Trender för Framtidsdagen Skellefteå kommun, 171121 FUTURE Research-based foresight STRATEGY Future-based strategy ACTION Strategy enforcement Urbanisering och regionalisering Urbaniseringen är fortsatt påtaglig världen över stora flyttströmmar går till växande städer och storstadsregioner och glesbygd avfolkas i snabb takt. År 2050 beräknas 70-75% av världens befolkning, ca sju miljarder människor bo i städer. I Sverige är det storstadsregionerna samt högskoleorter som ökar sin befolkning medan en övervägande majoritet av landets kommuner tappar invånare. Storlek och täthet lockar med nya möjligheter till företagande, försörjning, utbildning och upplevelser. Med människorna flyttar också näringarna och arbetstillfällena i ett självförstärkande system där de större städerna växer och blir knutpunkter i de regionala nätverken när allt fler pendlar till sina arbeten. Effekten blir å ena sidan att arbetsmarknadsregionerna blir färre men större, och å andra sidan att kommunernas roller börjar specialiseras alltmer mot antingen boende (Värmdö, Ekerö, Tyresö m fl) eller arbete (Solna, Stockholm). Sammantaget skapas en koncentration av såväl kommersiell som offentlig service.
Globalisering De senaste årtiondena har vår värld blivit alltmer sammankopplad. Över hela vår jord har flöden av varor, kapital, människor, information, tankar och idéer ökat stadigt. Framdrivet av tekniska landvinningar, avregleringar och nya handelssamarbeten har denna megatrend i många fall fått långt större effekter än någon kunnat ana. Arbeten har flyttat, hundratals miljoner människor har lyfts ur fattigdom, den globala medelklassen har sett en enorm tillväxt, affärer har skalats upp på ett globalt plan och spelplanen har i många avseenden jämnats ut när det gäller livsförutsättningar och konkurrensvillkor. Samtidigt har globaliseringen också bidragit till kraftiga obalanser i dagens samhällen där det finns en liten grupp människor som kunna dra maximal fördel av dessa förändringar, samtidigt som många lämnats kvar, fått det sämre, eller i alla fall upplevt det så. Alltfler i otrygga anställningar Många arbetar i bemanningsföretag Prekariatet människor med både långa och korta anställningar som arbetar med begränsade anställningar. Får svårt att låna till boende etc. 2008 var drygt 128 000 personer tidsbegränsat anställda. År 2015 var motsvarande siffra 180 600 personer.
Hälsa och välbefinnande i fokus Frågor om hälsa och välbefinnande aktualiseras allt oftare för individ och samhälle. Ansvaret för den egna hälsan ökar och många människor blir mer hälsomedvetna. Men samtidigt ser vi också växande problem som rör fysisk och psykisk ohälsa problem som tar sig olika utryck i olika ålders- och samhällsgrupper. Allt fler motionerar regelbundet för att hålla sig i form, gå ner i vikt eller för att helt enkelt må bättre. Andelen som svarar att de mår dåligt utan idrott/motion har ökat kraftigt den senaste femtonårsperioden. Försäljningen av hälsotidningar och böcker ökar, fler väljer att delta i olika typer av motionslopp samtidigt som hälsoaktiviteter såsom yoga och mindfulness väcker stort intresse. Ökat fokus på hälsa medför att kraven ökar på lättillgänglig friskvård och motion på arbetsplatsen. Även arbetsgivarna kommer i större utsträckning kräva hälsosammare livsstil av medarbetarna för att kunna öka prestationerna. Hälsotrenden innebär även ett ökat fokus på mental hälsa. Arbetslivet blir allt mer mobilt och flexibelt Arbetsmarknaden har blivit mer flexibel när det gäller vilka timmar på dygnet vi arbetar på. De teknologiska redskapen möjliggör jobb på distans. I många verksamheter är medarbetarna inte längre bundna till bestämda geografiska platser / kontor. Flexibilitet är en av de råden unga 16-29 år skulle ge arbetsgivare som vill locka unga. Flexibilitet i form av möjlighet att jobba hemifrån eller kunna anpassa arbetstider samt arbetsmiljö beroende på situation.
Äkthet, transparens och värderingar skattas allt högre Utvecklande, ett team och inte bara en massa anställda och att företaget har en målbild och värden som matchar mina egna. Citat från Kairos Futures ungdomsstudie Drömsamhället en studie om ungas värderingar, 2016 Generation Ordnings (födda 1985-1994) uppväxt har präglats av yta och fejk, därför skyr de allt som de inte upplever som äkta. Frågar man unga vilka råd de skulle ge arbetsgivare som vill locka unga, handlar det om tydlighet vad gäller vilka mål verksamheten har, samt vilka värderingar organisationen står för. Att företaget har värderingar som är i linje med ungas egna är något av extrem betydelse för dagens unga. Med tanke på dagens öppenhet och transparens är organisationer utsatta på en helt annat nivå än tidigare inför sina kunder och medarbetare. Håller man inte det man kom överens om eller de värderingarna och principerna som verksamheten omhuldar så tappar man snabbt i respekt. Uppstår det konflikt mellan egna och företagets värderingar så blir det svårt för unga att stanna kvar. Virtuella och förstärkta verkligheter De tankar om VR, Virtual Reality, och IRL, In Real Life, som växte på bred front i samhället runt millennieskiftet, är nu på väg att bli verklighet. Augmented Reality, Virtual Reality och Mixed Reality är alla termer på digital teknik som utvecklar eller kombinerar digitala miljöer med fysiska. Utvecklingen drivs på av kräsna och nyfikna användare och utvecklare som vill pröva mer, men kan också hjälpa personer med olika funktionshinder. Trenden väntas påverka på bred front, från handel till kundtjänst till vård och utbildning. Den virtuella världen är därför på väg att bli en verklig arena för upplevelser, påverkan, utbildning och arbete. Den kommer under kommande år bli allt viktigare och mer integrerad i våra liv och i samhället.
Ökade krav och förväntningar Redan på 1960-talet identifierade Tage Erlander att människors krav inte minskade i takt med stigande välstånd utan tvärtom ökade, varför han myntade uttrycket de stigande förväntningarnas missnöje. Trots en remarkabel välståndsutveckling i Sverige finns det inget som pekar på att medborgares och konsumenters krav på företag och det offentliga minskar snarare vittnar företag och organisationer om att de ökar. I takt med välståndsutvecklingen och digitaliseringen har människors förväntningar på att tjänster, uppkoppling och friktionsfrihet ökat, samtidigt som toleransen för misstag och strul minskat. Den digitala vardagen har förändrat människors förväntningar i grunden alltfler blir vana att få saker på sitt sätt. Människor tenderar också att ha mer likartade krav och förväntningar, oavsett vem motparten är. Agerandet är likartat som kund, i kontakten med en butik eller leverantör, och som medborgare, i kontakten med myndigheter, sjukvården eller skolan. Förväntningar Tolerans för misstag och strul 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 I takt med stigande välstånd och digitaliseringens intrång i samhället ökar människors krav på företag och organisationer, samtidigt som toleransen för misstag och strul minskar. År Automation av allt möjligt förändrar arbetslivet Gränserna för vad som är möjligt att automatisera ritas hela tiden om. Detta gäller såväl fysiska tjänster exempelvis gräsklippning, dammsugning och självscanning som kognitiva tjänster exempelvis resebokning, e-handel och bankärenden. Industrin är i hög grad automatiserad, nu är det de rutinartade kontorsarbetena som kan skötas av robotar. Maskiner kan lära sig själva genom att iaktta mänsklig interaktion. Analyser av arbetsmarknaden och utsikterna för automation visar att mer än hälften av dagens jobb står inför stor risk att försvinna in i den automatiserade sektorn inom en 20-årsperiod. Men på vilket sätt detta på sikt kommer slå mot arbetsplatser och samhällen i Norden är ännu svårt att besvara med säkerhet. Sawyer och Baxter, två robotar som enkelt och gärna lär sig nya uppgifter och som utan fara kan arbeta i nära samarbete med människor. Baxter kan programmeras intuitivt av en människa genom att enkelt vägleda robotens armar www.rethinkrobotics.com Användning av artificiell intelligens inom kundtjänsten är nu vanligt. Amelia, utvecklat av företaget IP-Soft, är en AI algoritm som kan svara på inkommande frågor via chat, telefon eller mail. SEB nyligen anlitade Amelia som en förstärkning av deras kundtjänst
Familjen och det lilla livet i centrum Generation Ordning, födda 1985-1994 Det bästa man kan åstadkomma: vara en god förälder och hålla i hop en familj i många år Drömmer om Svenssonliv Familjeliv Att vara en god förälder Ett meningsfullt jobb med tydliga gränser Att hålla ihop en relation under lång tid Tidigare familjebildande Tidigare inträde på arbetsmarknaden? Vikten av avgränsning i arbetslivet ökar I Sverige ökar de stressrelaterade sjukskrivningarna. Bara mellan år 2013-2015 ökade antal stressrelaterade sjukdomar i Sverige med 73 procent enligt siffror från Försäkringskassan. Allra störst risk löper kvinnor som är mellan 30 39 år, det vill säga mitt-i-livetfasen när många bildar familj samtidigt som det finns en attityd om att det är då karriären ska ta fart. Stressdoktorn Tomas Danielsson menar att en hel generation människor är på väg att bränna ut sig som kommer att kräva långa återhämtningsperioder flera gånger i livet. Kairos Futures studier visar att unga 16-29 år i ökad utsträckning söker gränser och regler, inte minst på jobbet. Under de senaste tre åren har det skett en snabb förskjutning bland unga från önskan om meningsfulla jobb som man aldrig riktigt kan lämna till jobb med tydliga gränser som man kan lämna när man går hem. 30000 25000 Jag tror att de flesta mår bra av att kunna släppa jobbet och ha en skiljelinje mellan jobb och fritid. Annars är nog risken stor att man bränner 5000 ut sig, hur roligt jobbet än är. Även stimulerande och 0 meningsfulla jobb kan 2013 2015 bränna ut en. 29-årig kvinna från Hisings De stressrelaterade sjukskrivningarna ökar Backa bland svenskarna. Mellan 2013 och 2015 ökade dessa med 73 procent. Källa: Försäkringskassan 20000 15000 10000 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2007 2013 2016 Ett tydligt avgränsat jobb som du kan lämna bakom dig när du går hem Ett meningsfullt och stimulerande jobb,som du aldrig riktigt kan ta en paus från Vad föredrar du när det gäller följande valmöjligheter?, Unga 16-29 år i Sverige. Källa: Kairos Future, 2016
Hållbarhet allt viktigare som företagsfråga Hållbarhet skiftar från att bli en samhällsfråga till allt mer av en företagsfråga. Förändringen drivs av miljömässiga förändringar i omvärlden, också av sociala faktorer som transparens. Föreningen av ekonomiska, ekologiska och sociala faktorer bildar den hållbara företagsstrategin. Miljöförstöring och klimathot är den absolut största oron bland svenska ungdomar 16-29 år när de tänker på framtiden (45 procent). Därefter följer, med stor marginal, krig och terrorism (39 procent respektive 38 procent ). De yngsta i studien (16-20-åringar) oroar sig också mer än alla andra åldersgrupper för miljöförstöring och klimathot. Ökad heterogenitet och polarisering Vårt samhälle präglas idag av en omvandling från relativ homogenitet, till ett samhälle präglat av allt större mångfald och heterogenitet. Orsakerna är flera individualisering och skiftande livsstilar, ökad etnisk mångfald samt växande ekonomiska klyftor. Människor från stora delar av världen söker sig till Sverige. Andelen utlandsfödda uppgick 2015 till 16 %. Varierad sammansättning av de som anländer, både hög och lågutbildade från vitt skilda kulturer. Ökade klyftor med växande problem.
Striden om sanningen: Från veta till sprida När vem som helst kan lägga ut vilken information som helst har mängden budskap och verklighets-skildringar ökat markant. I det exploderande informationslandskapet har tilltron till auktoriteter tenderat att minska på senare år. Istället tar många idag främst intryck av personer de har en personlig relation till. Det kan handla om såväl vänner och familj som om bloggare och opinionsbildare på nätet. I takt med det ökade informationsflödet blir det en allt större utmaning att sortera i fakta vad är sant och inte? Källgranskning och källkritik blir allt viktigare i det informationsöverflöd som råder idag, men poängen här är att vi ser en förskjutning kring vem som har kunskapsauktoritet i samhället; från betydelsen av fakta och kunskap till förmågan att skapa förtroende på nya sätt och effektivt sprida rätt budskap till rätt målgrupp. VETA FÖRSTÅ SPRIDA/ DELA Trust is the glue of life. It's the most essential ingredient in effective communication. It's the foundational principle that holds all relationships. - Stephen Covey Arbetslivet blir mer kunskapsintensivt Inom både näringsliv och offentlig sektor står kunskapsarbete och professionella tjänster för en allt större del av värdeskapandet. Alla delar i samhället präglas av ett ökat behov av specialiserade kunskaper och kompetenser. En del av specialiseringen handlar om att arbetet bryts ner i mindre, avgränsade delar där enkla uppgifter tenderar att försvinna, inte sällan till utlandet, där arbetskostnaden är lägre, eller in i den snabbt växande automatiserade sektorn.
Kunskapsintensiva organisationer kräver nytt ledarskap Skiftet från industrisamhället in i tanke- /informations- och nätverkssamhället är i stort sett redan genomfört. Sedan 60-talet har industrin succesivt tappat som sysselsättningsskapare till förmån för kunskaps- och tjänstesektorn. Detta skifte ställer i många organisationer helt nya krav på ledarskapet. Chefen kan inte längre vara den främsta experten som pekar med hela handen och bestämmer vad som ska göras. Ledarskapet idag handlar mer om att kunna sätta samman rätt typ av kompetenser och sedan arbeta med att få team att prestera på toppen av sin förmåga en mer coachande och stödjande roll där insikten om att sakkunskapen finns (eller i alla fall ska finnas) hos de anställda. Kultur och anda i organisationer har också fått ökad betydelse för medarbetarnas prestationer. Jakten på kompetens kandidaternas marknad I många branscher har arbetsgivarna stora svårigheter att hitta rätt kompetens, och för många akademiker är valmöjligheterna stora. Många branscher och organisationer söker samma typ av kompetens samtidigt, detta gäller inte minst inom IT, teknik och offentliga serviceyrken inom vård och utbildning. Personliga utvecklingsmöjligheter och gott ledarskap är avgörande för att behålla medarbetare. Människor går också mer på personliga referenser och rykten, än vad arbetsgivaren själv målar upp i sina employer branding-artiklar.
Mjuka värderingar slår hard cash I Kairos Futures senaste värderingsstudie bland unga vuxna mellan 16 29 år kunde vi se att det allra viktigaste i det framtida arbetslivet är att ha en bra chef, följt av trevliga arbetskamrater, att känna stolthet över sitt arbete och att ha ett intressant och meningsfullt arbete. Att jobbet är kul och ett ställe där man trivs kommer före jobbets materiella belöningar som hög lön, bra förmåner och goda karriärmöjligheter. Statusjägarna återfinns främst bland de allra yngsta. Ett statusfyllt jobb, att kunna resa och arbeta över hela världen, mycket ansvar, leda och utveckla andra, samt goda karriär-möjligheter är egenskaper som värderas högre bland 16-20- åringar. I takt med ökad ålder skiftar preferenserna över till att sätta balans mellan arbete och privatliv i centrum som flexibel arbetstid, mycket semester och självständigt arbete. Källa: Kairos Future, Drömsamhället 2016 Den psykiska ohälsan ökar Även om hälsan i Sverige generellt sett utvecklas i positiv riktning finns det stora skillnader mellan olika grupper i samhället enligt Folkhälsomyndigheten. På senare tid har alltmer fokus hamnat på den växande psykiska ohälsan i vissa delar av befolkningen. Att den psykiska ohälsan ökar i samhället är en trend sedan många år. Detta förstärks av de ökade kraven på att vara försörjningsbar och ett allt mer krävande arbetsliv. Stressen och pressen över att hänga med gör att många hamnar i psykisk instabilitet. Enligt Folkhälsomyndigheten hade 17 procent av befolkningen nedsatt psykiskt välbefinnande år 2016. Psykiska besvär såsom ängslan, oro eller ångest är vanligare bland kvinnor än bland män, och vanligare i de yngre åldersgrupperna (16 29 år) jämfört med de äldre åldersgrupperna. Barn och ungdomars psykiska ohälsa har ökat sedan 1990-talet. Framförallt är det depressioner och ångestsjukdomar som ökar. Förskrivningar av psykofarmaka för dessa grupper följer samma mönster. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel med ångest 1999 2000 2001 2002 2005 2008 2016 Silent Generation 1925-1944 Baby boomers 1945-1964 Generation X 1965-1984 Millennials 1985-2004 Har Du någon eller flera gånger råkat ut för följande under det senaste halvåret? (Andel svar som anger: Ja, en gång eller Ja, flera gånger ) Källa: Kairos Future, 2016
Ökad mobilitet och pendling Med effektivare transporter över större avstånd har människor idag större möjligheter att välja ett boende långt från arbetsplatsen. Den mobila tekniken, tillsammans med alltfler kunskapsarbetare, har också gjort att distansarbete blivit vanligare. Sammantaget innebär detta en allt större mobilitet och flexibilitet i vardagslivet för många människor. Mobilt, on demand, på Ditt sätt Så gott som alla svenskar har idag tillgång till en mobiltelefon (96 procent), och så många som 76 procent har enligt enligt SOM-institutet tillgång till en smartphone. Det har förändrat hur vi kommunicerar, hur vi söker och tar till oss information, och hur vi handlar varor och tjänster. För de allra flesta är mobilen den naturliga ingången till det mesta. Den finns alltid tillgänglig och har blivit närmast en de facto förlängning av oss själva ett nytt organ. Människor blir erbjudna allt bättre mobila verktyg för att kunna göra vad de vill, hur de vill, när de vill, där de är. Smartphoneutvecklingen är därmed en viktig drivkraft för människors förändrade beteenden och förväntningar, och är ännu starkare inom den unga målgruppen.
Ömsesidig respekt för att nå drömsamhället Frågar man unga 16-29 år vad som saknas för att Sverige ska bli ett drömsamhälle så är svaret tydligt: ömsesidig respekt och tolerans mellan människor. Respekt i bred bemärkelse: allt ifrån mer respekt för äldre människor, till respekt för andras åsikter, kulturer, traditioner mm. Andra brister som man identifierar är bostadsbrist, jobbrist, ojämställdhet samt kriminalitet. Frågar man de som svarar att Sverige i princip är ett mardrömssamhälle (dvs. de som angav 1 på en skala från 1 till 10) så motiverar de sin position med ökad kriminalitet, utanförskap, invandring, och våldtäkter. Mycket våldtäkter, kriminalitet och hög arbetslöshet/utanförskap. Men det blir värre då politikerna är så naiva. Man, 27 år Fråga: Vad saknas för att Sverige ska bli ett drömsamhälle? Öppen fråga. Borttaget: Mer, Mindre samt Bättre, som dominerade. Källa: Drömsamhället, 2016 Fråga till de som beskrev Sverige som 100 % mardrömsamhälle idag: Varför? Öppen fråga. Källa: Drömsamhället, 2016