Kursbok till deltagarna som går utbildningen om facket 1
2
innehåll 5 Kurspass 1 Människovärde 9 Kurspass 2 Unga arbetare och makten på arbetets marknad 13 Kurspass 3 Klass och rättvisa 17 Kurspass 4 Facklig aktion och påverkan 2 6 L ä n k t i p s 3
4
KURSPASS 1 MÄNNISKOVÄRDE Fackföreningen tror att människan vill bidra till samhället, att hon vill utvecklas, att hon vill arbeta, att hon vill bilda sig och så vidare. Fackföreningen tror att människan under rätta, humanitära förhållanden, när hon ges de förutsättningar hon behöver, kan hon gå hur långt som helst. Men det är just förutsättningarna och de grundläggande behoven som måste tillgodoses, innan människan kan förverkliga sig själv och sina drömmar. Vidare ser fackföreningen människan som en kollektiv varelse, en varelse som gärna delar med sig till andra, i insikten att det gynnar hela kollektivet. Fackföreningen menar att människan blir till i en kollektiv gemenskap, men att det inom kollektivet finns utrymme för individualism. Situationen för unga arbetstagare Unga på arbetsmarknaden drabbas särskilt hårt på arbetsmarknaden och fackföreningen ser det som extra allvarligt, eftersom unga arbetstagare ofta inte har någon erfarenhet och heller ingen eller lite kännedom om vad som är rätt eller fel eller brukligt på arbetsmarknaden. Diskrimineringsgrunder Lagen definierar sju olika diskrimineringsgrunder; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder. 5
I grunden handlar fackföreningens kamp mot diskriminering i arbetslivet om att värna det mänskliga värdet. Mänskliga fri- och rättigheter I grunden handlar fackföreningens kamp mot diskriminering i arbetslivet om att värna det mänskliga värdet, varje enskild människas okränkbara värde och rätt att vara människa och leva i frihet från förtryck och kränkande särbehandling. Positiv och negativ frihet Positiva friheten, alltså friheten till något eller friheten att göra något, till exempel friheten att äga och att yttra sig. Negativ frihet, inte på så sätt att frihet är något dåligt, utan snarare betyder begreppet frihet från något som verkar negativt, till exempel frihet från krig och från förtryck och diskriminering. Norm Med normer menas ett riktmärke (mönster) för hur man ska utföra något eller hur man ska uppträda mot varandra. Den som faller inom normen anses vara normal. Alla normer är dock inte av godo och kan verka diskriminerande till exempel hetronormen. Förtryckssamverkan och intersektionalitet = flera förtryck läggs på varandra samtidigt och förstärker varandra och förstärks av varandra. Poängen är att förstå att man inte kan utrota en typ av förtryck utan att samtidigt lokalisera och studera andra typer av förtryck. 6
anteckningar
anteckningar
anteckningar
10
KURSPASS 2 UNGA ARBETARE OCH MAKTEN PÅ ARBETETS MARKNAD Fackföreningen ska tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och inom näringslivet samt skall därvid och i övrigt verka för en samhällsutveckling på grundval av politisk, social och ekonomisk demokrati. LOs ändamålsparagraf i normalstadgarna. Fackföreningen är en maktfaktor, en förening som verkar för att utjämna maktskillnaden mellan den som köper arbete, arbetskraft och arbetstid och den som säljer sitt arbete, sin arbetstid och sin arbetskraft. Vi kan här prata om arbetsköpare eller arbetsgivare och arbetssäljare eller arbetstagare. om vi alla håller detta löfte, så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav. 11
Det fackliga löftet Vi lovar och försäkrar, att aldrig, under några omständigheter, arbeta för lägre lön eller sämre arbetsvillkor än det vi nu lovar varandra. Vi lovar varandra detta, i den djupa insikten om; att om vi alla håller detta löfte, så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav. Facket kan också beskrivas som en lönekartell; En liter mjölk kostar ungefär lika mycket i alla matvarubutiker. På samma sätt fungerar arbetsmarknaden, det är i mötet mellan arbetsköparen och arbetssäljaren som förhandlingen och prissättningen sker. Kollektivavtal Ett kollektivavtal är ett avtal mellan facket och arbetsgivaren om vilka regler som ska gälla på jobbet, om löner, arbetstider, semesterersättning och andra arbetsvillkor. Här finns en parallell till det fackliga löftet. Ingen ska arbeta för lägre löner eller på sämre villkor än de vi gemensamt har kommit överens om. Om vissa arbetsgivare drar sig för att teckna kollektivavtal och konkurrerar med sämre villkor än andra, riskerar vi att på sikt få sämre villkor för alla arbetare. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetskassa och är en försäkring. Arbetslöshetsförsäkringens bestämmelser regleras i Lagen om arbetslöshetsförsäkringen (ALF) och Lagen om arbetslöshetskassor (LAK). Det är riksdagen som beslutar om innehållet i lagen. Ungdomsfackliga krav För dagens generation unga så har fackliga rättigheter blivit en fråga om mänskliga rättigheter. Rätten till ett arbete, en värdig anställning, en utvecklande arbetsmiljö och en lön att leva på. Ungdomsfackliga krav finner du i LOs Ungdomsfackliga manifest. 12
anteckningar
anteckningar
anteckningar
16
KURSPASS 3 KLASS OCH RÄTTVISA För att ta reda på om vårt samhälle är indelat i olika samhällsklasser måste vi definiera vad som avses med klassbegreppet. En samhällsklass kan sägas vara en avgränsad grupp i ett samhälle som ungefär lika sociala och ekonomiska villkor. Men klassbegreppet måste göras vidare än så för att kunna urskilja mönstren. För att göra en korrekt och tillförlitlig klassanalys krävs att vi tittar närmre på faktorer som inkomst, förmögenhet, social status i arbetslivet, kulturell status och kulturellt deltagande, bostadsort och bostadsform, geografisk belägenhet, yrke samt eventuell yrkestitel, utbildningsnivå, hälsostatus, språklig färdighet, delaktighet i det demokratiska livet som till exempel politiska församlingar etc. Det spelar inte så stor roll vilket klassbegrepp man vill använda, arbetare, underklass, överklass, tjänsteman etc. Oavsett vilket begrepp så är som sagt den stora poängen med att göra en klassanalys att synliggöra orättvisor och klyftor mellan människor. Unga andra klassens arbetstagare? Sänkta ingångslöner, tidsbegränsade anställningar och deltidsarbete är kanske inte ett lika stort problem för unga människor som ser jobbet i kvartersbutiken som ett sätt att dryga ut studiebidraget. Men för alla unga som valt handeln eller snickeri som sin yrkeskarriär är det en fråga om värdighet. Allra hårdast slår det mot unga som inte har föräldrar som kan backa dem ekonomiskt och socialt. Unga ska ha rätten att slippa bli behandlad som en andra klassens arbetstagare! 17
Rättvisa vs solidaritet Ett förenklat sätt att beskriva skillnaden mellan rättvisa och solidaritet är att tänka sig en brödlimpa. Låt säga att vi ska dela på limpan rättvist mellan ett antal personer. Enligt rättviseprincipen måste alla få exakt lika stor del av brödlimpan. Vi har då fördelat rättvist. Om vi istället skulle dela på limpan solidariskt kunde vi låta de som är hungrigast få en större del, medan de som inte är lika hungriga får en mindre bit, eller kanske ingen alls. Den solidariska löneprincipen En solidarisk lönepolitik handlar dels om att genom solidarisk samverkan höja löneläget för hela arbetarkollektivet, dels om att satsa särskilt på de lägst avlönade, däribland unga, kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Den solidariska lönepolitiken är den fackliga motkraften mot en marknadsstyrd lönebildning. Unga ska ha rätten att slippa bli behandlad som en andra klassens arbetstagare! 18
anteckningar
anteckningar
anteckningar
22
KURSPASS 4 FACKLIG AKTION OCH PÅVERKAN Den fackliga organisationen din organisation Den fackliga organisationen finns på alla nivåer, såväl på arbetsplatsen som i kommunen och i regionen som på riksnivå. Lokal nivå På lokal nivå sker det allra viktigaste arbetet. Där organiseras arbetartagare, där bedrivs konkret facklig verksamhet såsom löneförhandlingar, arbetsmiljöarbete och så vidare. Det är också på arbetsplatsen den direkta kontakten med verkligheten finns och också kontakterna mellan arbetsgivare och arbetstagare. Lokalt utses fackliga representanter, arbetsplatsombud eller kontaktombud. Det är en eller flera arbetstagare, vilka som helst, som väljs av de arbetskamrater som är medlemmar i fackföreningen. Regional nivå För att samla och samordna alla lokala föreningar på de olika arbetsplatserna finns en regional nivå. Den kan också kallas avdelning, klubb eller sektion beroende på vilken facklig organisation det handlar om. Den regionala nivån har till uppgift att samordna förhandlingar, till exempel löneförhandlingar inom det geografiska området, till exempel ett län eller en kommun. Det handlar också om att samordna annan facklig verksamhet som exempelvis studier, kampanjer och så vidare. På den regionala nivån finns också förtroendevalda och anställda. Här finns till ex- 23
Tillsammans organiserar lo:s 14 förbund ca 1,5 miljoner medlemmar. empel ombudsmän som är anställda personer med uppgift att företräda medlemmarna i förhandlingar och tvister med arbetsgivaren. Central nivå Förbundet organiserar alla fackliga medlemmar och föreningar på lokal och regional nivå. LO har idag 14 olika fackförbund inom alla arbetaryrken. Förbundet har till uppgift att samla och organisera samt påverka. Förbundet kan samordna fackliga krav i förhandlingar med arbetsgivaren, till exempel löneförhandlingar och kollektivavtalsförhandlingar. På förbundsnivå finns också förtroendevalda och ombudsmän med liknande uppgifter som på regional nivå och lokal nivå, men som arbetar över hela landet. Förbundsombudsmännen förhandlar till exempel om rikstäckande kollektivavtal. Det finns också verksamhetsgrupper på central nivå som samordnar kampanjer och annan verksamhet, till exempel studier och ungdomsverksamhet över hela landet. Landsorganisationen LO LO landsorganisationen är organiserat på ungefär samma sätt som fackförbunden. LO samlar 14 medlemmar, nämligen fackförbunden: Byggnadsarbetareförbundet, Elektrikerförbundet, Fastighetsanställdas förbund, GS (Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch), Handelsanställdas förbund, Hotell- och restaurangfacket, Industrifacket Metall, Kommunalarbetareförbundet, Livsmedelsarbetareförbundet, Musikerförbundet, Målareförbundet, Pappersarbetareförbundet, SEKO (Facket för service och kommunikation), Transportarbetareförbundet. Tillsammans organiserar dessa 14 förbund ca 1,5 miljoner medlemmar. 24
Internationell solidaritet Det finns i huvudsak två starka skäl för den svenska fackföreningsrörelsen att engagera sig i internationellt fackligt samarbete och solidaritetsarbete: Det första är våra värderingar om demokrati, rättvisa och människovärde. Det andra är vårt eget intresse av förbättringar av löner, arbetsvillkor och sociala rättigheter i andra länder, så att lönedumpning och dåliga arbetsförhållanden inte blir konkurrensmedel riktade mot oss. Egentligen handlar det om en utvidgning av det fackliga löftet, det gäller att skapa internationella överenskommelser och regler om grundläggande rättigheter och se till att dessa efterlevs och det gäller att bygga fackliga organisationer i alla länder och stödja deras strävanden efter förbättringar på sina nationella plan. Kränkningar av fackliga rättigheter Årligen mördas flera hundra fackliga företrädare, tusentals skadas, arresteras och avskedas. Cirka 30 miljoner arbetstagare är utsatta för slav- och tvångsarbete. Antalet barnarbetare uppgår till minst 250 miljoner. På sina håll mördas, förföljs och torteras fackliga företrädare, i vissa länder är fackföreningar förbjudna. Kränkningar är vanligast i utvecklingsländer och diktaturer, men förekommer även i Europa och Sverige. Fackföreningsrörelsens internationella verksamhet tar stöd i ILO-konventionerna om den fria förenings- och förhandlingsrätten, mot barnarbete och slavoch tvångsarbete, mot diskriminering och för lika lön mellan könen vid arbete av lika värde. Social dumping och exportfrizoner Social dumping betyder att länder konkurrerar med varandra genom lägre löner och sämre arbetsvillkor för löntagarna. Det har blivit vanligare, både till följd av globaliseringen och av nyliberala politiska strömningar, som lett till avregleringar och ett hämningslöst konkurrenstänkande. Facklig verksamhet förhindras och miljoner arbetare tvingas jobba under mycket 25
hårda villkor. Det finns idag cirka 3 000 exportfrizoner i över 116 länder, däribland även europeiska länder, med 30 miljoner anställda varav majoriteten är unga kvinnor. Internationella samarbetsorganisationer Internationella arbetsorganisationen, ILO, är en världsomspännande organisation för sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor. Fria fackföreningsinternationalen, FFI, världsomspännande med 158 miljoner medlemmar i 231 medlemsorganisationer. ILO är en världsomspännande organisation för sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor. Europeiska fackliga samorganisationen, EFS, kallas också Europafacket har 77 medlemsorganisationer i 36 Europeiska länder. EFS företräder fackföreningsrörelsen i samarbetet med olika europeiska institutioner, arbetsgivarorganisationer och företag. Nordens fackliga samorganisation, NFS, samlar 11 fackliga huvudorganisationer med tillsammans över 8 miljoner medlemmar i de nordiska länderna och Grönland. Vad kan du göra och vilka aktiviteter kan du delta i? Facket i skolan, facket på sommarjobbet/vinterjobbet, ungdomskurser, studiecirkel, engagera dig i en SSU-klubb, delta på möten inom organisationen, acceptera ett uppdrag i styrelse, granska kollektivavtal och andra reglementen på arbetsplatsen, hur ser villkoren ut? Kartlägg ungdomsarbetsplatser och besök dem. Kanske kan ni starta en ungdomsklubb inom kommunen 26
27
28
Genom att göra en så enkel sak som att vara medlem i facket stöttar du alla svenska arbetare rejält. eller inom företagen? Opinionsbildning som insändare, debattartiklar, debatter, enkätundersökningar, sociala plattformar, Facebook, FlickR, Twitter. Medlemskap Genom att göra en så enkel sak som att vara medlem i facket stöttar du alla svenska arbetare rejält. Tack vare att medlemmarna är så många kan facket sätta press på arbetsgivarna för att vi ska få högre löner och vi kan tvinga arbetsgivare att teckna kollektivavtal. Någon gång kanske du får utföra en stridsåtgärd, men andra tider behöver du bara rulla tummarna och ändå vara till stor nytta. Skulle du sedan vilja bli mer aktiv i facket står dörren alltid öppen för det! Aktivist Du behöver inte ha något formellt uppdrag i facket för att vara aktivist. Det räcker med att du tar reda på vad som står i kollektivavtalet och sprider kunskapen till andra på arbetsplatsen. Du kan gå på fackliga kurser för att lära dig mer om exempelvis vad lagarna säger. Du kan också gå på fackliga aktiviteter som att demonstrera på första maj. Du kan sprida kunskap om vad facket och kollektivavtalet är genom att prata med de förtroendevalda omkring dig och be dem föra fram dina åsikter. Fackligt förtroendevald 29
Fackligt förtroendevald Som förtroendevald- arbetsplatsombud, skyddsombud, styrelsemedlem i arbetsplatsklubb eller vilket annat fackligt uppdrag man än har så representerar man medlemmarna som valt ombudet. Som fackligt förtroendevald företräder du medlemmarna i förhandlingar gentemot arbetsgivaren och inom den fackliga organisationen, samtidigt som du agerar informatör och informerar dina kollegor om vad som händer i den fackliga organisationen och på arbetsplatsen. Som fackligt förtroendevald är det viktigt att vara lyhörd och lyssna på medlemmarna. Det är dom som valt dig och det är dom du företräder. Skyddsombud företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågorna och verkar för en tillfredsställande arbetsmiljö. Skyddsombudet har alltså huvudrollen i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudet väljs av den fackliga organisationen och ska vara den integrerad del i den fackliga verksamheten på arbetsplatsen. Ta kontakt med ditt förbund om du vill veta mer om hur det fungerar att vara förtroendevald i ditt förbund. Styrelseledamot För att facket ska vara demokratiskt behövs styrelser i klubbar, avdelningar och förbund. Som styrelseledamot måste du lyssna på dina arbetskamrater och föra fram deras vilja i organisationen, men du ska också fatta långsiktiga beslut i frågor som kan vara svåra. En sådan fråga kan vara vad ni ska prioritera i förhandlingarna om det lokala kollektivavtalet. Alla medlemmar har rätt att ställa upp till val av en styrelse och alla medlemmar har rösträtt lokalt. 30
anteckningar
anteckningar
anteckningar
Länktips www.lo.se/ung www.ilo.org www.etuc.org www.ssu.se www.youtube.com/medlemifacket www.gåmedifacket.se www.fackligutbildning.se www.schystavillor.se www.fairtrade.se 34
35
36 2011 form och produktion: ETC Foto: Lars Forsstedt ISBN: 978-91-566-2653-1