrist leder till skador på grödorna men påverkar även markens ph, mikroorganismer, vätnäringsämnenas tillgänglighet, markpackning risk för förluster av vätnäring till luften och till vattnet, ytavrinning
En hållbar odling behöver 1,2 meter dräneringsdjup under vätsäsong Utloppet får inte dämma täckdiken
Hur påverkas förutsättningarna för att nå miljömålet om det finns brister i markavvattningen eller om klimatet förändras? Om det blir blötare vintrar finns risk att marken inte kan brukas tidig vår eller sen höst en eventuellt förlängd vätsäsong kan inte utnyttjas om dräneringen inte fungerar
För att undvika översvämningar eller förhöjda markvattennivåer behöver markavvattningsanläggningarna underhållas
Annars finns riks för skador, inte bara på jordbruksmark, men även på infrastruktur som är beroende av att för mycket vatten kan rinna av
En vacker sommardag kan jordbrukets diken verka alldeles för raka, djupa och stora?
Men de behövs vid höga flöden i ett ändrat klimat i framtiden även under sommarn, om det blir skyfall under vätsäsong och dräneringsdjupet behöver vara 1,2 meter
Hur kan åtgärder som görs för att gynna biologisk mångfald i vattendrag påverka markavvattningen?
Gräsbevuen skyddszon fångar ytavrinning + för biologisk mångfald gärna med blommor, örter, fröblandningar? HW MW Efter kortvariga högvatten rinner vattnet genom täckdiken åter ut i diket. Medelvattennivån ligger 1,2 meter under markytan
Stenar och väter i diket? + för biologisk mångfald, men höjer medelvattennivån dämmer i täckdiken försämrar dränering, markens bärighet och grödans utveckling
Träd, ved och buskar? + för biologisk mångfald, men risk för rotintrång i täckdiken höjer medelvattennivån dämmer i täckdiken försämrar dränering, markens bärighet och grödans utveckling Trädbevuna kantzoner riskerar, även om de bara är 5, 10 m breda, att påverka ett mycket stort område vid sidan om diket
Träd och buskar i kanten? + för biologisk mångfald, men försvårar & fördyrar underhåll? Gärna träd och buskar i landskapet, men behöver de stå i dikeskanten?
det är inte bara närmast diket som det påverkar Området som har nytta av ett dike båtnadsområdet kan i ett flackt landskap vara mycket stort.
Nya idéer med flera nyttor: Från dike till tvåstegsdike var, varför? Erosionsproblem? Översvämningsproblem? Underhållsproblem?
Erosionsproblem sedimenttransport fosforförluster
Terrassen ska stabilisera slänten och dessutom, när vätligheten är etablerat, fånga upp vätnäring från täckdikesrören. Högvatten breder ut sig över terrasserna, hastigheten minskar, partiklar kan sedimentera. Finns även mer plats för biologisk mångfald?
Tvåstegsdiken efterliknar naturliga flödesterrasser frågan är hur de ska skötas
Placera våtmarker rätt i landskapet, där de fångar upp näring, men inte dämmer avrinningen från uppströms liggande fält eller infrastruktur
Dämning av utlopp riskerar att skada
Underhåll av markavvattningsanläggningarna behövs vi behöver förstå och blir bättre på Varför? Var? När? Vad? Hur? Foto: Tilla Larsson Foto: HerderBV
En bra dränering rätt mängd vatten vid varje tidpunkt - är en förutsättning för en hållbar produktion och därmed för ett öppet, varierat och rikt odlingslandskap Foto: Maria Källming