Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB
Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador? Varför kompensationsodling när man kan bygga fiskvägar? Bevarande- och nyttjandeintressen. Lax- och havsöring i Dalälven Vandringshinder; exempel från Colombiafloden och Värmland. Bästa möjliga (miljö-) teknik (BAT) inom vattenkraften Exempel; aktuella projekt: Strategi för Dalälven; kartläggning och prioritering av åtgärder LIVI i nedre Dalälven Win-win, Oreälven Biokanal, Untra Biokanal, Eldforsen 2
Hur påverkas fisk av vattenkraft? Förändrad livsmiljö; forsar (rinnande vattnets ekologi) har ersatts med reglerade sjöar/magasin i kombination med en onaturlig variation av vattenflödet Förlorade/begränsade livsmiljöer (torrfåror, överdämda forssträckor, strandzoner i regleringsmagasin) Ökad fragmentering, barriärer i form av dammar/kraftverk (inkl. ekologiska fällor, damm i dammen ) 3
Bakgrund skadekompensation p g a produktionseffekter Kraftbolagen skyldiga enligt driftsvillkor i vatten- och miljödomar att kompensera för de skador på fisken/fisket som uppstått i reglerade vattendrag. Allmänna och enskilda intressen. Fiskodlingsverksamhetens primära roll inom Fortum är att uppfylla fiskutsättningsskyldigheter och andra fiskevårdande åtgärder enligt gällande domar och andra myndighetsöverenskommelser. 4
Kompensationsodlingens roll BEVARANDEASPEKTEN Skydda kvarvarande vilda men ej livskraftiga populationer av lax och öring. Jmf Östersjön och Vänern (flera väldigt svaga vilka populationer som skulle riskera att utrotas om endast fiske på vilt material finns att tillgå) Säkerställa att så stor genetisk bredd som möjligt bibehålls hos älvens ursprungspopulationer. NYTTJANDEASPEKTEN Se till att yrkesfiske, fiskerättsägare, fritidsfiskare och allmänhet har möjlighet att fortsätta bruka resursen på ett ändamålsenligt sätt. Fångsterna skall motsvara den avkastning som skulle vara möjlig innan utbyggnaden av älvavsnittet skedde. 5
Skadeområdens andel resp. antal av Dalälvens bedömda smoltproduktion av lax- och havsöring innan utbyggnad (baserad på Puke, 1952). Kraftverk % Antal Mockfjärd 2 4500 Lindbyn 2 4500 Gråda 3 6000 Forshuvudforsen 1,5 3200 Kvarnsveden1,5 4200 Bullerforsen 1,5 4300 Domnarvet 1,5 4300 Långhag 5 12000 Skedvi 5 12000 Avesta 12 30000 Näs 2 5000 Söderfors 4 10000 Untra 27 65000 Lanforsen 10 25000 Älvkarleby 22 55000 TOTALT 100 245000 6
Kompensationsodling av lax- och havsöring i Dalälven Kraftverk % Antal Ansvarig Mockfjärd 2 4500 Fortum Lindbyn 2 4500 Fortum Gråda 3 6000 Fortum Forshuvudforsen 1,5 3200 Fortum Kvarnsveden 1,5 4200 Fortum Bullerforsen 1,5 4300 Fortum Domnarvet 1,5 4300 Fortum Långhag 5 12000 Fortum Skedvi 5 12000 Fortum Avesta 12 30000 Fortum Näs 2 5000 Vattenfall Söderfors 4 10000 Vattenfall Untra 27 65000 Staten Lanforsen 10 25000 Staten Älvkarleby 22 55000 Vattenfall TOTALT 100 245000 90000 Staten 190000 lax 70000 Vattenfall 55000 havsöring 85000 Fortum 7
Hur ser sambandet mellan fångsten av lax och öring i Vänern och smoltutsättningar ut? (Källa: J. Norrgård, KAU/Fortum) 8
Mål & utfall för laxprogrammet i Columbiafloden Källa: Failures to Incorporate Science into Fishery Management and Recovery Programs:Lessons from the Columbia River (James A. Lichatowich and Richard N. Williams, 2009). American Fisheries Society Symposium 70. 9
Idag har 4 av 5 laxar i Columbiafloden och havet utanför sitt ursprung i en kompensationsodling 10
Vandringshinder i vattendrag Finns lågt hängande frukter att plocka? 11
Försiktighetsmått och bästa möjliga (miljö-) teknik (BAT) inom vattenkraften - Vägledningsdokument (HaV) 12
Kartläggning och prioritering av möjliga åtgärder (del av pågående arbete med att ta fram älvspecifika strategier) Kartläggning Fokus på hotade arter och bestånd Rödlistade arter Hotade fiskbestånd Hitta hotspots Var finns höga naturvärden? Åtgärder prioriteras efter nytta och kostnad Resultat En prioriteringslista över relevanta åtgärder i alla Fortums älvar 14
LIV (Laxfisk I Vattnet) i nedre Dalälven 2015-2016 Budget: Ca 3,7 miljoner Finaniering: Miljöfonder från Fortum och Vattenfall (50% vardera), Lst 700 Huvudman: Lst Gävleborg (I samarbete med Lst Uppsala) Kartering, utredning, undersökningar I fält Sammanställning av historiskt material
Förstudie pågår; Win-Win Nedre Oreälven Kraftnytta: Ökad flexibilitet Miljönytta: Fria vandringsvägar Skattungbyn G Skattungen Q.+~5m3/s Unnån Hansjö G 35 30 25 Weekly average G 20 15 VC regulatio n 10 Orsasjön 5 16
Nedre Oreälven, översiktsbild 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
Fortums budskap Platsanpassa åtgärder efter de specifika förutsättningarna och möjligheterna. Generella åtgärder kommer inte att fungera, de blir dyra och ineffektiva Älvar/sidovattendrag med kvarvarande lek- och uppväxtområden, låg regleringspåverkan och betydande potential bör prioriteras Erfarenheter hittills visar att tekniska åtgärder i stora reglerade vattensystem med flera barriärer endast ger marginella effekter. Utrivning & återställning är det enda som har fått önskad effekt. Medverka till att få till stånd ett mer effektivt och förutsägbart omprövningssystem som bygger på prioriteringar Utveckla dialogen med intressenter och myndigheter 30