R I K T L I N J E R Verksamhetsplan 2 0 1 5 2 0 1 7 Budget 2015 1
Innehållsförteckning 1. Styr- och ledningssystem... 3 2. Planeringsprocessen... 6 Årsredovisningen utgör grund för perspektivet föregående år 2013... 7 Nuvarande VEP utgör grund för perspektivet innevarande år 2014... 8 Pågående utvecklingsområden i kvalitetsarbetet... 10 3. Ekonomiska riktlinjer och beräkningsgrunder... 14 Ekonomiska riktlinjer... 14 Beräkningsgrunder... 16 4. Riktlinjer för helägda bolag inom koncernen Piteå Kommunföretag AB... 18 5. Ny politisk organisation från 2015... 18 6. Uppdrag 20 Bilaga 1 Nämnds- och bolagsmål, samt övergripande nyckeltal Bilaga 2 Tidplan för VEP 2015-2017 och Årsbudget 2015 Bilaga 3 Ramneddragning /Ramtillskott Bilaga 4 Resultatbudget/plan 2014-2016 Bilaga 5 Kassaflödesbudget/plan 2014-2016 Bilaga 6 Beräkningsgrunder 2
1. Styr och ledningssystem Piteå kommuns styr- och ledningssystem utgår från den modell som brukar b betecknas Public Governance. Planeringsarbetet för verksamhet och budget syftar till att uppnå Piteå kommuns vision, strategiska områden och mål. Arbetet bedrivs ur fem dimensioner Den politiska viljan Styr- och ledningsprocesser Ledarskap och medarbetarskap Verksamhetsutveckling och forskning f Medborgar- och företagardialog Vision Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala pitebor upplever att det är hit man kommer när man kommer hem. Målstyrning Målen utgår från de fyra strategiska områdena Barn och unga, Utbildning, arbete och näringsliv Demokrati och öppenhet Livsmiljö Den övergripande nivån syftar till att stärka och tydliggöra kommunfullmäktiges styrning av nämnder och styrelser. Kommunfullmäktige har ett ansvar att redovisa resultat av såväl ekonomi som kvalitet till medborgarna. I det arbetet är det viktigt att tydliggöra alla nämnders och bolags ansvar förr övergripande mål. Kommunfullmäktige har laglig skyldighet av ansvarsutkrävande, för att kunna ta beslut om nämndernas ansvarsfrihet. Specifika nämndsmål och nyckeltal för att följa dessa är ett sätt för kommunfullmäktige att utöva denna styrning och kontroll. Målen utgör en viktig grund i planeringsprocessen enligt bilden nedan. Övergripande mål är generella och allas ansvar. Alla nämnder och bolag har ett ansvar att bidra till de övergripande målen m (där nämnden är berörd). För området Demokrati och öppenhet finns enbart övergripande mål nämnden har i uppdrag att besluta om förvaltningsmål och genomförand deplaner kopplade till förvaltningsmålen. Alla nämnder har i uppdrag att fastställa indikatorer som identifierar framgångsfaktorer för mångfald. Redovisning sker i delårsrapport och årsredovisning. Nyckeltal för den kommunövergripande nivån är beslutade i dessa riktlinjer. 3
Nämnden ska utarbeta indikatorer/nyckeltal för att följa de övergripande målen på nämndsnivå. Där så är möjligt kan nyckeltalen innehålla ett önskat målvärde för en viss tidsperiod (delmål). Nämndsmål och Bolagsmål är specifika och berör en eller flera nämnder/bolag. Nämnden/bolaget har i uppdrag att redovisa förslag på nyckeltal för att följa nämnds-/bolagsmålen. Där så är möjligt kan nyckeltalen innehålla ett önskat målvärde för en viss tidsperiod (delmål). Förvaltnings-/detaljerade bolagsmål I de fall nämnden/bolaget har behov av att komplettera eller specificera de mål som är antagna av kommunfullmäktige, beslutar nämnden/styrelsen om egna förvaltningsmål eller mer detaljerade bolagsmål. I de fall mål finns i annat styrdokument anges det i parentes. Dessa mål och nyckeltal stannar på nämnds-/bolagsnivå och ska inte redovisas till kommunfullmäktige i budgetmaterialet. Planer och program I syfte att undvika att antal mål ökar och att styrningen därmed minskar bör mål och nyckeltal i Verksamhetsplan och budget så långt det är möjligt utgöra grunden för specifika styrdokument. Kommunens mål och budget utgör samtidigt plan för social hållbarhet och ska inkludera arbete med mänskliga rättigheter och barnkonventionen, program för alkohol- och drogförebyggande arbete samt folkhälsa. Värdegrund Våga, låga och förmåga är ledord i kommunens ledarskaps- och medarbetarpolicy, och utgör kommunens värdegrund tillsammans med vision och strategiska områden, Samverkan i utveckling Samverkan med civilsamhället sker bland annat genom avsiktsförklaringen Piteås framtid attraktiv och uthållig. Under 2014 ska avsiktsförklaringen aktualiseras och kommer inför 2015 att utgöra en grund för samverkan. Nuvarande avsiktsförklaring bygger på följande områden Gemensamt ansvar för ökad befolkning, Jobb och tillväxt ger framtidstro, En god miljö för nästa generation samt Ett gott värdskap stärker den goda bilden av Piteå 4
Kommun/koncernövergripande mål Piteå kommun har 15 gemensamma mål som både nämnder, förvaltningar och kommunala bolag på ett eller annat sätt jobbar tillsammans för att uppnå. Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem (Barnkonventionen) Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt, och använder inte alkohol eller andra droger (Barnkonventionen) Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet. Piteå ska erbjuda goda förutsättningar för ett livslångt lärande. Piteå ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande (Tillväxtprogram). Piteborna ska känna att det är meningsfullt att engagera sig och att de kan påverka kommunens utveckling. Piteborna ska uppleva så hög tillgänglighet och gott bemötande att de har anledning att tala väl om kommunens service (Tillgänglighetskonventionen). Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund (Integrationsprogram). Service och bemötande utformas jämställt i kommunens alla verksamheter. Samhällsbyggnad ska utgå från social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Piteå ska vara tryggt och tillgängligt för alla (Tillgänglighetskonventionen). Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer. Piteå ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer. Piteå ska erbjuda goda förutsättningar för miljövänliga och hälsosamma val i vardagen (Klimat och energiplan, Folkhälsa) Piteå kommun ska arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Heltid är en rättighet och grunden för anställning i Piteå kommun, deltid är en möjlighet utifrån verksamhetens behov. Piteå kommun ska vara en jämställd arbetsplats där kvinnors och mäns kompetens, resurser och erfarenheter tas tillvara. Kommunens finansiella ställning ska vara långsiktigt hållbar. Piteå Kommunföretag AB ska klara de kommunala bolagens ekonomiska åtaganden inom ramen för koncernen Piteå Kommunföretag AB. Alla nämnder/bolag ska vid behov föreslå justeringar/förändringar för nyckeltal och indikatorer för att uppnå övergripande mål och nämnds- bolagsmål Bilaga 1: Nämnds- och bolagsmål, samt övergripande nyckeltal 5
2. Planeringsprocessen Bilden ovan visar hur planeringsprocesserna löper under våren och vilka delar som ingår för såväl Piteå kommun och Piteå Kommuns koncernbolag. Planeringsprocessen har sin utgångspunkt i flera perspektiv samtidigt Årsredovisningen utgör grund för perspektivet föregående år 2013 Nuvarande VEP utgör grund för perspektivet innevarande år 2014 Utvecklingsperspektiven utgör grund för prioritering Pågående utvecklingsområden i kvalitetsarbetet 2014 Omvärldsanalysen utgör grund för perspektivet framtid 2015 Prioriteringar för planperioden 2015-2017 Bilaga 2 Tidplan för VEP 2015-2017 och Årsbudget 2015 6
Årsredovisningen utgör grund för perspektivet föregående år 2013 Årsredovisningen utgör en av grunderna i kommunens styrsystem. De förbättringsområden som analyseras fram från föregående års resultat, ligger till grund för vad som är viktigt att ta med till kommande års planeringsprocess. Resultat och analyser i årsredovisning 2013 Samlad bild av måluppfyllelse per strategiskt område 2012 2013 Barn o unga Ekonomi Utbil o Personal Dem öpp Livsmiljö Piteå kommuns finanser enligt bokslut 2013 Likviditet, betalningsberedskapen uppnår målet om 30 dagar. Kommunens mål att inte ha några lån är uppfyllt sedan 2002, vilket främst bidrar till att soliditeten i Piteå kommun ligger högre än genomsnittet för riket. Pensionsskuldsåtagandet för kommunen beräknades vid årsskiftet 2013 uppgå till 1 343 mkr, enligt beräkningar från KPA. En ökning med 88 mkr i jämförelse med 2012. Kapitalförvaltningen i procent är 6,9 procent, vilket är högre än målet. Målet att resultatet ska uppgå till 2-3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag uppfylls om de jämförelsestörande posterna medräknas. Om dessa poster inte räkas med uppgår resultatet till 1,6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Piteå Kommunföretag AB bedriver sin verksamhet utan tillskott av ägaren Piteå kommun. Bedömning av God ekonomisk hushållning i Årsredovisning 2013 Piteå kommun bedöms uppnå en god ekonomisk hushållning. Sammantaget bedöms verksamheternas måluppfyllelse i huvudsak vara fortsatt god. Piteås verksamheter fortsätter att hamna högt i olika jämförelser och rankingar, och generellt visar medborgarundersökningen på goda resultat. För vissa övergripande mål är trenderna för resultat så goda att målen snart kan betraktas som uppfyllda. Kommunallagens balanskrav infrias då intäkterna överstiger kostnaderna. Mätning avseende avtalstrohet har inte genomförts under 2013. Övriga finansiella nyckeltalen visar att kommunen når de ekonomiska målen. Nämnderna totalt visar på överskott, trots att Socialnämnden fortfarande uppvisar ett betydande 7
underskott. Resultatmålet på mellan 2-3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag nås genom att det i resultatet ingår två jämförelsestörande poster, en intäkt på 39,7 mkr och en finansiell kostnad på 13,5 mkr. Exklusive dessa poster klaras inte resultatmålet (1,6 procent mot målet 2-3 procent).för att nå en långsiktigt stabil ekonomi är det viktigt att vidta åtgärder, vilket kommunen redan har inlett. Bolagen bidrar genom att uppfylla målet, Att koncernen Piteå Kommunföretag AB klarar de kommunala bolagens ekonomiska åtaganden inom ramen. Moderbolaget Piteå Kommunföretag AB har även ambitionen att genom en god lönsamhet inom dotterbolagen kunna bidra med utdelning till ägaren Piteå kommun. Långsiktigt är demografi- och befolkningsutveckling tillsammans med risk för arbetskraftsbrist i samband med generationsskifte i arbetslivet fortsatt stora utmaningarna för Piteås utveckling. En annan stor utmaning är att stärka förutsättningar för social hållbarhet. Arbetslöshet bedöms fortsatt som en osäkerhetsfaktor för unga och för utsatta grupper. Nuvarande VEP utgör grund för perspektivet innevarande år 2014 I de fall där inget annat sägs i dessa riktlinjer, gäller VEP 2014-2016 som grund för respektive nämnd/styrelses budgetarbete. Generellt gäller att de uppdrag och översyner som redovisas under ekonomiska förutsättningar och beräkningsgrunder ska konsekvensbeskrivas och belysas både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Nationellt Kommuner och landsting har redovisat goda resultat under en rad år. Anledningen är att skatteintäkterna utvecklats relativt gynnsamt, trots konjunkturen, och att man fått extra tillskott i form av återbetalning av AFA försäkringspremier och konjunkturstöd. Detta har varit positivt samtidigt som det kan ha skapat en falsk trygghet när resultaten fått stark draghjälp. Trots den höga sammanlagda resultatnivån har många kommuner och landsting en ytterligt besvärlig situation. Om den offentliga sektorns saldomål ska hållas de kommande åren blir utrymmet för ökade statsbidrag till sektorn begränsat. Utan ökade statsbidrag kommer kommuner och landsting behöva höja skatten med nästan 1 krona fram till 2017 för att klara av att utveckla skola, omsorg och vård i samma takt som hittills. Förutsättningarna för kommunsektorns ekonomiska utveckling är komplexa. Å ena sidan har skatteunderlaget vuxit betydligt snabbare än vanligt sedan 2010. Å andra sidan växer de demografiska behoven snabbt samtidigt som statsbidragen inte ökar som tidigare utan i stället urholkas av löne- och prisökningar. I kommunerna tilltar det demografiskt betingade kostnadstrycket alltmer. Fler barn i grundskoleåldern och fler äldre innebär väsentligt ökade behov. I år beräknas kommunernas kostnader öka med 1,4 procent i fasta priser, helt i linje med demografi och en långsiktig trend. Investeringsbehoven är också fortsatt stora i den kommunala sektorn.2014 växer skatteunderlaget betydligt långsammare än 2013 och det blir inga nya statliga tillskott av betydelse. I den makroekonomiska utblicken framgår att en omfattande volymökning i de flesta av en kommuns kärnverksamheter är att vänta och Piteå kommun utgör inget undantag i det här avseendet. Snarare har kommunen en sämre prognos än andra kommuner när det gäller demografiutvecklingen. Kommunen står också inför ett stort behov av reinvesteringar under åren framöver. Det gör att utmaningen att klara den väntade volymutvecklingen och det ökade reinvesteringsbehovet och samtidigt ha en fortsatt gynnsam ekonomisk utveckling i kommunen är stor. Kommunen har därför befolkningsökning som ett prioriterat mål för perioden. 8
Ramneddragning/ effektivisering under 2014 med 0,15 procent Inför VEP 2014 beslutades om effektivisering med 0,15 procent för kommunens nämnder till följd av samverkansprojekt, såväl internt som med andra kommuner. Den generella ramminskningen om 0,15 procent motsvarar 2,9 mkr. Obalans mellan verksamhet och ekonomi I den av kommunfullmäktige fastställda budgeten för år 2014 uppgår resultat till +1,4 mkr. I förslaget till anslagsöverföring minskar resultat till -7,0 mkr främst beroende på att beslut tagits om att bevilja anslagsöverföring till nämnderna motsvarande 16,5 mkr på driftbudgeten och 218,0 mkr på investeringsbudgeten. För att täcka 2014 års budgetunderskott tas 7,0 mkr i anspråk ur kommunens Resultatutjämningsreserv (RuR). Kommunen visade positivt resultat för 2013. Resultat för nämnder/styrelsen visade överskott på totalt 4,2 mkr för 2013. Av kommunens tio nämnder (inklusive kommunfullmäktige) redovisar åtta överskott om tillsammans + 19,2 mkr medan tre av nämnderna redovisar underskott om -15 mkr. Socialnämnden visar underskott för sjunde året i rad. Både stöd och omsorg och äldreomsorgen visar underskott 2013. Löneutvecklingen I löneöversynen 2013 har Piteå kommun gjrt en satsning på funktioner där konkurrensen från marknaden är tydlig. Teknikyrken, sjuksköterskor och lärare i grund- och gymnasieskolan har omfattats av satsningen. För 2014 års lönerevision fortsätter satsningen på lärare i grund- och gymnasieskola. För löneökning finns 38,5 mkr anvisade i en central pott för 2014 års budget. Medlen fördelas, efter beslut av kommunstyrelsen, till nämnderna då de lokala avtalen för 2014 är klara. Under första kvartalet 2014 pågår lokala förhandlingar med de fackliga organisationerna. Generationsväxling Personalprognosen visar att 1 100 personer kommer att gå i ålderspension vid 65 års ålder, fram till 2022. Under 2013 var det 84 personer som tog ut ålderspension. Av dessa har två tredjedelar valt att gå i pension före 65 års ålder. Om den trenden fortsätter blir det betydligt fler än de 1 100 ovan. 45 personer har avslutat sin anställning på grund av sjukersättning eller annan orsak och därför börjat ta ut sin ålderspension. Antalet personer som väljer att arbeta längre än till 65 år, har minskat från 47 till 35 för 2013. 9
Pågående utvecklingsområden i kvalitetsarbetet Medborgardialog Forskare intresserar sig allt mer för behov av tillit som grund för ett samhälle som kan nå social hållbarhet. På kommunal nivå verkar invånarna vilja vara med och påverka, dels i frågor som rör dem personligen (service och tjänster) och dels i de frågor som rör lokalsamhället (demokrati). Utifrån ovanstående arbetar Piteå med att utveckla dialoger och att forma en plan för social hållbarhet med utgångspunkt från mål, nyckeltal och uppdrag i budget och Verksamhetsplan. Social hållbarhet omfattar trygghet, hälsa, delaktighet och mångfald. Arbetet sker i samverkan mellan kommunledningskontoret och näringsliv och samhälle. Mångfald grunden i social hållbarhet. Det är alla nämnders och styrelsers ansvar att arbeta med integration, tillgänglighet, jämställdhet för alla grupper, i syfte att skapa förutsättningar för en social hållbarhet. Det är viktigt att alla tar ansvar och prioriterar tid och resurser för att nå Ett Piteå för alla med ökad mångfald. I syfte att nå helhetsperspektiv samordnas arbetet av kommunledningskontoret. Forskning, innovation och verksamhetsutveckling Kunskapsbildning pågår inom innovationsarbetet såväl i nationella, regionala nätverk som internt i kommunen. Dessutom är strukturer för potter i syfte att ge stimulansmedel för verksamhetsutveckling. Detta kommer att rendera i handlingsplaner för stärkt innovationskraft. För framtida utmaningar och ökad innovation är det viktigt att nämnder och styrelser inventerar dagens metoder och lösningar i förhållande till framtidens behov och möjligheter. Är dagens processer de mest effektiva för att möta medborgarnas behov? Attraktiv arbetsgivare Utifrån demografiutveckling och generationsskifte, samtidigt som medborgarens behov ökar, måste Piteå uppfattas som en attraktiv arbetsgivare för att kunna erbjuda service och tjänster. I det arbetet ingår också goda förutsättningar samt att stimulera till verksamhetsutveckling. Samverkan Samverkan måste utvecklas på flera nivåer i enlighet med fastställd policy. Dessutom behöver vi samverka genom att finnas i såväl nationella som internationella nätverk, inte minst i syfte att utveckla förmågan till innovation och utveckling. Samverkan pågår inom länet, fyrkanten och fördjupad samverkan med vissa kommuner. Det är rimligt att anta att detta arbete kommer att medföra förändringar framförallt i verksamheter som ligger längre bort från medborgaren. Dessutom behövs samverkan med civilsamhället och näringsliv i den geografiska kommunen. Våga vara spetsig Tillväxtprogrammet lyfter behovet av att våga vara spetsig. Senaste forskning visar att det är viktigt att prioritera och utveckla för att uppnå excellens inom vissa områden. Piteå kommun har valt Kreativa näringar och Clean tech, vid sidan om turism och besöksnäring som områden med goda möjligheter att nå excellens. Näringslivsutveckling För att skapa ännu bättre förutsättningar för Piteås näringsliv pågår ett utvecklingsarbete inom hela kommunkoncernen. Arbetet handlar dels om att tydliggöra vilka arbetsprocesser som finns, samt hur roll och ansvarsfördelningen ska se ut i dessa processer, dels om vilka strategier som behövs för att målet att öka antalet i sysselsättning i Piteå ska uppnås. Utvecklingsområden är bland annat handelsutveckling, etableringsarbete samt generationsväxling i ägande. 10
Omvärldsanalysen utgör grund för perspektivet framtid För att Piteå kommun ska få helhetsperspektiv och långsiktighet genomförs årlig omvärldsanalys. Nuvarande omvärldsanalys gäller för perioden 2015-2017. Utifrån föregående analys och efter två genomförda workshops, en med intern kompetens och en med representanter för Skellefteå och Arvidsjaurs kommuner har metatrender och dess påverkan på Piteå uppdaterats. Utifrån de tre prioriterade målen och med bäring på omvärldens förändringar föreslås också ett antal strategier för en högre måluppfyllelse. Metatrender Effekter av trender Kommunala prioriteringar Strategier för hög måluppfyllelse Metatrender Demografi Individualisering Digitala utvecklingen Globalisering migration urbanisering Miljö och klimat Effekter av trender Bostadsbrist Minskad arbetskraft Ökat serviceutbud Minskade skatteintäkter Polariserat samhälle Ökad samverkan mellan kommuner Ökat behov av lokalsamhällestillit Kommunala prioriteringar genom prioriterade mål Strategier för att möta trender, och nå ökad måluppfyllelse Medborgardialog, folkbildning Styrning och ledning plan för hålbarhet Ökad inflyttning Varumärket Piteå kopplat till platsen Piteå och till en region i samverkan Innovation Samverkan 11
Prioriteringar för planperioden 2015-2017 Mål Piteå har 15 övergripande mål, dessa utgör koncernens samlade mål. Varje nämnd/bolag ska prioritera vilka av dessa mål som utgör deras fokusområden. Prioriterade mål för alla nämnder och bolag Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare. Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund. Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer. Resurser - Målet är långsiktigt att ha ett resultat i förhållande till skatteintäkter och generella stadsbidrag på minst 2 3 procent. - Resultatutjämningsreserv (RUR) vid behov, utifrån de av kommunfullmäktige fastställda riktlinjerna. - På lång sikt stärka kommunens ekonomi uppfylla ekonomiska mål. - Tidigare beslut om sparkrav på 0,15 % upphör efter 2014. - Tidigare beslut om generell kostnadsminskning för 2015 med -6,3 mkr genomförs inte. - För perioden 2015-2017 ges inga minskade ramar för nämnderna. Förbättrad konjunktur, gemensamt ansvar och arbete för ekonomisk effektivitet genom bl.a. ökad samverkan förutsätts ge goda möjligheter att klara fastställt resultatmål. Utvecklingsområden Piteå Science Park Piteå har tillgångar som utgör konkurrensfördelar. I en hård konkurrens är det viktigt att positionera sig inom starka områden. Piteå ska stärka och utvecklas som ett centrum för forskning, utveckling och kommersialisering av Clean Tech samt kulturella och kreativa näringar. - Piteå ska behålla och stärka sin position som nod. - Samverkan med LTU inom området ska stärkas, samt med övrig forskning i länet. - Expansionsmöjligheter i olika utvecklingsmiljöer bör studeras och stärkas. Strategi för inflyttning För att utvecklas till en attraktiv boendeort och därmed öka invånarantalet har en strategi för inflyttning utarbetats. Strategin fokuserar på bostäder, kommunal service, Piteå som student och etableringsort, utökade möjligheter till pendling samt Piteås varumärke. Målgrupper som prioriteras är unga vuxna, vuxna i familjebildande ålder samt utlandsfödda. Piteå som attraktiv boendeort vilar på värden i form av kultur, varierat boende, trygghet och delaktighet. Förutsättningar för det arbetet är - att möjliggöra utveckling i både landsbygd och stadsbygd vad avser näringsverksamhet, boende och service - en hög planberedskap för alla styrelser och nämnder samt - en proaktiv allmännytta som främjar mångfald och social sammanhållning - förutsättningar för pendling till en större arbetsmarknad - god kvalitet i förskola och skola Förväntade resultat under 2015 - Minst 250 fler invånare per år fram till 2020 - Åtgärder enligt övergripande handlingsplan för mångfald påbörjad - Varje nämnd och bolag har beslutad plan för ökad mångfald och tillit 12
- Alla nämnder och styrelser inventerar dagens lösningar i förhållande till framtida behov och möjligheter, för att skapa utrymme till innovation och verksamhetsutveckling inom befintlig ram - Plan för ekologisk och ekonomisk hållbarhet - Översiktsplan beslutad - Detaljplan för Norrstrand påbörjad - En större företagsetablering beslutad - Acusticum investeringsprogram påbörjat - Minst 4 nya samverkansområden jämfört med 2014 inom verksamhet som berör medborgaren i låg grad - Bibehållet söktryck på rekryteringar för kommunala tjänster - Genomförande av framtidens äldreomsorg - Utökade förutsättningar för pendling 13
3. Ekonomiska riktlinjer och beräkningsgrunder Ekonomiska riktlinjer Ekonomiskt mål För att nå kommunens resultatmål om 2-3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag krävs för år 2014 en resultatförbättring på 40-60 mkr. Ekonomiska förutsättningar i tidigare VEP - I riktlinjerna för VEP 2013-2015 angavs: Med sikte på att vid utgången av 2015 ha uppnått det ekonomiska resultatmålet ska kommunen genomföra nettokostnadssänkningar om totalt sett 53 mkr under perioden 2013-2015. - I VEP 2014-2016 beslutades om en ramneddragning motsvarade 2,9 mkr för nämnderna samt en generell kostnadsminskning för år 2015 med -6,3 mkr som inte fördelats på nämnderna. - Om målet från 2013 års VEP om en nettokostnadssänkning på 53 mkr under perioden 2013-2015 ska uppnås krävs en nettokostnadssänkning 2015 på 34,9 mkr. Nämndernas driftramar Under 2015 kommer den nya nämndsorganisationen att träda i kraft vilket medför att en fördelning av nuvarande nämnders driftramar måste anpassas till den nya organisationen. De nämnder som berörs av förändringen är räddningsnämnden, teknik- och servicenämnden, nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning samt miljö- och byggnämnden. De berörda nämnderna utarbetar tillsammans med ekonomiavdelningen ett förslag på hur fördelning av ram ska göras. Kommunens It stöd för styrning och ledning börjar nå långt ut i organisationen och har nått taket för antal licenser inom dagens avtal. Planen är att teckna avtal med kommunlicens med fritt antal användare inom koncernen. Ökade kostnader finansieras via nämnder/styrelser. Investeringsvolym Enligt VEP 2014-2016 uppgår investeringsvolymen till 120,0 mkr/år för åren 2015 och 2016. Principen är att investeringar beslutas för varje år, men investeringar som löper över flera år anses beslutade för hela investeringsperioden. Principen är att inte låsa allt utrymme de två sista åren i planeringsperioden. Investeringsprojekten ska beskrivas ur ett ekonomiskt och verksamhetsmässigt perspektiv. Fullständig investeringskalkyl, med såväl investeringsutgift som driftskostnadseffekter, ska redovisas. Verksamhetsmässigt ska effekter utifrån kommunens strategiska områden redovisas. För att säkerställa att beräkningar avseende investeringar görs på ett likartat sätt i hela kommunen har en investeringsbilaga tagits fram som ska användas av alla nämnder. Bilagan ska klargöra beräkningsgrunder för investeringen och om investeringen medför ökade eller minskade driftskostnader eller påverkar någon annan nämnd ekonomiskt eller verksamhetsmässigt. 14
Skatteprognos Kommunens skatteberäkningar grundas på Sveriges Kommuner och Landstings prognoser, som presenteras fem gånger per år (februari, april, augusti, oktober och december). Beräkningen baseras på kommunens befolkningsförändring under året, med en slutlig bedömning utifrån oktobers befolkningssiffror. Taxor och avgifter Vissa taxor är kopplade till index med årliga förändringar. Maxtaxor höjs efter beslut av regeringen/riksdagen. Principen för övriga taxor är att de bör prövas årligen för att följa kostnadsutveckling och undvika kraftiga engångshöjningar. Förslag på taxeförändringar ska redovisas. Personalbehov För att klara personalförsörjningen i framtiden är det av största vikt att Piteå kommun som arbetsgivare uppfattas som intressant och pålitligt. En arbetsgivare som uppmuntrar till både utveckling och engagemang. Det är av största vikt att alla verksamheter har framförhållning och en god planering när det gäller personalförsörjningen och nyttjar det stöd som finns på personalavdelningen i arbetet. Tillsammans ska vi kontinuerligt arbeta med villkor, utveckling och kultur för att nå våra mål att säkerställa en god personalförsörjning i framtiden. Lönekompensation I VEP 2014-2015 finns i plan för 2015 i central pott 93,5 mkr varav 38,5 mkr avser lönekompensation för nio månader 2014. Medlen fördelas, efter beslut av kommunstyrelsen, till nämnderna då de lokala avtalen för 2014 och 2015 är klara. Anslagsbindningsnivå Kommunfullmäktige har beslutat att nämnd utgör anslagsbindningsnivå. Pott för priskompensation Den centrala potten för priskompensation uppgår till 7,5 mkr och kommer att fördelas av kommunstyrelsen enligt samma principer som i VEP 2014-2016, dvs. inom nedanstående prioriteringsgrupper: El- och fjärrvärme (100 % kompensation, dock högst upp till nivån för centrala potten, 7,5 mkr) Entreprenader avseende fordonstjänster inom samhällsbyggnads verksamhet (100 %) Kompensation för löneökning fristående enheter inom BUN (100 %, dock högst till kommunens nivå för kompensation av löneökningar) Hyror inom kommunkoncernen (80 %) Indexuppräkningar i gällande avtal (fördelning av återstående medel). Gäller inte förbrukningsmaterial. Resultatutjämningsreserven (RUR) Genom förändring av kommunallagen och kommunala redovisningslagen kan kommunerna reservera överskott till en resultatutjämningsreserv (RUR) från och med 1 januari 2013. Kommuner med positivit eget kapital får reservera den del av resultatet, efter balanskravsjustering, som överstiger en procent av summan av skatteintäkter och utjämning-/statsbidrag. Syftet med RUR är att utjämna intäkterna över en konjunkturcykel. Kommunfullmäktige tog 2013-06-03, 140 beslut om hur reservering kan göras. Reservering kan göras år då resultatet så medger enligt Kommunallagens regler dvs. den del av årets resultat, efter balanskravsutredning, som överstiger 1 % av skatteintäkter och statsbidrag, får 15
avsättas till resultatutjämningsreserven. Om kommunen har ett negativt eget kapital får det resultat som överstiger 2 % avsättas. Vid uträkning av avsättningen utgör balanskravsresultatet, som det definieras i Lag om kommunal redovisning, grund för beräkningen. Piteå kommuns lokala tillämpning innebär att avsättningen till resultatutjämningsreserven maximeras till 4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Under 2013 har reserveringar av tidigare års överskott för perioden 2010-2012 gjorts med sammanlagt 37,9 mkr. För år 2013 är det reserverat 36,1 mkr. 2010 13,7 mkr 2011 3,7 mkr 2012 20,5 mkr 2013 36,1 mkr Beräkningsgrunder Statistik och prognoser Det är viktigt att kvalitetssäkra statistiska uppgifter och prognoser. Presentation ska ske på ett lättillgängligt sätt. Genvägen: Det är viktigt att alla använder sig av samma källa för nyckeltal och indikatorer. Genvägen ska användas i första hand. Befolkningsmål och prognos: Vid beräkningar som bygger på befolkning ska Piteå kommuns befolkningsprognos 2014 användas. Robust budgetmodell Modell för förskola, fritidshem och grundskola A/ Beräkning av barn- och elevunderlag utifrån befolkningsregister. Prognos av framtida födslar grundar sig på befolkningsprognos (f.n. Statisticom) B/ prognos för nyttjandegrad enligt skolstrukturutredningens modell, C/ Fördelning mellan fasta- direkt halvfasta och direkt rörliga kostnader Modell för gymnasieskola: A/ Prognosen baseras på befolkningsprognos för åldersgruppen 16-19 år. B/ Modellen omfattar interkommunala ersättningar och baseras på ett medelvärde för de fem sista åren, utan trenduppräkning. Nytt värde beräknas för varje budgetår, och används för hela VEPperioden. C/ Kostnader fördelas mellan fasta och rörlig kostnader. Rörliga kostnader påverkas av antalet unga i åldergruppen 16-19 år. Modellen innehåller inga indexuppräkningar för kostnader. Kommuninvånarregistret (KIR): Kommuninvånarregistret är den databas där varje veckas aktuella befolkning registreras. En eftersläpning på ca: en vecka finns. KIR ska endast användas vid beräkningar med planering för aktuell period. Geografisk information (GIS): Det är viktigt att alla använder sig av samma källa för geografisk information. Informationen ska bygga på gemensamma databaser t.ex. kommuninvånarregistret. Systemet innebär att information kan presenteras mer lättillgängligt, flexibelt och kommunikativt. GIS kräver att varje uppgift ska innehålla geografisk data, till exempel en adress eller en koordinat. Vid upplägg av nya investeringsprojekt ska det om möjligt göras en koppling till en geografisk punkt, t.ex. adress, byggnadsid, vägid eller koordinat. 16
Grunder för områden som enligt omvärldsanalys kommer att få effekter för budget Befolkningsprognosen för 2014 visar att med fler äldre och färre i arbetsför ålder har Piteå ett behov av att öka andelen unga vuxna, både i form av barnfamiljer och studenter. Då invandring står för 65 procent av befolkningsökning är en god mångkulturell miljö av största vikt. Piteås analys av arbetslöshet 2013 visar att arbetslösheten minskar totalt och en marginell minskning för ungdomsgruppen. Samtidigt ökar antal personer som har varit i lång arbetslöshet, samt andel utlandsfödda i arbetslöshet, vilket tyder på viss polarisering. Arbetslöshet. Arbetsförmedlingen gör prognoser för arbetslöshet per län för gruppen 16-64 år, vilken för Norrbotten bygger på intervjuer med drygt 450 arbetsställen samt offentlig sektor. Prognoser görs i juni och december. Prognosen för Norrbotten är en minskad arbetslöshet med 0,5 procent för 2014. www.arbetsformedlingen.se I genomsnitt har Piteå de senaste åren 2009-2013 legat 0,5 procent lägre än länet för total arbetslöshet (öppet arbetslösa samt i program med aktivitetsstöd). Vid ett antagande att skillnaden mot länet fortsätter på samma nivå kan en beräkning göras för december 2014. Arbetslösheten beräknas då minska något enligt ovanstående. Det är rimligt att anta att länets arbetsmarknad har en liknande utveckling som utveckling av Piteås arbetsmarknad. Den positiva utvecklingen från främst industriinvesteringar kopplat till malmutvinning men även de lokala energisatsningarna som sker i Piteå, påverkar Piteås arbetsmarknad positivt. Bostadsbehov En lokal hushållsprognos för Piteå beräknad enligt 2011 års befolkning samt prognos. Även en konstant befolkning har behov av viss vakansgrad för att uppnå rörlighet. Enligt boverket krävs 1-2 procent vakanser varje dag. Därutöver förändras hushållens sammansättning utifrån demografi och förändrade levnadsmönster. Beräkningen är gjord på att befolkningsmålet om 43 000 kommer att uppnås främst genom att fokusera på att öka antal studenter och barnfamiljer, samt demografiförändringar både i utfall och i befolkningsprognos. Ett matematiskt framräknat bostadsbehov visar att det är främst målgruppen äldre som behöver bostäder i framtiden. Främst beroende på demografin. Behovet för målgruppen 30-69 år inklusive inflyttning av barnfamiljer kan ske genom att äldre befolkning lämnar större lägenheter till förmån för mindre bostäder. Detta förutsätter att befintligt bestånd möter nya målgruppers behov, vilket är osannolikt. Demografiförändringar ger ett behov på omkring 700 hushåll. För att uppnå en funktionell bostadsmarknad samt för att nå målet på 43 000 invånare krävs ytterligare 800 hushåll fram till år 2022. Utveckla mångkulturell miljö Piteå har 32 platser för ensamkommande flyktingbarn. Under 2013 har tre nya boenden etablerats, varav ett för flickor. Piteå har en flyktingmottagning på 60-80 personer. Antalet mottagna flyktingar under 2013 var 38. Under de senaste fem åren har Piteå haft invandraröverskott. För 2013 utgjorde det 65 procent av befolkningsökningen (nov 2012 nov 2013). Under de senaste fem åren har andel utrikesfödda ökat från 4,2 procent (2008) till 4,6 procent (2012). Räknas istället andelen med utländsk bakgrund (utrikesfödda + inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) har den andelen ökat från 4,9 procent (2008) till 5,3 procent (2012). Bilaga 3 Ramneddragning /Ramtillskott Bilaga 4 Resultatbudget/plan 2014-2016 Bilaga 5 Kassaflödesbudget/plan 2014-2016 Bilaga 6 Beräkningsgrunder 17
4. Riktlinjer för helägda bolag inom koncernen Piteå Kommunföretag AB Mål Piteå kommuns helägda aktiebolag inom koncernen Piteå Kommunföretag AB omfattas av Piteå kommuns vision, strategiska områden samt övergripande mål Bolagsmål för respektive bolag ska formuleras utifrån av kommunfullmäktige fastställd Bolagsordning Ägardirektiv Andra styrande policydokument eller specifika planer som bolagen omfattas av Övergripande mål i dessa riktlinjer Samtliga bolag ska till koncernstyrelsen lämna in av styrelsen behandlade bolagsmål samt nyckeltal/indikatorer för att uppnå övergripande mål och bolagsmål. 5. Ny politisk organisation från 2015 Kommunfullmäktige beslutade i december 2012, att ny politisk organisation enligt nedan ska gälla från 1 januari 2015. 18
6. Uppdrag Riktlinjer kring arbetsprocessen Kommunikation i budgetprocessen Det är viktigt att alla nämnder under hela budgetprocessen planerar sin kommunikation kring budget 2015, såväl internt som externt. Kommunikationsarbetet ska samordnas av informationsenheten. Räddningsnämnden får i uppdrag att utarbeta förslag till budget för räddningstjänsten. Beslut om budget tas i KS. Teknik och servicenämnden får i uppdrag att utarbeta förslag till budget för Fastighets och servicenämnden. De tre nämnderna Teknik och servicenämnden, Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning samt Miljö och byggnämnden får i uppdrag att gemensamt utarbeta förslag till budget för Samhällsbyggnadsnämnden och Miljö och tillsynsnämnden. Uppdrag att omvandla tidigare mål till nyckeltal med målvärden - Piteås ungdomar erbjuds feriearbete som en god introduktion till arbetslivet (Sam) - Genom samverkan med externa aktörer ska den kommunala finansieringen av nämndens bruttokostnader vara 65 % eller lägre (Sam) - Självfinansieringsgrad 50 % (Mtn) - Öka antal resor i kollektivtrafiken (Sam) Personalavdelningen får i uppdrag att utarbeta målvärden för övergripande nyckeltal inom personalområdet, i syfte att stärka analyserna i delårsrapport och årsredovisning. Kommunövergripande uppdrag Plan för ekologisk hållbarhet Budget och VEP bör också utgöra plan för ekologisk hållbarhet. Under 2014 ska arbete med att se över avfallsplan, klimat- och energiplan samt att länets miljömål ska ses över. I arbetet 2014 bör hänsyn tas till att mål och nyckeltal i budget och VEP ska kunna utgöra kommunens plan för ekologisk hållbarhet. Översyn av befintliga nyckeltal ska ske. Näringsliv och samhälle inom Samhällsbyggnadsförvaltningen, får i uppdrag att leda arbetet. Plan för ekonomisk hållbarhet Budget och VEP bör också utgöra plan för ekonomisk hållbarhet. Under 2014 ska ny inköpspolicy antas, vilken kommer att utgöra en viktig grund för att ge kommunens verksamheter möjlighet att handla socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Budget och VEP bör utgöra en utgångspunkt för ett socioekonomiskt tänk, för att ta hem ekonomiska vinster på sikt. I arbetet under 2014 bör hänsyn tas till att styrande mål, nyckeltal i budget och VEP, samt andra styrande dokument ska utgöra kommunens plan för ekonomisk hållbarhet. Ekonomiavdelningen inom Strategsikt stöd, får i uppdrag att leda arbetet. Ekonomisk styrning för ökad mångfald Alla nämnder har i uppdrag att stimulera till ökad mångfald genom att inarbeta mångfald som kriterium för t.ex. utdelning av medel i Tillväxtpolitiska reserven, ungdomsjobb, kulturmiljon, föreningsbidrag samt prioriteras i andra aktiviteter. 19
Samverkan för ekonomisk styrning för hög måluppfyllelse Alla nämnder ska öka samverkan internt och/eller med annan kommun, där syftet är at åstadkomma ekonomisk effektivitet. I inledningsskedet bör detta främst omfatta tjänster som ej är nära medborgarna. Pikab får i uppdrag att utreda och effektivisera administration genom samverkan mellan bolagen. Bostäder för alla Den allmänna bostadsbristen och den låga rörlighet som finns på bostadsmarkanden innebär att vissa målgrupper får ännu svårare att hitta bostad efter behov. Då läget bedöms akut, och som en betydande svårighet för att nå befolkningsmålet så får kommunledningskontoret i uppdrag att samordna ett aktivt arbete för att lösa problemen på lång och kort sikt. Arbetet ska ske i samarbete med förvaltningar, kommunala bolag och ortens större fastighetsägare. Nämndspecifika uppdrag Lagstiftning Aviserade förändringar i lagstiftning inom socialtjänstens område ska särskilt följas och konsekvensbeskrivas, då de utifrån socialnämndens volym i budget kan komma att ha stor påverkan. Nytt gruppboende Socialnämnden får i uppdrag att utreda/planera för ett nytt gruppboende under 2015. 20
Bilaga 1 Nämnds- och bolagsmål samt övergripande nyckeltal Nämnds- och bolagsmål Nämndsmål Barn- och utbildningsnämnden Alla barn/elever upplever att de har en god lärandemiljö utifrån en helhetssyn på hälsa, lärande och arbetsmiljö (Barn- och utbildningsplan) Tidiga och lättillgängliga insatser bidrar till en trygg uppväxt (Barn- och utbildningsplan) (Sn,Bun) Alla elever uppnår minst kunskapsmålen för respektive verksamhet (Barn- och utbildningsplan) Kommunal förskola och skola ska vara ett attraktivt val (Barn- och utbildningsplan) Alla barn/elever har studiero och känner glädje, trygghet och trivsel i den dagliga verksamheten (Barn och utbildningsplan) Alla barn och elever har en grundläggande kunskap om hur det egna handlandet påverkar natur och miljö (Barn och utbildningsplan) Skapa intresse bland unga för yrken inom de kommunala verksamheterna (Alla) All personal som arbetar i verksamheter uppfyller behörighetskraven. (Bun) Budgetramen ska hållas genom effektiv hushållning med disponibla resurser (Alla) Kommunstyrelsen Målen omfattar de tre förvaltningar som ligger under kommunstyrelsen Öka deltagandet i Unga tycker och Unga granskar Goda förutsättningar att starta nya samt driva och utveckla befintliga företag (Tillväxtprogram) (Ks, Mbn) För att säkra välfärden och stärka attraktionskraften i regionen ska Piteå utveckla samverkan lokalt, regionalt och internationellt (Tillväxtprogram) Piteås landsbygd har en positiv utveckling vad avser invånare, service och arbetstillfällen Piteå ska aktivt verka för att Norrbotniabanan byggs (Tillväxtprogram) Minska tobaks- och alkoholanvändandet bland medborgarna. Ingen ska använda narkotika/doping Öka barn och ungas kunskaper om risker inom brand och säkerhet Pitebor - barn, vuxna samt företag har goda kunskaper inom brand, skydd och säkerhet Minska antalet olyckor/bränder samt dess konsekvenser Skapa intresse bland unga för yrken inom de kommunala verksamheterna (Alla) Budgetramen ska hållas genom effektiv hushållning med disponibla resurser (Alla) Kultur- och fritidsnämnden Barn och unga har möjlighet att ta del av ett varierat kultur- och fritidsutbud Mötesplatser och näridrottsplatser ska utvecklas i samarbete med unga Flyktingar och invandrare ska efter avslutad introduktion vara delaktiga i (Kfn, Nav) arbets- och samhällsliv (Integrationsprogram) Folkbildning ska ges förutsättningar att vara en del av det livslånga lärandet Det offentliga rummet ska upplevas attraktivt, tryggt och trivsamt (Mbn, Tsn, Kfn) Piteborna har god tillgång till alkohol- och drogfria miljöer och arrangemang Det rörliga friluftslivet, skärgården och kulturen ska utvecklas för både Pitebor och besökare Skapa intresse bland unga för yrken inom de kommunala verksamheterna (Alla) Budgetramen ska hållas genom effektiv hushållning med disponibla resurser (Alla) Överförmyndarnämnden Barnens bästa tillvaratas i varje beslut Utifrån behov utformas stöd som stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv (Sn,Öfn) Budgetramen ska hållas genom effektiv hushållning med disponibla resurser (Alla)
Bilaga 1 Nämnds- och bolagsmål samt övergripande nyckeltal Socialnämnden Tidiga och lättillgängliga insatser bidrar till en trygg uppväxt (Barn- och utbildningsplan) (Sn, Bun) Arbete eller utbildning istället för försörjningsstöd (SAM,Sn) Tillgodose behov av sysselsättning/aktivitet som stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv Utifrån behov utformas stöd som stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv (Sn,Öfn) Kommunens äldsta ska utifrån behov och önskemål erbjudas stöd och omsorg av god kvalitet Minska skadeverkningarna av alkohol- och droganvändande Skapa intresse bland unga för yrken inom de kommunala verksamheterna (Alla) Budgetramen ska hållas genom effektiv hushållning med disponibla resurser (Alla) Samhällsbyggnadsnämnden En trafikmiljö som erbjuder en säker färd till och från skolan Flyktingar och invandrare ska (efter avslutad introduktion) vara delaktiga i (Kfn, Sam) arbets- och samhällsliv (Integrationsprogram) Vuxenutbildning erbjuder goda möjligheter för piteborna att komplettera sin utbildning samt goda möjligheter att tillgodose arbetsmarknadens behov Arbete eller utbildning istället för försörjningsstöd (Sam, Sn) Goda förutsättningar att starta nya samt driva och utveckla befintliga företag (Tillväxtprogram) (Ks, sam) Det offentliga rummet ska upplevas attraktivt, tryggt och trivsamt (Sam, Mtn, Fsn, Kfn) Tillgängliga och trafiksäkra gator, gång- och cykelvägar, och järnväg under alla årstider Skapa intresse bland unga för yrken inom de kommunala verksamheterna (Alla) Budgetramen ska hållas genom effektiv hushållning med disponibla resurser (Alla) Genom efterfrågade yrkesutbildningar stärka lokal tillväxt och kompetensförsörjning inför generationsväxling och arbetsmarknadens behov Piteborna ska erbjudas en väl fungerande återanvändningsmarknad Det ska alltid finnas attraktiv mark och god infrastruktur för nyetableringar av boende och näringsliv Miljö- och tillsynsnämnden Det offentliga rummet ska upplevas attraktivt, tryggt och trivsamt (Mtn, Fsn, Kfn) Hälsosam och god miljö för nuvarande och kommande generationer Budgetramen ska hållas genom effektiv hushållning med disponibla resurser (Alla) Fastighets- och servicenämnden Det offentliga rummet ska upplevas attraktivt, tryggt och trivsamt (Mtn, Fsn, Kfn) Måltider i förskola, skola och omsorg ska vara kvalitetssäkrade och välsmakande Skapa intresse bland unga för yrken inom de kommunala verksamheterna (Alla) Budgetramen ska hållas genom effektiv hushållning med disponibla resurser (Alla) Uppdrag att omvandla tidigare mål till nyckeltal med målvärden Piteås ungdomar erbjuds feriearbete som en god introduktion till arbetslivet (Sam) Genom samverkan med externa aktörer ska den kommunala finansieringen av nämndens bruttokostnader vara 65 % eller lägre (Sam) Självfinansieringsgrad 50 % (Mtn) Öka antal resor i kollektivtrafiken (Sam)
Bilaga 1 Nämnds- och bolagsmål samt övergripande nyckeltal Bolagsmål Piteå kommuns helägda aktiebolag inom Piteå Kommunföretag AB omfattas av Piteå kommuns vision, strategiska områden samt övergripande mål Pikab De kommunala bolagen skall inom ramen för ägardirektivet vara en aktiv part i samhällsbyggnad. Pitebo Stödja aktiviteter i det lokala brottsförebyggande arbetet Genom att beställa produktion av hyreslägenheter av Strömbackaskolan bidra till verklighetsanknuten utbildning Medverka till ett utbud av boende för unga pitebor, gymnasieelever samt studenter vid musikhögskolan (Bostadspolitisk policy) Tillhandahålla prisvärda bostäder för alla i en miljö där människor trivs och utvecklas på ett positivt sätt (Ägardirektiv) AB Pite Energi Genom projektet Framtid Piteå främja utveckling av föreningslivet Stärka och utveckla Piteå som ett centrum för forskning, utveckling och kommersialisering av förnyelsebar energi (Ägardirektiv och Tillväxtprogram) Miljömässigt och kostnadseffektivt tillgodose privatpersoner och företag med energi (el och värme) samt infrastruktur inom data- och telekommunikation (Ägardirektiv) Piteå Hamn AB Piteå hamn utgör ett konkurrenskraftigt alternativ vid transport och lagring av gods (Ägardirektiv) Minimera resursförbrukning av energi, utsläpp till luft samt förebygga föroreningar (Piteå Hamns miljöpolicy) Piteå Näringsfastigheter AB Främja sysselsättning och bidra till en differentiering av näringsliv och arbetsmarknad i Piteå (Ägardirektiv) Pnf:s fastigheter och lokaler ska vara kostnads- och energieffektiva (Ägardirektiv) Det offentliga rummet ska upplevas attraktivt, tryggt och trivsamt (Mbn, Kfn, Tsn, Pnf) Pireva Elever och studenter ska få sådan information samt möjlighet till dialog att de kan utveckla ett miljötänkande (Avfallsplan) Genom information och ekonomiska styrmedel bidra till att återanvändning och återvinning ökar, samt att avfallsmängderna minskar (Ägardirektiv) Avfall, särskilt farligt avfall, ska omhändertas, lagras och transporteras på ett från miljö- och hälsoskyddssynpunkt godtagbart sätt (Avfallsplan) Med hög driftssäkerhet producera och distribuera rent vatten av god kvalitet, samt omhänderta och rena avloppsvatten (Ägardirektiv)
Bilaga 1 Nämnds- och bolagsmål samt övergripande nyckeltal Uppföljning av de 15 övergripande målen Barn och unga Utbildning, arbete och näringsliv Mål: Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem (Barnkonventionen) Följs genom Målvärde Syfte Ansvar Andel elever som försökt påverka, % Demokratiutveckling Övergripande (Klk) Barnkonventionen - Folkhälsomålen Andel elever som upplever att deras försök att påverka gett resultat, % Demokratiutveckling Barnkonventionen - Folkhälsomålen Övergripande (Klk) Mål: Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt och använder inte alkohol eller andra droger (Barnkonventionen) Följs genom Målvärde Syfte Ansvar Andel elever som aldrig rökt, % Kontroll - Utveckling över tid Övergripande (Klk) Barnkonventionen - Folkhälsomålen Andel elever som aldrig druckit alkohol, % Kontroll - Utveckling över tid Övergripande (Klk) Barnkonventionen - Folkhälsomålen Andel elever som aldrig använt hasch eller Kontroll - Utveckling över tid Övergripande (Klk) annan narkotika, % Barnkonventionen - Folkhälsomålen Följa debutålder Utveckling över tid Övergripande (Klk) Hur ser Du på livet just nu? Skala 1-10 Utveckling över tid följa Övergripande (Klk) Barnkonventionen - Folkhälsomålen Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll, % Kontroll - Utveckling över tid följa Barnkonventionen - Folkhälsomålen Övergripande (Klk) Mål: Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare Följs genom Målvärde Antal invånare i Piteå kommun 43 000 år 2020 Andel öppet arbetslösa 16-64 år i Piteå kommun Högst 4 % Arbetskraftens storlek 16-64 år Oförändrad år 2020 Nöjdhet med arbetsmöjligheter, index 1-100 Syfte Befolkningsutveckling Befolkningsutveckling, arbetsmöjligheter Generationsskifte -tillgång till arbetskraft Utveckling över tid, Mänskliga rättigheter, Folkhälsomålen Ansvar Övergripande (Klk) Övergripande (Klk) Övergripande (Klk) Övergripande (Klk) Mål: Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet Följs genom Målvärde Syfte Andel ungdomar 18-24 i Piteå kommun som är Uppmärksamhet över utveckling öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd Mänskliga rättigheter, Folkhälsa Ansvar Övergripande (Klk)
Bilaga 1 Nämnds- och bolagsmål samt övergripande nyckeltal Långtidsarbetslöshet 25-64 år, andel (%) av bef (NYTT) Mänskliga rättigheter, Folkhälsa Planen för social hållbarhet Ansvar Övergripande (Klk) Övergripande (Klk) Övergripande (Klk) Övergripande (Klk) Demokrati och öppenhet Nöjdhet med inflytande, index 1-100 - kontakt med politiker - information - påverkan - förtroende Utveckling över tid, Demokratiutveckling, Mänskliga rättigheter, Folkhälsomålen Övergripande (Klk) Antal synpunkter och medborgarförslag Utveckling över tid Övergripande (Klk) Mål: Piteå ska erbjuda goda förutsättningar för ett livslångt lärande Följs genom Målvärde Syfte Andel som studerar vidare efter gymnasiet, %. Riks Uppmärksamhet över utveckling genom snitt Mänskliga rättigheter, Folkhälsa +/-5 procent enheter Andel 20-64 år med eftergymnasial utbildning, % Uppmärksamhet över utveckling Mänskliga rättigheter, Folkhälsa Nöjdhet med utbildningsmöjligheter, index 1-100 Uppmärksamhet över utveckling Mål: Piteå ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande (Tillväxtprogram) Följs genom Målvärde Syfte Ansvar Företagsklimatet i kommunen Utveckling över tid olika Övergripande (Klk) undersökningar Antal nya företag per 1000 invånare Mänskliga rättigheter, Folkhälsa Övergripande (Klk i samarb. med Sam) Mål: Piteborna ska känna att det är meningsfullt att engagera sig och att de kan påverka kommunens utveckling Följs genom Målvärde Syfte Ansvar Mål: Piteborna ska uppleva så hög tillgänglighet och gott bemötande att de har anledning att tala väl om kommunens service (Tillgänglighetskonventionen) Följs genom Målvärde Syfte Ansvar Nöjdhet med bemötande och tillgänglighet (i Utveckling över tid, Övergripande (Klk) kontakt med tjänstemän och annan personal), index 1-100 demokratiutveckling, Mänskliga rättigheter, Folkhälsa Svar på enkla frågor i % via Värdskap, bemötande Övergripande (Klk) - telefon - e-post - webbinformation Antal tillgängliga E-tjänster på kommunens webbplats Tillgänglighet Övergripande, Alla Mål: Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund (Integrationsprogram) Följs genom Målvärde Syfte Ansvar Andel utrikesfödda, % av befolkningen Mänskliga rättigheter. Befolkning. Utveckling över tid
Bilaga 1 Nämnds- och bolagsmål samt övergripande nyckeltal Livsmiljö Mål: Service och bemötande utformas jämställt i kommunens alla verksamheter Följs genom Målvärde Syfte Ansvar All statiskt ska redovisas könsuppdelad Jämställdhet Alla Nöjd-Medborgar-Index fördelat på kön, Mänskliga rättigheter, index 1-100 Barnkonventionen, Jämställdhet Antal genomförda jämställdhetskartläggningar per Jämställdhetsintegrering. Plan för Övergripande, Alla år (NYTT) social hållbarhet Antal genomförda åtgärder utifrån jämställdhetskartläggningen per år (NYTT) Jämställdhetsintegrering. Plan för social hållbarhet Övergripande, Alla Mål: Samhällsbyggnad ska utgå från social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet Följs genom Målvärde Syfte Ansvar Kostnad för FOU- kronor per invånare Långsiktig utveckling Minst 2 Antal inkomna förbättringsidéer/medarbetare och Främja verksamhetsutveckling och Övergripande, mäts per medarbetare ständiga förbättringar per förvaltning år (NYTT) och år Antal genomförda förbättringsidéer/ medarbetare och år (NYTT) Andel (%) invånare 16-84 år med bra självskattat hälsotillstånd, jmf med länet och riket. (Källa: Enkät Hälsa på lika villkor) (NYTT) Andel (%) unga (förskoleklass, åk 4, åk 7 samt år 1gy) med självskattat bra hälsotillstånd, jmf med länet. (Källa: Elevhälssamtal för länet) (NYTT) Högre än riket både för män och kvinnor Högre än länet både för pojkar och flickor Plan för social hållbarhet Plan för social hållbarhet i samarb. med SAM i samarb. med SAM Antal våldsbrott per 100 000 invånare Syfte Trygghet och säkerhet, Mänskliga rättigheter, Barnkonventionen Uppmärksamhet över utveckling, Mänskliga rättigheter, Folkhälsa Ansvar Mål: Piteå ska vara tryggt och tillgängligt för alla Följs genom Målvärde Nöjdhet med trygghet, index 1-100 Mål: Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Följs genom Målvärde Syfte Nöjdhet med bostäder (tillgång, boendeformer, Attraktiv boendeort, Mänskliga trivsamhet), index 1-100 rättigheter, Konvention för Nöjdhet med att bo och leva i din kommun (Nöjd- Region-Index), index 1-100 funktionsnedsatta Attraktiv boendeort, Mänskliga rättigheter, Konvention för funktionsnedsatta Ansvar Mål: Piteå ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer Följs genom Målvärde Syfte Ansvar Nöjdhet, index 1-100 Utveckling över tid gator/vägar, gång/cykelvägar, Kommunikationer Antal resor i kollektivtrafik (inkl. regionaltrafik) Utveckling över tid i samarb. med SAM
Bilaga 1 Nämnds- och bolagsmål samt övergripande nyckeltal Mål: Piteå ska erbjuda goda förutsättningar för miljövänliga och hälsosamma val i vardagen (Klimat- och energiplan, Folkhälsa) Följs genom Målvärde Syfte Ansvar Nöjdhet med miljöarbete (förutsättningar att leva Utveckling över tid, Uthållig miljövänligt), index 1-100 Fossila koldioxidutsläpp i geografiska kommunen, ton per invånare. Andel miljöfordon av nyförsäljning i geografiska kommunen, % Fossila koldioxidutsläpp från kommunkoncernen, ton. Reducera totalt nettoenergibehov i kommunkoncernens fastigheter. Avser totalt energibehov per uppvärmd yta. Andel miljöfordon av koncernens totala antal bilar, procent Andel etiskt märkta och ekologiska produkter av inhandlade produkter Resekostnader för tjänsteresor med bil och flyg ska minska i förhållande till tåg och buss Klimatkompensation för flygresor, kr per årsarbetare Antal serveringstillstånd per 10 000 invånare Antal liter alkohol per invånare Sjukpenningtalet bland kommunens invånare Minska minst 50% till 2020 jmf1998 Minska minst 90 % till 2020 jmf 2008 Minska 20 % till 2014 jmf 2008 kommun, Folkhälsa Utveckling över tid, Uthållig kommun Utveckling över tid, Uthållig kommun Kontroll, Uthållig kommun Klimat- och energiplan Klimat- och energiplan Utveckling över tid, Uthållig kommun Styrning av upphandlingar Kontroll och styrning Kontroll/styrning Utveckling över tid, Folkhälsomålen Utveckling över tid, Folkhälsomålen Utveckling över tid, Folkhälsomålen i samarb. med SAM i samarb. med SAM i samarb. med SAM i samarb. med FSK i samarb. med SAM i samarb. med FSK Övergripande Alla (Klk) Övergripande Alla (Klk)
Bilaga 1 Nämnds- och bolagsmål samt övergripande nyckeltal PERSONAL Övergripande mål Mål: Piteå Kommun ska arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa hälsofrämjande arbetsplatser Mål: Heltid är en rättighet och grunden för anställning hos Piteå Kommun, deltid är en möjlighet utifrån verksamhetens behov Mål: Piteå Kommun ska vara en jämställd arbetsplats där kvinnor och mäns kompetens, resurser och erfarenheter tas tillvara EKONOMI Övergripande mål Kommunens finansiella ställning ska vara långsiktigt hållbar Piteå Kommunföretag AB ska klara de kommunala bolagens ekonomiska åtaganden inom ramen för koncernen Piteå Kommunföretag AB Följs genom Målvärde Syfte Ansvar Nöjdmedarbetarindex (NMI) -värderingsfaktorer, Attraktiv arbetsgivare Alla (Klk) skala 1-6 Nöjdmedarbetarindex (NMI) -ja/nej, skala 1-100 Attraktiv arbetsgivare Alla (Klk) Nöjdmedarbetarindex (NMI) -ledarskap, skala 1-6 Attraktiv arbetsgivare Alla (Klk) Sjukfrånvaro, procent Attraktiv arbetsgivare, Folkhälsa Alla (Klk) Frisknärvaro (0 sjukdagar), procent Attraktiv arbetsgivare, Folkhälsa Alla (Klk) Frisktalet (0-7 sjukdagar), procent Attraktiv arbetsgivare, Folkhälsa Alla (Klk) Andel heltidstjänster, procent Attraktiv arbetsgivare, Folkhälsa Alla (Klk) Antalet timmar som utförs av timanställda Kontroll Alla (Klk) Kvinnors lön i förhållande till mäns lön, procent Jämställdhet, Folkhälsa, Alla (Klk) Mänskliga rättigheter Antal subventionerade anställningar per 100 medarbetare Attraktiv arbetsgivare Alla (Klk) Följs genom Målvärde Syfte Ansvar Resultatet i förhållande till skatteintäkter och 2,0 God Ekonomisk hushållning Övergripande (Klk) generella statbidrag i procent. 3,0 % Likviditet; Betalningsberedskap i antal dagar. 30 dgr Kontroll Övergripande (Klk) Soliditet Inga lån God Ekonomisk hushållning Övergripande (Klk) Nämndernas/styrelsens resultat. God Ekonomisk hushållning Alla (Klk) Balans ekonomi och verksamhet Avtalstroheten i kommunen Minst Kontroll Alla (Klk) 95 % Extern kapitalförvaltning. Mäts i reala termer 2 % Kontroll Övergripande (Klk) Tillskott från Piteå Kommun till kommunala bolag 0 kr Effektivitet Övergripande (Klk)
Bilaga 2 Tidplan för VEP 2015-2017 samt Årsbudget 2015 Budget/VEP samt skattesats Dialogmöte ordförande, FV-chefer, VD:ar inför Riktlinjer 2015-2017 ti 2014-03-04 Kommunstyrelsen - Riktlinjer för budgetarbetet 2015-2017 ti 2014-03-18 Kommunfullmäktige - Riktlinjer för budgetarbetet 2015-2017 må 2014-04-07 Budgetkonferens gemensamt med samtliga nämnder och budgetberedningen i samband med budgetarbetet ti 2014-04-29 Budgetkonferens avstämning med budgetberedningen on 2014-04-30 kl 8-12 KS Arbetsutskott - budget KS-förvaltningar må 2014-05-26 Kommunstyrelsen - budget KS-förvaltningar må 2014-06-02 Budgetmaterial från styrelse/nämnder fr 2014-05-30 * Nyckeltal, driftbudget samt investeringsbudget Budgetberedning med respektive nämnd ti 2014-08-26 Budgetberedning med respektive nämnd on 2014-08-27 Slutlig budgetberedning (internat) ti 2014-09-30 2014-10-01 KS Arbetsutskott må 2014-10-13 Kommunstyrelsen må 2014-10-27 Central samverkansgrupp (MBL-information) to 2014-10-30 Kommunfullmäktige, inkl. kommunkoncernbudget må 2014-11-17
Bilaga 3:1 Neddragningar av ramar 2013-2014 (driftbudget) ramneddragning för år 2014-0,15% Neddragningar i tkr. -0,9 % ram- -0,15 % ramneddragning neddragning 2013 2014 2015 2016 Kommunfullmäktige -21-4 Revision -13-2 Kommunstyrelsen -1 150-177 Barn- och utbildningsnämnden -6 752-1 125 Kultur- och fritidsnämnden -900-150 Räddningsnämnden -285-48 Socialnämnden -5 353-892 - justerad ramneddragning till -0,6% 1 785 Socialnämnden justerad ramneddragning -3 568 Överförmyndarnämnden -19-3 Miljö- och byggnämnden -140-37 Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning (NAV) -406-62 Teknik- och servicenämnden -1 954-321 - samhällsbyggnad -513-97 - fastighets- och servicekontoret -1 954-321 Totalt för samtliga styrelse/nämnder -16 447-2 818 Förändrat till -0,6% för socialnämnden år 2013 1 785 Summa ramneddragning styrelse/nämnder -14 662-2 818 0 0 Enligt VEP 2014-2016 Barn- och utbildningsnämnden Ramneddragning pga elevutveckling/volymminskning Generell kostnadsminskning fördelat på nämnder (alt intäktsökning?) -6 100-7 000-7 700-6 300-6 300 Förslag att ej genomföra generell kostnadsminskning 6 300 6 300
Bilaga 3:2 Ramtillskott 2005-2014 (driftbudget) ramtillskott för respektive år, ingår i nämndernas/styrelsens driftramar i VEP 2014-2016 Ramtillskott i tkr. Ram- Ram- Ram- Ram- Ram- Totalt ram- Ramtillskott tillskott tillskott tillskott tillskott tillskott tillskott BU 2005-09 2010-11 2012 2013 2014 2005-2014 Plan 2015 Kommunfullmäktige, engångsanslag 1 450 1 150 20 798 3 418 Revision, ramökn 162 20 182 - engångsanslag 64 50 114 Kommunstyrelsen centralt, ramökn 1000-1 158-158 - engångsanslag 5 000 10 000 15 000 3 500 Kommunledningskontoret, ramökn 8 663 5 900 3 300 40 500 18 403 - engångsanslag 5 365 2 450 5 000 12 815 Ekonomikontoret, ramökn 1 790 1 790 - engångsanslag 1 100 1 100 Barn-/utbildningsnämnden, ramökn 6 919 2 588 1 570 322 9 795 21 194 5 400 - engångsanslag 3 450 2 750 1 500 5 347 500 13 547 Kultur-/fritidsnämnden, ramökn 3 030 2 175 250 350 5 805 - engångsanslag 2 995 412 2 650 6 057 Räddningsnämnden, ramökn 1 225 200 250 1 675 - engångsanslag 200 450 200 50 900 Socialnämnden, ramökn 35 207 10375 14 000 5 100 7 756 72 438-452 - engångsanslag 15 075 29 856 12 500 7 000 64 431 Överförmyndarnämnden, ramökn 600 250 250 1 100 - engångsanslag 28 50 78 Miljö-/byggnämnden, ramökn 1 380 1 380 - engångsanslag 650 650 Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning (NAV), ramökn 3 300 500 41 3 841 82 - engångsanslag 10 723 7 300 5 000 23 023 Teknik- och servicenämnden Samhällsbyggnad (Teknik- /gatukontoret), ramökn 7 158 2 476 1 000 750 11 384 - engångsanslag 1 500 4 600 560 1 400 8 060 Fastighets-/servicekontoret, ramökn 3 675 6 090 1 000 250 11 015 250 - engångsanslag 4 150 3 800 851 8 801 Summa nämnder/styrelse 125 831 92 014 34 378 33 979 21 841 308 043 8 780 varav ramökning 74 109 29 196 19 590 7 462 19 692 150 049 5 280 varav engångsanslag resp år 51 722 62 818 14 788 26 517 2 149 157 994 3 500
Bilaga 4 Resultatbudget/-plan 2014-2016 (tkr) Budget Plan Plan VEP 2014-2016 2014 2015 2016 Verksamhetens intäkter 368 464 367 854 367 808 Verksamhetens kostnader -2 229 835-2 223 252-2 224 681 Netto styrelse/nämnder -1 861 371-1 855 398-1 856 873 Central pott löner/priser -38 487-100 987-163 987 Pensioner individuell del -69 263-71 712-74 344 Pensionsskuldförändring -4 758-1 280-2 761 Avskrivningar -96 492-103 387-107 050 Verksamhtens nettokostnader -2 070 371-2 132 764-2 205 015 Skatteintäkter 1 775 089 1 851 871 1 943 150 Generella statsbidrag och utjämning 269 003 259 233 252 582 Finansnetto 30 104 30 104 30 104 Finansiell kostnad ränta pensionsavsättning -2 456-4 377-5 836 Årets resultat inkl reservfond 1 369 4 067 14 985 varav ränteintäkter reservfond 7 100 7 100 7 100 AU:s förslag 24 februari 2014 om Anslagsöverföring till 2014: Engångsanslag till nämnderna (extern kostnad, 327 tkr intern kostnad; totalt 16 541,5 tkr) -16 214,5 Finansiering: AFA avtalsförsäkring nollpremie 2014 19 000,0 Finansnetto minskning intäkter pga låga räntor -13 000,0 Skatter förändring pga uppräkning skatteunderlag 1 570,0 Definitiv kostnadsutjämning 2014-1 065,0 Definitiv LSS-utjämning 2014 284,0 Kommunla fastighetsskatt ny prognos 1 248,0 S:a finansiering 8 037,0 Ökade planenliga avskrivningar nya investeringar -196,0 Nytt resultat efter anslagsöverföring till 2014-7 004,5 4 067 14 985 Medel från Resultatutjämningsreserv 2014 7 004,5 Efter SKL ny prognos skatteunderlag 14 februari 2014: Skatteintäkter -1 800-8 419 Generella statsbidrag inkl kostnadsutjämning -520-1 721 S:a finansiering -2 320-10 140 Förslag att ej genomföra generell kostnadsminskning enligt VEP 2014-2016 -6 300-6 300 Preliminärt nytt resultat 2015-2016 -4 553-1 455 Resultatet andel av skatter och generella statsbidrag -0,34% -0,22% -0,07%
Bilaga 5 Kassaflödesbudget/-plan 2014-2016 (tkr) enligt VEP 2014-2016 Budget Plan Plan 2014 2015 2016 Den löpande verksamheten Årets resultat 1 369 4 067 14 985 Justering för av- o nedskrivningar 96 492 103 387 107 050 Justering övriga ej likviditetspåverkande poster 76 477 77 369 82 941 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 174 338 184 823 204 976 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder -67 160-69 263-71 712 Kassaflöde från lden öpande verksamheten 107 178 115 560 133 264 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar -191 345-120 000-120 000 Förskjutning investeringar -30 000-40 000-40 000 Investering i finansella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -221 345-160 000-160 000 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Ökning långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 0 Årets kassaflöde -114 167-44 440-26 736 varav kommunen -121 267-51 540-33 836 varav reservfond 7 100 7 100 7 100 Justering övriga ej likviditetspåverkande poster: Indivuduell del pensioner 69 263 71 712 74 344 Pensionsskuldförändring 4 758 1 280 2 761 Finansiell kostnad ränta pensionsavsättning 2 456 4 377 5 836 Summa 76 477 77 369 82 941 Förändring kortfristiga skulder: Utbetalning pensioner individuell del föregående år -67 160-69 263-71 712 Summa -67 160-69 263-71 712
Datum 2014-03-07 Bilaga 6 - Beräkningsgrunder Statistik och prognoser Det är viktigt att kvalitetssäkra statistiska uppgifter och presentera statistik och prognoser på ett lättillgängligt sätt. Inom varje förvaltning finns kompetenser t.ex. ekonomer och representanter i kvalitetskedjan, som bör vara delaktiga i detta arbete. Vid behov av ytterligare stöd finns en statistikgrupp som kan vara behjälpliga. Arbetet i gruppen startades under 2013 och kommer att utvecklas över tid. För att möjliggöra det krävs framförhållning. Kontaktperson: Carina Ingesson Alla nämnder ska i budgetförslaget ange källa för alla statistiska uppgifter och prognoser. Genvägen: Kontaktperson: Carina Ingesson Det är viktigt att alla använder sig av samma källa för nyckeltal och indikatorer. Genvägen ska användas i första hand. I de fall nyckeltal inte finns i Genvägen men bedöms finnas ett behov av vid fler tillfällen, bör nyckeltalet läggas in. För att läggas in i Genvägen behövs definition, syfte och ansvar klargöras. Befolkningsmål och prognos: Kontaktperson: Anett Karlström Vid beräkningar som bygger på befolkning ska Piteå kommuns befolkningsprognos användas. BefolkningsPrognos 2014. Faktisk justering kan ske för innevarande och kommande år för övriga år är det prognosen som utgör beräkningsunderlag. För födelsetal är det alltid prognosen som utgör beräkningsunderlag. Kommuninvånarregistret (KIR): Kontaktperson: Maria Nordberg Kommuninvånarregistret är den databas där varje veckas aktuella befolkning registreras. En eftersläpning på ca: en vecka finns. KIR ska endast användas vid beräkningar med planering för aktuell period. Vid prognoser framåt ska befolkningsprognosen användas. Geografisk information (GIS): Kontaktperson: Krister Vikström Det är viktigt att alla använder sig av samma källa för geografisk information. Informationen ska bygga på gemensamma databaser t.ex. kommuninvånarregistret. Systemet innebär att information kan presenteras mer lättillgängligt, flexibelt och kommunikativt. GIS kräver att varje uppgift ska innehålla geografisk data, t.ex. en adress eller en koordinat. Vid upplägg av nya investeringsprojekt ska det om möjligt göras en koppling till en geografisk punkt, t.ex. adress, byggnadsid, vägid eller koordinat. Robust budgetmodell skolan: Modellen bygger på en beräkning av barn- och elevunderlag utifrån befolkningsregister, prognos för nyttjandegrad enligt skolstrukturutredningens modell, samt fördelning mellan fasta- direkt halvfasta och direkt rörliga kostnader i följande skolformer: - Grundskola (Fördelning sker enligt fasta kostnader 21 %, direkt halvfasta kostnader 19 %, direkt rörliga kostnader 60 %) - Fritidshem (Fördelning sker enligt direkt rörliga kostnader 100 %) - Förskola (Fördelning sker enligt fasta kostnader 12 %, direkt halvfasta kostnader 7 %, direkt rörliga kostnader 81 %). Prognos av framtida födslar grun dar sig på befolkningsprognos (f.n. Statisticom) Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Webbadress 941 85 PITEÅ Stadshuset 0911-69 60 00 0911-199 28 kommun@pitea.se www.pitea.se/kommun
Modell för gymnasieutbildning innehåller följande parametrar: A/ Prognosen baseras på befolkningsprognos för åldersgruppen 16-19 år. B/ Modellen omfattar interkommunala ersättningar och baseras på ett medelvärde för de fem sista åren, utan trenduppräkning. Nytt värde beräknas för varje budgetår, och används för hela VEPperioden. C/ Kostnader fördelas mellan 40 % fasta kostnader samt 60 % rörlig kostnader. Rörliga kostnader påverkas av antalet unga i åldergruppen 16-19 år. Modellen innehåller inga indexuppräkningar för kostnader. Arbetslöshet. Kontaktperson: Leif Wågman Arbetsförmedlingen gör prognoser för arbetslöshet per län för gruppen 16-64 år, vilken för Norrbotten bygger på intervjuer med drygt 450 arbetsställen samt offentlig sektor. Prognoser görs i juni och december. Prognosen för Norrbotten är en minskad arbetslöshet med 0,5 procent för 2014. www.arbetsformedlingen.se I genomsnitt har Piteå de senaste åren 2009-2013 legat 0,5 procent lägre än länet för total arbetslöshet (öppet arbetslösa samt i program med aktivitetsstöd). Vid ett antagande att skillnaden mot länet fortsätter på samma nivå kan en beräkning göras för december 2014. Arbetslösheten beräknas då minska något enligt ovanstående. Det är rimligt att anta att länets arbetsmarknad har en liknande utveckling som utveckling av Piteås arbetsmarknad. Den positiva utvecklingen från främst industriinvesteringar kopplat till malmutvinning men även de lokala energisatsningarna som sker i Piteå, påverkar Piteås arbetsmarknad positivt. Bostadsbehov. Kontaktperson: David Sundström En lokal hushållsprognos för Piteå beräknad enligt 2011 års befolkning samt prognos. Även en konstant befolkning har behov av viss vakansgrad för att uppnå rörlighet. Enligt boverket krävs 1-2 procent vakanser varje dag. Därutöver förändras hushållens sammansättning utifrån demografi och förändrade levnadsmönster. Beräkningen är gjord på att befolkningsmålet om 43 000 kommer att uppnås främst genom att fokusera på att öka antal studenter och barnfamiljer, samt demografiförändringar både i utfall och i befolkningsprognos. Ett matematiskt framräknat bostadsbehov visar att det är främst målgruppen äldre som behöver bostäder i framtiden. Främst beroende på demografin. Behovet för målgruppen 30-69 år inklusive inflyttning av barnfamiljer kan ske genom att äldre befolkning lämnar större lägenheter till förmån för mindre bostäder. Detta förutsätter att befintligt bestånd möter nya målgruppers behov, vilket är osannolikt. Demografiförändringar ger ett behov på omkring 700 hushåll. För att uppnå en funktionell bostadsmarknad samt för att nå målet på 43 000 invånare krävs ytterligare 800 hushåll fram till år 2022. Utveckla mångkulturell miljö Piteå har 32 platser för ensamkommande flyktingbarn. Under 2013 har tre nya boenden etablerats, varav ett för flickor. Piteå har en flyktingmottagning på 60-80 personer. Antalet mottagna flyktingar under 2013 var 38. Under de senaste fem åren har Piteå haft invandraröverskott. För 2013 utgjorde det 65 procent av befolkningsökningen nov 2012 nov 2013). Under de senaste fem åren har andel utrikesfödda ökat från 4,2 procent (2008) till 4,6 procent (2012). Räknas istället andelen med utländsk bakgrund (utrikesfödda + inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) har den andelen ökat från 4,9 procent (2008) till 5,3 procent (2012). Alla nämnder ska I budgetförslaget ange källa för alla statistiska uppgifter och prognoser. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Webbadress 941 85 PITEÅ Stadshuset 0911-69 60 00 0911-199 28 kommun@pitea.se www.pitea.se/kommun