Innehållsförteckning

Transkript

1 Innehållsförteckning Ärende 16 a-i Motion nr Avslå distriktsindelningsförslaget! Distriktsstyrelsen i Jönköpings distrikts yttrande Distriktsårsmötets beslut Motion nr Avslå distriktsindelningsförslaget! Distriktsårsmötets beslut Motion nr Avslå distriktsindelningsförslaget! Motion nr Avslå distriktsindelningsförslaget! Motion nr Avslå distriktsindelningsförslaget! Motion nr Behov av två distrikt i Norrland Distriktsårsmötets beslut Motion nr Framtida organisationsform Distriktsårsmötets beslut Motion nr Förändringen av IOGT-NTO:s distriktsindelning Distriktsstyrelsens yttrande Distriktsårsmötets beslut Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 1 Avslå distriktsindelningsförslaget!, motion nr 2 Avslå distriktsindelningsförslaget!, motion nr 3 Avslå distriktsindelningsförslaget!, motion nr 4 Avslå distriktsindelningsförslaget!, motion nr 5 Avslå distriktsindelningsförslaget!, motion nr 6 Behov av två distrikt i Norrland, motion nr 7 Framtida organisationsform samt motion nr 8 Förändringen av IOGT-NTO:s distriktsindelning Motion nr Den stora förändringen som IOGT-NTO-förbundet önskar göra i vårt avlånga land Sverige...23 Distriktsstyrelsens yttrande Distriktsårsmötets beslut Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 9 Den stora förändringen som IOGT-NTO-förbundet önskar göra i vårt avlånga land Sverige (99)

2 Ärende Motion nr Starta om starta rätt! Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 10 Starta om starta rätt! Ärende Motion nr Utred längden på mandatperioderna Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 11 Utred längden på mandatperioderna Ärende Motion nr Förkorta kongressen Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 12 Förkorta kongressen Ärende Motion nr Valberedningsarbetet Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 13 Valberedningsarbetet Ärende Motion nr Vart är vi på väg!?...32 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 14 Vart är vi på väg!? Ärende Motion nr Ett IOGT-NTO utan spelberoende Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 15 Ett IOGT-NTO utan spelberoende Ärende Motion nr Livsstilens betydelse för folkhälsan Distriktsstyrelsens yttrande Distriktsårsmötets beslut Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 16 Livsstilens betydelse för folkhälsan Ärende Motion nr IOGT-NTO:s vision måste bli bättre Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 17 IOGT-NTO:s vision måste bli bättre (99)

3 Ärende Motion nr En mångfacetterad folkrörelse! Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 18 En mångfacetterad folkrörelse! Ärende Motion nr Kunskap och aktiv socialpolitik Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 19 Kunskap och aktiv socialpolitik45 Ärende Motion nr Idédeb Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 20 Idédeb Ärende Motion nr Sveriges största hälso- och nykterhetsorganisation Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 21 Sveriges största hälso- och nykterhetsorganisation Ärende Motion nr Säkra framtiden för nykterhetsrörelsen satsa på unga Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 22 Säkra framtiden för nykterhetsrörelsen satsa på unga Ärende Motion nr Föryngring inom IOGT-NTO Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 23 Föryngring inom IOGT-NTO Ärende Motion nr Vad hände med målet utbilda mer och fler? Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 24 Vad hände med målet utbilda mer och fler? Ärende Motion nr Utbildning Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 25 Utbildning Ärende Motion nr Medlemskap Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 26 Medlemskap (99)

4 Ärende Motion nr Föreningstillhörighet för nya medlemmar Distriktsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 27 Föreningstillhörighet för nya medlemmar Ärende Motion nr Aviseringsperiod för medlemsavgift Distriktsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 28 Aviseringsperiod för medlemsavgift Ärende Motion nr Fler föreningar genom minst tre istället för fem medlemmar Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 29 Fler föreningar genom minst tre istället för fem medlemmar Ärende Motion nr Möjlighet till flerårigt medlemskap? Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 30 Möjlighet till flerårigt medlemskap? Ärende Motion nr Inkludera Luciaaktiviteter i Vit Jul Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 31 Inkludera Luciaaktiviteter i Vit Jul Ärende Motion nr Information på fler språk Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 32 Information på fler språk Ärende Motion nr Mail-Alias Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 33 Mail-Alias Ärende Motion nr Anställd Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 34 Anställd (99)

5 Ärende Motion nr Flygfritt Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 35 Flygfritt Ärende Motion nr Rekommendationer för klimatsmart verksamhet Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 36 Rekommendationer för klimatsmart verksamhet Ärende Motion nr Gör IOGT-NTO till en klimatsmart organisation! Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 37 Gör IOGT-NTO till en klimatsmart organisation! Ärende Motion nr Välkomna alla människor Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 38 Välkomna alla människor Ärende Motion nr IOGT-NTOs syn på religiöst förtryck Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 39 IOGT-NTOs syn på religiöst förtryck Ärende Motion nr Islamistisk extremism i nykterhetsrörelsen Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 40 Islamistisk extremism i nykterhetsrörelsen Ärende Motion nr Tillgänglighetspolicyn Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 41 Tillgänglighetspolicyn Ärende Motion nr Funktionshinder inga hinder inom IOGT-NTO Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 42 Funktionshinder inga hinder inom IOGT-NTO Ärende Motion nr Kontanthantering Distriktsstyrelsens yttrande (99)

6 Distriktsårsmötets beslut Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 43 Kontanthantering Ärende Motion nr Inrättande av bokförings- och redovisningscentraler Distriktsstyrelsens yttrande Distriktsårsmötets beslut Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 44 Inrättande av bokförings- och redovisningscentraler Ärende Motion nr Fler aktiviteter genom Engagemangspotten Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 45 Fler aktiviteter genom Engagemangspotten Ärende Motion nr IOGT-NTO bör inrätta en renoverings- och underhållsfond som stöd för lokalhållarnas behov av ekonomisk hjälp och stöd till våra fastigheter Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 46 IOGT-NTO bör inrätta en renoverings- och underhållsfond som stöd för lokalhållarnas behov av ekonomisk hjälp och stöd till våra fastigheter Ärende Motion nr Nykterhet i verksamhet, med större öppenhet Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 47 Nykterhet i verksamhet, med större öppenhet Ärende Motion nr Ska nyktra bli ännu nyktrare? Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 48 Ska nyktra bli ännu nyktrare? 94 Ärende Motion nr Underhållsplan fastigheter samt avsa medel Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 49 Underhållsplan fastigheter samt avsa medel Ärende Motion nr Hitta fler intäkter för IOGT-NTO Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 50 Hitta fler intäkter för IOGT-NTO (99)

7 Ärende Motion nr Lokalföreningarnas del av medlemsavgiften Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 51 Lokalföreningarnas del av medlemsavgiften Ärende Motion nr Förslag till ändring i stadgarna 6: Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 52 Förslag till ändring i stadgarna 6: (99)

8 Motioner 2019 Motion nr Tillsamman med motion nr Namn Avslå distriktsindelningsförslaget! Avslå distriktsindelningsförslaget! Avslå distriktsindelningsförslaget! Avslå distriktsindelningsförslaget! Avslå distriktsindelningsförslaget! Behov av två distrikt i Norrland Framtida organisationsform Förändringen av IOGT-NTO:s distriktsindelning Motion nr 9 Den stora förändringen som IOGT-NTO-förbundet önskar göra i vårt avlånga land Sverige 10 Starta om starta rätt! 11 Utred längden på mandatperioderna 12 Valberedningsarbetet 14 Vart är vi på väg!? 15 Ett IOGT-NTO utan spelberoende 16 Livsstilens betydelse för folkhälsan 17 IOGT-NTO:s vision måste bli bättre 18 En mångfacetterad folkrörelse! 19 Kunskap och aktiv socialpolitik 20 Idédeb 21 Sveriges största hälso- och nykterhetsorganisation 22 Säkra framtiden för nykterhetsrörelsen satsa på unga 23 Föryngring inom IOGT-NTO 24 Vad hände med målet utbilda mer och fler? 25 Utbildning 26 Medlemskap Föreningstillhörighet för nya medlemmar 27 Föreningstillhörighet för nya medlemmar 28 Aviseringsperiod för medlemsavgift 29 Fler föreningar genom minst tre istället för fem medlemmar 30 Möjlighet till flerårigt medlemskap 31 Inkludera Luciaaktiviteter i Vit Jul 32 Information på fler språk 33 Mail-Alias 34 Anställd 35 Flygfritt Rekommendationer för klimatsmart verksamhet 37 Gör IOGT-NTO till en klimatsmart organisation! 38 Välkomna alla människor 39 IOGT-NTOs syn på religiöst förtryck 40 Islamistisk extremism i nykterhetsrörelsen 41 Tillgänglighetspolicyn 42 Funktionshinder inga hinder inom IOGT-NTO 43 Kontanthantering 44 Inrättande av bokförings- och redovisningscentraler 45 Fler aktiviteter genom Engagemangspotten 8 (99)

9 46 IOGT-NTO bör inrätta en renoverings- och underhållsfond som stöd för lokalhållarnas behov av ekonomisk hjälp och stöd till våra fastigheter 47 Underhållsplan fastigheter samt avsa medel 48 Nykterhet i verksamhet, med större öppenhet 49 Ska nyktra bli ännu nyktrare? 50 Hitta fler intäkter för IOGT-NTO 51 Lokalföreningarnas del av medlemsavgiften 52 Förslag till ändring i stadgarna 6:1 9 (99)

10 Ärende 16 a-i Motion nr 1 Avslå distriktsindelningsförslaget! Som jag argumenterar för nedanstående motion till kongressen anser jag riksstyrelsens förslag till ny distriktsindelning för IOGT-NTO inte bör genomföras. Jag anser också det är viktigt distriktsårsmötet grundligt diskuterar förslaget till ny distriktsindelning och far ett tydligt beslut om vad som är distriktets åsikt i frågan om vad distriktets ombud vid kongressen ska verka för. Jag föreslår därför distriktsårsmötet besluta anta motionen Avslå distriktsindelningsförslaget! och ge distriktsstyrelsens i uppdrag skicka motionen vidare till kongressen i distriktets namn, ge distriktets ombud vid kongressen i uppdrag verka för kongressen avslår riksstyrelsens förslag till ny distriktsindelning för IOGT-NTO och alla liknande förslag samt även i övrigt far beslut i den anda som motionen Avslå distriktsindelningsförslaget! uttrycker, ge distriktets ombud vid kongressen i uppdrag verka för Jönköping län även i fortsättningen ska utgöra ett eget distrikt inom IOGT-NTO samt ge distriktets ombud vid kongressen i uppdrag, i de fall kongressen beslutar införa en ny distriktsindelning, verka för antalet distrikt blir betydligt större än i riksstyrelsens förslag. Mats Heden, medlem i IOGT-NTO 2046 Plogen Motionen är ursprungligen förfad av Martin Kjellin och Niklas Christerson och behandlas på distriktsårsmötet i flera olika distrikt. På förslag av förbundsstyrelsen föreslår riksstyrelsen IOGT-NTO fortsättningsvis ska ha sju distrikt i stället för de nuvarande tjugotre. En sådan förändring skulle innebära en stor omläggning av organisationen och påverka den under lång tid framöver. Vi tror förslaget, om det blev verklighet, skulle innebära stora nackdelar både för IOGT-NTO och för IOGT- NTO-rörelsen som helhet och vill därför kongressen ska avslå förslaget. Vi ser fyra huvudsakliga anledningar till förslaget bör avslås: För det första innebär förslaget IOGT-NTO skulle få en annan distriktsindelning än UNF och Junis. Detta riskerar försvåra eller i värsta fall omöjliggöra formellt och informellt samarbete mellan organisationernas distrikt inom samma geografiska område. Vi tror ett av de bästa sätten stärka IOGT-NTO-rörelsen, både på kort och lång sikt, är förbättra samarbetet mellan rörelsens organisationer, och då är det mycket olyckligt genomföra en distriktsreform som riskerar leda till sämre samarbete. Även om detta inte är avsikten finns det också en stor risk en reform som bara omfar IOGT-NTO kommer uppfas som de andra organisationerna blir ställda inför fullbordat faktum och bör genomföra samma förändring, oavsett om den är anpassad till deras behov eller inte. Detta riskerar skada förtroendet och jämlikheten mellan organisationerna. Om en omfande distriktsindelningsreform ska genomföras bör det därför vara ett absolut krav den är gemensam för och anpassad till behoven hos såväl IOGT-NTO som UNF och Junis (och kanske även NSF, som för närvarande har en egen indelning). 10 (99)

11 För det andra har många, om än inte alla, av de nuvarande distrikten en storlek som gör medlemmar och förtroendevalda förhållandevis snabbt kan ta sig till olika platser i distriktet för delta i möten och aktiviteter. Dessutom är de flesta distrikt inte större än det är möjligt för alla förtroendevalda ha en viss lokalkännedom om hela sitt distrikt, något som vi tror är en viktig förutsättning för de ska kunna bidra till utveckla den lokala verksamheten. I de föreslagna distrikten skulle restiderna bli avskräckande långa och lokalkännedomen i styrelserna ytterst begränsad. Riksstyrelsens förslag bygger på tanken våra distriktsstyrelser ska arbeta strategiskt och inte operativt. Vår bild är distriktsstyrelserna redan i dag arbetar både strategiskt och operativt, och det kommer behövas båda delar även i framtiden. Ett minskat antal distriktsstyrelser fylla skulle teoretiskt sett kunna ge fler medlemmar utanför styrelserna tid arbeta med den praktiska verksamheten. Vi tror dock det finns en stor risk distriktens medlemmar blir mindre intresserade av ta förtroendeuppdrag och på andra sätt engagera sig i distriktsverksamheten om avstånden inom distrikten (faktiska och upplevda) blir betydligt större, vilket snabbt skulle kunna äta upp hela den tänkta vinsten med färre styrelser. Frågan blir då vilka som egentligen ska sköta det operativa arbetet. Att överlåta hela uppgiften till anställda är vare sig möjligt eller önskvärt. För det tredje innebär ett väsentligt minskat antal distrikt den regionala verksamhetens sårbarhet riskerar öka. Oavsett om det totala engagemanget ökar eller minskar, och oavsett om distriktsstyrelsernas uppgifter förändras eller ej, kommer varje styrelse och varje styrelseledamot ha ansvar för en betydligt större andel av IOGT-NTO:s regionala verksamhet än i dag. Detta kan innebära en större press på styrelseledamöterna och därmed ökade svårigheter hitta villiga och lämpliga kandidater till styrelserna. I sin tur ökar detta risken (som alltid är närvarande i en ideell organisation) en styrelse och den verksamhet den ansvarar för inte fungerar som det är tänkt. Med den nuvarande distriktsindelningen är det ur ett helhetsperspektiv inte alltför problematiskt om några distrikt tillfälligtvis fungerar dåligt, men med bara sju distrikt kan en sådan situation bli mycket ödesdiger. Om till exempel två av sju distrikt inte fungerar som det är tänkt innebär det nästan en tredjedel av IOGT-NTO:s regionala verksamhet drabbas. För det fjärde har IOGT-NTO nyligen genomfört förändringar som innebär distrikten får omfande hjälp av förbundet med ekonomisk administration och de i de flesta fall inte längre har något personalansvar. Därmed har två av de svåraste och mest betungande uppgifterna för distriktsstyrelserna försvunnit, och de bör nu därför ha betydligt mer tid och kraft över till arbeta med utvecklingen av organisation och verksamhet inom distrikten. Vi anser det är lämpligt avvakta några år och se vilken effekt de redan genomförda förändringarna får på distriktens verksamhet och styrka innan radikala förändringar av distriktsindelningen genomförs. Slutligen vill vi understryka vår motion inte innebär vi anser den nuvarande distriktsindelningen är perfekt eller den enda tänkbara. Om det till exempel i någon del av landet finns en önskan om förändra distriktsindelningen, om denna önskan är gemensam för IOGT- NTO-rörelsens organisationer och om förändringen är önskvärd ur ett helhetsperspektiv bör givetvis kongresserna ge sitt godkännande. Vi föreslår därför kongressen besluta avslå riksstyrelsens förslag till ny distriktsindelning för IOGT-NTO. alla eventuella förändringar av distriktsindelningen ska vara gemensamma och samtidiga för IOGT-NTO, UNF och Junis. 11 (99)

12 Distriktsstyrelsen i Jönköpings distrikts yttrande Efter samtal med distriktsledningar och -anställda under 2016 bearbetades vid januarikonferensen 2017 de problemställningar som kommit fram och arbetsnamnet Expedition 50 lanserades för markera ett arbete som skulle leda fram till världens fräschaste 50-åring till 2020 då det är 50 år sedan sammanslagningen till IOGT-NTO. Distrikten upplevde svårigheter i rekrytera styrelseledamöter, det administrativa arbetet kändes betungande och ekonomin svårhanterlig. Antalet anställda hade minskat varför flera kände sig ensamma i sin arbetssituation och arbetsvillkoren varierade stort över landet. Samtidigt sjönk medlemstalet och på många håll upplevdes ett bristande engagemang för vår verksamhet. För organisationens överlevnad stod det klart något drastiskt måste göras. Vid samtliga distriktsårsmöten 2017 presenterade förbundsrepresentanter inriktningen ha färre distrikt, samarbete mellan anställda gruppvis i landet och ge distrikten möjlighet få hjälp med ekonomihantering och administration av förbundet. Allt för frigöra resurser för ökat engagemang. Expedition 50 behandlades vid videokonferenser och på kongressen 2017 i Karlstad tog ett inriktningsbeslut jobba vidare. Under hösten-vintern anställdes Erik Wagner för genomföra en utredning vilken även innebar fördjupande samtal med samtliga distrikt. Utredningen mynnade ut i ett förslag som kom på remiss till distrikten. Förbundet beslutade i början av 2018 ta över anställningsansvaret för samtliga distriktskonsulenter. Dessa blev verksamhetsutvecklare grupperade geografiskt i team under en teamchef. Vid distriktsårsmötena 2018 lyftes åter frågan om Expedition 50. Runt om i landet började saker hända; Skåne och Blekinge valde samma distriktsstyrelse för ett Team Syd, Gotland uttalade tydligt de ville ha ett nära samarbete med Småland och Östergötland, det sedan tidigare befintliga samarbetet mellan distrikten i Västra Götalandsregionen intensifierades som Team Väst, styrelse- och ordförandeträffar i Team Sydost har genomförts etc. Förbundets strävan har varit göra jämnstarka distrikt baserat på medlemsantal och befolkningsunderlag för kunna formera lagom stora team av anställda. Förbundet har under hela processen efterfrågat synpunkter via sociala medier och hemsidan. Jönköpings distriktsstyrelse har hela tiden hävdat Småland känns som ett naturligt område för samarbete men har inget emot även samarbeta med Östergötland, som har för oss intressant verksamhet med nya grupper och kamratstöd, och Gotland på deras uttryckliga önskemål. Däremot har vi uttryckt invändningar mot sammanföra den norra halvan av Sverige i ett distrikt. Jönköpings distriktsstyrelse har upplevt ett svagt intresse från föreningar och medlemmar delta i de diskussioner, videokonferenser och dialoger kring Expedition 50 som erbjudits. Jönköpings distrikt var ett av de sista distrikten i landet ansluta sig till den av förbundet föreslagna teambildningen för egen del och blev då del av det först bildade teamet Team Sydost. Men sedan vi gjorde det har mycket kraft lagts på söka samarbete, fundera på hur organisationen här ska fungera framöver och förbereda för en oviss framtid. Distriktsstyrelsen föreslår Distriktsårsmötet beslutar 12 (99)

13 arbeta vidare med Expedition 50, antalet distrikt inom IOGT-NTO ska följa Erik Wagners förslag om 8 distrikt samt i övrigt avslå motionen. Distriktsårsmötets beslut Årsmötet beslutade arbeta vidare med Expedition 50, ge distriktets ombud vid kongressen i uppdrag i det fall kongressen beslutar införa en ny distriktsindelning, verka för antalet distrikt blir betydligt större än i riksstyrelsens förslag, i övrigt avslå motionen. Motion nr 2 Avslå distriktsindelningsförslaget! På förslag av förbundsstyrelsen föreslår riksstyrelsen IOGT-NTO fortsättningsvis ska ha åtta distrikt i stället för nuvarande tjugotre. En sådan förändring skulle innebära en stor omläggning av organisationen och påverka den under lång tid framöver. Vi tror förslaget, om det blir verklighet, skulle innebära stora nackdelar både för IOGT-NTO och för IOGT- NTO-rörelsen som helhet och vill därför kongressen ska avslå förslaget. Vi ser fyra huvudsakliga anledningar till förslaget bör avslås: För det första innebär förslaget IOGT-NTO skulle få en annan distriktsindelning än UNF och Junis. Detta riskerar försvåra eller i värsta fall omöjliggöra formellt och informellt samarbete mellan organisationernas distrikt inom samma geografiska område. Vi tror ett av de bästa sätten stärka IOGT-NTO-rörelsen, både på kort och lång sikt, är förbättra samarbetet mellan rörelsens organisationer, och då är det mycket olyckligt genomföra en distriktsreform som riskerar leda till sämre samarbete. Även om detta inte är avsikten finns det också en stor risk en reform som bara omfar IOGT-NTO kommer uppfas som de andra organisationerna blir ställda inför fullbordat faktum och bör genomföra samma förändring, oavsett om den är anpassad till deras behov eller inte. Detta riskerar skada förtroendet och jämlikheten mellan organisationerna. Om en omfande distriktsindelningsreform ska genomföras bör det därför vara ett absolut krav den är gemensam för och anpassad till behoven hos såväl IOGT-NTO som UNF och Junis (och kanske även NSF, som för närvarande har en egen indelning). För det andra har många, om än inte alla, av de nuvarande distrikten en storlek som gör medlemmar och förtroendevalda förhållandevis snabbt kan ta sig till olika platser i distriktet för delta i möten och aktiviteter. Dessutom är de flesta distrikt inte större än det är möjligt för alla förtroendevalda ha en viss lokalkännedom om hela sitt distrikt, något som vi tror är en viktig förutsättning för de ska kunna bidra till utveckla den lokala verksamheten. I de föreslagna distrikten skulle restiderna bli avskräckande långa och lokalkännedomen i styrelserna ytterst begränsad. Riksstyrelsens förslag bygger på tanken våra distriktsstyrelser ska arbeta strategiskt och inte operativt. Vår bild är distriktsstyrelserna redan i dag arbetar både strategiskt och operativt, och det kommer behövas båda delar även i framtiden. Ett minskat antal distriktsstyrelser fylla skulle teoretiskt sett kunna ge fler medlemmar utanför styrelserna tid arbeta med den praktiska verksamheten. Vi tror dock det finns en stor risk distriktsstyrelsens medlemmar blir mindre 13 (99)

14 intresserade av ta förtroendeuppdrag och på andra sätt engagera sig i distriktsverksamheten om avstånden inom distrikten (faktiska och upplevda) blir betydligt större, vilket snabbt skulle kunna äta upp hela den tänkta vinsten med större styrelser. Frågan blir då vilka som egentligen ska sköta det operativa arbetet. Att överlåta hela uppgiften till anställda är var sig möjligt eller önskvärt. För det tredje innebär ett väsentligt minska antal distrikt den regionala verksamhetens sårbarhet riskerar öka. Oavsett om det totala engagemanget ökar eller minskar, och oavsett om distriktsstyrelsernas uppgifter förändras eller ej, kommer varje styrelse och varje styrelseledamot ha ansvar för en betydligt större andel av IOGT-NTO:s regionala verksamhet än i dag. Detta kan innebära en större press på styrelseledamöterna och därmed ökade svårigheter hitta villiga och lämpliga kandidater till styrelserna. I syn tur ökar detta risken (som alltid är närvarande i en ideell organisation) en styrelse och den verksamhet den ansvarar för inte fungerar som det är tänkt. Med den nuvarande distriktsindelningen är det ur ett helhetsperspektiv inte alltför problematiskt om några distrikt tillfälligtvis fungerar dåligt, men med bara åtta distrikt kan en sådan situation bli mycket ödesdiger. Om till exempel två av åtta distrikt inte fungerar som det är tänkt innebär det en fjärdedel av IOGT-NTO:s regionala verksamhet drabbas. För det fjärde har IOGT-NTO nyligen genomfört förändringar som innebär distrikten får omfande hjälp av förbundet med ekonomisk administration och de i de flesta fall inte längre har något personalansvar. Därmed har två av de svåraste och mest betungande uppgifterna för distriktsstyrelserna försvunnit, och de bör nu därför ha betydligt mer tid kraft mer till arbeta med utvecklingen av organisation och verksamhet inom distrikten. Vi anser det är lämpligt avvakta några år och se vilken effekt de redan genomförda förändringarna får på distriktens verksamhet och styrka innan radikala förändringar av distriktsindelningen genomförs. Slutligen vill vi understryka vår motion inte innebär vi anser den nuvarande distriktsindelningen är perfekt eller den enda tänkbara. Om det till exempel i någon del av landet finns en önskan om förändra distriktsindelningen, om denna önskan är gemensam för IOGT-NTO-rörelsens organisationer och om förändringen är önskvärd ur ett helhetsperspektiv bör givetvis kongresserna ge sitt godkännande. Vi föreslår därför kongressen besluta: anta motionen Avslå distriktsindelningsförlaget! avslå riksstyrelsens förslag till ny distriktsindelningen för IOGT-NTO. ge distriktets ombud vid kongressen i uppdrag, i de fall kongressen beslutar införa en ny distriktsindelning, verka för antalet distrikt blir betydligt fler än i riksstyrelsens förslag. alla eventuella förändringar av distriktsindelningen ska var gemensamma och samtidiga för IOGT-NTO, UNF och Junis. IOGT-NTO Kronobergs distrikt Distriktsårsmötets beslut Årsmötet beslutade bifalla följande -satser anta motionen Avslå distriktsindelningsförslaget! och ge distriktsstyrelsen i 14 (99)

15 uppdrag skicka motionen vidare till kongressen i distriktets namn. ge distriktets ombud vid kongressen i uppdrag, i det fall kongressen beslutar införa en ny distriktsindelning, verka för antalet distrikt blir betydligt större än i riksstyrelsens förslag. avslå riksstyrelsens förslag till ny distriktsindelning för IOGT-NTO alla eventuella förändringar av distriktsindelningen ska vara gemensamma och samtidiga för IOGT-NTO, UNF och Junis. Motion nr 3 Avslå distriktsindelningsförslaget! På förslag av förbundsstyrelsen föreslår riksstyrelsen IOGT-NTO fortsättningsvis ska ha sju distrikt i stället för de nuvarande tjugotre. En sådan förändring skulle innebära en stor omläggning av organisationen och påverka den under lång tid framöver. Vi tror förslaget, om det blev verklighet, skulle innebära stora nackdelar både för IOGT-NTO och för IOGT- NTO-rörelsen som helhet och vill därför kongressen ska avslå förslaget. Vi ser fyra huvudsakliga anledningar till förslaget bör avslås: För det första innebär förslaget IOGT-NTO skulle få en annan distriktsindelning än UNF och Junis. Detta riskerar försvåra eller i värsta fall omöjliggöra formellt och informellt samarbete mellan organisationernas distrikt inom samma geografiska område. Vi tror ett av de bästa sätten stärka IOGT-NTO-rörelsen, både på kort och lång sikt, är förbättra samarbetet mellan rörelsens organisationer, och då är det mycket olyckligt genomföra en distriktsreform som riskerar leda till sämre samarbete. Även om detta inte är avsikten finns det också en stor risk en reform som bara omfar IOGT-NTO kommer uppfas som de andra organisationerna blir ställda inför fullbordat faktum och bör genomföra samma förändring, oavsett om den är anpassad till deras behov eller inte. Detta riskerar skada förtroendet och jämlikheten mellan organisationerna. Om en omfande distriktsindelningsreform ska genomföras bör det därför vara ett absolut krav den är gemensam för och anpassad till behoven hos såväl IOGT-NTO som UNF och Junis (och kanske även NSF, som för närvarande har en egen indelning). För det andra har många, om än inte alla, av de nuvarande distrikten en storlek som gör medlemmar och förtroendevalda förhållandevis snabbt kan ta sig till olika platser i distriktet för delta i möten och aktiviteter. Dessutom är de flesta distrikt inte större än det är möjligt för alla förtroendevalda ha en viss lokalkännedom om hela sitt distrikt, något som vi tror är en viktig förutsättning för de ska kunna bidra till utveckla den lokala verksamheten. I de föreslagna distrikten skulle restiderna bli avskräckande långa och lokalkännedomen i styrelserna ytterst begränsad. Riksstyrelsens förslag bygger på tanken våra distriktsstyrelser ska arbeta strategiskt och inte operativt. Vår bild är distriktsstyrelserna redan i dag arbetar både strategiskt och operativt, och det kommer behövas båda delar även i framtiden. Ett minskat antal distriktsstyrelser fylla skulle teoretiskt sett kunna ge fler medlemmar utanför styrelserna tid arbeta med den praktiska verksamheten. Vi tror dock det finns en stor risk distriktens medlemmar blir mindre intresserade av ta förtroendeuppdrag och på andra sätt engagera sig i distriktsverksamheten om avstånden inom distrikten (faktiska och upplevda) blir betydligt större, vilket snabbt skulle kunna äta upp hela den tänkta vinsten med färre styrelser. Frågan blir då vilka som egentligen ska sköta det operativa arbetet. Att överlåta hela uppgiften till anställda är vare sig möjligt eller önskvärt. 15 (99)

16 För det tredje innebär ett väsentligt minskat antal distrikt den regionala verksamhetens sårbarhet riskerar öka. Oavsett om det totala engagemanget ökar eller minskar, och oavsett om distriktsstyrelsernas uppgifter förändras eller ej, kommer varje styrelse och varje styrelseledamot ha ansvar för en betydligt större andel av IOGT-NTO:s regionala verksamhet än i dag. Detta kan innebära en större press på styrelseledamöterna och därmed ökade svårigheter hitta villiga och lämpliga kandidater till styrelserna. I sin tur ökar detta risken (som alltid är närvarande i en ideell organisation) en styrelse och den verksamhet den ansvarar för inte fungerar som det är tänkt. Med den nuvarande distriktsindelningen är det ur ett helhetsperspektiv inte alltför problematiskt om några distrikt tillfälligtvis fungerar dåligt, men med bara sju distrikt kan en sådan situation bli mycket ödesdiger. Om till exempel två av sju distrikt inte fungerar som det är tänkt innebär det nästan en tredjedel av IOGT-NTO:s regionala verksamhet drabbas. För det fjärde har IOGT-NTO nyligen genomfört förändringar som innebär distrikten får omfande hjälp av förbundet med ekonomisk administration och de i de flesta fall inte längre har något personalansvar. Därmed har två av de svåraste och mest betungande uppgifterna för distriktsstyrelserna försvunnit, och de bör nu därför ha betydligt mer tid och kraft över till arbeta med utvecklingen av organisation och verksamhet inom distrikten. Vi anser det är lämpligt avvakta några år och se vilken effekt de redan genomförda förändringarna får på distriktens verksamhet och styrka innan radikala förändringar av distriktsindelningen genomförs. Slutligen vill vi understryka vår motion inte innebär vi anser den nuvarande distriktsindelningen är perfekt eller den enda tänkbara. Om det till exempel i någon del av landet finns en önskan om förändra distriktsindelningen, om denna önskan är gemensam för IOGT- NTO-rörelsens organisationer och om förändringen är önskvärd ur ett helhetsperspektiv bör givetvis kongresserna ge sitt godkännande. Vi föreslår därför kongressen besluta avslå riksstyrelsens förslag till ny distriktsindelning för IOGT-NTO. alla eventuella förändringar av distriktsindelningen ska vara gemensamma och samtidiga för IOGT-NTO, UNF och Junis. IOGT-NTO Dalarna har vid sitt årsmöte 6 april 2019 antagit motionen som sin och skickar den vidare till IOGT-NTO:s kongress i Örnsköldsvik. Motion nr 4 Avslå distriktsindelningsförslaget! På förslag av förbundsstyrelsen föreslår riksstyrelsen IOGT-NTO fortsättningsvis ska ha åtta distrikt i stället för de nuvarande tjugotre. En sådan förändring skulle innebära en stor omläggning av organisationen och påverka den under lång tid framöver. Vi tror förslaget, om det blev verklighet, skulle innebära stora nackdelar både för IOGT-NTO och för IOGT- NTO-rörelsen som helhet och vill därför kongressen ska avslå förslaget. Vi ser fyra huvudsakliga anledningar till förslaget bör avslås: För det första innebär förslaget IOGT-NTO skulle få en annan distriktsindelning än UNF och Junis. Detta riskerar försvåra eller i värsta fall omöjliggöra formellt och informellt samarbete mellan organisationernas distrikt inom samma geografiska område. Vi tror ett 16 (99)

17 av de bästa sätten stärka IOGT-NTO-rörelsen, både på kort och lång sikt, är förbättra samarbetet mellan rörelsens organisationer, och då är det mycket olyckligt genomföra en distriktsreform som riskerar leda till sämre samarbete. Även om detta inte är avsikten finns det också en stor risk en reform som bara omfar IOGT-NTO kommer uppfas som de andra organisationerna blir ställda inför fullbordat faktum och bör genomföra samma förändring, oavsett om den är anpassad till deras behov eller inte. Detta riskerar skada förtroendet och jämlikheten mellan organisationerna. Om en omfande distriktsindelningsreform ska genomföras bör det därför vara ett absolut krav den är gemensam för och anpassad till behoven hos såväl IOGT-NTO som UNF och Junis (och kanske även NSF, som för närvarande har en egen indelning). För det andra har många, om än inte alla, av de nuvarande distrikten en storlek som gör medlemmar och förtroendevalda förhållandevis snabbt kan ta sig till olika platser i distriktet för delta i möten och aktiviteter. Dessutom är de flesta distrikt inte större än det är möjligt för alla förtroendevalda ha en viss lokalkännedom om hela sitt distrikt, något som vi tror är en viktig förutsättning för de ska kunna bidra till utveckla den lokala verksamheten. I de föreslagna distrikten skulle restiderna bli avskräckande långa och lokalkännedomen i styrelserna ytterst begränsad. Riksstyrelsens förslag bygger på tanken våra distriktsstyrelser ska arbeta strategiskt och inte operativt. Vår bild är distriktsstyrelserna redan i dag arbetar både strategiskt och operativt, och det kommer behövas båda delar även i framtiden. Ett minskat antal distriktsstyrelser fylla skulle teoretiskt sett kunna ge fler medlemmar utanför styrelserna tid arbeta med den praktiska verksamheten. Vi tror dock det finns en stor risk distriktens medlemmar blir mindre intresserade av ta förtroendeuppdrag och på andra sätt engagera sig i distriktsverksamheten om avstånden inom distrikten (faktiska och upplevda) blir betydligt större, vilket snabbt skulle kunna äta upp hela den tänkta vinsten med färre styrelser. Frågan blir då vilka som egentligen ska sköta det operativa arbetet. Att överlåta hela uppgiften till anställda är vare sig möjligt eller önskvärt. För det tredje innebär ett väsentligt minskat antal distrikt den regionala verksamhetens sårbarhet riskerar öka. Oavsett om det totala engagemanget ökar eller minskar, och oavsett om distriktsstyrelsernas uppgifter förändras eller ej, kommer varje styrelse och varje styrelseledamot ha ansvar för en betydligt större andel av IOGT-NTO:s regionala verksamhet än i dag. Detta kan innebära en större press på styrelseledamöterna och därmed ökade svårigheter hitta villiga och lämpliga kandidater till styrelserna. I sin tur ökar detta risken (som alltid är närvarande i en ideell organisation) en styrelse och den verksamhet den ansvarar för inte fungerar som det är tänkt. Med den nuvarande distriktsindelningen är det ur ett helhetsperspektiv inte alltför problematiskt om några distrikt tillfälligtvis fungerar dåligt, men med bara åtta distrikt kan en sådan situation bli mycket ödesdiger. Om till exempel två av åtta distrikt inte fungerar som det är tänkt innebär det nästan en tredjedel av IOGT-NTO:s regionala verksamhet drabbas. För det fjärde har IOGT-NTO nyligen genomfört förändringar som innebär distrikten får omfande hjälp av förbundet med ekonomisk administration och de i de flesta fall inte längre har något personalansvar. Därmed har två av de svåraste och mest betungande uppgifterna för distriktsstyrelserna försvunnit, och de bör nu därför ha betydligt mer tid och kraft över till arbeta med utvecklingen av organisation och verksamhet inom distrikten. Vi anser det är lämpligt avvakta några år och se vilken effekt de redan genomförda förändringarna får på distriktens verksamhet och styrka innan radikala förändringar av distriktsindelningen genomförs. Slutligen vill vi understryka vår motion inte innebär vi anser den nuvarande distriktsindelningen är perfekt eller den enda tänkbara. Om det till exempel i någon del av landet finns en önskan om förändra distriktsindelningen, om denna önskan är gemensam för IOGT-NTO-rörelsens organisationer och om förändringen är önskvärd ur ett helhetsperspektiv bör givetvis kongresserna ge sitt godkännande. 17 (99)

18 Vi föreslår därför kongressen besluta avslå riksstyrelsens förslag till ny distriktsindelning för IOGT-NTO. stötta en mer organisk förändring av distriktsindelning och stödja ett ökat samarbete mellan IOGT-NTO-rörelsens olika delar. Uppsala läns distrikt av IOGT-NTO (enligt beslut vid distriktsårsmötet den 6 april 2019) Motion nr 5 Avslå distriktsindelningsförslaget! På förslag av förbundsstyrelsen föreslår riksstyrelsen IOGT-NTO fortsättningsvis ska ha åtta distrikt i stället för de nuvarande tjugotre. En sådan förändring skulle innebära en stor omläggning av organisationen och påverka den under lång tid framöver. Vi tror förslaget, om det blev verklighet, skulle innebära stora nackdelar både för IOGT-NTO och för IOGT- NTO-rörelsen som helhet och vill därför kongressen ska avslå förslaget. Vi ser fyra huvudsakliga anledningar till förslaget bör avslås: För det första innebär förslaget IOGT-NTO skulle få en annan distriktsindelning än UNF och Junis. Detta riskerar försvåra eller i värsta fall omöjliggöra formellt och informellt samarbete mellan organisationernas distrikt inom samma geografiska område. Vi tror ett av de bästa sätten stärka IOGT-NTO-rörelsen, både på kort och lång sikt, är förbättra samarbetet mellan rörelsens organisationer, och då är det mycket olyckligt genomföra en distriktsreform som riskerar leda till sämre samarbete. Även om detta inte är avsikten finns det också en stor risk en reform som bara omfar IOGT-NTO kommer uppfas som de andra organisationerna blir ställda inför fullbordat faktum och bör genomföra samma förändring, oavsett om den är anpassad till deras behov eller inte. Detta riskerar skada förtroendet och jämlikheten mellan organisationerna. Om en omfande distriktsindelningsreform ska genomföras bör det därför vara ett absolut krav den är gemensam för och anpassad till behoven hos såväl IOGT-NTO som UNF och Junis (och kanske även NSF, som för närvarande har en egen indelning). För det andra har många, om än inte alla, av de nuvarande distrikten en storlek som gör medlemmar och förtroendevalda förhållandevis snabbt kan ta sig till olika platser i distriktet för delta i möten och aktiviteter. Dessutom är de flesta distrikt inte större än det är möjligt för alla förtroendevalda ha en viss lokalkännedom om hela sitt distrikt, något som vi tror är en viktig förutsättning för de ska kunna bidra till utveckla den lokala verksamheten. I de föreslagna distrikten skulle restiderna bli avskräckande långa och lokalkännedomen i styrelserna ytterst begränsad. Riksstyrelsens förslag bygger på tanken våra distriktsstyrelser ska arbeta strategiskt och inte operativt. Vår bild är distriktsstyrelserna redan i dag arbetar både strategiskt och operativt, och det kommer behövas båda delar även i framtiden. Ett minskat antal distriktsstyrelser fylla skulle teoretiskt sett kunna ge fler medlemmar utanför styrelserna tid arbeta med den praktiska verksamheten. Vi tror dock det finns en stor risk distriktens medlemmar blir mindre intresserade av ta förtroendeuppdrag och på andra sätt engagera sig i distriktsverksamheten om avstånden inom distrikten (faktiska och upplevda) blir betydligt större, vilket snabbt skulle kunna äta upp hela den tänkta vinsten med färre styrelser. Frågan blir då vilka som egentligen ska sköta det operativa arbetet. Att överlåta hela uppgiften till anställda är vare sig möjligt eller önskvärt. 18 (99)

19 För det tredje innebär ett väsentligt minskat antal distrikt den regionala verksamhetens sårbarhet riskerar öka. Oavsett om det totala engagemanget ökar eller minskar, och oavsett om distriktsstyrelsernas uppgifter förändras eller ej, kommer varje styrelse och varje styrelseledamot ha ansvar för en betydligt större andel av IOGT-NTO:s regionala verksamhet än i dag. Detta kan innebära en större press på styrelseledamöterna och därmed ökade svårigheter hitta villiga och lämpliga kandidater till styrelserna. I sin tur ökar detta risken (som alltid är närvarande i en ideell organisation) en styrelse och den verksamhet den ansvarar för inte fungerar som det är tänkt. Med den nuvarande distriktsindelningen är det ur ett helhetsperspektiv inte alltför problematiskt om några distrikt tillfälligtvis fungerar dåligt, men med bara åtta distrikt kan en sådan situation bli mycket ödesdiger. Om till exempel två av åtta distrikt inte fungerar som det är tänkt innebär det en fjärdedel av IOGT-NTO:s regionala verksamhet drabbas. För det fjärde har IOGT-NTO nyligen genomfört förändringar som innebär distrikten får omfande hjälp av förbundet med ekonomisk administration och de i de flesta fall inte längre har något personalansvar. Därmed har två av de svåraste och mest betungande uppgifterna för distriktsstyrelserna försvunnit, och de bör nu därför ha betydligt mer tid och kraft över till arbeta med utvecklingen av organisation och verksamhet inom distrikten. Vi anser det är lämpligt avvakta några år och se vilken effekt de redan genomförda förändringarna får på distriktens verksamhet och styrka innan radikala förändringar av distriktsindelningen genomförs. Slutligen vill vi understryka vår motion inte innebär vi anser den nuvarande distriktsindelningen är perfekt eller den enda tänkbara. Om det till exempel i någon del av landet finns en önskan om förändra distriktsindelningen, om denna önskan är gemensam för IOGT-NTO-rörelsens organisationer och om förändringen är önskvärd ur ett helhetsperspektiv bör givetvis kongresserna ge sitt godkännande. Vi föreslår därför kongressen besluta avslå riksstyrelsens förslag till ny distriktsindelning för IOGT-NTO. alla eventuella förändringar av distriktsindelningen ska vara gemensamma och samtidiga för IOGT-NTO, UNF och Junis. Niklas Christerson och Martin Kjellin, medlemmar i IOGT-NTO Trots Allt! Motion nr 6 Behov av två distrikt i Norrland När förslag till beslut om ett enda stort distrikt för hela Norrland med totalt 7 i hela Sverige kom från förbundsstyrelsen, så valde DO för Västerbotten 2018 kontakta förbundsstyrelse, förbund och DO:ar för lyfta den problematik det skulle innebära få personer ställa upp som förtroendevald inom t.ex. styrelsearbete. D.v.s. en sedan tidigare svår uppgift hitta ledamöter som var villiga lägga ner tiden och ta det ansvar uppdraget innebär skulle därmed bli ännu svårare. Ovissheten kring om personer som tillfrågas om uppdrag skulle ta på sig en uppgift som innefade ett distrikt som omfade ett, två eller fyra län ledde till stagnation. Även de framtida arbetsplanerna gick inte samarrangera vilket skulle varit önskvärt, inte heller ett förtida samarbete gick fortsätta trots det redan var påbörjat 19 (99)

20 mellan t.ex. Västerbotten och Norrbotten. Frågan blev om vi försökte utveckla eller avveckla Norrland? Under mars kom så ett justeringsförslag från FS om komma med ett förslag till beslut om 8 distrikt. Genom vår motion vill vi stötta förslaget om 8 distrikt i landet, vilket innebär Norrland delas in i två distrikt. För underlätta framledes hitta personer som är villiga ta förtroendeuppdrag är det viktigt distrikten i Norrland delas i två, så det bl. a finns geografiska förutsättningar driva ett demokratiskt arbete även här i det vi vill finnas kvar och genom det utvecklas. Vi stöder FS förslag till beslut om 8 distrikt och vill därför kongressen beslutar Norrland delas in i minst två distrikt fördelade på Västerbotten + Norrbotten, samt Västernorrland + Jämtland. Umeå med kompletteringar Interimsstyrelsen (distriktsstyrelsen) för IOGT-NTO Västerbotten Distriktsårsmötets beslut Motion antagen vid IOGT-NTO Västerbottens distriktsårsmöte för sändas vidare till IOGT-NTO:s kongress. Motion nr 7 Framtida organisationsform Alltsedan kongressen i Karlstad har mycket av distriktets arbete och tid upptagits av Expedition 50. Jag har inte själv deltagit så aktivt i detta arbete men det har säkert lett till många intressanta diskussioner. Slutförslaget med de nya stora distrikten (Östergötland, Gotland, Kalmar, Jönköping och Kronoberg) känns dock helt galet för mig. Så mycket tid och kraft helt i onödan! Tid och kraft som istället kunde ha lagts på verklig föreningsverksamhet. Det är ju trots allt på lokalplanet som vi kan intressera nya medlemmar och bedriva riktig verksamhet. Dessutom, i dessa tider när vi för klimatets skull, måste begränsa vårt flyg- och bilåkande, känns det inte så klokt planera för mer resande. Jag föreslår årsmötet besluta: vår framtida organisation består av en förbundsstyrelse och ett starkt kansli med x antal konsulenter utspridda över landet. föreningarna blir det primära i organisationen. de nuvarande distrikten som organisationsform slopas. denna motion antas och skickas till IOGT-NTO Kronobergs distriktsårsmöte för sedan sändas till kongressen i Örnsköldsvik. 20 (99)

21 Växjö Lena Johansson, Medlem Visol Visols styrelse bifaller motionen ovan. Motionen sänds till Distriktsårsmötet 30/3-19 Växjö den 12/2-19 Ordförande Lars-Ove Kårehed Distriktsårsmötets beslut Årsmötet beslutade avslå motionen som helhet. Motionen skickas in som enskild motion. Motion nr 8 Förändringen av IOGT-NTO:s distriktsindelning Vart är vi på väg? IOGT-NTO är ingen stor organisation. Men vad är vi, en viktig organisation ute i samhället. Det är inte kvantiteten, men kvaliteten det handlar om. Behovet är engagemang, och det sker genom småskalighet. Vi ska fokusera på nykterhet och vara banbrytande med kärleksbudskapet. Människan idag har ett skriande behov av bli sedd samt behövd. Med andra ord tre ledord Nykterhet, Kärleksbudskap, Engagemang är det enda vi behöver jobba med. Det sker bäst i mindre enheter. Då kommer den rätta känslan fram hos medmänniskan, och inte spreta åt alla håll, en massa pappersmedlemmar är vi inte betjänta. Lyssnar man på ungdomen idag när det gäller mat så är det närproducerade som är en trend. Med andra ord: bibehåll nuvarande distrikt, och nykterheten sprids som ringar på vnet. Med blick in i framtiden Wivi Hellberg 8 mars 2019 Distriktsstyrelsens yttrande Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfning engagemang och närhet är viktiga ingredienser i receptet för ett bättre och starkare IOGT-NTO. Distriktsstyrelsen i Halland föreslår distriktsårsmötet besluta bifalla motionen. Distriktsårsmötets beslut Distriktsårsmötet beslöt 21 (99)

22 bifalla motionen. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 1 Avslå distriktsindelningsförslaget!, motion nr 2 Avslå distriktsindelningsförslaget!, motion nr 3 Avslå distriktsindelningsförslaget!, motion nr 4 Avslå distriktsindelningsförslaget!, motion nr 5 Avslå distriktsindelningsförslaget!, motion nr 6 Behov av två distrikt i Norrland, motion nr 7 Framtida organisationsform samt motion nr 8 Förändringen av IOGT-NTO:s distriktsindelning Då det kommit in flera motioner med samma anda eller innehåll har förbundsstyrelsen valt skriva ett samlat motionssvar till alla dessa. Under kongressperioden gjordes ett arbete för undersöka hur IOGT-NTO mår. Ur det växte en gemensam problemanalys som delades av både förtroendevalda och anställda på central och regional nivå. Vår folkrörelse, så som den är uppbyggd och verkar i dag, ger inte optimala förutsättningar för skapa engagemang. På kongressen 2017 togs modiga och framtidsinriktade beslut för hitta lösningar på de problem som identifierats. Under hela kongressperioden har förbundsstyrelsen och distrikten tillsammans, i enlighet med kongressens beslut 2017, prövat förutsättningarna för slå samman distrikt. Det har varit ett stort arbete med en särskild utredare där samtliga distriktsstyrelser deltagit. En del distrikt har löpande diskuterat frågan med sina medlemmar, alla medlemmar har haft möjlighet inkomma med åsikter om utredningens förslag i en remissrunda och de geografiska gränserna har diskuterats på samtliga samlingar med distrikten. Utöver det har insikter från medlemsundersökningar samt samtal med noderna, de andra förbunden och andra organisationer om hur de organiserat sig legat till grund för utredningens resultat och analys. De samlade slutsatserna från denna gedigna och omfande process är det finns goda förutsättningar för slå samman distrikt. Utredningen, och även förbundsstyrelsen, föreslår därmed IOGT-NTO ska bli åtta distrikt med strategiska distriktsstyrelser med ett omfande ansvar för verksamhetsutveckling, engagemang, värvning, utbildning m.m. Det är ett mycket omfande arbete som ligger bakom de analyser, resonemang och förslag som förbundsstyrelsen lägger fram till kongressen, som dessa motioner är en reaktion på. Det finns de som tycker processen gått för snabbt och de som tycker vi stått och stampat alldeles för länge. Förbundsstyrelsens övertygelse är det vore mycket negativt för IOGT- NTO som organisation inte gå vidare med det utrednings- och utvecklingsarbete som gjorts under de senaste två åren. Det gäller inte bara förslaget om distriktsindelningen utan även de andra förslagen inom Expedition 50 såsom t.ex. ansvarsfördelning mellan förbund och distrikt, stärkt demokratiskt inflytande och finansieringsstrategin som alla bygger på en distriktsindelning på åtta distrikt. Kongressens uppdrag är se till vad som är bäst för IOGT-NTO som helhet, inte enskilda distrikt. Förbundsstyrelsen har genom hela processen fokuserat på önskat läge och den målbild som finns kring ökat engagemang och ännu starkare folkrörelse. Tillsammans måste vi både orka och våga ta beslut som är bäst för IOGT-NTO på lång sikt. Som svar till motion nr 8 kan tilläggas IOGT-NTO har sin grund i våra grundsatser om nykterhet, demokrati och solidaritet och det är det som är bärande i vår syn på vilken värld vi vill skapa. Det är inget som förbundsstyrelsen tycker ska ändras. 22 (99)

23 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta bifalla distriktsårsmötets första -sats i motion nr 1 Avslå distriktsindelningsförslaget!, anse distriktsårsmötets andra -sats besvarad i motion nr 1 Avslå distriktsindelningsförslaget!, bifalla distriktsårsmötets tredje -sats i motion nr 1 Avslå distriktsindelningsförslaget!, avslå motion nr 2 Avslå distriktsindelningsförslaget! i sin helhet, avslå motion nr 3 Avslå distriktsindelningsförslaget! i sin helhet, avslå motion nr 4 Avslå distriktsindelningsförslaget! i sin helhet, avslå motion nr 5 Avslå distriktsindelningsförslaget! i sin helhet, anse motion nr 6 Behov av två distrikt i Norrland besvarad, avslå motion nr 7 Framtida organisationsformer i sin helhet samt avslå motion nr 8 Förändringen av IOGT-NTO:s distriktsindelning i sin helhet. Motion nr 9 Den stora förändringen som IOGT-NTO-förbundet önskar göra i vårt avlånga land Sverige Förbundets förhoppning är nog få gehör och genomslag för detsamma på kongressen i sommar, man tror detta nya skall bli en kick framåt. Kanske har man på förbundsnivå genom statistik fått fram, nya medlemmar i både små och stora skaror kommer komma med i de olika föreningarna, och en förnyelse sker därigenom. Tanken kan vara god! Men det man ev. vinner, kan lätt gå förlorat. Dagens medlemmar är inga trogna och långvariga som stannar kvar under en längre tid. Det gäller som regel snabba ryck till andra lockande nyheter. Den trogna skaran som vuxit in i IOGT-NTO känner sig överkörda, kanske t o m inte vill arbeta längre för hålla nykterhetsrörelsen under armarna, utan blir passiva, till och med lämnar densamma. Ja då kan man fråga sig: VAD BLEV VINSTEN? Vill Förbundet pröva vingarna på något nytt? Tänk då i samma bana som nu, men snälla minska ner det hela till mindre skala som får växa fram t ex under en 5-årsperiod. Varför sikta mot toppen? Tänk en trappa, man kan inte börja på översta steget. Nej utgå nerifrån marken och klättra uppåt. Det är det enda som kan ge stabilitet. Kom ihåg: Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket. 23 (99)

24 Detta är mina egna tankar och åsikter som jag skrivit ner. Därför är mitt förslag frågan utreds ytterligare ute bland medlemmarna också. Falkenberg Maj-Britt Msson IOGT-NTO-medlem i Lf 3708 Framtiden Falkenberg HALLAND Distriktsstyrelsens yttrande Förslaget om ny distriktsindelning för IOGT-NTO är en del i det större förändringspaket som går under namnet Expedition 50. Ett inriktningsbeslut om förändringen togs av IOGT-NTO:s kongress Därefter har förslaget presenterats vid flera olika tillfällen, såsom IOGT-NTO Hallands distriktsårsmöte 2018 och möten med föreningar och föreningsstyrelser. Distriktsstyrelsen har dessutom bett föreningarna om synpunkter på förslaget om ny distriktsindelning men utan få särskilt många svar. Frågan har även presenterats i såväl Accent som distriktets egen medlemstidning Kustvärnet. Det är distriktsstyrelsens uppfning det för den intresserade medlemmen inte saknats möjlighet ta del av och framföra sin inställning. Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårsmötet besluta anse motionen besvarad. Distriktsårsmötets beslut Distriktsårsmötet besluta anse motionen besvarad. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 9 Den stora förändringen som IOGT-NTO-förbundet önskar göra i vårt avlånga land Sverige Förbundsstyrelsen menar, precis som distriktsstyrelsen i Halland framhåller i sin argumentation, såväl föreningar som distrikt och medlemmar har haft goda möjligheter påverka såväl processen som slutresultatet av Expedition 50. Att ytterligare utreda frågan om distriktsindelning inte skulle gynna IOGT-NTO:s utveckling vi behöver fortsätta framåt och inte stanna upp. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta anse motion nr 9 Den stora förändringen som IOGT-NTO-förbundet önskar göra i vårt avlånga land Sverige, besvarad. 24 (99)

25 Ärende 26 Motion nr 10 Starta om starta rätt! En bra start är en bra start. En bra start är inte komma efter redan från början. Ingen föredrar en dålig start. Ändå är det åtminstone en sämre start verksamhetsåret får i IOGT-NTO:s distrikt varje år, med ett distriktsårsmöte som ofta är förlagt två till fyra månader in i verksamhetsåret. Förr i tiden när kretsarna hade distriktets roll var det säkert fullt logiskt med denna ordning, men tiderna har förändrats och det är dags IOGT-NTO på distriktsnivå följer med. IOGT-NTO borde ge sig själv en bra start och ta efter bland andra NBV som förlagt sitt motsvarande årsmöte till hösten, alltså före det verksamhetsår som årsmötet far beslut om. Fördelen med ett distriktsårsmöte förlagt före verksamhetsåret är bland annat distriktsstyrelserna får gott om tid göra ordnade överlämningar och genomföra administrativa åtgärder, som bland annat firmatecknare. En god bieffekt är IOGT-NTO:s distriktsstyrelse blir bättre synkad med styrelser inom NBV och LNF som tillträder samtidigt. Istället för ett årsmöte på våren kan distriktet i dialog med medlemmarna utvärdera föregående år, men framför allt titta framåt och skapa delaktighet kring den arbetsplan som distriktet antar på hösten. Undertecknad föreslår kongressen besluta genom ändring av paragraf 3:2 i stadgarna genomföra distriktsårsmötet senast under oktober månad Uddevalla Kenneth Eriksson Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 10 Starta om starta rätt! Förbundsstyrelsen förstår motionärens ambition och håller med om det är en utmaning för distrikten deras årsmöten hålls en bra bit in på året. Förbundsstyrelsens förslag på lösning för detta är dels mandatperioden för distrikten förlängs till två år och dels tidigarelägga senaste dagen då årsmöten ska hållas. Det innebär distriktsårsmöten genomförs vartannat år och distriktsårsmötena kommer infalla senast veckan då 31 mars infaller. Detta gör maximalt tre av 24 månader kommer ätas upp som innevarande år och med strategiska distriktsstyrelser borde den typen av överlappning vara ett mindre problem. Att lägga distriktsårsmötena på hösten skulle visserligen möjliggöra årsmötena kan blicka mer framåt men det försvårar den ekonomiska uppföljningen och ansvarsfriheten för styrelsen eftersom det därmed inte kan göras förrän året därpå när hela verksamhetsåret är avslutat. 25 (99)

26 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta avslå motion nr 10 Starta om starta rätt! 26 (99)

27 Ärende 27 Motion nr 11 Utred längden på mandatperioderna Rörelsens kongressmandatperioder är som bekant två år långa. På distrikts- och föreningsnivå är de ett år långa. I UNF upplever vi viss problematik kring dels hitta personer som kan tänka sig sitta i förbundsstyrelsen längre än en mandatperiod men också hinna med allt det som förbundsstyrelsen vill hinna med på två år. Samma problematik finns på distriktsnivåer, där det är svårt bygga något långsiktigt när styrelsen har ett år på sig. Vi vill undersöka vilka alternativ som finns och vad det potentiellt kan finnas för- och nackdelar. Ska vi ha tvååriga mandatperioder på distriktsnivå och treåriga på förbundsnivå? Vad skulle det resultera i? Att förnya är inte alltid förbättra, men fundera och utvecklas måste vi göra som rörelse för fortsätta vara aktuella i den moderna tiden. Att tackla strategiska frågor är en del av vår vardag och med denna motion vill vi uppmuntra till självrannsakan och inte göra så som vi alltid har gjort. Vi ser det som en naturlig del i det utvecklingsarbete som vår rörelse kräver utreda mandatperiodernas längd. Kongressen föreslås besluta ge IOGT-NTO:s förbundsstyrelse i uppdrag utreda längden på mandatperioder på alla nivåer och redovisa slutsatserna på kongressen i Jönköping Förbundsstyrelsen för Ungdomens Nykterhetsförbund Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 11 Utred längden på mandatperioderna Under mandatperioden har IOGT-NTO genomfört en så kallad demokratiutredning inom ramen för Expedition 50 utifrån ett antal kongressbeslut. I den har vi bland annat kommit fram till : 1. Vi vill inte tidsbegränsa hur länge en person får sitta på en post på någon nivå i organisationen. Vi tror rotation och förnyelse skapas av aktiva valberedningar och inte av tvingande stadgar. 2. Distriktsstyrelserna behöver vara mer strategiska och få längre tid på sig för genomföra verksamhet. Distriktsårsmöten föreslås därför ske januari mars jämna år, de år då det inte är kongress. Mandatperioderna på distriktsnivå kommer alltså vara tvååriga. På föreningsnivå tror vi det är bra om mandatperioderna är ettåriga. Vad gäller kongressperiodens längd så har förbundsstyrelsen inte diskuterat detta explicit men i det nya upplägget med strategiska distriktsstyrelser och årsmöte vartannat år bygger rytmen på vi forts genomför kongressen udda år. Mer om IOGT-NTO:s resonemang och slutsatser samt konkreta förslag kan läsas i förbundsstyrelsens förslag Stärkt demokratiskt inflytande. 27 (99)

28 IOGT-NTO:s förbundsstyrelse ser inget hinder för UNF gör en liknade utredning själva och anpassar sina mandatperioder på distriktsnivå och föreningsnivå utifrån hur UNF själva önskar. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta avslå motion nr 11 Utreda längden på mandatperioderna. 28 (99)

29 Ärende 28 Motion nr 12 Förkorta kongressen Det är viktigt med kongresser och många avgörande beslut tas under dessa dagar. Det är även trevliga dagar där rörelsen får tid träffas. IOGT-NTO är en organisation som har ovanligt många kongressdagar. Det kan vara svårt för ideella/ombud vara lediga och kunna medverka under så många dagar. Det finns ersättare, men samtidigt borde det gå få ner antal dagar. Det borde även vara mer kostnadseffektivt, samt gå genomföra en del förarbeten innan kongressen. Jag föreslår kongressen besluta kongresser fr.o.m. nästa kongress kortas ned med en dag och en del av förarbetet redan görs innan kongressen exempelvis över nätet. Maria Gripenhoftner Umeå Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 12 Förkorta kongressen 2017 fick förbundsstyrelsen i uppdrag av kongressen utreda representationen på kongressen, alltså vilka som ska vara ombud. Det uppdraget har förbundsstyrelsen valt ge vidare till nästa förbundsstyrelse eftersom det föreslås många andra förändringar i den demokratiska strukturen till kongressen Behovet utreda kongressrepresentationen, men även annat demokratiskt inflytande över kongressen, kvarstår. En del i det kan vara kongressens längd och när den infaller men det är inte utredningens huvudsyfte. Förbundsstyrelsen vill inte låsa sig vid kongressen ska kortas innan en sådan bredare utredning är gjord. Mer om detta uppdrag finns läsa i förbundsstyrelsens förslag Stärkt demokratiskt inflytande. Frågan om kongressens längd är delvis rörelsegemensam och om IOGT-NTO ska korta sin kongress ytterligare en dag jämfört med de andra förbunden bör en sådan utredning genomföras av alla förbunden samtidigt. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta avslå motion nr 12 Förkorta kongressen. 29 (99)

30 Ärende 29 Motion nr 13 Valberedningsarbetet På förekommen anledning valberedningarna fått i uppdrag från valberedningsmötet på Januarikonferensen de inte får yppa till någon inte ens till distriktsstyrelserna, hur deras upplägg, planer och vilka som är nominerade. Dels de inte på alla platser i landet tar det svåra tunga beslutet säga till vederbörande som de vill byta ut eller helt enkelt ta bort från något uppdrag. Att valberedningen även bör ta upp övriga nominerade tycker jag är en självklarhet. Även alla valberedare har samma information och arbetar tillsammans, sätter sig in i styrelsearbetet genom besöka styrelsemöten och läsa protokoll, kanske även stämma av med revisorer om en del uppgifter. Föreningar och medlemmar bör alla få ett utskick där man kan nominera till de olika uppdragen, en speciell nomineringstid kan vara bra sätta då detta kan underlätta valberedningens arbete. Samt de förtroendevalda får genom personliga samtal eller enkäter, eller både och, yttra sig hur de upplever styrelsen och dess arbete. Frågan om arvoden och ersättningar kan också diskuteras innan tillsammans med revisorerna, men på årsmötet är det bra tala om hur det tidigare varit och varför man gör en förändring. Jag föreslår kongressen besluta valberedningarna ska få samma verktyg arbeta med över hela landet. valberedningarna ska arbeta under hela året. valberedningarna ska meddela de förtroendevalda som kan mista sin post de inte står med på valberedningens förslag i rimlig tid innan årsmötet. valberedningen ska ha ett gott samarbete med styrelse och revisorer. valberedningarna alltid ska ta med övriga nomineringar på valberedningens förslag. valberedningens förslag alltid ska skickas med i utskick av handlingar alla i valberedningen är informerade om valberedningens förslag. nomineringsblanketter för alla val till årsmöten skickas ut, helst till alla medlemmar, annars till de olika föreningsordföranden som skickar ut till sina respektive medlemmar. Marie Post medlem nr Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 13 Valberedningsarbetet På kongressen 2017 togs följande beslut: Att uppmana valberedningar på distrikts- och föreningsårsmöten ha ett nomineringsförfarande. Att rekommendera de som inte blir föreslagna av valberedningen till förtroendeuppdrag men ändå forts vill stå till förfogande ska synliggöras av valberedningen i samband med valet. 30 (99)

31 Det är uppenbart detta, utifrån hur motionären beskriver valberedningsarbetet gått till, inte implementerats i vår organisation. Förbundsstyrelsen hoppas detta snarare är ett undantag än praxis i vår organisation. Det som uppfas ha sagts på januarikonferensen om valberedningarnas uppdrag måste, utifrån hur motionären beskriver det, vara ett missförstånd. Valberedningarna behöver ha en balans mellan integritet och dialog med sittande styrelse. Att valberedningarnas kunskap och arbetssätt behöver förbättras överlag har varit känt länge och det har därför erbjudits valberedningsutbildningar sedan flera år tillbaka genom våra folkhögskolor. Intresset har varit relativt svalt och det verkar inte tillräckligt erbjuda detta. Det krävs en större satsning på de kommande distriktsvalberedningarna för de nya större distrikten. För förbättra kvalitén på valberedningarnas arbete lägger förbundsstyrelsen ett förslag på en valberedningsinstruktion för distriktsnivån till kongressen 2019 samt planerar utbildningsinsatser för valberedningarna för höja deras kompetens. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta anse första, andra, tredje och fjärde -satserna besvarade, avslå femte -satsen, anse sjätte och sjunde -satserna besvarade samt avslå åttonde -satsen i motion nr 13 Valberedningsarbete. 31 (99)

32 Ärende 30 Motion nr 14 Vart är vi på väg!? Ideologi Samhället runtomkring oss har förändrats radikalt de senaste åren. Nätdrogerna och legaliseringsrörelsen vinner mark för varje dag som går. Nykterhetsrörelsen som vi känt den under många år behövs nu i samhället mer än någonsin. IOGT-NTO är ett känt begrepp i landet och vi har en styrka i våra många lokalföreningar som i det dagliga genomför många hjälteinsatser. Våra lokaler är också på många platser bygdens samlande kraft. IOGT-NTO är också en plats där människor kan samlas vare sig man är ny i Sverige, har haft alkoholproblem eller bara söker lite nykter samvaro. Vi är en kraft i samhället som just nu behöver fokusera på våra yttre fiender. Tyvärr har de senare åren till stor del inneburit en kamp inom vår folkrörelse, både ofrivilligt men även valda strider. Detta har gjort vissa externa strider missats eller valts bort. Vi vill med denna motion sätta punkt för detta och blicka framåt på det som verkligen är vår utmaning; Alkohol- och narkotikapolitik. Vi har förtjänstfullt vunnit några slag mot alkoholreklamen, men förlorat några större mot cannabislegaliseringen. Vi har tappat människor som p.g.a. interna organisatoriska utredningar tappat sugen på jobba i vår organisation istället för fånga nya människors engagemang i framtidsfrågor. Vi behöver fokusera på utmaningarna i vårt samhälle ingen ska hållas tillbaka p.g.a. ett alkohol- och drogberoende. Vi måste nu vässa oss inom det narkotikapolitiska området. Inte på bekostnad av det alkoholpolitiska, för där måste vi också utveckla oss för hänga med i samhällets förändringar. Vi ska bli den bästa organisationen som jobbar med alkohol- och narkotikapolitik och ser alla som fastnat i ett beroende. Vi måste också utveckla vårt dagliga arbete i nya verksamhetsformer och nya metoder. Detta arbete har också förlorats i stora delar när organisationen diskuterat stadgar i några år. Slutsats Den interna organisatoriska processen som hindrat vårt externa arbete måste avslutas så vi kan ägna oss med kraft åt det vi en gång bildades för arbeta med. Struktur Att driva en organisation ideologiskt och praktisk framåt kräver små avstånd och en ständig dialog. Det kräver personliga möten och framåtsträvande. Det kräver också den rätta organisationen för varje givet tillfälle, och den organisation som den lokala nivån känner sig bekväm med. För några innebär det ett större sammanhang och för många innebär det ett mindre sammanhang För en folkrörelse som vår så grundar vi vår demokratiska organisation i den lokala föreningen. Vi tillämpar också en representativ demokrati där alla medlemmar kan få sin stämma hörd på alla nivåer. Detta säkrar upp en organisation kan jobba med långsiktiga mål och med strategier som ligger fast över tid. Det gör också vi blir ideologiskt tydliga med vad vi vill och vart vi vill. Slutsats Föreningen är den demokratiska grundstenen i vår organisation. Målet är alla medlemmar ska vara med i en förening. Alla medlemmar kan vara medlemmar i nätverk utöver detta. 32 (99)

33 Vi tillämpar representativ demokrati, där våra föreningar utser ombud till distriktens årsmöten, och där distrikten utser ombud till förbundets årsmöte. Förbundet utser ombud till den internationella nivån. I de fall distrikt samverkar i regioner väljer distrikten ombud till regionens årsmöte i de fall sådana förekommer. Ekonomi En organisations utveckling styrs oftast av vad den lokala nivån gör. Den centrala nivån ska i detta agera stödjande och samordnande rent praktiskt. Det är ofta också så det är med ett ekonomiskt ägarskap som den lokala nivån får fler människor engagera sig. Det är när man har makten över pengarna som man kan utveckla en organisation. Arbetet med en central personalorganisation och utvecklingsbudget har påvisat många medlemmar har tappat sugen och inte ser någon mening med engagera sig i distrikt eller ens överhuvudtaget längre då de upplever de inte har något besluta om längre. Vi tror det är nödvändig lyfta tillbaka pengar och inflytande så nära medlemmarna som möjligt. Rimligen för kunna driva utveckling i ett geografiskt område så bör personal och strategiska stöd medel kanaliseras tillbaka till distrikten. Utvecklingsmedel ska styras så distrikt och föreningar kan ta del av dem. Slutsats Personalorganisationen vad gäller verksamhetsutvecklare lyfts tillbaka ut på distrikt och regioner. Det centrala kansliet i övrigt utreds med målet lyfta ut så många funktioner som möjligt på regionerna i ett rättvist system. Det centrala kansliets stödfunktioner ska fortfarande innefa möjligheten till ekonomihantering, löneutbetalning och bokföring till de distrikt som så önskar. Vi föreslår därför följande -satser vi ska ha en målbild som innebär vi blir Sveriges bästa alkohol- och narkotikapolitiska organisation. föreningen är den demokratiska grundstenen i vår organisation. Målet är alla medlemmar ska vara med i en förening. Alla medlemmar kan vara medlemmar i nätverk utöver detta. vi tillämpar representativ demokrati, där våra föreningar utser ombud till distriktens årsmöte, och där distrikten utser ombud till förbundets årsmöte. Förbundet utser ombud till den internationella nivån. I de fall distrikt samverkar i regioner väljer distrikten ombud till regionens årsmöte i de fall sådana förekommer. den nya regionala nivån kallas distrikt och är en nivå för samverkan och stödjande till föreningarna i dess geografiska område. Den regionala nivåns stadgar likställs med stadgarna gällande distrikt. personalorganisationen vad gäller verksamhetsutvecklare lyfts tillbaka ut på distrikt. Det centrala kansliet i övrigt utreds med målet lyfta ut så många funktioner som möjligt på distrikten i ett rättvist system. det centrala kansliets stödfunktioner ska fortfarande innefa möjligheten till ekonomihantering, löneutbetalning och bokföring till de distrikt och föreningar som så önskar. Dessa idag centrala stödfunktioner kan med fördel förläggas på distriktskontor i landet. strategiska stödmedel kanaliseras tillbaka till distrikten. Utvecklingsmedel ska styras så 33 (99)

34 distrikt och föreningar kan ta del av dem. med ovan nämnda -satser anses arbetet med Expedition 50 vad gäller intern organisation vara avslutat. Zlata Catic Carina Eriksson Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 14 Vart är vi på väg!? Förbundsstyrelsen vill tacka motionärerna för en motion med viktiga frågeställningar. Vi delar motionärernas bild av behovet av ideologiska samtal inom organisationen och den utvecklingsresa vi genomfört under kongressperioden på kort sikt hämmat vår kraft och energi för externt påverkansarbete. Det är en rimlig konsekvens och Expedition 50 ser vi som nödvändigt och något som kommer möjliggöra både mer verksamhetsutveckling och starkare opinionsbildning i framtiden. De största strukturella förändringarna inom IOGT-NTO är med kongressens beslut (och därefter implementering) avverkade. Att IOGT-NTO därmed är klara med sitt utvecklingsarbete håller förbundsstyrelsen inte med om. Det krävs forts utredning av hur vår kongress ska anpassas efter förändringarna inom Expedition 50 och ett omfande arbete med hur vi bemöter varandra, tilliten inom organisationen och stolthet över IOGT-NTO. Syftet kvarstår dock, vi vill precis som motionären öka engagemanget och ser ett behov av komma vidare med de strukturella frågorna. Att förnya organisationen och förändra strukturerna är helt nödvändigt för utvecklas! Att satsa på bli både den bästa alkohol- och narkotikapolitiska organisationen skulle utifrån dagens förutsättningar innebära vi blir sämre på alkoholfrågan till förmån för bli bättre på narkotikafrågan. Så länge det inte finns någon annan organisation som driver alkoholfrågorna så som vi gör behöver vi hålla fokus på alkoholens skador i samhället. Vi är dock engagerade i narkotikafrågan genom vara med och stötta Narkotikapolitiskt Centrum som drivs av NBV och avsätter tio procent av en tjänst på kansliet till narkotikapolitiskt arbete. IOGT-NTO stöttar vidare WFAD (World Forum Against Drugs) och IOGT International som är globala aktörer inom narkotikafrågan. Flera av de förslag som motionärerna lägger fram har diskuterats inom ramen för Expedition 50. Slutsatserna från dessa samtal, utredningar och analyser ligger inte i linje med vad som föreslås som -satser i motionen. Förbundsstyrelsen anser Att IOGT-NTO ska ha som målbild vi ska vara Sveriges bästa alkoholpolitiska 34 (99)