Bild: Glenjones dreamstime.com

Relevanta dokument
PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

Kvalitet och observation i barnehagen. Hillevi Lenz Taguchi docent och lektor i pedagogik Stockholms Universitet

TITTA! JAG KAN BALANSERA!

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Mitt i City förskolor

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen

TITTA! JAG KAN BALANSERA!

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Systematisk utvecklingsarbete och utvärdering med hjälp av pedagogisk dokumentation

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

Estetiska arbetsformer i teori och praktik. Tarja Häikiö

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

1) Introduktion. Jonas Aspelin

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Naturvetenskap och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Barn utforskar kretslopp, nedbrytning och livsprocesser

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Bild: Eraxion stockxpert.com

Systematiskt kvalitetsarbete Skattkammarens förskola Förskolechef

NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef Kvalitetsrapport. Hopprepets förskola

Bland barn, dockrum och soffor -

Östers förskola. Arbetsplan

Kvalitet på Sallerups förskolor

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Verksamhetsplan HT-17 - VT 18 Förskolan Ängstugan

CRAFT THEORY 1 MAKING THEORY Kurskod: MFK113

Utbildningsförvaltningen Plan mot diskriminering & kränkande behandling Lyckans förskola

Norra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "

Förskolan Sjöstjärnan

Kvalitetsredovisning

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Kvalitetsrapport 2014/15

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

Verksamhetsplan för Förskolan Karusellen 2012/2013

Förskollärarprogrammet Karlstads universitet

Varför forskning? SIDAN 1

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Välkommen till Väjerns förskola

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Pysslingförskolan Råsten Namn på rektor/förskolechef: Suzanne Forsberg

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Plan mot diskriminering & kränkande behandling 2019

IT-plan för Förskolan Äventyret

Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Relationell pedagogik Angelica Stäring & Linda Almqvist

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Tyck till om förskolans kvalitet!

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Kvalitetsgaranti - Örby förskolor

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Göteborg 15 januari 2008

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Uppdraget. Vad innebär den reviderade läroplanen och den nya skollagen?

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1

HUR UNDERVISAR MAN I EN LEKBASERAD OCH MÅLORIENTERAD FÖRSKOLA?

Barn och återvinningsstationer som främjare av hållbar utveckling i förskolan

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret

Arbetsplan 2016/2017 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Arbetsplan Älvbackens förskola

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

Ickemänniskornas betydelse i barns fria lek i förskolan

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan

Projektet 2014 från ax till limpa!

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Verksamhetsplan

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

S K V A L I T E T S G A R A N T I

Transkript:

Bild: Glenjones dreamstime.com

Hur kan kroppen och det fysiska hjälpa oss lärare att arbeta transdisciplinärt? Vad har mellanrummen för betydelse och hur kan de stimulera oss feministiska pedagoger att utveckla ett språk som bättre förmår att beskriva relationen mellan oss människor och den materiella värld vi lever i? Vad kan återkomsten av det materiella göra för feministisk pedagogik? Hillevi Lenz Taguchi Det är snart två år sedan jag blev inbjuden att delta i ett symposium på Europas största utbildningskonferens. Temat var The Return of the Thing: feminism and the material in educational research. Symposiet handlade om huruvida det var möjligt att överskrida idén om subjektet som en effekt av diskurserna genom att vända tillbaka till det materiella. Nu när vi äntligen har fått akademin att acceptera den diskursiva vändningen, hade vi inte glömt något på vägen? Jag fördjupade mig i den feministiska fysikern Karen Barads texter och boken Meeting the Universe Halfway (2007). Här konstaterar hon besviket, på ett snarlikt sätt, att nu när vi till slut fått alla att inse att diskurser faktiskt har en avgörande betydelse i vår ständigt pågående process av tillblivande, då tycks kroppen självt och det fysiskt materiella i världen runt omkring oss plötsligt ha förlorat all betydelse för vilka vi blir. Ja, detta trots att vi förstår att vi existerar i ett ömsesidigt beroendeförhållande till allt runt omkring oss och att vi är en produkt av denna värld och inte en isolerad organism i den. Men faktum är att flera feministiska Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2009 83

forskare sedan början av 1990-talet faktiskt har synliggjort och diskuterat det här ömsesidiga förhållandet mellan kropp, materia och diskurs, och omöjligheterna i att sätta gränser för var kroppen börjar och slutar i förhållande till materiella ting såsom proteser, pacemakers och implantat. De har också diskuterat de diffusa gränserna och ogörliga distinktionerna mellan kön och genus, människa och icke-människa. Karen Barad, som är väl förankrad i Butlers materialiserings- och performativitetsbegrepp, föreslår det hon kallar agential realism en agentinriktad realism som innebär att även det materiella har agens i förhållandet till andra ting eller mänskliga subjekt. I korthet handlar den om att vi riktar blicken mot mellanrummen och de intraaktiviteter som uppstår e-mellan organismer och ting i verkligheten, såväl de organismer vi kallar mänskliga som de vi uppfattar som icke-mänskliga. Här uppstår materiellt-diskursiva fenomen, skriver Barad. Ja, var och en av oss består av en rad materiellt-diskursiva fenomen i det ständigt pågående flödet e-mellan olika organ, Stolen håller oss på plats huden och luften, vattnet, hudkrämen, kläderna, under samlingen, kylan, vinden och våra föreställningar om vilka lektionen, föreläsningen vi vill eller behöver vara. I mitt eget utbildningssammanhang kan det handla om att exempelvis eller seminariet. stolen är en performativ agent i pedagogiska praktiker, det vill säga att den har agens i den intraaktivitet som uppstår och pågår emellan stolen och barnet, eleven, studenten eller forskaren. (Intraaktivitet är ett fysikalist begrepp som Barad använder för att markera att det inte handlar om den interaktivitet vi vanligtvis hänvisar till i interpersonella relationer.) Våra kroppar blir sittande på specifika sätt beroende på hur vi (diskursivt) förstår varför och hur vi skall sitta på den här stolen just nu. Eller med andra ord: Här uppstår det materiellt-diskursiva fenomenet av specifikt sittande. Stolen håller oss på plats under samlingen, lektionen, föreläsningen eller seminariet. Den är till och med delaktig i att reglera vad vi är beredda att säga och inte i de pedagogiska rum som materiellt-diskursivt avkräver oss detta specifika sittande. I förskolorna är det ofta istället fastklistrade prickar på golvet som tvingar ner barnens kroppar mot kalla linoleummattor under morgonsamlingarna. Pricken intraagerar med barnen och håller dem på plats. Det handlar om ett materiellt-diskursivt fasthållande av olika kraft och intensitet, beroende på hur barnet blir positionerat och samtidigt positionerar sig självt; exempelvis som typisk flicka eller pojke, stökig, diagnostiserad, lugn-&-snäll eller till och med heteronormativt-misstänksamt-lydig-&-och-snäll. Så vad kan denna posthumanistiska och poststrukturellt förankrade materiella vändning ha för betydelse för feministisk pedagogik? 84 Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2009

När jag stötte på de här texterna om återkomsten av det materiella, inte minst i Stacey Alaimos och Susan Hekmans antologi Material Feminisms (2008), tänkte jag först: Vadå? Vi har verkligen inte dissat det materiella! Som lektor inom lärarutbildningen och forskare i pedagogik har jag haft stora ambitioner att i min undervisning arbeta transdisciplinärt, över och bortom de maktproducerande och ofta ömsesidigt uteslutande och djupt könade dikotomierna teori/praktik, vetenskap/konst, intellekt/ kropp, kunskap/affekt, och inte minst den språkliga kunskapen/den kroppsligt materiella kunskapen. I min undervisning har jag och studenterna tillsammans undersökt hur möbler och undervisningsmaterial i de pedagogiska rummen går att förstå som diskursivt inskrivna, precis som vi själva: Hur miljöer aktivt gör barn och elever till de förskole- och skolbarn de görs och gör sig till. Detta görande pågår i komplexa processer av intersektionalitet, där genus, etnicitet, heteronormativitet, funktionshinder, klass kan vara aktiva diskursiva inskrivningar som intraagerar med det materiella. Jag och mina kollegor har genomfört kurser i utforskande matematik med musik, dans och arkitektur i skön kombination. Vi har skrivit hybridtexter baserade på personliga minnesberättelser, mediatexter, dokumentationer från egna utforskande arbeten i naturvetenskap, integrerat med dokumentationer av barnens läroprocesser när de utforskar exempelvis sniglar på tusen och en olika sätt under den verksamhetsförlagda utbildningen. Alla dessa läroprocesser, som handletts kollaborativt tillsammans med studenterna, har materialiserats till uppsatser med avancerade teoretiska analyser och pedagogiska konsekvensbeskrivningar av mycket hög akademisk kvalitet. När jag sedan tänkte efter lite närmare på alla möten jag haft med feminister, feministiska och kritiska pedagoger, så är inte alltid ett transdisciplinärt överskridande arbetssätt helt och hållet självklart. I diskussion efter diskussion skymtar antingen-eller -tänkandet fram. Alternativt att man kan göra både-och, men knappast samtidigt. Och vi vet alla vad som har högst värde; det vedertaget vetenskapliga på bekostnad av det konstnärliga, kroppsliga, tingsliga, affektiva, kvinnliga. Den fråga som Audre Lorde ställde till oss redan 1984 tycks bestå mer än 20 år senare. Kan vi kritiskt granska och utmana mästaren med hans egna verktyg eller måste vi hitta våra egna? Återigen tänker jag: Nej, svaret kan aldrig vara ett val mellan antingen eller eller ett separerat både och. I skolorna ser det dessvärre fortfarande ut så med bild, rörelse och slöjd. De är isolerade och nedvärderade ämnen som aldrig tycks få något annat värde än att vara stunder av mindfulness, så att eleverna kan prestera bättre i akademiska ämnen. Då tänker jag att den materiella vändningen trots allt kan hjälpa oss; också oss som länge och intensivt, men ofta i motstånd och bemötta med stor misstro och brist på fantasi, arbetat med många former av feministiskt inspirerad gränsöverskridande undervisning och skrivprocesser. För vad Barad och de andra materiella posthumanistiska feministerna erbjuder oss är att förstärka och utveckla vårt språk vårt Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2009 85

KRÖNIKAN sätt att tala och skriva om det som pågår i de materiellt-diskursiva mellanrummen. Med ett utvecklat språk kan vi kanske bättre göra de materiellt-diskursiva fenomenen synliga för såväl akademiker, lärare, pedagoger och feminister Ja, för alla som seriöst vill arbeta med en transdisciplinär och överskridande feministisk pedagogik. Hillevi Lenz Taguchi Docent och lektor i pedagogik Stockholms universitet Pedagogiska institutionen 106 91 Stockholm hillevi.lenz-taguchi@ped.su.se 86 Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2009 TGV1_09_inlaga6.indd 86 09-03-10 12.11.12