PLANBESKRIVNING. Tillhörande detaljplan för

ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING Tillhörande detaljplan för Industriområde Iviken del av fastigheterna Sörvik 6:16 och 6:24 Ludvika kommun, Dalarnas län Upprättad i september 2014 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro 771 82 LUDVIKA Carlavägen 24 0240-863 10 exp 0240-810 26 467-5088 12 45 30-7

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 HANDLINGAR...4 2 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG...4 2.1 Inledning... 4 2.2 Allmän beskrivning av återöppnande av Ludvika gruvor... 4 2.3 Föreliggande detaljplan... 6 3 FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN...8 4 PLANDATA...9 4.1 Lägesbestämning... 9 4.2 Areal... 9 4.3 Markägoförhållanden... 9 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN...9 5.1 Riksintressen... 9 5.2 Översiktliga planer... 9 5.3 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden... 9 6 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER...9 6.1 Natur... 9 6.1.1 Mark och vegetation... 9 6.1.2 Geotekniska förhållanden... 10 6.1.3 Förorenad mark... 10 6.1.4 Risk för skred/höga vattenstånd... 10 6.1.5 Fornlämningar... 10 6.2 Bebyggelseområden... 11 6.2.1 Bostäder... 11 6.2.2 Gestaltning... 12 2(19)

6.3 Transporter... 12 6.3.1 Transporter av tillredningsgråberg samt tillfälliga transporter av malm... 12 6.3.2 Tillkommande trafikmängder... 12 6.4 Störningar... 13 6.4.1 Buller... 13 6.4.2 Vibrationer... 15 6.4.3 Luft... 16 6.4.4 Sanitära förhållanden... 16 6.4.5 Dagvatten... 16 6.4.6 Skyddsanordningar... 16 6.4.7 Farligt gods... 16 6.4.8 Räddningstjänstens insatstid... 17 6.5 Teknisk försörjning... 17 6.5.1 Vatten och avlopp... 17 6.5.2 Värme... 17 6.5.3 El... 17 6.5.4 Avfall... 17 6.6 Konsekvenser av planens genomförande... 17 7 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR...17 7.1 Berörda fastigheter och markägoförhållande... 17 7.2 Fastighetsbildning... 17 7.3 Fastighetskonsekvenser... 18 8 GENOMFÖRANDEFRÅGOR...18 8.1 Kvartersmark... 18 9 ORGANISATORISKA FRÅGOR...18 9.1 Planförfarande... 18 9.2 Genomförandetid... 19 10 EKONOMISKA FRÅGOR...19 11 TIDPLAN...19 12 MEDVERKANDE...19 3(19)

1 HANDLINGAR Detaljplanen består av: Plankarta med bestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning (denna handling) Granskningsutlåtande Övriga handlingar: Miljökonsekvensbeskrivning (MB 6:4) inklusive samrådsredogörelse Fastighetsförteckning Beslut om planuppdrag, KS 2013/164 2 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG 2.1 Inledning Detaljplanen syftar till att möjliggöra återöppnandet av Ludvika gruvor. Som grund för planläggningen finns ett domslut i Nacka Tingsrätt från 2014-03-20, mål nr M3812-12 om tillstånd för Nordic Iron Ore (NIO) att enligt 9 kapitlet miljöbalken återöppna och driva gruvorna och att anrika malmen i ett anrikningsverk samt tillstånd enligt 11 kapitlet miljöbalken för tillhörande vattenverksamheter. Genom ansökan enligt miljöbalken har flera samråd och informationsmöten hållits. Eftersom dessa samråd redan hållits genom bolagets ansökan enligt miljöbalken kan detaljplanen utföras med ett förenklat samråd. Det innebär att detaljplanen planläggs med normalt planförfarande med förenklat samråd, där planförslaget går direkt ut på granskning. Grunden för detta planförfarande beskrivs vidare under kapitel 9.1 nedan. 2.2 Allmän beskrivning av återöppnande av Ludvika gruvor Nordic Iron Ore (NIO) planerar för brytning av järnmalm i två tidigare nedlagda gruvor i Ludvika. Järnmalmsfyndigheterna ligger vid Blötberget cirka 5 km sydväst om Ludvika tätort och i ett stråk mellan Källbotten och Iviken några kilometer norr om Ludvika tätort (denna malmfyndighet kallas Håksberg). Brytningen kommer att ske under jord. NIO har ansökt om att få bryta ca 6,0 miljoner ton råmalm årligen från Ludvika gruvor. 4(19)

Figur 1. Översikt över anläggningar i anslutning till Ludvika gruvor. Förädling av malmen från Ludvika gruvor kommer att ske i ett anrikningsverk vid Skeppmora. I anslutning till detta industriområde kommer huvuddelen av anläggningar för gruvverksamheten att finnas. I Blötberget kommer råmalmen att transporteras från Blötbergetsgruva till anrikningsverket via transportband under jord. Maskin- och personaltransporter ner i gruvan sker via snedbanan vars påslag framgår av Figur 1. I Håksberg kommer råmalmen att uppfodras i Håksbergs Centralschakt och transporteras via bandtransportör direkt till en utlastningsterminal. Från Håksberg transporteras råmalmen till anrikningsverket via järnväg. Maskin- och personaltransporter ner i Håksbergsgruvan sker via snedbana i Iviken. 5(19)

I anrikningsverket förädlas malmen och den färdiga malmprodukten transporteras sedan via transportband till utlastningsterminalen för vidare transport via järnväg till kund. Restprodukten från anrikningsverket, sk anrikningssand, kommer att deponeras inom ett sandmagasin. Den planerade verksamheten innebär även bl a att de idag vattenfyllda gruvgångarna töms, grundvattennivåerna sänks, att inläckande grundvatten till gruvorna i driftskedet leds bort, att omledning av vattendrag sker, att dammar byggs och att uttag av råvatten ur sjön Väsman sker. 2.3 Föreliggande detaljplan Föreliggande detaljplan syftar till att möjliggöra anläggande av industrianläggningar för gruvverksamhet. Planområdet visas i Figur 2. Figur 2. Planområdet för Industriområde Iviken 6(19)

Figur 3. Planerade verksamheter inom planområdet. Vägalternativ för tillfälliga transporter samt transporter av gråberg redovisat med röd linje på kartan leder till Håksberg. Inom planområdet kommer påslaget till snedbanan att finnas, se Figur 3. Genom snedbanan kommer maskin- och personaltransporter till gruvan att ske. I anslutning till påslaget kommer därför även verkstäder, parkering och tankstation att finnas. Möjlighet för tillfälligt upplag och krossning kommer även att finnas inom området. Tankstationen för gasol är tillståndspliktig och ska uppfylla kraven enligt Lag om skydd mot olyckor SFS 2003:778 och Lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011. En riskutredning över anläggningen skall göras för att identifiera riskerna för brand och explosion och de skador som därigenom kan uppkomma. Gråbergstransporter samt vissa malmtransporter kommer att ske på väg som markerats på Figur 3. Inom den norra delen av planområdet kommer även en av tilluftstationerna till gruvan att finnas. I anslutning till tilluftstationen finns tillhörande gasolstation. 7(19)

3 FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN Planförslaget är förenligt med miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Planområdet ligger inte inom områden som utgör riksintresse. Miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken finns för utomhusluft. Dalarnas luftvårdsförbund driver ett övervakningsprogram som omfattar bl a mätningar av kvävedioxid (NO2) och flyktiga kolväten (VOC) i Ludvika tätort ungefär vart tredje år. Beträffande partiklar (som PM 10 ) görs inga regelbundna mätningar i Dalarnas tätorter. Gruvdriften vid Ludvika gruvor kommer att leda till utsläpp till luft. De utsläpp som i detta skede möjliga att kvantifiera är de som härrör från transporter (fordon), spränggaser samt gasoleldning som kommer att ske för uppvärmning av ventilationsluften till gruvorna och anrikningsverk. Det är främst NO x och partiklar som kan ha en lokal påverkan. Utsläpp av NO X kommer att domineras av utsläpp från fordon. Utsläppen kommer både att ske under jord (i gruvorna) varvid avgaserna ventileras ut via frånluftschakt, ovan jord längs transportvägar, vid etableringar m.m. Utsläppen kommer därvid att vara tämligen utspridda runt respektive gruvområde. Exakt hur utsläppen kommer att vara fördelade mellan olika platser och ventilationsschakt går inte att svara på i detta skede. I syfte att trots detta försöka bedöma vilka koncentrationer av NO 2 som kan uppkomma i utomhusluft runt ventilationsschakten har beräkningar utförts. Dessa visar att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid inte kommer att överskridas till följd av utsläppen. Utsläppen i övrigt domineras av stoft och damning. Stoftutsläpp kan förväntas från krossanläggningar och anrikningsverk (främst malning). Malningen kommer dock att ske i slutna utrymmen med möjlighet att rena utsläppen i filteranläggningar eller andra avskiljare. Huvuddelen av krossningen kommer att ske i gruvorna i en fuktig miljö, men en viss mängd stoft kommer att ventileras ut ur gruvorna. Utöver stoftutsläppen ovan kan damning från körvägar och sandmagasin ske vid torr väderlek. Omfattningen av stoftutsläpp och damning är inte möjlig att kvantifiera i nuläget utan måste följas upp och åtgärdas i driftskedet. Gruvdriften vid Ludvika gruvor påverkar vattenrecipienten, dels vid den initiala tömningen av gruvorna och dels vid driften av gruvorna. Ludvika gruvor avvattnas till Kolbäcksåns avrinningsområde, som inte är utpekad att omfattas av miljökvalitetsnormerna för fisk- och musselvatten. Sverige införde 2009 miljökvalitetsnormer för 33 prioriterade ämnen som en följd av ett dotterdirektiv till ramdirektivet för vatten (2008/105/EG). Med undantag för gränsvärdena för vissa metaller (kadmium, bly, kvicksilver och nickel) saknar den planerade verksamheten koppling till dessa ämnen. Utförda utredningar och beräkningar har så långt visat att den ansökta verksamheten inte bedöms leda till att aktuella miljökvalitetsnormer (gränsvärdesnormer) inte kan innehållas. 8(19)

4 PLANDATA 4.1 Lägesbestämning 4.2 Areal Planområdet ligger ca 2 km NV om Ludvika. Avgränsningen av planen omfattar dels länsväg 66/245 och av skogsmark. Boende finns väster och norr om området enligt Figur 3. Planområdet omfattar sammanlagt ca 8 ha. 4.3 Markägoförhållanden Fastigheterna inom planområdet är i privat ägo. Se även 7.1. 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 5.1 Riksintressen Verksamheten berör inte några riksintressen för naturvården, kulturmiljövården eller för friluftsliv. 5.2 Översiktliga planer I den antagna (26 augusti 2013) översiktsplanen för Ludvika kommun ÖP 2030 är planområdet redovisat för möjliga nya verksamhetsområden, exempelvis industri och handel. Översiktsplanens huvuddrag beskrivs som ett antal utamningar inför framtiden med förslag till utveckling av bland annat nya verksamhetsområden. Iviken är ett av de områden som reserverats för att ge plats för nya verksamhetsområden. 5.3 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Planområdet är inte detaljplanelagt sedan tidigare och berör heller inte områden med områdesbestämmelser eller förordnanden. Cirka 300 meter väster om planområdet i Iviken finns ett detaljplanerat område (Norra Laggarudden). Området är avsett för bostäder med en genomförandetid fram till april 2019. Vid Skuthamn ungefär en kilometer sydost om planområdet vid Väsmans strand pågår planläggning för drygt 100 nya bostadsrättslägenheter. 6 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSE- KVENSER 6.1 Natur 6.1.1 Mark och vegetation Det planerade industriområdet vid Iviken ligger strax öster om länsväg 245/247. Området utgörs av en f.d. bergtäkt och används numer som återvinningsstation, se Figur 4. Närmaste bostäder ligger i Georgsberg på andra sidan länsväg 245/247. Avståndet till det närmaste huset är cirka 50 meter. 9(19)

Det finns inga naturvärden i anslutning till planområdet. Figur 4. Iviken nuvarande återvinningsstation. 6.1.2 Geotekniska förhållanden Planområdet domineras av tunna eller osammanhängande jordtäcken på berg. Området har tidigare nyttjats för bergtäkt varför berg i dagen med tvära sprängda ytor förekommer. 6.1.3 Förorenad mark Länsstyrelsen i Dalarnas län har bedömt området som potentiellt förorenat enligt metodik för inventering och riskklassning av förorenade områden (MIFO). Ivikens avfallstipp har bedömts till riskklass 3 (måttlig risk) enligt MIFO baserat på bilskrotsverksamhet och avfallsdeponering mellan 1933 och 1950-tal. Området är cirka 200 x 300 meter och avrinner mot Iviken. Spridningsrisken har bedömts som låg då deponin är orörd och kraftigt bevuxen. Innan detaljplanen tas i anspråk för gruvverksamhet kommer föroreningssituationen inom området att utredas. 6.1.4 Risk för skred/höga vattenstånd Planområdet bedöms inte kunna utsättas för skred eller höga vattenstånd. 6.1.5 Fornlämningar Inför upprättande av MKB utfördes en arkeologisk utredning i området. Samråd enligt den tidigare kulturminneslagen har hållits. Med anledning av det förändrade fornlämningsbegreppet i den nya Kulturmiljölagen har nya antikvariska bedömningar gjorts år 21013. 10(19)

I samband med tillståndsprövningen för borttagande av fornlämningar kan Länsstyrelsen även besluta att en arkeologisk förundersökning ska genomföras. Innan en fornlämning eller en del av en fornlämning tas bort kan Länsstyrelsen ställa villkor om att fornlämningen dokumenteras genom slutundersökning. Om fornlämning påträffas vid t.ex. grävningsarbeten ska arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras till länsstyrelsen. Se Figur 5. Figur 5. Natur- och kulturvärden i anslutning till planområdet. 6.2 Bebyggelseområden 6.2.1 Bostäder Närmaste bostäder ligger mitt emot planområdet på andra sidan länsväg 245/247. Avståndet till det närmaste huset är cirka 50 meter. Industriområdet bedöms inte hamna närmare bostadsbebyggelsen jämfört med nuvarande återvinningsstation. 11(19)

6.2.2 Gestaltning Industriområdet vid Iviken kommer att ge en viss påverkan på landskapsbilden genom de anläggningar som uppförs här, men sett till områdets karaktär (f.d. bergtäkt) bedöms påverkan bli liten. Högsta höjd för byggnadsverk (byggnad eller annan anläggning som transportband, master o dyl) och upplag är i planen satt till 15 meter över markplanet. Stora delar av planområdet utgörs av den tidigare bergtäkten där nuvarande schaktbotten ligger på en avsevärt lägre nivå än omgivningen. Mellan vägen och bergtäkten finns en ca 20 meter djup zon som inte får bebyggas och idag är bevuxen med tät lövskog och som fungerar som insynsskydd mot den nuvarande återvinningsstationen. Denna insynsskyddande remsa mot väg 66 och en motsvarande skogsklädd zon mot norr är tänkt att bevaras. Det synliga intrycket av anläggningen från vägen och de närmaste grannarna bör med dessa förutsättningar inte medföra någon oacceptabel olägenhet. 6.3 Transporter Till planområdet i Iviken kommer personaltransporter och vissa materialtransporter att ske direkt via länsväg 66/245, se Figur 3. 6.3.1 Transporter av tillredningsgråberg samt tillfälliga transporter av malm Vid utbyggnaden av gruvan uppkommer tillredningsgråberg som transporteras upp genom snedbanan. Detta kommer i första hand att användas för återfyllnad i rasområden i Iviken, Ickorbotten och Centrala Håksberg för att öka stabiliteten. Transporter av gråberg kommer att ske från snedbanan i Iviken på den väg som redovisas i Figur 3. Malmen från Håksbergsfältet kommer vid normal drift att uppfodras i Håksbergs Centralschakt och transporteras med tåg till anrikningsverket. Under de första två åren kommer dock uppfodringen att ske via snedbanan i Iviken (eftersom transportorten i gruvan kräver uppstrossning och i vissa mindre delar drivning). Detta innebär att det kan bli aktuellt att transportera malmen med dumper/lastbil från Iviken till terminalen i Håksberg via den väg som redovisas på Figur 3. Även vid kortare perioder av driftsstopp vid uppfordringsschaktet eller transportbandet kan det bli aktuellt med dumper/lastbilstransport av malm från Iviken till Håksberg, se Figur 3. Under perioder av driftsstopp kan ca 120 transporter av malm per dygn komma att ske. Huvuddelen av transporterna kommer att ske under dag och kväll. 6.3.2 Tillkommande trafikmängder Den uppmätta årsmedeldygnstrafiken på väg 66/245 väster om Ivikens planområde uppgår till ca 4500 fordon, varav ca 300 utgörs av tung trafik. Den tillkommande trafiken under bygg- och anläggningsfasen uppskattas motsvara en ökning av den tunga trafiken på ca 13 %. 12(19)

6.4 Störningar 6.4.1 Buller Bullrande verksamhet kommer att bedrivas inom planområdet. Beräkningar av externt buller har därför utförts för de verksamheter och anläggningar som är planerade. Resultaten från beräkningarna har jämförts med de riktvärden för buller från industrier som anges i Naturvårdsverkets övergångsvägledning i avvaktan på ny vägledning, avseende påverkan på bostäder, se Tabell 1 nedan. Tabell 1. Riktvärden för externt industribuller för både ny och befintlig industriell verksamhet. Ekvivalent ljudnivå i dba Högsta ljudnivå i dba Dag (07-18) Kväll (18-22) samt lördag, söndag och helgdag (07-18) Natt (22-07) Momentana ljud nattetid (22-07) Bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap samt utbildningslokaler och vårdbyggnader 50 45 40 55 Nedan (i Figur 6) visas den beräknade ekvivalenta ljudnivån vid normal drift vid Iviken. Nivåerna gäller dag, kväll och natt. 13(19)

Figur 6. Ekvivalent ljudnivå dag, kväll och natt vid Iviken. Resultatet visar att riktvärdena under dag och kväll kan innehållas men att några hus i Ickorbotten kan utsättas för ljudnivåer strax över riktvärdet nattetid om inte skyddsåtgärder vidtas. I Figur 7 visas den beräknade ekvivalenta ljudnivån dag och kväll vid tillfällig drift vid Iviken, alltså i det fall transporter av malm måste ske med lastbil. 14(19)

Figur 7. Ekvivalent ljudnivå dag och kväll vid Iviken tillfällig drift. Resultatet visar att riktvärdena kvällstid sannolikt kommer att överskridas vid några bostadshus i Ickorbotten och Georgsberg om inte skyddsåtgärder vidtas. Skyddsåtgärder kommer att vidtas för att klara riktvärdena. Vid Iviken krävs både en vridning av tilluftstationen och en bullerskärm i anslutning till denna för att minska bullerspridningen mot nordost. Även avskärmning i den sydvästra delen av industriområdet behövs för att minska bullret från tippning på upplag nattetid vid tillfällig drift. Detta kan göras genom att höja den befintliga jordvallen. Vid tillfällig drift kommer uppkommer bullerproblem utmed transportvägen från Iviken i riktning mot schaktområdet i Håksberg. Här behöver bullerskärmar placeras utmed transportvägen på vissa sträckor eller lokalt vid enskilda hus. 6.4.2 Vibrationer Gruvverksamheten och sprängningar i gruvorna kommer att leda till vibrationer som påverkar omgivningen. Vibrationer från gruvan begränsas genom tillståndsprövningen i mark- och miljödomstolen. 15(19)

Vad gäller vibrationer från transporter mellan Iviken och Håksberg så är avståndet till boende ca 50 m. Vägen kommer att uppgraderas för att klara det högre trafikflödet. 6.4.3 Luft Från aktuellt planområde kan damning uppkomma från vägar, tillfälliga upplag samt från krossanläggningar. Bolaget kommer att ha beredskap för att kunna vidta åtgärder för att motverka störande damning, främst genom vattenbegjutning. 6.4.4 Sanitära förhållanden Anslutning kommer att ske till kommunalt vatten- och avlopp. 6.4.5 Dagvatten Dagvatten från området infiltrerar idag troligen i det gamla dagbrottet. Vid iordningställande av området kan dagvatten behöva ledas/pumpas i ledning till Väsman. Dagvatten från planerat tankställe samlas upp separat och leds till oljeavskiljare. 6.4.6 Skyddsanordningar I syfte att reducera risken för läckage vid planerade tankställen skall de permanenta cisternerna vara placerade inom invallning och försedda med taköverbyggnad (regnkrage). De flyttbara tankstationerna i gruvorna bör vara dubbelmantlade eller försedda med påkörningsskydd. Absorberingsmedel för sanering kan hållas tillgängligt vid tankanläggningarna. Uppvärmning av tilluft till gruvorna kommer att ske med gasolbrännare och gasoltankar om max 45 ton, se Figur 3. Vid val av uppställningsplatserna för gasoltankarna har hänsyn tagits till kravet på ett skyddsavstånd på minst 50 meter från ett schakt ned i gruvan eller ett luftintag samt minst 25 meter till byggnad. Hänsyn har även tagits till det interna skyddsavståndet mellan tankbil och gasoltanken. Gasoltankarna kommer att vara instängslade. Nordic Iron Ore kommer att upprätta ett säkerhetsledningssystem för att på ett systematiskt sätt reducera riskerna i samband med gruvdriften i Ludvika gruvor. Verksamhetens säkerhetsorganisation kommer att omfattas av det allmänna systemet för ledning av verksamheten som består av organisationsplan, ansvarsfördelning, rutiner mm, för att kunna fastställa och genomföra åtgärdsprogram för förebyggande av alvarliga olyckshändelser. 6.4.7 Farligt gods Mängden farligt gods och farligt avfall kommer att öka vid öppnandet av Ludvika gruvor. Rekommenderad väg för farligt gods är riksväg 50 genom Ludvika, länsväg 66/245. Det finns två uppställningsplatser för farligt gods transporter längs med riksväg 50, dels söder om Grängesberg och dels norr om Håksberg. Ny uppställningsplats är föreslagen vid infarten till Ludvika Lyviksberget. 16(19)

6.4.8 Räddningstjänstens insatstid Räddningstjänstens insatstid till planområdet är mindre än 10 minuter. Vatten till brandsläckning och brandpostnät ska utformas enligt gällande anvisningar för allmänna vattenledningsnät. 6.5 Teknisk försörjning 6.5.1 Vatten och avlopp Anslutning kommer att ske till kommunalt vatten- och avlopp. 6.5.2 Värme Uppvärmning av personalbyggnad, verkstad samt ventilationsluften till gruvan värms med gasol. 6.5.3 El Vid Håksbergsfältet finns ett preliminärt effektbehov på 12 MW för krossning, gruvventilation, pumpar, borrning etc. På industriområdet i Iviken placeras 10 kv mottagningsstation inklusive huvudställverk. 6.5.4 Avfall En avfallshanteringsplan är upprättad som en del i tillståndsansökan. Anrikningssanden liksom gråberget består till största delen av silikatmineral. Analyser visar att svavelhalterna är mycket låga och anrikningssand samt gråberg bedöms kunna klassas som inert (trögt), dvs det brinner inte och reagerar i princip inte med andra ämnen. 6.6 Konsekvenser av planens genomförande Konsekvenserna av återöppnandet av Ludvika gruvor har mer långtgående konsekvenser än de som berörs av föreliggande detaljplan. Konsekvenserna beskrivs i sin helhet i den MKB som upprättats till bolagets ansökan om tillstånd enligt 9 och 11 kapitlet miljöbalken. De huvudsakliga konsekvenserna av föreliggande plan omfattar främst påverkan för boende i Georgsberg. 7 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR 7.1 Berörda fastigheter och markägoförhållande Området omfattar del av fastigheterna Sörvik 6:16 och Sörvik 6:24. Fastigheterna är i privat ägo. Området är en tidigare bergtäkt och används numera som återvinningsstation. En gammal avfallsdeponi finns inom området. 7.2 Fastighetsbildning Nordic Iron Ore avser att teckna avtal med berörda fastighetsägare för inskrivning i fastighetsboken. Anslutning till kommunal vatten- och avlopp sker sannolik efter länsväg 245/247 eller från Georgsberg. Inga kommunaltekniska anläggningar eller andra anordningar ägda av utomstående är tänkt att finnas inom området. 17(19)

Inga fastighetsbildningstekniska förändringar kommer att ske. 7.3 Fastighetskonsekvenser Angränsande fastigheter till planområdet: Inga förändringar i fastighetsindelning eller i övrigt rättsliga förhållanden kommer att ske för angränsande fastigheter. Fastigheter utanför planområdet: Själva driften av gruvverksamheten kan medföra påverkan ovan och under mark för flera fastigheter såsom buller, damning och vibrationer. Detta är dock ingen konsekvens av planförslaget utan en effekt av gruvdriften som sådan. 8 GENOMFÖRANDEFRÅGOR 8.1 Kvartersmark Byggande och iordningställande av anläggningar och/eller hus inom kvartersmark åvilar den enskilde fastighetsägaren. 9 ORGANISATORISKA FRÅGOR 9.1 Planförfarande Detaljplanen planläggs med normalt planförfarande och förenklat samråd enligt 5 kap. 7 punkt 2 i plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Det innebär att arbetet med att ta fram en ny detaljplan kan förenklas utan samrådsskede eftersom samråd har skett i den pågående tillståndsprövningen enligt miljöbalken. Planförslaget går därför direkt ut på granskning. En detaljplan som ska hanteras med förenklat planförfarande enligt 5 kap. 7 PBL ska vara förenlig med översiktsplanen och Länsstyrelsens granskningsyttrande. Gällande översiktsplan redovisas i kapitel 5.2. I det fall samrådet i tillståndsärendet behöver kompletteras för att uppfylla 5 kap. 11 PBL så ska detta ske efterhand. I samband med granskningen kommer tillståndsärendets MKB att hållas tillgänglig. Samråd vid tillståndsprövningen enligt miljöbalken. Nordic Iron Ore AB har genomfört samråd i tillståndsärendet i en mycket omfattande och öppen process. Till ansökan har en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) att bilagts. Inför arbetet med MKB har samråd hållits med Länsstyrelsen i Dalarnas län och Ludvika kommun. Den planerade verksamheten har även beskrivits i en annons som publiceras i lokal dagspress. Ett öppet möte har också hållits för närboende och intresserade. Nordic Iron Ore har även annonserat den planerade 18(19)

verksamheten via sin hemsida. Att på nytt ta upp verksamheten i de nedlagda gruvorna får mot den bakgrunden anses vara allmänt känt. Länsstyrelsen har i samrådet sagt sig vara nöjda med den föreslagna lokaliseringen av verksamheterna ovan jord till de platser som nu ska detaljplanläggas enligt plan- och bygglagen (PBL). 9.2 Genomförandetid Enligt 5 kap 5 plan- och bygglagen (PBL) skall anges en genomförandetid inom vilken detaljplanen avses vara genomförd. För denna plan föreslås en genomförandetid av FEM (5) ÅR. 10 EKONOMISKA FRÅGOR Transportväg mellan planområdet och Höksberg kommer att anordnas genom att befintlig skogsbilväg breddas och rätas ut. Kostnader för eventuell påverkan på angränsande fastigheter kommer att regleras i ett exploateringsavtal mellan berörda fastighetsägare och Nordic Iron Ore. 11 TIDPLAN Granskningsskede/utställning juni - augusti 2014 Beslut om antagande december 2014 Laga kraft januari 2015 12 MEDVERKANDE Detaljplanen är framtagen på uppdrag av Nordic Iron Ore AB. Planhandlingar har upprättats av Greger Garnvall på Ramböll AB tillsammans med Planeringsenheten. MKB som tagits fram till tillståndsärendet har skrivits av Golder Associates, Peter Vikström. Göran O. Sundell Stadsarkitekt Emma Johansson Fysisk planerare 19(19)