Regionalt vårdprogram för uppföljning, rehabilitering och sekundärprevention efter stroke och TIA

Relevanta dokument
Stroke Uppföljning i primärvården inte bara sekundärprevention Nytt vårdprogram

Linda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Sydöstra sjukvårdsregionen

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Bilkörning, vapen Öl Anna Tölli

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus

BILAGA 1: FÖRSLAG PÅ ARBETSSÄTT VID PLANERING INFÖR UTSKRIVNING, UT- SKRIVNING OCH MOTTAGANDE I HEM- MET UNDER STORHELG

Norrlandstingens regionförbund

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne

Din rätt till rehabilitering

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Förberedelser för nytt arbetssätt gällande samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso-och sjukvård

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Körkortsbedömning vid TIA /Stroke

Patientfall i in- och utskrivningsprocessen

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Prehospitalt omhändertagande

nyårshelgen 2018 Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Anneli Andersson i samverkan med samordningsgruppen

Erfarenheter med tvärfackliga utrednings- och behandlingsenheter

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen

Nationella riktlinjer Epilepsi Gapanalys för Norrlandstingen/- regionerna. Hans Lindsten, Verksamhetschef NHHC, Nus

Hälso- och sjukvårdsenheten

Framtidens primärvård

Enkätresultat. Samverkansavtalet (tidigare hemsjukvårdsavtalet) Riktlinjerna för samarbete vid in- och utskrivning av patienter från slutenvård

Förenklingskommissionen

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017

Länsgemensam ledning i samverkan

Habilitering och rehabilitering

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten Hälso- och sjukvård. start respektive

Inspirationsseminarie Stroke och forskning

Inga onödiga sjukhusvistelser

VGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2017

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Uppföljning av HS-avtalet

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018

Neuroteam

Fallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Årsberättelse Programråd Stroke. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Cancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Uppföljning av Kunskapscentrum. Smärta

Frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata.

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Norrbotten. Rehab-rapporten 2018

Tid: Tisdag 8 maj 2018 kl. 9:30-12:00 Plats: Ängsklockan, plan 6, Ludvika lasarett

Utvärdering av vården vid stroke

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Prevention och folkhälsoarbete

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

Karotisstenoser 30/1-13

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Verksamhetsrapport 2005 Programberedningen

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vård och omsorg Lidköpings kommun

Stroke vårdkedja. Före stroke Stroke Uppföljning. Aktivt liv. Hereditet. Strokeenhets. Rehabilitering Sekundärprofylax. behandling

MS TEAM Malmö. Metodbeskrivning. Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal

Guide till rehabilitering

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Uppföljning av utvecklingsuppdrag

Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Skånejournalen-Stroke. Kvalitetsregisterdag Hélène Pessah-Rasmussen

VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke

Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: och/eller

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

INSTRUKTION - ARBETSMATERIAL

SIP - vad är det som är speciellt inom psykiatrin?

Samverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad

Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet

Medborgarförslag 14/2017 om särskilda äldremottagningar och geriatrisk specialistkompetens på hälsocentraler

Transkript:

Regionalt vårdprogram för uppföljning, rehabilitering och sekundärprevention efter stroke och TIA Jessica Kristiansson, arbetsterapeut Pernilla Sandgren, specialist i neurologi Regionala expertgruppen för strokesjukvård

Tack till Hélène Pessah-Rasmussen och Cecilia Ervander som bidragit med en del av bilderna

VÅRDPROGRAMSGRUPP Carina Byrlén Roos, MAS, Burlövs kommun Magnus Esbjörnsson, neurolog, KRYH Hässleholm Lena Eriksson, sjuksköterska, KRYH Kristianstad Cecilia Ervander, distriktsläkare, AKO Lund Titti Gohed, MAS, Bjuvs kommun, utsedd av Kommunförbundet Ingrid Lindgren, fysioterapeut, SUS neurologi (adjungerad) Stefan Hagstadius, neuropsykolog, KRYH Hässleholm Jessica Kristiansson, arbetsterapeut, SUND Helsingborg Erik Löfgren, fysioterapeut, Abels Rehab, SUS primärvård Malmö Anna Netterheim, MAR, Eslövs kommun Monica Persson, MAR, Helsingborgs kommun Hélène Pessah-Rasmussen, neurolog och rehabläkare, SUS rehabiliteringsmedicin (ord) Pernilla Sandgren, neurolog, SUND Helsingborg Kerstin Wendel, arbetsterapeut, SUS rehabiliteringsmedicin Sara Wiberg, logoped, SUND Helsingborg Medicinsk rådgivare: Petra Widerkrantz

FOKUS: Livslång uppföljning Sömlösa övergångar Sjukhus/PV/Kommun Strukturerat/ standardiserat arbetssätt Checklistor Dolda funktionshinder Rehab, rehab, rehab!!!

Rehabilitering i Helsingborgs/Ängelholms upptagningsområde Initial rehabilitering i slutenvården Inneliggande rehab Ängelholm ESD-team (Early supported discharge) som utgår från Neuro/strokeavdelningen i Helsingborg (Hbg, Bjuv.) Dagrehab i Ängelholm Logopedmottagning Arbetsterapeut och fysioterapeut primärvården Arbetsterapeut och fysioterapeut i kommunen

Sjukhusansluten neurologisk hemrehabilitering (SNH) Early supported discharge (ESD) Teamet: 100% arbetsterapeut 100% fysioterapeut 50% sjuksköterska ca 10% neurolog -Teamet på avdelningen bedömer vilka patienter som är lämpliga att ingå. -Rehabiliteringsplan upprättas tillsammans med patienten. -Rehabilitering i upp till fyra veckor. -Vid behov samarbete med kommunens hemtjänst/hemsjukvård. -Vid behov deltager teamet vid SIP. -Rond med neurolog en gång i veckan. -Slutanteckning inklusive rehabiliteringsplan skickas till patientens primärvårdsläkare och ev till annan vårdgivare. Neuro/strokeavdelningen i Helsingborg startade projektet sept -16. Initialt för patienter boendes i Hbg. I febr -18 även Bjuvs kommun. Hösten -18 troligen även Höganäs kommun.

Primärvårdens uppdrag (Ackrediteringsuppdraget) Hälsoinriktat arbetssätt Rehabiliteringsåtagande Ordination av tjänster/artiklar hjälpmedel Läkarmedverkan för råd och stöd till personal i den kommunala hälso- och sjv.

Vi förordar användning av Post-stroke checklista-skåne (PSC) i samband med såväl tidig som sen uppföljning. Checklistan kan med fördel administreras av sjuksköterska

PSC- Skåne: 14 items 1. Sekundärprevention 2. Aktiviteter i dagligt liv (ADL) 3. Munhälsa och nutrition 4. Rörlighet 5. Spasticitet 6. Smärta 7. Inkontinens

PSC- Skåne: 14 items 8. Kommunikation 9. Sinnesstämning 10. Kognition 11. Hjärntrötthet (fatigue) 12. Livet efter stroke 13. Familjerelationer 14. Andra utmaningar

Sekundärprevention Strokeincidens Sjunkande! I Region Skåne: 2 792 pat registrerade i Rikstroke under 2016 Jfr 2011: 3443 pat Bättre primär- och sekundärprofylax

Sekundärprevention Runt 90 % av de som insjuknar i stroke har en eller flera riskfaktorer där evidensbaserad åtgärd och behandling finns tillgänglig Levnadsvanor Läkemedelsbehandling

Sekundärprevention Levnadsvanor Rökstopp Fysisk aktivitet

Sekundärprevention Läkemedel Blodtryck! Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer! Trombocythämmare Statin

Bilkörning!

Varför köruppehåll? Första tiden: Hjärnfunktionerna påverkade av det aktuella insjuknandet Risken för återinsjuknande störst under första tiden Senare: Ev restsymtom måste bedömas ur trafiksäkerhetssynpunkt

Rekommenderad tid för köruppehåll: TIA: Vanlig behörighet: Minst 2 veckor Yrkestrafik: 3 månader Stroke: Körförbud gäller tills en utredning/bedömning blivit gjord och pat fått meddelande om att körförbudet är upphävt. Vanlig behörighet: Bedömning om körlämplighet bör göras tidigast efter 2-3 månader Yrkestrafik: Minst 6 månader

Uppföljande körkortsbedömning Resttillstånd Risk för återinsjuknande i stroke/tia Orsaksutredning färdig Adekvat profylax insatt Följsamhet till insatt sekundärprofylax Den medicinska situationen i stort Samsjuklighet av betydelse (diabetes, hjärtarytmi, missbruk ) Medicinering som innebär trafikrisk

Resttillstånd Synfunktion (synfält, dubbelseende, visuspåverkan) Motoriska resttillstånd Sensoriska nedsättningar Kognitiv funktion: Högre visuella funktioner, uppmärksamhet, perceptuell snabbhet och uppfattningsförmåga Epilepsi eller epileptiskt anfall Psykiska störningar

Vems ansvar?? Det åligger ansvarig läkare på strokeenhet/motsvarande att, före utskrivning från slutenvården, informera patient och anhöriga om att körförbud gäller tills patienten fått meddelande om att körförbudet är upphävt. När, var och hur sådan uppföljning ska göras ska vara tydligt vid utskrivning, se Utskrivningschecklista.

Vems ansvar?? Primärvårdsläkare Neurolog Rehabläkare Ögonläkare Geriatriker Transportstyrelsen

Vems ansvar?? Resttillstånd Risk för återinsjuknande i stroke/tia Orsaksutredning färdig Adekvat profylax insatt Följsamhet till insatt sekundärprofylax Den medicinska situationen i stort Samsjuklighet av betydelse (diabetes, hjärtarytmi, missbruk ) Medicinering som innebär trafikrisk

Vems ansvar?? Vid misstänkt eller tydlig kvarvarande kognitiv nedsättning lämpligt med uppföljning hos specialiserad verksamhet (neurologi, rehabiliteringsmedicin, geriatrik el motsv) OBS! Yrkestrafik!

Strokedrabbade kan ha svårt att ta egen kontakt med sjukvården pga: nedsatt förmåga att initiera, planera, organisera och utföra måldrivna handlingar bristande motivation nedsatt ork/fatigue nedsatt sjukdomsinsikt

Dokumenterat ställningstagande till vårdform vid eventuellt återinsjuknande i stroke för alla multisjuka inom hemsjukvård eller särskilt boende