PLANBESKRIVNING. Tillhörande detaljplan för

Transkript

1 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING Tillhörande detaljplan för Industriområde Blötberget del av fastigheterna Ludvika Gård 8:2 och Skeppmora 4:31 Ludvika kommun, Dalarnas län Upprättad i september 2014 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro LUDVIKA Carlavägen exp

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 HANDLINGAR PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Inledning Allmän beskrivning av återöppnande av Ludvika gruvor Föreliggande detaljplan FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN PLANDATA Lägesbestämning Areal Markägoförhållanden TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Riksintressen Översiktliga planer Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Natur Mark och vegetation Geotekniska förhållanden Förorenad mark Risk för skred/höga vattenstånd Fornlämningar Bebyggelseområden Bostäder Gestaltning Bygglov (24)

3 6.3 Vattenområden Strandskydd Skjutbana Transporter Transporter av tillredningsgråberg samt transporter av malm vid driftstopp Säkerhetsavstånd till järnväg Störningar Buller Vibrationer Luft Sanitära förhållanden Dagvatten Skyddsanordningar Farligt gods Räddningstjänstens insatstid Teknisk försörjning Vatten och avlopp Värme El Avfall Konsekvenser av planens genomförande FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Berörda fastigheter och markägoförhållanden Fastighetsbildning Fastighetskonsekvenser GENOMFÖRANDEFRÅGOR Kvartersmark ORGANISATORISKA FRÅGOR Planförfarande Genomförandetid EKONOMISKA FRÅGOR TIDPLAN (24)

4 12 MEDVERKANDE HANDLINGAR Detaljplanen består av: Plankarta med bestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning (denna handling) Granskningsutlåtande Övriga handlingar: Miljökonsekvensbeskrivning (MB 6:4) inklusive samrådsredogörelse Fastighetsförteckning Beslut om planuppdrag, KS 2013/164 2 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG 2.1 Inledning Detaljplanen syftar till att möjliggöra återöppnandet av Ludvika gruvor. Som grund för planläggningen finns ett domslut i Nacka Tingsrätt från , mål nr M om tillstånd för Nordic Iron Ore (NIO) att enligt 9 kapitlet miljöbalken återöppna och driva gruvorna och att anrika malmen i ett anrikningsverk samt tillstånd enligt 11 kapitlet miljöbalken för tillhörande vattenverksamheter. Genom ansökan enligt miljöbalken har flera samråd och informationsmöten hållits. Eftersom dessa samråd redan hållits genom bolagets ansökan enligt miljöbalken kan detaljplanen utföras med ett förenklat samråd. Det innebär att detaljplanen planläggs med normalt planförfarande med förenklat samråd, där planförslaget går direkt ut på granskning. Grunden för detta planförfarande beskrivs vidare under kapitel 9.1 nedan. 2.2 Allmän beskrivning av återöppnande av Ludvika gruvor Nordic Iron Ore (NIO) planerar för brytning av järnmalm i två tidigare nedlagda gruvor i Ludvika. Järnmalmsfyndigheterna ligger vid Blötberget cirka 5 km sydväst om Ludvika tätort och i ett stråk mellan Källbotten och Iviken några kilometer norr om Ludvika tätort (denna malmfyndighet kallas Håksberg). Brytningen kommer att ske under jord. NIO har ansökt om att få bryta ca 6,0 miljoner ton råmalm årligen från Ludvika gruvor. 4(24)

5 Figur 1. Översikt över anläggningar i anslutning till Ludvika gruvor. Förädling av malmen från Ludvika gruvor kommer att ske i ett anrikningsverk Skeppmora. I anslutning till detta industriområde kommer huvuddelen av anläggningar för gruvverksamheten att finnas. I Blötberget kommer råmalmen att transporteras från Blötbergetsgruva till anrikningsverket via transportband under jord. Maskin- och personaltransporter ner i gruvan sker via snedbanan vars påslag framgår av Figur 1. I Håksberg kommer råmalmen att uppfodras i Håksbergs Centralschakt och transporteras via bandtransportör direkt till en utlastningsterminal. Från Håksberg transporteras råmal- 5(24)

6 men till anrikningsverket via järnväg. Maskin- och personaltransporter ner i Håksbergsgruvan sker via snedbana i Iviken. I anrikningsverket förädlas malmen och den färdiga malmprodukten transporteras sedan via transportband till utlastningsterminalen för vidare transport via järnväg till kund. Restprodukten från anrikningsverket, sk anrikningssand, kommer att deponeras inom ett sandmagasin. Den planerade verksamheten innebär även bl a att de idag vattenfyllda gruvgångarna töms, grundvattennivåerna sänks, att inläckande grundvatten till gruvorna i driftskedet leds bort, att omledning av vattendrag sker, att dammar byggs och att uttag av råvatten ur sjön Väsman sker. 2.3 Föreliggande detaljplan Föreliggande detaljplan syftar till att möjliggöra anläggande av industrianläggningar för gruvverksamhet. Planområdet består av två delar vilka visas i Figur 2. Figur 2. Planområdet för Industriområde Blötberget 6(24)

7 Figur 3. Planerade verksamheter inom planområdet. Den rödmarkerade vägen på kartan avser tillfälliga transporter av massor (morän och gråberg) till sandmagasinet vid Norsen samt till rasområdet söder om Blötberget. Sydöstra området Inom den del av planområdet som ligger närmast Skeppmora kommer bl a anrikningsverk och stickspår att finnas, se Figur 3. Anrikningsverket kommer att ligga i den västra delen av området. I anslutning till anrikningsverket kommer även transformatorstation, ev bergupplag, förråd, per- 7(24)

8 sonalbyggnad, kontor att finnas. Längsmed järnvägen kommer stickspåret att finnas. I anslutning till stickspåret anläggs även terminaler med tillhörande silos. Nordvästra området Inom det nordvästra delområdet kommer påslaget till snedbanan att finnas samt entreprenadyta. Genom snedbanan kommer maskin- och personaltransporer att ske. I anslutning till påslaget kommer därför även verkstäder, parkering, tankstation att finnas Entreprenadytan kommer att användas för tillfälliga upplag av massor. 8(24)

9 Figur 4. Illustration över detaljplanens båda områden. 3 FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN Planförslaget är förenligt med miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Planområdet ligger inte inom områden som utgör riksintresse. 9(24)

10 Miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken finns för utomhusluft. Dalarnas luftvårdsförbund driver ett övervakningsprogram som omfattar bl a mätningar av kvävedioxid (NO2) och flyktiga kolväten (VOC) i Ludvika tätort ungefär vart tredje år. Beträffande partiklar (som PM 10 ) görs inga regelbundna mätningar i Dalarnas tätorter. Gruvdriften vid Ludvika gruvor kommer att leda till utsläpp till luft. De utsläpp som i detta skede är möjliga att kvantifiera är de som härrör från transporter (fordon), spränggaser samt gasoleldning som kommer att ske för uppvärmning av ventilationsluften till gruvorna och anrikningsverk. Det är främst NO x och partiklar som kan ha en lokal påverkan. Utsläpp av NO X kommer att domineras av utsläpp från fordon. Utsläppen kommer både att ske under jord (i gruvorna) varvid avgaserna ventileras ut via frånluftschakt, ovan jord längs transportvägar, vid etableringar m.m. Utsläppen kommer därvid att vara tämligen utspridda runt respektive gruvområde. Exakt hur utsläppen kommer att vara fördelade mellan olika platser och ventilationsschakt går inte att svara på i detta skede. I syfte att trots detta försöka bedöma vilka koncentrationer av NO 2 som kan uppkomma i utomhusluft runt ventilationsschakten har beräkningar utförts. Dessa visar att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid inte kommer att överskridas till följd av utsläppen. Utsläppen i övrigt domineras av stoft och damning. Stoftutsläpp kan förväntas från krossanläggningar och anrikningsverk (främst malning). Malningen kommer dock att ske i slutna utrymmen med möjlighet att rena utsläppen i filteranläggningar eller andra avskiljare. Huvuddelen av krossningen kommer att ske i gruvorna i en fuktig miljö, men en viss mängd stoft kommer att ventileras ut ur gruvorna. Utöver stoftutsläppen ovan kan damning från körvägar och sandmagasin ske vid torr väderlek. Omfattningen av stoftutsläpp och damning är inte möjlig att kvantifiera i nuläget utan måste följas upp och åtgärdas i driftskedet. Gruvdriften vid Ludvika gruvor påverkar vattenrecipienten, dels vid den initiala tömningen av gruvorna och dels vid driften av gruvorna. Ludvika gruvor avvattnas till Kolbäcksåns avrinningsområde, som inte är utpekad att omfattas av miljökvalitetsnormerna för fisk- och musselvatten. Sverige införde 2009 miljökvalitetsnormer för 33 prioriterade ämnen som en följd av ett dotterdirektiv till ramdirektivet för vatten (2008/105/EG). Med undantag för gränsvärdena för vissa metaller (kadmium, bly, kvicksilver och nickel) saknar den planerade verksamheten koppling till dessa ämnen. Utförda utredningar och beräkningar har så långt visat att den ansökta verksamheten inte bedöms leda till att aktuella miljökvalitetsnormer (gränsvärdesnormer) inte kan innehållas. Beträffande miljökvalitetsnormerna för ekologisk status omfattar de biologiska kvalitetsfaktorerna som vattenmyndigheterna använder för bedömningen kiselalger, bottenfauna, fisk, näringsämnen (fosfor), försurning, kontinuitet, hydrologisk regim och morfologi. Gonäsån har i nuläget klassats som måttlig ekologisk status. Av uppgifter i VattenInformationsSystem Sverige (VISS) framgår att Vattenmyn- 10(24)

11 digheten har fastställt MKN till god ekologisk status med tidsfrist till Orsakerna till den nuvarande klassningen anses i korthet vara: Att fisksamhället uppvisar måttlig status då påverkan på öringbeståndet föreligger. Att näringsförhållandena är dåliga (höga fosforhalter). Förekomst av vandringshinder. Längden vandringsbar sträcka för öring. Av utförda utredningar och beräkningar framgår att fosforhalterna inte kommer att öka i Gonäsån till följd av verksamheten. Verksamheten har heller ingen inverkan på idag förekommande vandringshinder i Gonäsån. Vid omledning av Gonäsån kommer dock omledningstunnlar att återöppnas vilket leder till en ökad fragmentering av vattendraget. Malån är inte statusklassad då den inte utgör ett separat vattendrag i VISS. 4 PLANDATA 4.1 Lägesbestämning 4.2 Areal Planområdet ligger ca 4 km SV om Ludvika och ca 2 km Ö om Blötbergets samhälle. Avgränsningen av planen omfattar dels befintlig järnväg samt skogsmark. Planområdet omfattar sammanlagt ca 61 ha för de båda delområdena. 4.3 Markägoförhållanden Fastigheterna inom planområdet ägs idag till största del av Bergvik Skog Väst AB samt av två privata markägare. Se även TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 5.1 Riksintressen Planområdet berör inte några riksintressen för naturvården, kulturmiljövården eller för friluftsliv. Bergslagsbanan är av riksintresse för kommunikationer. Exploatering nära järnvägen får inte påverka möjligheterna till drift, underhåll och framtida utveckling av järnvägsanläggningen. Ett annat riksintresse är Klenshyttan cirka 400 meter sydost om sandmagasinet. Klenshyttan är en hyttby med anor från 1600-talet och är väl synligt belägen intill och söder om riksväg 50 mellan Grängesberg och Ludvika. Klenshyttans by är redovisad som Q-område i områdesplan och har skydd som fornminne genom Kulturmiljölagen. 11(24)

12 5.2 Översiktliga planer I den antagna (26 augusti 2013) översiktsplanen för Ludvika kommun ÖP 2030 är planområdet redovisat för gruvverksamhet. Översiktsplanens huvuddrag beskrivs som ett antal utmaningar inför framtiden med förslag till utveckling av bland annat nya verksamhetsområden. Blötberget är ett av de områden som reserverats för att kunna förberedas för framtida återöppning och utvidgning av gruvor. 5.3 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Planområdet är inte detaljplanelagt sedan tidigare och berör heller inte områden med områdesbestämmelser eller förordnanden. 6 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSE- KVENSER 6.1 Natur Mark och vegetation Planområdet domineras av skogsmark med planterad likåldrig skog, se Figur 5. Under 2011 utfördes en naturvärdesinventering. I denna framkom att planområdet berör tre områden med Naturvärde klass 2, höga naturvärden. Objekten illustreras i Figur 6. Figur 5. Skogsmark vid planerat område för anrikningsverk. 12(24)

13 Figur 6. Natur- och kulturvärden inom planområdet. Naturvärdesobjektet B5 (mindre skogsbäck som mynnar i Gonäsån) kommer troligen att gå förlorat på så vis att bäcken sannolikt kulverteras genom industriområdet. Även objekt B3 (mindre skogsbäck med omgivande gräsmarker) kommer delvis att kulverteras. Naturvärdesobjekt B2 utgör hällmarsktallskog och ligger inom det framtida området för stickspåret, vilket medför att det kommer att försvinna. 13(24)

14 6.1.2 Geotekniska förhållanden Planområdet domineras av tunna jordtäcken på berg samt morän, områden med torv förekommer. Området är tämligen kuperat Förorenad mark Området utgörs av skogsmark och bedöms inte vara förorenad Risk för skred/höga vattenstånd Planområdet bedöms inte kunna utsättas för skred eller höga vattenstånd Fornlämningar Inför upprättande av MKB utfördes en arkeologisk utredning i området. Samråd enligt den tidigare kulturminneslagen har hållits. Med anledning av det förändrade fornlämningsbegreppet i den nya Kulturmiljölagen har nya antikvariska bedömningar gjorts år I samband med tillståndsprövningen för borttagande av fornlämningar kan Länsstyrelsen även besluta att en arkeologisk förundersökning ska genomföras. Innan en fornlämning eller en del av en fornlämning tas bort kan Länsstyrelsen ställa villkor om att fornlämningen dokumenteras genom slutundersökning. Om fornlämning påträffas vid t.ex. grävningsarbeten ska arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras till länsstyrelsen. Se Figur Bebyggelseområden Bostäder Det finns inga bostäder inom planområdet. Närmaste bostäder ligger i Torsbovallen och Jansbo cirka 400 meter söder om anrikningsverket, se Figur 3. Terminalerna ligger omedelbart nordost om anrikningsverket strax väster om befintlig järnväg. Avståndet till närmaste bostäder i Jansbo och Torsbovallen är cirka 400 respektive 600 meter. Planerad bangård vid terminalen löper från befintligt järnvägsspår (huvudlinjen) i sydvästlig-nordostlig riktning och kommer i den södra delen att ligga cirka 300 meter nordost om bostadshusen i Torsbovallen. Norr om etableringsområdet finns boende i Mossen ca 450 m från etableringsytan Gestaltning Planområdet ligger avskilt från sammanhållen bebyggelse och omges av uppväxt skog vilket medför att bebyggelse till stor del inte kommer att vara synlig från omgivningen, med undantag för höga byggander. Planområdet ligger i ett område som använts för gruvdrift fram till 1970-talet. Genom anläggande av anrikningsverk samt tillhörande anläggningar kommer den industriella karaktären i området att förstärkas. I Figur 4 redovias en illustrationskarta över planområdet med sina två delområden. Denna ska dock inte tolkas som en exakt bild av hur de båda områdena kommer att gestaltas utan är endast tänkt att skapa en känsla av hur landskapsbilden kommer att förändras. 14(24)

15 6.2.3 Bygglov Nordvästra området Marklov krävs inte för ändringar av markens nivå i ett spann mellan +160 och +200 meter över nollplanet i det nordvästra entreprenadområdet (J 2 ). Anledningen till detta är att entreprenadytan får en mycket flexibel användning i samband med uppstart och drift av gruvan. Från tid till annan kan upplag och schakter medföra en förändring av markens nivå med längre eller kortare beständighet. Bygglov krävs inte heller för byggnadsverk (en byggnad eller annan anläggning) och upplag med en högsta höjd av 30 meter över markplanet. Även i detta fall är anledningen att entreprenadytan kommer att förändra utseende och innehåll allteftersom gruvdriften pågår. Mer eller mindre varaktiga byggnader, tekniska anordningar och upplag kommer att finnas på platsen. Undantaget från mark- och bygglov har i planen inte tidsbegränsats. Grundregeln i ett sådant här fall är annars att bygglovbefrielsen vanligtvis begränsas till planens genomförandetid. Eftersom genomförandetiden är satt kort i planen, endast 5 år, och driften vid den färdigställda anläggningen förväntas pågå under en avsevärt längre tidsperiod är det av pratiska skäl inte lämpligt att tidsbegränsa mark- och bygglovbefrielsen. Bygglovbefrielsen från åtgärder som innebär ny- eller tillbyggnad ställer dock krav på anmälan till kommunen enligt Plan- och byggförordningen (PBF 2011:338). Om åtgärden är av sådant slag att det krävs en kontrollansvarig ska byggnadsnämnden snarast kalla till ett tekniskt samråd. 6.3 Vattenområden Planområdet genomskärs av några bäckar/diken. Vid ingrepp på dessa fodras tillstånd/anmälan om vattenverksamhet. 6.4 Strandskydd Generellt strandskydd gäller vid sjöar och vattendrag med syfte att trygga förutsättningarna för rörligt friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Strandskydd gäller även för mindre bäckar. Inom planområdet återfinns tre mindre bäckar/diken, se Figur 3. Planområdet finns inte omnämnt som intressant för friluftsliv i Översiktsplanen och är heller inte skyddat som riksintresse. Vid samråd har dock framkommit att området i viss utsträckning används för bl a promenader och bärplockning. Planområdet ligger som närmast ca 100 m från en aktiv skjutbana. Ingrepp i bäckarna innebär att de naturvärden som konstaterats (se Figur 6) kommer att påverkas. Vid arbeten i vatten kommer försiktighetsåtgärdera att vidtas för att minska risken för störande grumling. Strandskyddet kommer att upphävas inom planområdet. Som särskilt skäl för detta gäller att området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. I översiktsplanen beskrivs 15(24)

16 att malmförekomsterna inom kommunen i princip är av riksintresse, se avsnitt 5.2. Planområdets belägenhet bestäms dels av åtkomst till befintlig järnväg och dels av närhet till befintlig tidigare gruva där det nya påslaget av bergtekniska skäl måste få den placering som anges inom planområdet Skjutbana Mitt emellan planområdets båda delområden ligger Gräsmossens skjutbana som sköts av Gräsmossens Skytteråd. På banan bedrivs aktiv skytteverksamhet. Terminalområdets norra del ligger närmast skjutbanan på ett avstånd av ca 100 meter. Någon bullerstörning bedöms inte uppkomma då verksamheten på terminalområdet i sig periodvis alstrar en del industribuller samt att ett mycket litet antal personer är sysselsatta inom området. Verksamheten vid skjutfältet bedrivs enligt de reglementen som gäller för civil skyttesport. Enligt måttregler för utformning av skjutbanor utgör endast själva området mellan skjutplatsen och kulfånget riskområdet. Utmed banan finns sedan ett ca 30 meter brett område som är ett varningsområde som ska vara väl markerat varningsskyltar. 6.5 Transporter Transporter av råmalm från Håksberg samt uttransporter av färdig malmprodukt kommer att ske på järnväg. Tågseten för råmalm kommer att passera Ludvika medan tågset för färdig malmprodukt kommer att gå söderut från Skeppmora. Transportväg till planområdet kommer att anordnas genom att befintlig skogsbilväg breddas och rätas ut, se Figur 3. Transportvägen till planområdet korsar befintlig cykelväg (gamla järnvägsbanken). Korsningen med cykelvägen kommer att ordnas med säker trafiklösning för cyklister. Den nya transportvägen innebär även nya förutsättningar för korsning mot riksväg 608. Även denna korsning kommer att ordnas med säkra trafiklösningar. Utöver den nya transporvägen in till planområdet bedöms det tillkommande tranportbehovet rymmas inom det befintliga allmänna vägnätet Transporter av tillredningsgråberg samt transporter av malm vid driftstopp Vid utbyggnaden av gruvan uppkommer tillredningsgråberg. Detta kommer i första hand att användas vid anläggning av sand- och klarningsmagasin samt terminalområde. Transporter av gråberg kommer att ske från snedbanan till de anläggningar där det ska användas (interna vägar). Vid kortare perioder av driftsstopp vid uppfordringsschaktet eller transportbandet kan det bli aktuellt med dumper/lastbilstransport av malm från schaktet till anrikningsverket, se Figur 3. Under perioder av driftsstopp kan ca 320 transporter av malm per dygn att ske. Huvuddelen av transporterna kommer att ske under dag och kväll. 16(24)

17 6.5.2 Säkerhetsavstånd till järnväg Byggnader får inte uppföras inom 30 meter från spårmitt, på plankartan redovisat som en 20 meter djup zon med prickad mark mätt från plangränsen mot järnvägen. Andra anläggningar som måste vara i anslutning till spåret för att verksamheten ska kunna bedrivas får utföras. 6.6 Störningar Buller Bullrande verksamhet kommer att bedrivas inom planområdet. Beräkningar av externt buller har därför utförts för de verksamheter och anläggningar som är planerade. (Vid Skeppmora ingår även tågrörelser på huvudlinjen i samband med att tågen backar in på bangården.) Resultaten från beräkningarna har jämförts med de riktvärden för buller från industrier som anges i Naturvårdsverkets övergångsvägledning i avvaktan på ny vägledning, avseende påverkan på bostäder, se Tabell 1 nedan. Tabell 1. Riktvärden för externt industribuller för både ny och befintlig industriell verksamhet. Ekvivalent ljudnivå i dba Högsta ljudnivå i dba Dag (07-18) Kväll (18-22) samt lördag, söndag och helgdag (07-18) Natt (22-07) Momentana ljud nattetid (22-07) Bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap samt utbildningslokaler och vårdbyggnader Nedan (i Figur 7) visas den beräknade ekvivalenta ljudnivån nattetid vid normal och tillfällig drift vid Skeppmora (anrikningsverk och järnvägsterminal). 17(24)

18 Figur 7. Ekvivalent ljudnivå nattetid vid Skeppmora normal och tillfällig drift. Resultatet visar att riktvärdena kvällstid och nattetid kommer att överskridas vid flera bostäder närmast järnvägen söder om anrikningsverket. Även riktvärdet dagtid kan komma att överskridas vid några hus. Orsaken till överskridandet beror främst på buller från tåg som uppkommer när tågseten med råmalm från Håksberg kör ner på huvudlinjen mot Grindfallet för att sedan backa in på terminalområdet. Skyddsåtgärder kommer att vidtas av exploatören för att klara riktvärdena. Bullerdämpande skärmar eller vallar kommer att anläggas i riktning mot sydväst där terminalspåren närmast anrikningsverket slutar. Husen belägna söder om terminalområdet vid Torsbovallen, Grindfallet och Jansbo ligger utmed befintlig järnväg och kommer att utsättas för buller då tågen stannar till på huvudlinjen och backar in på terminalområdet. Skärmar kommer därför att uppföras utmed spåret eller lokalt vid husen. Utbredning och höjd på bullerskärmar vid de olika platserna 18(24)

19 behöver studeras vidare i samband med att de planerade anläggningarna projekteras Vibrationer Gruvverksamheten och sprängningar i gruvorna kommer att leda till vibrationer som påverkar omgivningen. Vibrationer från gruvan begränsas genom tillståndsprövningen i mark- och miljödomstolen. Vad gäller vibrationer från transporter så finns det inga boende längs med transportvägen in till planområdet som kan påverkas av vibrationer från trafiken. Kring järnväg och järnvägsterminaler finns flera hus som ligger relativt nära befintlig järnväg eller planerad dragning. På terminalområdena är det dock snarast rangering av järnvägsvagnar som förväntas och detta är mer ett bullerproblem än ett vibrationsproblem p.g.a. vagnarnas låga hastigheter Luft Från aktuellt planområde kan damning uppkomma från vägar, tillfälliga gråbergsupplag samt från krossanläggningar. Bolaget kommer att ha beredskap för att kunna vidta åtgärder för att motverka störande damning, främst genom vattenbegjutning. I anrikningsverket kommer utsug och stoftavskiljare att installeras i de anläggningar där så bedöms nödvändigt Sanitära förhållanden Anslutning kommer att ske till kommunalt vatten- och avlopp Dagvatten Dagvattenavrinningen löses i första hand genom höjdsättning och öppna diken så att avrunnet dagvatten kan infiltrera i omgivande skogsmark eller ledas via befintligt dike ner mot kanalen från Främundsbergstunneln. Om instängda ytor inte kan undvikas eller andra olägenheter som t.ex. svallis uppstår kan dagvattenledningar behöva läggas som leder vatten ut till diket. Dagvatten från planerade tankställen samlas upp separat och leds till oljeavskiljare Skyddsanordningar I syfte att reducera risken för läckage vid planerade tankställen skall de permanenta cisternerna vara placerade inom invallning och försedda med taköverbyggnad (regnkrage). De flyttbara tankstationerna i gruvorna bör vara dubbelmantlade eller försedda med påkörningsskydd. Absorberingsmedel för sanering kan hållas tillgängligt vid tankanläggningarna. Nordic Iron Ore kommer att upprätta ett säkerhetsledningssystem för att på ett systematiskt sätt reducera riskerna i samband med gruvdriften i Ludvika gruvor. Verksamhetens säkerhetsorganisation kommer att omfattas av det allmänna systemet för ledning av verksamheten som består av organisationsplan, ansvarsfördelning, rutiner mm, för att kunna fastställa och genomföra åtgärdsprogram för förebyggande av alvarliga olyckshändelser. 19(24)

20 6.6.7 Farligt gods Transporter till området utanför det allmänna vägnätet kommer att ske på transportväg som redovisas på Figur 3. Mängden farligt gods och farligt avfall kommer att öka vid öppnandet av Ludvika gruvor. Rekommenderad väg för farligt gods är riksväg 50 genom Ludvika, länsväg 66/245 och Gonäsvägen fram till Blötberget. Figur 8. Transportväg för farligt gods till Blötberget via väg 50, Gonäsvägen och den enskilda vägen fram till planområdet. I detaljplanen för Lyviksbergets industriområde finns föreskrifter om att bebyggelse för kontorsverksamhet närmare transportväg för farligt gods än 70 meter ska uppföras så att riktlinjer kring farligt gods uppfylls. Det finns två uppställningsplatser för farligt gods transporter längsmed riksväg 50, dels söder om Grängesberg och dels norr om Håksberg. Ny uppställningsplats är föreslagen vid infarten till Ludvika Lyviksberget Räddningstjänstens insatstid Insatstiden för räddningstjänsten till planområdet är minuter. Vatten till brandsläckning och brandpostnät ska utformas enligt gällande anvisningar för allmänna vattenledningsnät. 6.7 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Anslutning kommer att ske till kommunalt vatten- och avlopp Värme Uppvärmning av industribyggnader sker med gasol, vilket även är uppvärmningskällan för ventilationsluften till gruvan under vintertid El Vid Blötberget finns ett preliminärt effektbehov på 26 MW för gruvventilation, krossning, pumpar, borrning samt anrikningsverket mm. I anslutning till industriområdet finns en befintlig 50 kv kraftledning varför en mottagningsstation och 20(24)

21 transformator uppförs vid anrikningsverket. Spänningen transformeras ner till 10 KV som utgör leveransspänning till industriområdet/gruvan. Den befintliga 50 kv kraftledningen som idag ligger söder anrikningsverket kommer att dras om norr om området Avfall En avfallshanteringsplan är upprättad som en del i tillståndsansökan. Anrikningssanden liksom gråberget består till största delen av silikatmineral. Analyser visar att svavelhalterna är mycket låga och anrikningssand samt gråberg bedöms kunna klassas som inert (trögt), dvs det brinner inte och reagerar i princip inte med andra ämnen. 6.8 Konsekvenser av planens genomförande Konsekvenserna av återöppnandet av Ludvika gruvor har mer långtgående konsekvenser än de som berörs av föreliggande detaljplan. Konsekvenserna beskrivs i sin helhet i den MKB som upprättats till bolagets ansökan om tillstånd enligt 9 och 11 kapitlet miljöbalken. De huvudsakliga konsekvenserna av föreliggande plan omfattar främst påverkan för boende i Jansbo och Torsbovallen. 7 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR 7.1 Berörda fastigheter och markägoförhållanden Sydöstra området; anrikningsverk och spårområde Området omfattar del av fastigheterna Ludvika Gård 8:2 och Skeppmora 4:31. Fastigheterna är i privat ägo. Området utgörs av skogsmark, se avsnitt 6.1; och är oexploaterat. Nordvästa området; entreprenadyta Området omfattar del av Ludvika Gård 8:2. Fastigheten är i privat ägo. Området utgörs av skogsmark, se avsnitt 6.1; och är oexploaterat. 7.2 Fastighetsbildning Sydöstra området; anrikningsverk och spårområde Marken är tänkt att förvärvas av Nodic Iron Ore AB. En eller flera fastighter kommer att bildas genom sammanläggning eller avstyckning och med en utsträckning som motsvarar området. Anslutning till kommunal vatten- och avlopp sker sannolik efter Gonäsvägen. Inga kommunaltekniska anläggningar eller andra anordningar ägda av utomstående är tänkt att finnas inom området. 21(24)

22 Nordvästra området; entreprenadyta Marken är tänkt att förvärvas av Nodic Iron Ore AB. En fastighet kommer att bildas genom sammanläggning eller avstyckning och med en utsträckning som motsvarar området. Inga kommunaltekniska anläggningar eller andra anordningar ägda av utomstående är tänkt att finnas inom området. 7.3 Fastighetskonsekvenser Angränsande fastigheter till planområdet: Fastigheterna Ludvika Gård 8:2 och Skeppmora 4:31 kommer att beröras av förbättrade vägar, påslag (tunnelmynning i berg) för snedbana, gasolstation, bro över kanal, kulverteringar, bullerskydd mm. Tillgång till marken för gruvverksamheten ska säkerställas i avtal mellan NIO och markägaren. Trafiksäkerhetsförbättrande åtgärder vid korsningar med befintlig cykelväg och riksväg 608 kommer att beröra fastigheterna Ludvika Gård 8:2 och Gonäs 1:36. Ludvika Gård 1:405 (skjutbanan) berörs marginellt av förbättrad vägsträckning. Fastigheter utanför planområdet: Själva driften av gruvverksamheten medför omfattande ingrepp ovan och under mark på många fastigheter. Mycket handlar om återställande av system för vattenhantering med dagvatten, länsvatten med pumpar o dyl. Ett nytt sand- och klarningsmagasin ska byggas, liksom ledning för sandslurry. Detta är dock ingen konsekvens av planförslaget utan en effekt av gruvdriften som sådan. 8 GENOMFÖRANDEFRÅGOR 8.1 Kvartersmark Byggande och iordningställande av anläggningar och/eller hus inom kvartersmark åvilar den enskilde fastighetsägaren. 9 ORGANISATORISKA FRÅGOR 9.1 Planförfarande Detaljplanen planläggs med normalt planförfarande och förenklat samråd enligt 5 kap. 7 punkt 2 i plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Det innebär att arbetet med att ta fram en ny detaljplan kan förenklas utan samrådsskede eftersom samråd har skett i den pågående tillståndsprövningen enligt miljöbalken. Planförslaget går därför direkt ut på granskning. En detaljplan som ska hanteras med förenklat planförfarande enligt 5 kap. 7 PBL ska vara förenlig med översiktsplanen och Länsstyrelsens granskningsyttrande. Gällande översiktsplan redovisas i kapitel (24)

23 I det fall samrådet i tillståndsärendet behöver kompletteras för att uppfylla 5 kap. 11 PBL så ska detta ske efterhand. I samband med granskningen kommer tillståndsärendets MKB att hållas tillgänglig. Samråd vid tillståndsprövningen enligt miljöbalken. Nordic Iron Ore AB har genomfört samråd i tillståndsärendet i en mycket omfattande och öppen process. Till ansökan har en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bilagts. Inför arbetet med MKB har samråd hållits med Länsstyrelsen i Dalarnas län och Ludvika kommun. Den planerade verksamheten har även beskrivits i en annons som publiceras i lokal dagspress. Ett öppet möte har också hållits för närboende och intresserade. Nordic Iron Ore har även annonserat den planerade verksamheten via sin hemsida. Att på nytt ta upp verksamheten i de nedlagda gruvorna får mot den bakgrunden anses vara allmänt känt. Länsstyrelsen har i samrådet sagt sig vara nöjda med den föreslagna lokaliseringen av verksamheterna ovan jord till de platser som nu ska detaljplanläggas enligt plan- och bygglagen (PBL). 9.2 Genomförandetid Enligt 5 kap 5 plan- och bygglagen (PBL) skall anges en genomförandetid inom vilken detaljplanen avses vara genomförd. För denna plan föreslås en genomförandetid av FEM (5) ÅR. 10 EKONOMISKA FRÅGOR Transportväg till planområdet kommer att anordnas genom att befintlig skogsbilväg breddas och rätas ut. Korsning med befintlig cykelvägen kommer att ordnas med säker trafiklösning. Även korsningen med riksväg 608 kommer att ordnas med säkra trafiklösningar. Kostnader för vägar kommer att regleras i ett exploateringsavtal mellan kommunen och Nordic Iron Ore. Spåranslutning till järnvägen kommer att ske.kostnader för spåranslutning kommer att regleras i ett exploateringsavtal mellan Nordic Iron Ore och ägaren av järnvägsanläggningen. 11 TIDPLAN Granskningsskede/utställning juni - augusti 2014 Beslut om antagande december 2014 Laga kraft januari (24)

24 12 MEDVERKANDE Detaljplanen är framtagen på uppdrag av Nordic Iron Ore AB. Planhandlingar har upprättats av Greger Garnvall på Ramböll AB tillsammans med Planeringsenheten. MKB till tillståndsärendet har skrivits av Golder Associates, Peter Vikström. Göran O. Sundell Stadsarkitekt Emma Johansson Fysisk planerare 24(24)