Sammanfattning av grupparbeten Här följer en sammanfattning av anteckningarna från Januarikonferensens grupparbete med totalt 130 deltagare, fördelade på 12 grupper och sex områden som fördelats ner i 31 scenarion. Överlag känns formen för detta stora arbete uppskattat och resulterat i relevanta samtal som en bra start på Expedition 50. Många av scenariona har bidragit till delade åsikter några positiva och några negativa men vi har startat en dialog kring nya frågor och frågeställningar som inte har diskuterats tidigare och en förändring görs inte över en natt. Med all säkerhet har vi öppnat upp för frågeställningar och scenarion som medför att de som deltagit kanske vågar lyfta blicken när vi diskuterar detta på nytt i en mer regional form under våren. Avlastande administration Scenario 1: Alla distrikt avlastas i framtiden administrativt. Utöver nuvarande form med medlemsservice avlastas distrikten även i ekonomi, IT, arbetsledning och rekrytering som ligger hos den centrala nivån att lösa. Ett scenario som väckte intresse och resonemang, det verkar finnas en samlad bild av att en avlastande administration kan vara bra men farhågor finns när tjänsten blir på distans. Medskick om att det är bra om att det bygger på frivillighet samt att man kan ta del av olika moment/delar som man har behov av och att inte tappa det lokala behovet. Rekryteringar är exempelvis något man nämner och som man upplever som svårt, uppskattat om man erhålla hjälp men att man får vara delaktig i processen. Pilotdistrikten har lyft att de tycker det fungerar bra. Finns ett flertal distrikt som tycker detta vore bra plus att det finns ett antal som upplever att det här är uppgifter som bör skötas på distriktsnivå. Kostnader är något som fler verkar fundera över, det får inte kosta för mycket att köpa denna typ av tjänst. Scenario 2: Strategi för fastighetsförvärv och försäljning bestäms tillsammans inom Vårt IOGT-NTO och hanteras sedan av Våra Gårdar eller liknande. Scenario 3: Om det är svårt att lokalt engagera sig i förvaltning av fastigheter som ligger på inom Vårt IOGT-NTO gemensamt framtagna strategiska orter kan förvaltningen ske centralt. Genomgående ett stöd för scenario två och tre då det behövs ett stort stöd i fastighetsfrågor och hantering vid köp, förvaltning och försäljning, frågan är dock hur vi bibehåller det lokala engagemanget som fastigheter i vissa fall för med sig. Viktigt att vi har lokaler på rätt ställen. Scenario 4: Än mer kommunikationsstöd i form av hemsida, Facebook grupper och andra sociala medier och material hanteras centralt. Vad gäller hemsida och sociala medier kan det vara att direkt uppdatera hemsidor etc. eller att ha kontakt med en grupp ideella som ser detta som sitt uppdrag. När det gäller material formges och trycks flygblad, foldrar och inbjudningar centralt utifrån innehåll som kommer lokalt. Inspelen tyder på ett stort behov av stöd kring arbete med grafisk profil, hemsidor och sociala medier, hjälp med hemsidor välkomnas och man är väl medveten om att man måste förse en administratör med lokal och aktuell information, en hemsida blir aldrig bra om den inte uppdateras och i många distrikt görs det inte kontinuerligt.
Scenario 5: Lokala engagemang administreras centralt. Det kan vara allt från sociala företag till nätverk till lokalföreningar. Svalt intresse för detta, - lokal verksamhet ska planeras och utföras lokalt. Däremot ser man behov av att exempelvis ett socialt företag kan ha hjälp med ekonomiredovisning eller liknande. Digitala nätverk och kampanjer kan organiseras centralt men mynna ut lokalt. Någon nämner SVEROK som ett gott exempel att det skulle kunna göras mer från centralt håll. Föreningsnorm engagemangsform Scenario 1: I IOGT-NTO talar vi bara om engagemangsformer när vi uttrycker vem som har ansvar eller ska göra saker. Föreningarna har varken retoriskt eller i praktisk handling något ensamt ansvar att lösa medlemskontakter eller skapa engagemang. Föreningen är bara en av många sätt att engagera sig i IOGT-NTO. Föreningen har ett ansvar att hålla kontakten med medlemmar, önskemål om mail från IRMA till exempelvis distriktskonsulent när en ny medlem har tillkommit för att möjliggöra att ta kontakt, önskemål om engagemangs APP för att kunna delta på aktiviteter. Scenario 2: NBV stå för mer av verksamhetsutveckling och engagemangsformer. Folkbildningsfrågor är en viktig del i den verksamhet som medlemmar erbjuds att engagera sig i. Positiv bild av detta scenario och utveckling av samspel borde prioriteras, kontakten med NBV ser olika ut i olika distrikt vilket gör att mycket kan förändras och utvecklas Scenario 3: Alla nyrekryterade som inte rekryteras direkt till en verksamhet placeras i en digital förening. Denna har årsmöte och styrelse för att säkerställa det demokratiska inflytandet, men inte nödvändigtvis några fysiska träffar. Den kan i sin tur dock vara värd för ett antal verksamhetsformer. Föreningen är en viktig grund och fördelen med en digital förening är att intressefrågan styr vad vi samlas kring i stället för geografisk indelning. Möjligheter till att följa föreningens arbete när man har lust och möjlighet och inte behöver ta hänsyn till speciella tider och möten. Ger fler möjlighet att engagera sig utifrån sitt livspussel. Direktanslutna skulle mycket väl kunna placeras i en digital förening. Inspel om att många av de direktanslutna faktiskt kanske är helt tillfreds med sitt medlemskap och att man inte vill delta fysiskt i verksamheten. Scenario 4: Föreningar delas upp efter intresse snarare än geografi. Bra för att bejaka medlemmars intressen och utveckla en möjlighet att välja intresseområde i medlemstalongen. Nya intressegrupper skulle kunna bildas som ett komplement till den mer traditionella föreningsformen. Scenario 5: Vi uppmuntrar fler sätt att ha möten där icke-medlemmar deltar. Anses som ett måste för att få fler medlemmar, tidigare har normen varit att se medlemskapet först men vi behöver ändra den synen och bjuda in andra för att i ett senare tillfälle kunna erbjuda ett medlemskap, denna typ av verksamheter behöver ha en plan för att vara tilltalande och visa på att vi är en intressant organisation. Möjligheter att öppna upp
samlingar och utbildningar för ickemedlemmar? En utmaning är dock att IOGT-NTO behöver medlemmar men nyktra människor ser inte behovet av oss som organisation. Scenario 6: Det finns bara verksamhetsnivå och central nivå. I dagens digitala värld finns inget behov av en mellannivå. Samordning mellan olika verksamheter sker mellan verksamheterna själva. Dessa verksamheter får medel från central nivå till sin verksamhet. Medskick från många att det här scenariot kan strykas, inte beredd på att ta bort en mellannivå i nuläget, kanske senare. Man vill dock gärna ha digitala föreningar, verksamheter och aktiviteter Struktur och rollfördelning Scenario 1: IOGT-NTO består av ett antal regioner istället för 23 distrikt. IOGT- NTO har, förutom regioner, även engagemangsenheter utanför geografiska gränser som till exempel social verksamhet, nya grupper, alkoholnormen eller för den delen studenter. Begreppet region upplevs som skrämmande och långt borta i en folkrörelse och flertalet lyfter att samarbeten redan sker över gränserna, rädd att tappa den lokala förankringen, långa avstånd, risk att bli uppäten när man är nära en storstad. Samverkan uppskattas och man kan se ett värde att samordna de regionala resurserna, önskvärt med samverkan med den övriga rörelsen. Regioner med samverkan kring anställda verkar upplevas mer positivt än rollen på förtroendemannanivå. Medskick om att regioner skulle kunna vara intressant om föreningar finns kvar för att bevara den lokala verksamheten Scenario 2: Distrikten/ regionerna hanterar Engagemangspotten (gamla tvåmiljonerspotten) och andra verksamhetspengar istället för att de resurserna hanteras centralt. Potten fördelas utifrån medlemsantal och befolkning. Distrikten/ regionerna ägnar tid åt att söka externa medel istället för centrala medel. Splittrade uppfattningar då scenariot upplevs både positivt och negativt, rädd för mer administration samtidigt som det är uppskattat att slippa söka pengar ur potten. Många säger att detta är värt att titta mer på. Scenario 3: Rollfördelningen tydliggörs mellan nivåerna. Lokal verksamhet görs bäst lokalt. Start av kamratstödsverksamheter, riggande av värvningsinsatser, start av föreningar och lokal media görs aktivt av distrikten/ regionerna. Centralt finns stöd i form av t ex utbildning, mötesplatser och material. Idag tycks det finnas en förväntan på varandra mellan distrikt och centralt att den andre ska driva alla frågor. Ett scenario som uppskattas och man håller med fullt ut och exempelvis efterfrågas tydlighet, mallar etc. Scenario 4: Mottagandet av nya medlemmar är delat mellan centralt, distrikt/ region och engagemangsformer där den centrala nivån har ett särskilt ansvar att kontakta alla medlemmar för att erbjuda dem olika engagemangsformer. Överlag tycker man att distriktet borde ha ansvar för detta och att en lokal kontakt är viktig, verkar finnas en rädsla för att balansgången mellan pressa på/ställa fler frågor om folk vill engagera sig lätt kan tippa över till att skrämma bort medlemmen.
Anställda som resurs, professionell arbetsledning Medskick till denna frågeställning är varför det inte fanns ett scenario där man har färre centralt anställda och fler anställda ute i verksamheten. Överlag positiva toner till att lägga över arbetsledning och administration till central nivå, ordet region och regionchef bidrar till negativa toner i en folkrörelse. Många trycker på vikten av en professionell arbetsledning och hjälp med rekrytering. Scenario 1: Alla anställda är centralt anställda och fördelas utifrån befolkning och medlemsantal snarare än distriktsgränser. Anställda för verksamhetsutveckling är en resurs för att nå lokala mål likväl som utbildningar, kampanjer och material som administrativt stöd. Målen bestäms av årsmöten och styrelser. Här går åsikterna isär, några ser fördelar och andra nackdelar, UNF nämns av många som ser nackdelar med centralt anställda då det inte anses vara speciellt lyckat. Några har funderat på att det är många som svarat i enkäterna att man inte anser att arbetsledningen är optimal och då måste man kanske kika på andra arbetssätt. Scenario 2: Alla anställda är centralt anställda och fördelas utifrån befolkning och medlemsantal snarare än distriktsgränser. Anställda för verksamhetsutveckling är en resurs för att nå lokala mål likväl som utbildningar, kampanjer och material som administrativt stöd. Målen bestäms av verksamhetsgrupper eller engagerade ideella i advisory boards (referensgrupper). Här räds man att de som får mer ansvar redan har ett stort ansvar, lokal verksamhetsutveckling görs med fördel genom lokal förankring och lokal kontakter. Scenario 3: Regionchefer leder grupper på minst fem anställda som fördelas mellan och inom ett antal distrikt. Resursmässigt motsvarar detta dagens 23 distriktskonsulenter och nio utvecklingskonsulenter. Här lyfts fördelen om att man blir starkare och mindre sårbara genom att arbeta mer utifrån ett team, ett lyft med fler kollegor då man känner sig ensam ibland. En risk är att det blir stora avstånd. Scenario 4: Anställda för lokal verksamhetsutveckling är anställda av regioner. Se även övriga scenarion. Scenario 5: De anställda för lokal verksamhetsutveckling är rörelsegemensamma och kan arbeta med rörelsens fyra förbund. Positivt mottagande av detta scenario, ett led för ökad samordning och en starkare rörelse som välkomnas. Scenario 6: Inom Vårt IOGT-NTO finns en verksamhetsledning med en anställd person (regionchef) från varje region/distrikt som tillsammans med chefen för Engagemangsavdelningen på kansliet leder IOGT-NTO:s verksamhetsmässiga utvecklingsarbete utifrån regionernas/distriktens vilja och beslut. På så sätt samordnas resurserna än mer. Detta scenario verkar inte ha diskuterats specifikt
Våra grundsatser- demokrati i organisationen Scenario 1: Alla medlemmar har rösträtt på distriktsårsmöten. Många upplever detta som spännande men flera tror att det blir risk för kupper, fara för att ingen känner ansvar för att komma det där kan ju andra göra, några tror att det blir fler som kommer och andra tror att det finns en risk att det blir färre. Scenario 2: Medlemmarna inom sin på kongressen röstberättigade enhet utser ombud till kongress. Verkar inte ha diskuterats i någon större omfattning, upplever det nuvarande systemet med utsedda ombud som bra. Scenario 3: Även personer som inte organiserar sig i föreningar och engagemangsenheter, som till exempel social verksamhet, nya grupper, alkoholnormen eller för den delen studenter, har rösträtt och inflytande. Inget större gehör för detta men medskick som att fler människor i olika verksamheter får en modernare form av inflytande. Scenario 4: Alla medlemmar har rösträtt på kongressen. Upplever att det är bra som det är nu med utsedda ombud, även här ser man en risk med kupper om varje enskild medlem skulle ha en röst. Scenario 5: Kongressen är digital och pågår i en månad online. Känslig fråga, vill inte ha en digital kongress och här kommer det medskick om att kongressen är en viktig mötesplats men att man gärna ser digitala inslag som exempelvis beredning, digitala åsiktstorg eller ett par medlemsomröstningar i aktuella frågor.
Hur möter vi de 80 procenten av medlemmarna som aldrig går till föreningen? Scenario 1: Centralt och regionalt finns ett ansvar att möta befolkningen och engagera dem utanför föreningsformen Scenario 2: Centralt finns ett större kommunikationsansvar med denna grupp än att bara skicka Accent. Målet är att engagera dem på olika sätt. När det gäller scenario 1 och 2 dyker återigen tankarna om de så kallade 80-procenten, vill de ha kontakt eller är de nöjda med sitt medlemskap? Om vi bara ser till att hålla kontakten med dem med viss information så kanske de dyker upp en dag och vill ta nästa steg i sitt engagemang. Viktigt att ta kontakt med nya medlemmar på lokal nivå för att kunna veta vilket engagemang man efterfrågar och att man känner sig välkommen i organisationen. Scenario 3: Det finns nätverk med olika intressen som spänner sig över hela Sverige. Plattformen för dessa finns centralt men kommer av medlemmarnas initiativ och är lika lätta att starta som en förening där de som ingår i nätverken har eget inflytande över verksamheten. Ansvaret att starta nya nätverk ligger på distrikten/ regionerna eller engagemangsenheter som till exempel social verksamhet, nya grupper, alkoholnormen eller för den delen studenter. Scenario 4: Lokala nätverk, verksamhetsgrupper eller engagemangsformer som inte har styrelse, årsmöte eller bokföring uppmuntras. Scenario 5: Vi skapar fler möjligheter för nationellt ideellt engagemang, t ex nationella arbetsgrupper, kurser, läger, politiska kampanjer etc. Scenario 3-5 välkomnas av de flesta, underlätta engagemang för den som vill göra verksamheter utanför föreningsnormen måste vara lätt och viktigt att det inte behöver vara av traditionell karaktär med tillhörande administration. Trots att vi har en stark föreningsnorm så finns det en förståelse för att inte alla vill vara aktiv i en förening men vi har en resa kvar att göra för att utveckla möjligheter till engagemang i nya former, nivåer och konstellationer.