Riktlinjer

Transkript

1 Riktlinjer

2 Innehållsförteckning 1. Styr- och ledningssystem Vision Övergripande mål Kommun/koncernövergripande mål Planeringsprocess Årsredovisning Omvärldsanalys Prioriteringar Allmänt...9 A/ Prioriterade mål...9 B/ Ekonomiska mål...9 C/ Inriktning, driftbudget...9 D/ Inriktning investeringsbudget Riktlinjer för koncernen Piteå Kommunföretag AB Mål Uppdrag Uppdrag Uppdrag till nämnder/kommunstyrelse Nämndspecifika uppdrag Uppdrag till Pikab och dess bolag Ledningskonsekvenser för kommunövergripande utvecklingsarbete, kompetensförsörjning och ekonomi Ledningskonsekvenser för det kommunövergripande utvecklingsarbetet Ledningskonsekvenser för kompetensförsörjning Ledningskonsekvenser för det ekonomiska arbetet...16 Bilaga 1a: Nämnds- och bolagsmål Bilaga 1b: Nyckeltal för att nå högre måluppfyllelse för övergripande mål. Bilaga 1c: Basnyckeltal som kort verksamhetsbeskrivning. Bilaga 1d: Kartläggning av kommunens mål och nyckeltal i förhållande till Agenda 2030 Bilaga 2 Tidplan för VEP och Årsbudget 2018 Bilaga 3 Ramneddragning /Ramtillskott Bilaga 4 Resultatbudget/plan Bilaga 5 Kassaflödesbudget/plan Bilaga 6 Beräkningsgrunder 2

3 1. Styr- och ledningssystem Piteå kommuns styr- och ledningssystem utgår från den modell som brukar betecknas Public Governance. Planeringsarbetet för verksamhet och budget syftar till att uppnå Piteå kommuns vision, strategiska områden och mål. Arbetet inom styr- och ledningssystemet bedrivs ur fem dimensioner som ska genomsyra allt arbete Den politiska viljan Styr- och ledningsprocesser Ledarskap och medarbetarskap Verksamhetsutveckling och forskning Medborgar- och företagardialog 1.1 Vision Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala pitebor upplever att det är hit man kommer när man kommer hem. Målen utgår från de fyra strategiska områdena Barn och unga Utbildning, arbete och näringsliv Demokrati och öppenhet Livsmiljö Den övergripande nivån syftar till att stärka och tydliggöra kommunfullmäktiges styrning av nämnder och styrelser. Kommunfullmäktige har ansvar för att redovisa resultat av såväl ekonomi som kvalitet till medborgarna. I det arbetet är det viktigt att tydliggöra alla nämnders och bolags ansvar för övergripande mål. Kommunfullmäktige har laglig skyldighet av ansvarsutkrävande, för att kunna ta beslut om nämndernas ansvarsfrihet. Riktade mål och specifika nämndsmål och nyckeltal är ett sätt för kommunfullmäktige att utöva denna styrning och kontroll. Målen utgör en viktig grund i planeringsprocessen enligt bilden nedan. 1.2 Övergripande mål Det finns 14 övergripande mål samt mål för personal och ekonomi. I de fall mål finns i annat styrdokument anges det i parentes Av de övergripande målen är tre mål prioriterade och övriga 11 mål är riktade till nämnder och bolag som får ett särskilt ansvar. Därutöver har kommunfullmäktige beslutat om ett antal nämndsmål. I de fall behov av att förtydliga eller komplettera målen kan nämnder/styrelser besluta om ytterligare nämnds/bolagsmål. Nyckeltal för den kommunövergripande nivå är beslutade i dessa riktlinjer. 3

4 I syfte att undvika att antal mål ökar och att styreffekten därmed minskar bör mål och nyckeltal i Verksamhetsplan och budget så långt det är möjligt utgöra grunden för specifika styrdokument. Kommunens mål och budget utgör också Piteå kommuns plan för Hållbarhet, vilken tillika utgör plan för folkhälsoarbete, plan för mänskliga rättigheter, barnkonventionen program för alkohol- och drogförebyggande arbete. Översiktsplanen utgör lagstadgade planer som klimat och energiplan och trafikstrategi. Våga, låga och förmåga är ledord i kommunens ledarskaps- och medarbetarpolicy och utgör, tillsammans med vision och strategiska områden, kommunens värdegrund. Globala och nationella överenskommelser som inarbetats i styrsystemet. Världssamfundet har utarbetat ett globalt samarbete i särskilt viktiga frågor. En hållbar utveckling är avgörande för vår gemensamma framtid och alla tre dimensionerna av hållbar utveckling (den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala) måste samverka. Mänskliga rättigheter och dess efterföljande konventioner utgör, enligt regeringens strategi, utgångspunkt i arbetet med den nya Agenda Agenda 2030 en del i ordinarie arbete I Piteå kommun ingår agenda 2030 i det ordinarie arbetet. Bedömningen är att kommunens övergripande mål och nyckeltal i större och mindre utsträckning kopplar till målen i Agenda 2030, utifrån det ansvar som kommunen bedöms ta i dessa frågor. (bilaga 1d). Piteå kommun har inarbetat mål, nyckeltal och syften för att mäta indikatorer som kan visa på hur kommunen bidrar i arbetet med mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och Agenda Piteå kommun har därutöver antagit Riktlinjer för Mänskliga Rättigheter- Mångfald samt Plan för hållbarhet. Piteå kommun har tagit ställning och initiativ genom att underteckna - Borgmästaravtalet, ett avtal för innovativa energistäder som bygger på ett klimatinitiativ för Europas städer och regioner att minska koldioxidutsläppen. - CEMR en europeisk överenskommelse för jämställdhet. - ECCAR European Coalition of Cities against Racism Utifrån Omvärldsanalys, Piteå kommuns tre prioriterade övergripande mål, resultat från årsredovisning samt den enkla kartläggningen (bilaga 1d), bedöms följande målområden inom Agenda 2030 vara prioriterade för VEP-perioden Ingen hunger (Livsmedelsproduktion) 3. God hälsa och välbefinnande (Alkohol- och drogmissbruk) 5. Jämställdhet (Attityder, diskriminering, deltagande) 6. Rent vatten och sanitet för alla (Rent vatten) 10. Minskad ojämlikhet 11. Hållbara städer och samhällen (Bostäder, Hållbar urbanisering) 4

5 1.3 Kommun/koncernövergripande mål Piteå kommun har 14 övergripande mål Av de övergripande målen är tre mål prioriterade och övriga 11 mål är riktade till olika nämnder med ett särskilt ansvar. Därutöver finns fyra mål för personal och ekonomi. Riktas till/ Övergripande mål särskilt ansvar för Barn och unga vår framtid Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt, och använder KS, Bun, Kfn, mtn, inte alkohol eller andra droger (Barnkonventionen). Sbn, Sn, Öfn Utbildning, arbete och näringsliv Piteå ska år 2020 ha invånare och till 2030, Prioriterat mål invånare. Alla nämnder Piteå har nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet KS, Sbn, Sn Piteå ska erbjuda goda förutsättningar för ett livslångt lärande. Bun, Kfn, Sbn PSP, Piteå ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande KS, Mtn, Sbn Alla bolag (Tillväxtprogram). Demokrati och öppenhet Pitebor i alla åldrar ska känna att det är meningsfullt att engagera sig och att de kan påverka kommunens utveckling. Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund (Integrationsprogram). Service och bemötande utformas jämställt i kommunens alla verksamheter. Livsmiljö Samhällsbyggnad ska utgå från social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. KS, Valnämnden Prioriterat mål Alla nämnder Alla nämnder Alla nämnder Riktas till/ särskilt ansvar för Prioriterat mål Alla bolag Prioriterat mål Alla bolag Alla bolag Alla bolag Piteå ska vara tryggt och tillgängligt för alla KS, BUN, Kfn, Pitebo, PNF, PE (Tillgänglighetskonventionen). Sbn, Sn, Fsn, Öfn Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer. Prioriterat mål Alla nämnder Prioriterat mål Alla bolag Piteå ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer. Ks, Sbn Pireva, PE, Pite Hamn I Piteå utgör kulturen en viktig drivkraft för demokrati, tillväxt och Bun, Kfn, Sbn PSP samhällsutveckling. Minska tobaks- och alkoholanvändandet bland medborgarna,ingen ska Ks, Kfn, Mtn, Sn använda narkotika eller dopingpreparat. Personal Piteå kommun och de kommunala bolagen ska arbeta aktivt för att vara en attraktiv och jämställd arbetsgivare samt skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Alla nämnder Alla bolag Ekonomi Piteå kommun och de kommunala bolagens finansiella ställning ska vara långsiktigt hållbar. Budgetramen ska hållas genom effektiv hushållning med disponibla resurser Piteå Kommunföretag AB ska klara de kommunala bolagens ekonomiska åtaganden inom ramen för koncernen Piteå Kommunföretag AB. KS Alla nämnder Bilaga 1a: Nämnds- och bolagsmål Bilaga 1b: Nyckeltal för att nå högre måluppfyllelse för övergripande mål. Bilaga 1c: Basnyckeltal som kort verksamhetsbeskrivning. Bilaga 1d: Kartläggning av kommunens mål och nyckeltal i förhållande till Agenda 2030 Alla bolag Alla bolag 5

6 2. Planeringsprocess Bilden visar hur planeringsprocesserna löper under våren och vilka delar som ingår för såväl Piteå kommun och Piteå kommuns koncernbolag. Planeringsprocessen har sin utgångspunkt i flera perspektiv samtidigt Årsredovisningen utgör grund för perspektivet föregående år 2016 Nuvarande VEP utgör grund för perspektivet innevarande år 2017 Utvecklingsperspektiven utgör grund för prioritering Omvärldsanalysen utgör grund för perspektivet framtid 2018 Prioriteringar för planperioden Beslutsprocessen Verksamhetsplan och budget fastställs vid kommunfullmäktiges sammanträde i juni. I november fastställer kommunfullmäktige skattesats och eventuella uppdateringar i ekonomiska underlag. Bilaga 2 Tidplan för VEP och Årsbudget 2018 Barn och unga Utbildning, arbete, näringsliv Demokrati öppenhet Livsmiljö Personal Ekonomi 6

7 Uppdaterad nämndsammanställning efter bokslutsberedning 2.1 Årsredovisning 2016 Årsredovisning utgör en av grunderna i kommunens styrsystem. Förbättringsområden som lyfts i analys från föregående års resultat, ligger till grund för vad som följer med till årets planeringsprocess. Kommun-styrelsen Kommun-styrelsen/ Räddningsnämnd Barn- och utbildningsnämnden Fastighets och servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och tillsynsnämnden * 4 Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Överförmyndarnämnden * 4 Resultat och analyser i årsredovisning 2016 Måluppfyllelse per strategiskt område Ekonomi Personal Barn o unga Utbildning, arbete o näringsliv Demokrati o öppenhet *ÖFN/MTN: personal som arbetar åt dessa förvaltningar är anställd inom KS/SBN Livsmiljö Piteå kommuns finanser enligt bokslut 2016 Likviditet, betalningsberedskapen uppnår målet om 30 dagar. Kommunens mål att inte ha några lån är uppfyllt sedan 2002, vilket främst bidrar till att soliditeten i Piteå kommun ligger högre än genomsnittet för riket. Pensionsskuldsåtagandet för kommunen uppgår till mkr, enligt beräkningar från KPA. En minskning av skulden med 53 mkr i jämförelse med skulden per 31 december Avkastningen på kapitalförvaltningen är 6,1 procent, vilket är högre än målet. Målet att resultatet uppgår till 2-3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag uppfylls inte. Resultatet år 2016 motsvarar 1,7 procent av skatter och generella statsbidrag. Piteå Kommunföretag AB bedriver sin verksamhet utan tillskott av ägaren Piteå kommun. Bedömning av God ekonomisk hushållning i Årsredovisning 2016 Piteå kommun bedöms uppnå god ekonomisk hushållning. Sammantaget bedöms verksamheternas måluppfyllelse i huvudsak vara fortsatt god. Piteås verksamheter placerar sig fortsatt högt i olika jämförelser och rankingar över goda resultat. Prognoserna pekar på god potential att nå målet om invånare där bedömningen är höjd måluppfyllelse. Utmaningar är skillnaderna mellan män och kvinnor i resultat när det gäller förutsättning till försörjning, sjuktal och tid i försörjningsstöd. Vikten av att följa och genomföra åtgärder mot alkohol- och drogmissbruk ökar. Utveckling av stads- och landsbygd ska ske med översiktsplanen och de fördjupade planerna som grund. Kommunen och kommunkoncernens ekonomiska resultat för helåret visar på överskott. Kommunallagens balanskrav infrias då intäkterna överstiger kostnaderna. Resultatmålet på mellan 2-3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag nås inte Nämnderna sammantaget visar på underskott, varför målet om balans mellan ekonomi och verksamhet inte uppnås. Av kommunens nämnder redovisar sex nämnder överskott mot budget och socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt kommunfullmäktige redovisar underskott. Socialnämnden redovisar betydande underskott till följd av stora volymökningar inom såväl äldreomsorg som stöd och omsorg. Övriga finansiella målvärden är uppfyllda. 7

8 2.2 Omvärldsanalys Förutsättningarna för Piteå kommun påverkas i allt större utsträckning av förändringar i omvärlden. Allt från globala strömningar till policyförändringar på regional och nationell nivå påverkar oss har varit ett år som på många områden ökat osäkerheten i den globala utvecklingen. Brexit, val av ny president i USA och framgångar för extrema partier i många europeiska länder visar på att protektionismen och nationalstaterna växer sig starkare. Om detta är en tillfällig yttring eller om det är början på ett paradigmskifte är idag omöjligt att säga. Globaliseringen är dock fortfarande stark. Klimatavtalet från Paris har ratificerats och trätt i kraft tidigare än man trodde, framför allt är EU och Kina drivande. Den tekniska utvecklingen driver även på klimatomställning och ger goda möjligheter till ekonomisk utveckling. Sverige ligger i framkant och har som mål att vara klimatneutralt Både i Sverige och i världen ökar antalet människor, Sverige passerade 10 miljoner invånare i januari Detta tillsammans med ökad livslängd gör den demografiska situationen komplicerad. För att ha råd att erbjuda tjänster och service kommer genomsnitt för antal år i arbetskraften behöva öka. Samtidigt som arbetskraften minskar ökar sjukfrånvaron, för Piteås del är särskilt kvinnors sjukpenningtal väldigt höga, vilket ytterligare stärker behov av kompetensförsörjning. För Piteås del är även en fortsatt tillväxt till innevånare en förutsättning för att klara kvalitén i service och tjänster. Det innebär behov av såväl ett tidigare insteg på arbetsmarknaden som ett längre arbetsliv i form av senare pensioner. Inflyttning och mångfald kommer att krävas för att nå befolkningsmålet. Informationsteknologin har gjort att utvecklingen går snabbare, medborgarnas efterfrågan styrs i större utsträckning av globala trender och händelser. Teknikutveckling driver på automatisering via digitalisering och kommer inom de närmaste åren ta flera stora steg framåt, som kommer påverka inte bara hur vi gör saker men även vilka saker vi gör. Beräkningar visar på att upp till 50 % av alla arbeten kommer att automatiseras de närmaste 15 åren. Fortsatt ser behovet av personlig service ut att tillta. Förutom minskad arbetskraft förändras behoven och människor vill ofta ha en skräddarsydd produkt eller tjänst. För att klara av ovanstående förändringar kommer det krävas att den kommunala organisationen är redo att förändra sig och villig att ta till sig av ny teknik och nya arbetssätt. Kulturer som tillåter innovation och verksamhetsutveckling kommer att vara en framgångsfaktor. På arbetsmarknaden är fortsatt kompetensbehovet stort, då antalet som går i pension överstiger antalet som tillkommer. Pendlingen fortsätter att öka, det verkar finnas större skillnad mellan arbetsplats och boplats. Människor väljer i större utsträckning att pendla för att öka sina valmöjligheter att bo och att arbeta. Urbaniseringen har på grund av det stora inflödet av människor till landet avtagit. En stor del av kommunerna i Sverige ökar nu sin befolkning. Underliggande finns det fortsatt effekter från urbaniseringen kvar, exempelvis skillnader i värderingar mellan stad och land. En polarisering av samhället pågår, rika blir rikare, fattigare blir fattigare. Studieresultaten skiljer sig allt mer mellan grupper och boendesegregationen tilltar. Flyttbenägenheten för åldrarna år är högst både i riket och i Piteå. Luleå tekniska universitets minskning av studieplatser påverkar kommunens befolkningstillväxt. Det är viktigt att utveckla attraktiva erbjudanden för den målgrupp som är i störst rörelse. I nästan hela landet är det bostadsbrist och det finns ett behov av drygt bostäder fram till Detta har lett till högt resursutnyttjande inom byggmarknaden som börjar få kapacitetsproblem. Utifrån omvärldsanalysen tydliggörs följande uppdrag i ledningskonsekvenser - Demografiutveckling - Kvinnors hälsa som tillväxtfaktor - Innovation och utveckling - Mångfald - Befolkningsmål, behov av bostäder - Kompetensförsörjning 8

9 3. Prioriteringar Allmänt För att nå befolkningsmålet på kort och lång sikt kommer det att krävas omfattande, tidsbegränsade satsningar som under en period på 5-10 år kan komma att innebära påfrestningar på kommunens ekonomi, både resultatmässigt och likviditetsmässigt. Piteå Kommun har stora möjligheter att klara målet att bli invånare till 2020 samt siktar mot till Flyktingmottagande kommer långsiktigt att innebära förutsättningar för att nå befolkningsmålet, samtidigt innebär flyktingmottagandet på kort sikt fortfarande utmaningar för den kommunala organisationen. Viktiga tillväxtfaktorer för Piteå är att öka mångfalden i samhället, öka samverkan med civilsamhället för att kunna inkludera nya medborgare i samhället. Att öka mångfalden är både en del i lösningen att nå en befolkningsökning och innebär samtidigt nya utmaningar. För att nå ett öppet samhälle är det viktigt att kontinuerligt öka och involvera medborgarnas möjligheter att delta i och påverka utvecklingen av kommunen. För att ytterligare stärka möjligheterna att nå befolkningsmålet behöver förutsättningarna för näringslivet utvecklas samt att nya innovationsmiljöer stärks. För kommunen som organisation utgör kompetensförsörjningen en stor utmaning. Inför denna planperiod ställs Piteå kommun inför en större utmaning än de senaste åren, då de ekonomiska planeringsförutsättningarna är osäkra och att det är svårt att beräkna vilka resultatnivåer som kan förväntas uppnås respektive år under planperioden. De mest osäkra parametrarna utgörs av osäkerheter i befolkningsprognosen. Bedömningen är att skatteunderlaget kommer att utvecklas relativt svagt och att efterfrågan på kommunal service i olika former kommer att öka. I den av kommunfullmäktige fastställda budgeten för år 2017 uppgår resultat till +17,8 mkr. I förslaget till anslagsöverföring till nämnder på 19,2 mkr samt ny beräknad finansiering ökar resultatet till 40,3 mkr. Därutöver föreslås 39,8 mkr överföras till investeringsbudgeten. A/ Prioriterade mål Piteå kommun har sedan 2013 arbetat med följande prioriterade mål för alla nämnder och bolag Piteå ska år 2020 ha invånare, och till invånare. Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund. Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer. B/ Ekonomiska mål Resultatet ska uppgå till 1,5-2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket innebär en årlig resultatnivå om mkr beräknat på 2018 års skatter och generella statsbidrag. Likviditet, betalningsberedskapen uppnår målet om 30 dagar. Huvudprincipen är att Piteå kommun inte ska ha några lån. Undantag kan ske för bostadsbyggande samt för strategiskt långsiktiga investeringar. Piteå Kommunföretag AB bedriver sin löpande verksamhet utan tillskott av ägaren Piteå kommun C/ Inriktning, driftbudget Alla styrelser och nämnder har ett gemensamt ansvar att arbeta för ekonomisk effektivitet i syfte att uppnå de ekonomiska målen och skapa utrymme för utvecklingsarbete inom den egna verksamheten. 9

10 Det är av största vikt att alla beslutade ramneddragningar genomförs fullt ut, för att nå en långsiktig hållbarhet för kommunens ekonomi. Om det uppfylls för 2017 aviseras inga nya ramneddragningar. Taxor och avgifter Vissa taxor är kopplade till index med årliga förändringar. Maxtaxor höjs efter beslut av regering/ riksdag. Principen för övriga taxor är att de ska prövas årligen för att följa kostnadsutveckling och undvika kraftiga engångshöjningar. Anslagsbindningsnivå Kommunfullmäktige har beslutat att nämnd utgör anslagsbindningsnivå. Pott för priskompensation Den centrala potten för priskompensation uppgår till 7,5 mkr och kommer att fördelas av kommunstyrelsen. D/ Inriktning investeringsbudget Investeringsvolym 130 mkr i ordinarie investeringsram Det finns behov av ett antal strategiska investeringar, som ska bidra till att stärka Piteås attraktionskraft i konkurrensen om invånare, arbetskraft och företag. Det handlar till exempel om investeringar i form av bostäder. Den långsiktiga investeringsramen finansierad via eget kapital bedöms behöva ligga på cirka 130 mkr för kommande planperiod. Investeringsbudget för nytt vårdoch omsorgsboende äskas enligt kommunens anvisningar för VEP och budget och kommer enligt kommunfullmäktiges beslut 2016 att finansieras via lån. Investeringsbudget för vård- och omsorgsboende inräknas inte i ordinarie investeringsram. Därutöver tillkommer investeringsvolymen i bolagskoncernen som beräknas bli avsevärt högre. Vi eftersträvar långsiktighet i planeringen av strategiska investeringar. Prioriterade investeringar Skolstruktur Vård- och omsorgsboende Infrastruktur 10

11 4. Riktlinjer för koncernen Piteå Kommunföretag AB 4.1 Mål Piteå Kommunföretag AB med dotterbolagen AB PiteBo, AB PiteEnergi, Piteå Hamn AB, Piteå Näringsfastigheter AB,Piteå Renhållning och Vatten AB samt Piteå Science Park AB omfattas av Piteå kommuns vision, strategiska områden samt riktade övergripande mål Koncernen Piteå Kommunföretag ABs Strategiska plan med tillhörande mål Bolagsspecifika mål kan formulerats av respektive bolag utifrån av kommunfullmäktige/piteå Kommunföretag AB fastställd Bolagsordning Ägardirektiv Andra styrande policydokument eller specifika planer som bolagen omfattas av Övergripande mål i dessa riktlinjer 4.2 Uppdrag Total utdelning ska omfatta 8,0 mkr/år. Dock kan utdelningen reduceras med eventuellt bokfört koncernbidrag till Piteå Science Park AB, för det år som utdelningen härrör från. 11

12 5. Uppdrag 5.1 Uppdrag till nämnder/kommunstyrelse Alla nämnder ska göra en översyn av befintliga styrdokument som är beslutade av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Syftet är att minska antal styrande dokument. Behov av att ta bort, revidera styrande dokument ska redovisas till budgetberedning och ska ske utifrån policy för styrande dokument, uppdraget redovisas i bilaga 7. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag i samarbete med andra förvaltningar minska antalet nyckeltal genom att förfina modellen med nyckeltal som visar på grad av måluppfyllelse i kombination med basnyckeltal som är verksamhetsbeskrivande. Verksamhet Alla nämnder ska redovisa åtgärder för att stärka arbetet med jämställdhet och kvinnors hälsa som en förutsättning för tillväxt. Alla nämnder får i uppdrag att, i syfte att stärka medarbetarnas delaktighet samt att skapa mer kostnadseffektiva processer, identifiera och redovisa verksamheter (processer) som kan drivas t.ex. som resultatenheter eller med så kallat idéburet offentligt partnerskap (IOP). Alla nämnder och förvaltningar får i uppdrag att aktivt delta i den dialog som ska ske under 2017 kring fördjupade översiktsplaner för landsbygdscentra, i syfte att identifiera åtgärder som nämnden kan bidra med i det fortsatta arbetet. Driftramar Utifrån det gemensamma ansvaret att nå de ekonomiska målen ska nämndernas budgetförslag hålla sig inom de ekonomiska driftramarna. Inga nya äskanden på driftsbudgeten. Ramar enligt bilaga 4 gäller förutsatt att beslutade vardagsbesparingar och riktade ramminskningar genomförs fullt ut under Alla nämnder/styrelse ska ge förslag på samverkan med andra inom koncernen och/eller andra kommuner, som innebär minskade kostnader och möjlighet att säkerställa kvalité i verksamheterna. Alla nämnder/styrelse ska ge förslag på taxeförändringar ska redovisas till budgetberedningen. Syftet är att säkerställa framtida finansiering av den kommunala verksamheten. Investeringar Motivera alla investeringsäskanden kopplat till förväntad ökad måluppfyllelse. Vidare ska fullständig investeringskalkyl med såväl investeringsutgift som driftkostnads-/intäktskalkyler redovisas. 5.2 Nämndspecifika uppdrag Kommunchefen får i uppdrag att tillsammans med förvaltningschefsgruppen ta ansvar för de ledningskonsekvenser samt utveckla och samordna de områden som beskrivs under kapitel 6.0. Syftet är ökad måluppfyllelse för de övergripande målen med särskilt fokus på de tre prioriterade målen. Socialnämnden får i uppdrag att fortsatt arbeta med innovation och verksamhetsutveckling för att möta de behov som finns. Dessutom får nämnden i uppdrag att se över möjliga omfördelningar inom angiven driftram (bil 4), i syfte att på bästa sätt sträva mot balans mellan ekonomi och verksamhet. 12

13 5.3 Uppdrag till Pikab och dess bolag Total utdelning ska omfatta 8,0 mkr/år. Dock kan utdelningen reduceras med eventuellt bokfört koncernbidrag till Piteå Science Park AB, för det år som utdelningen härrör från. Bolagskoncernen ska lämna förslag samverkan med andra inom kommunkoncernen som innebär ökad effektivitet, minskade kostnader, minskad sårbarhet och möjlighet att säkerställa kvalité i verksamheterna. Kommunchefen får i uppdrag att tillsammans med koncern-vd ta ansvar för de ledningskonsekvenser samt utveckla och samordna de områden som beskrivs under kapitel 6.0. Syftet är ökad måluppfyllelse för de övergripande målen med särskilt fokus på de tre prioriterade målen. 13

14 6. Ledningskonsekvenser för kommunövergripande utvecklingsarbete, kompetensförsörjning och ekonomi Ledningskonsekvenserna tydliggör vikten av att arbeta gemensamt för att möta de utmaningar som identifierats i omvärldsanalys, resultat och måluppfyllelse och för att nå kommunens mål. Det synliggör också ett ömsesidigt beroende för att nå framgång i det framtida arbetet. 6.1 Ledningskonsekvenser för det kommunövergripande utvecklingsarbetet Inflyttning av befolkning i arbetsför ålder Piteå kommun har under de senaste åren haft en positiv befolkningsökning. Trots det visar befolkningsprognosen att sammansättningen av Piteås befolkning innebär en allt mer åldrande befolkning med en ökad försörjningskvot, och en ökning som sker snabbare än riket i genomsnitt. Det är av största vikt att Piteå kommun arbetar för en inflyttning av unga vuxna, samt ett aktivt arbete för att inkludera grupper som av olika anledningar i dag står långt från arbetsmarknaden. Utveckling av landsbygdscentra Bostadstillväxten i Piteå har begränsats till stadsnära delar. Kommunen vill att även andra delar av kommunen har en tillväxt i bostäder och har ett behov av att öka attraktionskraften i landsbygd. Det finns ett spänningsfält som rör utveckling i stads- och landsbygd. En åtgärd är att tydligare understödja tillväxt i kommunernas största landsbygdsorter. Dessa har genom sin placering och sin storlek förutsättningar att stärka även service i dess omland. Kommunen har för avsikt att under 2017 genomföra fördjupade planer för de fem orterna som stärker tillgången till service och orternas attraktionskraft. Delaktighet för tillit och tilltro till lokalsamhället Forskare intresserar sig allt mer för behov av tillit som grund för ett samhälle som kan nå social hållbarhet. På kommunal nivå vill invånarna vara med och påverka, dels i frågor som rör dem personligen (service och tjänster) och dels i de frågor som rör lokalsamhället (demokrati). Tillit och tolerans bedöms vara viktiga faktorer för att bygga ett socialt kapital. Tillit kan delas upp i olika delar, dels tillit till nära och kära, tillit till medmänniskor i allmänhet samt tillit till lokalsamhället. De offentliga organisationerna och dess sätt att bemöta och möta sin omgivning har stor påverkan främst på lokalsamhällestilliten, men spiller även över på hur vi alla möter varandra. Kommunerna äger därför ett stort ansvar för att stärka demokratin från grunden, inte bara vid de allmänna valen, utan kanske framförallt mellan valen. Kommunens roll handlar om att utveckla systematiken för dialog och delaktighet från piteborna och även från civilsamhället. Behovet av dialog har utökats från dialoger som underlag för beslut till att även omfatta dialog kring värderingsfrågor. Kommunstyrelsen fastställer de områden där dialog ska genomföras. Mänskliga rättigheter och mångfald Piteå ska vara en öppen och inkluderande kommun där människor är stolta över sin identitet och möts med respekt, nyfikenhet och öppenhet. En kommun med öppen och inkluderande atmosfär, är levande i både stads- och landsbygd. Stark social sammanhållning ökar attraktionskraften och bidrar till att fler människor vill leva, besöka och verka i kommunen. Mänskliga rättigheter är utgångspunkten för arbetet med mångfald. 14

15 Samverkan med civilsamhället Samverkan behövs för att klara välfärdsuppdraget under rådande demografiutveckling. Mångfald är en förutsättning och möjlighet för tillväxt och Piteå har behov av ökad invandring. Det ställer krav på att motverka segregation mellan medborgare och nyinflyttade samt att planera för boenden i miljöer som stödjer mångfald. För att nå ett samhälle med gemenskap som grund, krävs att en inkludering av alla nyinflyttade kan ske. I det arbetet behövs ett aktivt ansvarstagande inom civilsamhället. Kvinnors hälsa en förutsättning för tillväxt Tillväxt och befolkningsökning bygger på att det finna unga vuxna i barnafödande ålder. Det förutsätter att det är en relativt jämn könsfördelning. Idag har Piteås befolkning fler män än kvinnor i de flesta åldersgrupper före pensionsålder. Det är viktigt att kunna attrahera kvinnor att bosätta sig i Piteå. I dagsläget har Piteås kvinnor ett högre sjuktal än vad männen har. Kvinnor är högre utbildade, lägre arbetslöshet men har också en lägre medelinkomst. Det är viktigt att arbeta med jämställdhet och kvinnors hälsa som en förutsättning för tillväxt. Struktur och kultur för innovation Kopplat med den demografiska förändringen och medborgarnas förändrade krav samt de ekonomiska förutsättningarna kräver en ökad innovationstakt. Det är viktigt att utveckla en struktur och kultur som stödjer innovation och verksamhetsutveckling för att kunna möta medborgarnas förväntningar på service- och tjänsteutbud. Resultatet av utvecklingen bör visa på en effektivisering av service genom förändrade arbetsprocesser. En viktig del är digitaliseringen som innebär att de saker som vi redan gör kan göras på nya sätt men framför möjligheter till helt nya lösningar. Fokus ska ligga på att på bred front möta upp utvecklingen inom området digitalisering i form av organisation, processer och lösningsområden som leder till effektiviseringar och sänkta kostnader. Det är en transformation, en omvandling till något annorlunda med helt nya förutsättningar för samhället och människan. Samtidigt bör utvecklingen ske i nära samarbete med medborgarna. Förändringen kommer att innebära förändrade roller i ledning och ökad tilltro till medarbetare och medborgare. 6.2 Ledningskonsekvenser för kompetensförsörjning Att säkra kompetensförsörjningen och motverka den höga sjukfrånvaron är en stor utmaning för Piteå kommun. Sjukfrånvaron låg december 2016 på sju procent motsvarar ca 300 medarbetare. Utöver detta kommer ca 700 medarbetare uppnå 65 år mellan Totalt sett är det stora personalomsättningar, vilket kommer att innebära stora påfrestningar på verksamheterna. Den låga arbetslösheten i kommunen och landet kommer dessutom innebär att vi får räkna med en ökad rörlighet bland de sysselsatta i hela samhället. Detta sammantaget kommer att ställa krav på Piteå kommun att leva upp till målet att vara en attraktiv och jämställd arbetsgivare som arbetar aktivt för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. En arbetsgivare som både kan motivera medarbetare att stanna kvar och utvecklas i organisationen samtidigt som nya presumtiva medarbetare ska lockas att söka sig till den. När medarbetare på grund av sjukdom inte kan arbeta kvar i sitt arbete ska möjlighet till omplacering ges. En organisation som präglas av mångfald och öppenhet är en organisation som uppfattas attraktiv och utvecklingsinriktad. Piteå kommuns alla verksamheter ska ha framförhållning och en god planering för generationsväxlingen i den egna verksamheten, samt aktivt arbeta för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Verksamheterna kan tillsammans med stöd av personalavdelningen planera för olika insatser för att nå målet och klara att säkra kompetensförsörjningen. Arbetet sker enligt beslutad personalstrategi. 15

16 6.3 Ledningskonsekvenser för det ekonomiska arbetet Nämndernas utgångsläge inför 2018 Med utgångspunkt från det som är känt i samband med årsredovisning 2016 och ingången av 2017 görs bedömningen att nämnderna sammantaget har en god ekonomistyrning över verksamheterna, där det ekonomiska målet är helt uppfyllt eller i hög grad uppfyllt för åtta av nio nämnder. Socialnämnden redovisar år 2015 respektive 2016 betydande underskott till följd av volymökningar inom såväl äldreomsorg som stöd och omsorg. Socialnämndens underskott 2016 motsvarar 0,9 % av skatter och generella statsbidrag. År 2017 får Socialnämnden ett ramtillskott om 15 mkr som tillsammans med de av nämnden vidtagna åtgärderna bör ge en avsevärd förbättring av resultatet. Inför planperioden kommer det vara väsentligt för nämnden att fortsatt arbeta med innovation och verksamhetsutveckling för att på bästa sätt sträva mot balans mellan ekonomi och verksamhet. Utbildningsverksamheten har bedrivits med goda resultat och ett överskott redovisas för år Kommande år ses förändrade in- och utflyttningsmönster och med dessa följer mer osäkra volymprognoser, som ställer krav på anpassningsförmåga. Större barnkullar, ökad efterfrågan på förskoleplatser samt behov av utbyggnad av förberedelseklasser bedöms för planperioden. Investeringsmedel finns avsatta för reinvesteringar i skolfastigheterna. Samverkan Öka samverkan med andra inom koncernen och andra kommuner, som innebär minskade kostnader, minskad sårbarhet och möjlighet att säkerställa kvalité i verksamheterna. Skatteprognoser och befolkningsprognoser med stor osäkerhet Kommunens skatteberäkningar grundas på Sveriges Kommuner och Landstings prognoser som presenteras fem gånger per år (februari, april, augusti, oktober och december). Beräkningen baseras på kommunens befolkningsförändring under året, med en slutlig bedömning utifrån oktobers befolkningssiffror. Inför planperioden råder relativt stor osäkerhet om såväl skatteunderlagsprognoser som befolkningsprognoser till följd av osäkerhet om kommande års konjunkturutveckling samt de stora flyktingströmmarna i världen. Central pott till KS förfogande I VEP finns i plan för 2018 en central pott där medel finns avsatta för löneökningar som fördelas ut till nämnderna då de lokala avtalen för 2017 och 2018 är klara. I den centrala potten finns också medel för arbetet med attraktiv arbetsgivare, generationsväxling samt kompensation för prisökningar med mera. Resultatutjämningsreserven (RuR) Genom förändring av kommunallagen och kommunala redovisningslagen kan kommunerna reservera överskott till en resultatutjämningsreserv (RuR) från och med 1 januari Kommuner med positivt eget kapital får reservera den del av resultatet, efter balanskravsjustering, som överstiger en procent av summan av skatteintäkter och utjämning-/statsbidrag. Syftet med RUR är att utjämna intäkterna över en konjunkturcykel. Kommunfullmäktige tog , 140 beslut om hur reservering kan göras. Reservation kan göras år då resultatet så medger enligt Kommunallagens regler dvs. den del av årets resultat, efter balanskravsutredning, som överstiger 1 % av skatteintäkter och statsbidrag får avsättas till resultatutjämningsreserven. Om kommunen har ett negativt eget kapital får det resultat som överstiger 2 % avsättas. Vid uträkning av avsättningen utgör balanskravsresultatet, som det definieras i Lag om kommunal redovisning, grund för beräkningen. Piteå kommuns lokala tillämpning innebär att avsättningen till resultatutjämningsreserven maximeras till 4 % av skatteintäkter och statsbidrag. 16

17 För år 2016 föreslås en avsättning på 7,6 mkr. Totalt uppgår resultatutjämningsreserven till 90,3 mkr (inkl förslag på avsättning 2016). Följande reservationer är beslutade i RuR ,7 mkr ,7 mkr ,5 mkr ,1 mkr mkr ,7 mkr ,6 mkr (förslag) 17