Svante Berglund Teknisk doktor, WSP
Turismens samhällsekonomiska effekter Förstudie om utvecklingsbehovet av bättre metoder och modeller i den nationella transportinfrastrukturplaneringen
Medverkande WSP Katja Vuorenmaa Berdica Svante Berglund Karin Brundell-Freij ETOUR Kai Kronenberg Andrew Sutherland Umeå universitet Dieter Muller Emma Nyman Jonas Westin Lars Westin Beställare: Einar Tufvesson (Trafikverket) och Erika Rosander (Tillväxtverket)
Bättre metoder och modeller Varför har frågan kommit upp? Besöksnäringen växer stadigt Turism (och semester) ligger högt upp i vårt medvetande Begreppsförvirring mellan transportsektorn och de som har ansvar för besöksnäringen: Turism är ingen begrepp eller ärende i prognosmodellerna
Vad finns det för modeller? Sampers Regionala bostadsbaserade resor < 10 mil Nationella resor > 10 mil - Privata resor Segmenterad på bortavaro och inkomst - Tjänsteresor Segmenterad efter inkomstklass Transtools 3 (EU), mycket grov modell på bristfälliga data.
PROBLEMBESKRIVNING Grundläggande definitionsproblem Varför kan Trafikverkets kalkylmetoder uppfattas som problematiska utan att vara felaktiga? Vad talar för att Trafikverkets kalkyler missar vissa turistnyttor?
GRUNDLÄGGANDE DEFINITIONSPROBLEM Vilka resor är turistresor? Turism är aktiviteter som sker utanför den vardagliga omgivningen Turism är inte ett eget ärende i vanliga resvaneundersökningar Turistresor omfattar både långväga resor (>10 mil) i resvanedata/transportmodellerna kortare resor, om båda ändpunkterna är utanför bostads-/arbetsorten Vad menar vi med turistdestinationer? Mindre orter där resandet i särskilt hög utsträckning görs av personer som inte är bofasta i området Glesbygdsvägnät med lägre standard och oftast låg trafikbelastning
Vad karaktäriserar turistresor? Koncentrerade i rum, vissa områden har många turistresor Sker vissa dagar Sker under en begränsad tid på året Pågår relativt länge Sker med bil I större sällskap
PROBLEMATISKA KALKYLER? Transportsatsningar ger både omfördelad och nyskapad nytta Ökad tillgänglighet ger möjlighet att förändra konsumtionen och hitta en mer optimal kombination Konsumentöverskott = nettoeffekt Ökad omsättning hos vinnarna beskriver inte den sammantagna samhälleliga vinsten En beskrivning som helt bortser från de effekter som drabbar förlorarna blir orättvist skönmålande Stora säsongsvariationer ger en oklar bild av behov och nytta Samhällsekonomisk utvärdering utgår från årsmedeldygnstrafiken och motsvarar därför inte det allmänna intrycket Om efterfrågetoppar leder till trängsel kan det leda till att man beräknar fel effekt på restidsvinsten
MISSADE TURIST(O)NYTTOR? Snabbare och mer är inte nödvändigtvis bättre Målet är ingenting, resan är a-a-a-a-a-a-allt (Robban Broberg) Kalkylerna fångar bara olägenheter av buller/miljöpåverkan/trängsel på vägen, inte på destinationen Kortare restid kan ge inkomstförluster om övernattningsmönstret ändras Svårt att veta hur stora resandemängder som berörs Prognosverktygen beskriver resandet utifrån grova förklaringsvariabler med samband skattade för genomsnittligt resbeteende Beteenderegler för rundturer, resor med flera stopp på vägen eller kortare utflykter finns inte med i modellerna
MISSADE TURIST(O)NYTTOR? Attraktionsvariabler kan vara skeva eller otillräckliga Modellerna skiljer inte på Åre eller Visby Resor till släkt, vänner och den egna stugan är svårpåverkade Det finns (tidvis) ett gränsland mellan fritids- och arbetsresor Utländska turister kommer inte med Utlandsturister finns med endast som ett bakgrundsflöde, som inte reagerar på förändrad tillgänglighet Utländska besökare ger ett nettotillskott och är av stort ekonomiskt intresse, men oklart hur känsliga de är för trafikåtgärder Svenskars resor utomlands saknas Homogena restidsvärden för privatresor speglar sannolikt utländska turisters betalningsvilja dåligt
MISSADE TURIST(O)NYTTOR? Anslutningsresor hanteras bristfälligt i modellen Anslutningar för flyg och tåg som inte når ända fram, som ofta är avgörande för turistresan, hanteras endast schablonmässigt Turister har begränsade möjligheter att få skjuts/hämtning samt bristande lokalkännedom För flyg är anslutningsresan en stor del av uppoffringen och även den del av resan som samhället har rådighet över Det behövs verktyg till mer än samhällsekonomisk kalkyl Verktygen sammanfattar samband i grundläggande resvanedata som kan bidra vid beslut om lokalisering/etablering/marknadsföring Tidsdifferentierade underlag som stöd till förhandling mellan skattekollektiv och företrädare för turistbranschen