Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris



Relevanta dokument
Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg

3. Lösningen på problemen

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

Den onda cirkeln. - om penningsystemets skadliga inverkan på samhället. Nils Fagerberg. Statsbiblioteket i Västerås

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris

Den onda cirkeln. - om penningsystemets skadliga inverkan på samhället. Nils Fagerberg. Cemus, Kursen Hållbar utveckling

Ansvarstagande ekonomiska system

Hållbar omställning inom samhällsekonomin

Det cirkulära flödet

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.


PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock


Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

skuldkriser perspektiv

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Delårsrapport januari - juni 2011 för Sparbanken Skaraborg AB

Inledning om penningpolitiken

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Ekonomi Sveriges ekonomi

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Ekonomiskt kretslopp

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop?

Focus. Ordlista: finanskrisen

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Betalning = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Pengar, varför då?

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Facit. Makroekonomi NA juni Institutionen för ekonomi

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, Vad är ekonomi?

Stabilitetsläget. Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

Finansräkenskaper 2009

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Finanskriserna 1990 och likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Kan välfärden räddas?

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Riksbanken och penningpolitiken

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Inledning om penningpolitiken

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

Samhällsekonomiska begrepp.

Finansräkenskaper 2010

Möjligheter och framtidsutmaningar

Lägesrapport om den ekonomiska situationen

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Inlämningsuppgift

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Det aktuella läget för den finansiella stabiliteten

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/ A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Vad gör Riksbanken? S V E R I G E S R I K S B A N K

Vart tar världen vägen?

tisdag 23 oktober 12 Samhällsekonomi

Vart tar världen vägen?

Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning

Försättsblad Tentamen

KAPITALMARKNADEN (S.84-98)

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Penningpolitik när räntan är nära noll

Internationell Ekonomi

Imageundersökning 2004

Landstingens finansiella tillgångar och skulder

Investment Management

Memorandum. Inbjudan till teckning av aktier i. Trading Times Hedge Nordic AB Org nr:

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

13 JULI, : MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

(

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2016

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Rad 9. Kassa, banktillgodohavanden Posten omfattar betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt, som kan disponeras fritt.

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

Marknadsekonomins grunder

Finansiell stabilitet

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2010.

Konferens om fördelningspolitik. Finanspolitiska rådet 18 juni, 2012 Lars Jonung

Transkript:

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris - med fokus på den finansiella sektorn och i synnerhet banksektorn Nils Fagerberg Högskolan i Jönköping 2011-03-09 Ulvsåkra

Några siffror över den moderna ekonomin Världens bistånd till fattiga länder mellan 1960 och 2009 var i medeltal ca 19 miljarder kronor per månad. Världens stöd för att rädda banker och finansinstitut under finanskrisen 2008 till 2009 var i medeltal ca 19000 miljarder kronor per månad.

Några siffror över Sveriges ekonomi Sveriges ekonomiska tillväxt under 2010 var den högsta sedan 1964. Sverige är rikare än någonsin. 492000 privatpersoner och företag är överskuldsatta (2010) Kronofogdemyndigheten 220000 familjer är så fattiga att de inte har råd med kläder och mat till sina barn (2010) Socialstyrelsen En VD har i genomsnitt 41 gånger så hög lön som en industriarbetare (2010) LO 10% av befolkningen äger 70% av alla tillgångar (2008) 229 arter har utrotats från Sveriges natur och ytterligare 857 stycken är starkt eller akut hotade. Artdatabanken

Samhällsekonomins svarta låda Vårt moderna samhälssystem Ekonomiska spelregler Demokrati Juridiskt system? Svåra samhällsproblem Miljöförstöring Resursbrist Arbetslöshet Ökande inkomstklyftor Sämre välfärd Utslagning

Samhällsekonomins svarta låda Vårt moderna samhälssystem Ekonomiska spelregler Demokrati Juridiskt system Penningsystemet Svåra samhällsproblem Miljöförstöring Resursbrist Arbetslöshet Ökande inkomstklyftor Sämre välfärd Utslagning

Upplägg 1 Hur pengar skapas 2 Konsekvenser och problem med nuvarande system 3 Framtiden och lösningarna till problemen + Diskussion

Nils Fagerberg Jägmästarexamen, SLU, 1998. Kandidatexamen i ekologisk ekonomi, Mälardalens högskola 2007. Magister i hållbar utveckling, Mälardalens högskola, 2007. Driver eget företag: Lärare i hållbart familjeskogsbruk på Linnéuniversitetet Konsult i kontinuitetsskogsbruk Konsult i ekologisk konomi Inom ekologisk ekonomi: Examensarbete om svenska valutan Ekonomisk Reform Lokal valuta i Växjö Konsultuppdrag Föreläsningar Är den svenska valutan anpassad för en långsiktigt hållbar utveckling - vilka brister finns och hur kan de åtgärdas? www.ekonomiskreform.se Ulvsåkra

Ekologisk Miljöekonomi ekonomi Utgångspunkt: Ser den ekologiska verkligheten som utgångspunkt för ekonomins möjligheter att hantera miljöproblem. Arbetsmetod: Försöker att utforma ekonomiska teorier och regler som anpassas efter den ekologiska verkligheten Utgångspunkt: Ser de neoklassiska ekonomiska lagarna som utgångspunkt för ekonomins möjligheter att hantera miljöproblem. Arbetsmetod: Försöker att bestämma det korrekta marknadspriset på miljöproblemen. 8

Vem bestämmer över ett fartyg? Svar: Kaptenen, ägaren och konstruktören, men de har väldigt olika typ av inflytande. 9

Vem bestämmer över ett fartyg/en summa pengar? Ett fartyg En summa pengar Kaptenen bestämmer hur fartyget ska navigera. Ägaren bestämmer vad fartyget ska användas till. Kaptenen motsvaras av konsumenten. Konsumenten bestämmer vad som ska köpas för pengarna. Ägaren motsvaras av?? Konsumenten eller banken? Konstruktören bestämmer vad ägaren och kaptenen kan utföra med fartyget. Konstruktören motsvaras av? Naturen eller riksdag/parlament eller internationella storbanker/centralbanker? På fartygsmarknaden råder fri konkurrens mellan konstruktörer. På penningmarknaden råder ett allt mer centraliserat monopol för konstruktörerna/en. 10

Pengar är en konstruktion och inte ett naturfenomen! Utformningen av konstruktionen styr samhällsutvecklingen! Ekonomiforskarna - anser (vill tro?) att konstruktionen är naturgiven. Större förståelse inom andra forskningsområden? Politikerna - nästan ingen förstår detta Folket - gryende medvetenhet hos ett fåtal 11

Vilka är problemen med nuvarande konstruktion? Det här är huvudproblemen: 1. Pengar skapas under förutsättning att någon sätter sig i skuld. 2. Pengar skapas (ägs) av privata banker, men dess värde garanteras av staten (skattebetalarna). 3. Inkomsten från pengaskapandet (räntan) går till bankerna och tas från (beskattar) övriga samhället. 12

Hur skapar bankerna pengar? Lisa Anna 100 kr Bengt 100 kr 100 kr 100 kr 13

Bankernas bokföring Lisa Moderna digitala pengar (krediter): 1. Anna sätter in 100 kr på banken Anna 100 kr 100 kr Bengt Tillgångar: Skulder: Kassa: 100 Inlåning: 100 2. Banken lånar ut 100 kr till Bengt 100 kr 100 kr Tillgångar: Skulder: Kassa: 100 Inlåning: 200 Utlåning: 100

Fractional Reserve Banking Idag om skapade krediter överförs till annan bank Idag om skapade krediter stannar inom banken Individuell Insatta pengar (kr) Utlånade pengar (kr) Reserv (kr) Individuell Insatta pengar (kr) Utlånade pengar (kr) Reserv (kr) bank bank 1. Bankerna krävs av lagen att behålla en Bank A 1000 800 200 Bank A 1000 4000 1000 Bank B 800 640 160 Bank reserv B (kapitaltäckningskrav). Bank C 640 512 128 Bank C Bank D 512 410 102 Bank D Bank E 410 328 82 Bank E Bank F 328 262 66 Bank och F bankskapade krediter. Bank G 262 210 52 Bank G Bank H 210 168 42 Bank H Bank I 168 134 34 Bank I Bank J 134 107 27 Bank J Bank K 107 Bank K Total reserv Total reserv 893 1000 Summa insatta Summa utlånade Total reserv + Summa insatta Summa utlånade Total reserv + pengar pengar Senast insatta pengar pengar Senast insatta pengar pengar 4571 3571 1000 4000 4000 1000 Skapad kredit + Skapad kredit Centralbanks- Skapad kredit + Skapad kredit Centralbankscentralbankspengar pengar centralbankspengar pengar 4571 3571 1000 5000 4000 1000 2. Lagen gör skillnad på centralbankspengar

Fractional Reserve Banking Idag om skapade krediter överförs till annan bank Idag om skapade krediter stannar inom banken Individuell Insatta pengar (kr) Utlånade pengar (kr) Reserv (kr) Individuell Insatta pengar (kr) Utlånade pengar (kr) Reserv (kr) bank bank Bank A 1000 800 200 Bank A 1000 4000 1000 Bank B 800 640 160 Bank B Bank C 640 512 128 Bank C Bank D 512 410 102 Bank D Bank E 410 328 82 Bank E Bank F 328 262 66 Bank F Bank G 262 210 52 Bank G Bank H 210 168 42 Bank H Bank I 168 134 34 Bank I Bank J 134 107 27 Bank J Bank K 107 Bank K Total reserv Total reserv 893 1000 Summa insatta Summa utlånade Total reserv + Summa insatta Summa utlånade Total reserv + pengar pengar Senast insatta pengar pengar Senast insatta pengar pengar 4571 3571 1000 4000 4000 1000 Skapad kredit + Skapad kredit Centralbanks- Skapad kredit + Skapad kredit Centralbankscentralbankspengar pengar centralbankspengar pengar 4571 3571 1000 5000 4000 1000

Fractional Reserve Banking Idag om skapade krediter överförs till annan bank Idag om skapade krediter stannar inom banken Individuell Insatta pengar (kr) Utlånade pengar (kr) Reserv (kr) Individuell Insatta pengar (kr) Utlånade pengar (kr) Reserv (kr) bank bank Bank A 1000 800 200 Bank A 1000 4000 1000 Bank B 800 640 160 Bank B Bank C 640 512 128 Bank C Bank D 512 410 102 Bank D Bank E 410 328 82 Bank E Bank F 328 262 66 Bank F Bank G 262 210 52 Bank G Bank H 210 168 42 Bank H Bank I 168 134 34 Bank I Bank J 134 107 27 Bank J Bank K 107 Bank K Total reserv Total reserv I praktiken 893 1000 Summa insatta ligger Summa verkligheten utlånade Total reserv någonstans + mittemellan Summa insatta dessa Summa utlånade två scheman. Total reserv + Bankerna pengar summerar pengar samtliga Senast kontoöverföringar insatta pengar sinsemellan pengar i slutet Senast på insatta pengar varje arbetsdag 4571 och 3571 betalar kvarstående 1000 balanser 4000med centralbankspengar. 4000 1000 Skapad kredit + Skapad kredit Centralbanks- Skapad kredit + Skapad kredit Centralbankscentralbankspengar pengar centralbankspengar pengar 4571 3571 1000 5000 4000 1000 För lite centralbankspengar i bankernas kassor = finanskris

Vad händer när Bengt betalar tillbaka sitt lån? 3. Lisa sätter in 100 kr på banken (Bengt betalar till Lisa) Lisa Tillgångar: Skulder: Kassa: 100 Inlåning: 200 Utlåning 100 4. Bengt tar betalt av Anna med hundra kronor Anna 10 100 Bengt Tillgångar: Skulder: Kassa: 100 Inlåning: 200 Utlåning 100 10 10 5. Bengt betalar tillbaka lånet till banken Tillgångar: Skulder: Kassa: 100 Inlåning: 100 Utlåning 0 Lånekrediten försvinner

Banken kräver även ränta för sina tjänster! Lisa Anna 100 kr Bengt 100 kr 100 kr 100 kr 100+3 kr 19

Vad händer med räntan? Anna 100 100 Lisa 100 kr 100 Bengt 5. Bengt betalar tillbaka sitt lån till banken Tillgångar: Skulder: Kassa: 103 Inlåning: 100 Utlåning: 0 Eget kapital: Eget kapital: 3 Problem a): Pengarna försvinner, men räntan hamnar i bankens kassa. Problem b): Banken skapar pengarna till lånet, men inte till den ränta som ska betalas. Total inlåning i Sverige 2005 var 3 226 000 000 000 kr. 3% av inlåningen är 96 780 000 000 kr

Hur gör låntagarna för att få tag på 96 000 000 000 kr? 1. De lånar mer pengar ökande skuldsättning 2. De arbetar hårdare/utökar sin affärsverksamhet ekonomisk tillväxt 3. Säljer mer, samt köper mindre positiv handelsbalans/bättre familjeekonomi

Finns det kvar några begränsningar för hur mycket kredit som bankerna kan skapa idag? Verktyg för kontroll: Kapitaltäckningskrav (Basel II och III) Likviditetskrav Utlåningstak Riksbankens styrränta Gränser mellan banker och värdepappersföretag Faktorer som försvagar kontrollen: Kredit ingår i eget kapital Riskbedömda krediter (rating) Statlig bankgaranti 8 % < Eget kapital Riskvägda tillgångar

Sammanfattning över bankernas möjligheter att skapa kredit 1. Mängden kredit som skapas begränsas av kapitaltäckningskravet och styrräntan 2. Praktiseringen av riskvägda tillgångar gör att kravet urgröps 3. Kredit får delvis användas som uppbackning för att skapa mer kredit. 4. Vid kris och brist på pengar sätts styrräntan lågt 5. Största begränsningen? Att hitta villiga och kreditvärdiga låntagare eller att ha tillräcklig tillgång på centralbankspengar.

Sammanfattning över hur pengarna skapas 1. Bankerna skapar pengarna vid utlåningen. 2. Pengarna skapas ur ingenting och bygger på förtroende att banken kan betala. 3. I bokföringen balanseras nyskapade pengar mot en fordran på låntagaren att betala tillbaka. 4. Nya pengar skapas motsvarande andelen centralbankspengar/reservkravet (förenklat). 5. Pengar till räntebetalningen skapas aldrig. 6. Räntan tas (beskattas) från den redan existerande penningmängden. 7. Amorteringen försvinner vid återbetalningen, medan räntan hamnar i bankens kassa. 8. Att banken kan betala garanteras av skattebetalarna, som står för risken med systemet.

Resultatet Penningmängd i M0 och M3 1 200 1 100 1 000 Värde (miljarder kr) 900 800 700 600 500 400 300 M0 M3 200 100 0 1961 1966 1971 1976 1981 1986 1991 1996 2001 År 25

Några frågor Varför ska privata företag ha rätt att skapa pengar vars värde garanteras av samhället? Varför ska privata banker ta ut en avgift för detta, när risktagningen också garanteras av samhället i sista hand? Vem vinner och vem förlorar på dagens system?

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 28

Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring av pengar från låntagare till långivare Ökande skuldsatthet Ränteintäkter till låneinstituten 29

Skuld i miljarder kr 37 500 35 000 32 500 30 000 27 500 25 000 22 500 20 000 17 500 15 000 12 500 10 000 7 500 5 000 2 500 0 Penningmängd och skuld 1961 1965 1969 1973 1977 1981 1985 År 1989 1993 1997 2001 2005 Ökande skuldsatthet samt ökad risk för skuldfälla Total skuld Utlåningsskuld M 3 Övriga skulder Handelskrediter Försäkringssparande Fondandelar Andra ägarandelar Börsnoterade aktier Leasing Finansiella derivat Obligationer och förlagsbevis Koncernlån Lån Certifikat Inlåning Sedlar Mynt 30

Skuld i miljarder kr 13000 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Företag Skuldsättning per sektor 2007 Finansiella företag Total BNP 2007 var 3100 miljarder kronor. Offentlig sektor Sektor Hushåll Utlandet Övriga skulder Lån 31

Miljarder kr 2750 2500 2250 2000 1750 1500 1250 1000 750 500 250 0 Hushållens inkomster och skulder Disponibel inkomst efter ränteutgifter Låneskulder 20 20 10 20 09 20 08 20 07 20 06 20 05 20 04 20 03 20 02 20 01 19 00 19 99 19 98 19 97 19 96 19 95 19 94 93 År 492000 hushåll och företag är överskuldsatta i Sverige 2010. 32

Allmän samhällsbrist på pengar Skuld i miljarder kr 37 500 35 000 32 500 30 000 27 500 25 000 22 500 20 000 17 500 15 000 12 500 10 000 7 500 5 000 2 500 0 Penningmängd och skuld 1961 1965 1969 1973 1977 1981 1985 År 1989 1993 1997 2001 2005 Strategi: Öka intäkterna och minska kostnaderna brist på jobbtillfällen överexploatering av naturresurser exportberoende nedskärningar offentligt/privat tillväxtberoende konsumtionsberoende 33

Låneräntan beskattar samhället Konsument Pris Ränta Säljare Ränta Pris Bank Ränta Ränta Grossist Pris Ränta Förädlare A. Prisinflation B. Reell sektor dräneras på pengar C. Finansiell sektor tillförs pengar Pris Producent 34

Pengar överförs från reell sektor till finansiell sektor = spekulation! Den totala bytesbalansen mellan världens alla länder ligger på minus 3-4% varje år. Rowbotham, 2007 År 2000 var 2% reell handel och 98% spekulativ handel av den total handeln på världsmarknaden År 2000 ökade den spekulativa handeln med 25%/år och den reella handeln med 5 %/år. Lietaer, 2001 År 2008 var världens samlade finansiella tillgångar fördelade på följande sätt: Derivat: 10100 x 10 12 kr (biljoner) Övriga privat utgivna värdepapper: 630 x 10 12 kr Statligt utgivna värdepapper: 410 x 10 12 kr Sedlar och mynt: 25 x 10 12 kr Dessa siffror kan ställas i relation till: Värdet på världens samlade guld och silver: 13-25 x 10 12 kr Världens totala BNP: 350 x 10 12 kr källa:www.creditcontraction.com 35

Inflation Penningmängd i M0 och M3 (Överskott på pengar) 1 200 1 100 Dyrare produktion Värde (miljarder kr) 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1961 1966 1971 1976 1981 År 1986 1991 1996 2001 M0 M3 Självförstärkande p.g.a ränta och skatter Det är storleken på förändringen av penningmängden som är huvudorsaken till inflationen, inte storleken på penningmängden i sig. 36

Penningsystemet kräver ekonomisk tillväxt Penningsystem Ekonomisk tillväxt Drake 37

Penningsystemet kräver ekonomisk tillväxt Penningsystem Ekonomisk tillväxt Ekonomins roll som Drake skapare av ekologisk kris 38

Finanskrisen har lett till överföring av makt från folkvalda till centralbanker Exempel från USA: USAs kostnader för stödpaket till finansiella sektorn var t.o.m. mars -09 11000 miljarder dollar. Den folkvalda kongressen röstade enbart om 780 miljarder. Återstående 10220 miljarder beslutades av Federal Reserve eller av Treasury department. Kostnaden läggs på skattebetalarna. Källa: Joan Veon Mer och mer av den verkliga makten hamnar ytterst hos Bank of International Settlements (BIS). BIS är centralbankernas överordnade organ. Där bestäms reglerna för den globala finansiella sektorn. BIS är en odemokratisk institution, stängd för omvärldens granskning. Den styrs i första hand av en liten inre cirkel av centralbankschefer från Tyskland, USA, Schweiz, Italien, Japan och England. Åtminstone USAs och Italiens centralbanker är privatägda. Källa: Ellen Hodgson-Brown 39

Livslånga skuldåtaganden och ekonomisk utslagning har institutionaliserats i den moderna samhällsmodellen Löntagare Överskuldsatta stater Konkursbon Stater Banker Skattebetalare Storföretag Utslagna människor Småföretag 40

Livslånga skuldåtaganden och ekonomisk utslagning har institutionaliserats i den moderna samhällsmodellen Källa: Damon Drabel

Vad påverkas av penningsystemet? Krig Försvagad demokrati Konjunktursvängningar Krympande reell sektor Skuldfälla Växande finansiell sektor Brist på pengar Inflation Högre arbetslöshet Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring av pengar från låntagare till långivare Krav på ekonomisk tillväxt Ökande skuldsatthet Ränteintäkter till låneinstituten Ökande statsskuld Miljöförstöring Avreglering Överproduktion Ökande förmögenhetsklyftor Beroende av fossil energi Kapitalbrist i glesbygd Exportinriktade ekonomier 42

Sammanfattning av penningsystemets konsekvenser Utformningen av penningsystemet är direkt skadlig för samhällsutvecklingen. Det skapar social utslagning, ekonomisk instabilitet och miljöförstöring. På dessa tre punkter driver penningsystemet samhället mot en kollaps. De största enskilda negativa konsekvenserna är: - en ständigt växande brist på pengar - kraven på ekonomisk tillväxt - att människor tvingas in i skuldfälla - att förmögenhetsklyftorna ökar - att makten förskjuts från folkvalda till finanseliten 43

3. Framtiden och lösningarna till problemen + diskussion

Pengar är en konstruktion och inte ett naturfenomen! Är vi nöjda med konstruktionen? Om inte, hur ska den förbättras? 45

Vad är problemet? Pengar skapas mot att någon skuldsätter sig. Pengar bör skapas utan skuldsättning Pengarna skapas och ägs av privata företag, trots att dess värden garanteras av staten och övriga samhället Pengarna bör ägas av folket och skapas av en oberoende demokratisk myndighet Intäkterna från skapandet av pengarna (räntan) går till privata företag (bankerna) Eventuella intäkter från en nationell valuta bör tillfalla folket (staten) 46

Den finansiella framtiden Världens penningsystem är idag fullständigt sammanlänkade och beroende av varandra. De finansiella värdena är groteskt övervärderade i förhållande till den reella produktionsbasen (BNP). Den reella produktionsbasen står inför en gigantisk kostnadsökning p.g.a. dyrare energi (Peak oil) Vi står inför en mycket dramatisk justering av dessa obalanser (ekonomisk kollaps/kris) 47

Två troliga scenarier om framtiden Kontrollerad justering Kollaps Kriserna avlöser varandra. Systemet överlever genom att staten pumpar in pengar i bankföretagen Hyperinflation och allt tuffare nedskärningar Den stora krisen kommer och systemet kollapsar Samhället står lamslaget utan fungerande banker och betalningsmedel Kraftig deflation Utslagning, skuldfällor, uteliggare, arbetslöshet ökar successivt Problemen driver fram en demokratisk reform av de ekonomiska systemen Offentliga strukturer upphör att fungera Kaos, våld och svält Ordning uppstår i små lokala samarbeten, med lokala lösningar på bytesmedel 49

Källa: Nicole Foss

Två sätt att verka för en lösning Förändring ovanifrån. Penningsystemet reformeras genom beslut i de demokratiska institutionerna Förändring underifrån. Alternativa lokala penningsystem tas fram som kan fungera sida vid sida med den nationella valutan 51

Förslag på förändring ovanifrån 1. Riksbanken utnyttjar sin ensamrätt att ge ut pengar genom att bestämma hur stor del skuldfria pengar som ska tillföras till samhället. 2. När en ny summa pengar ska tillföras samhället sker det genom att staten får denna summa att förfoga över. 3. Kapitaltäckningskravet höjs väsentligt för privata banker. 52

Vad skulle hända? successivt minskande skuldsatthet mindre brist på pengar reella sektorn växer, finansiella krymper mer pengar till statlig infrastruktur kontroll på inflationen fler arbetstillfällen möjlighet att gå ifrån målsättningen om ekonomisk tillväxt mindre räntebetalningar, mindre klyftor 53

Vill du veta mer om pengar? Litteratur: Bankerna och skuldnätet - Ellen Brown Pengar utan ränta och inflation - Margrit Kennedy The grip of death - Michael Rowbotham Filmer på internet: The crash course vetenskapligt baserad problembeskrivning The moneyfix - lättfattlig översikt The American dream - av The Provocateur Network (underhållande tecknad animering) Svenska internetsidor: Sunda pengar intressant blogg Ekonomisk reform hemsida för penningreform 54