VÄSTRA FINLANDS TILLSTÅNDSBESLUT MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 69/2005/3 Dnr LSY-2004-Y-303 Helsingfors Givet efter anslag 21.6.2005 ÄRENDE Miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger i havet sydost om Grytgrund och vinterförvaring av fisk vid Mjödskäret i Norra Vallgrund by i Korsholms kommun. TILLSTÅNDSSÖKANDE Nils-Erik Snickars VERKSAMHETEN OCH DESS PLACERING Ansökan avser odling av fisk i nätbassänger i havet sydost om Grytgrund samt vinterförvaring av fisk vid Mjödskäret på det samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Norra Vallgrund by i Korsholms kommun. ANSÖKAN Nils-Erik Snickars har 2.11.2004 anhängiggjort sin ansökan vid miljötillståndsverket och sedermera 7.12.2004 kompletterat denna. GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Ansökan om miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen, 1 1 mom. 11 c) punkten och 5 1 mom. 6) punkten miljöskyddsförordningen. Ansökan om tillstånd till byggande i vattendrag enligt 2 kap. 2 vattenlagen. BAKGRUND OCH AVTAL SOM BERÖR VERKSAMHETEN SAMT PLANLÄGGNINGS- LÄGET I OMRÅDET Tillstånd Nils-Erik Snickars har genom vattendomstolens beslut nr 72/1999/3 av 25.10.1999 beviljats tillstånd att i anläggningen odla fisk sålunda att det årligen använda fodret har fått innehålla högst 230 kg fosfor och högst 1 700 kg kväve. Tillståndet var i kraft till utgången av år 2004. Sökanden skulle anhängiggöra en ny ansökan senast 30.9.2004 ifall sökanden avsåg fortsätta sin verksamhet ännu efter år 2004. Ansökan anhängiggjordes 2.11.2004. Arrendeavtal De vattenområden som behövs för fiskodlingsverksamheten tillhör Norra och Södra Vallgrund fiskelag. Nils-Erik Snickars har med ett avtal som ingåtts 19.10.2004 arrenderat ett vattenområde för en 2 000 m 3 stor fiskodlingsanläggning vid Stångörsgrynnan samt en vinterförvaringsplats vid Mjödskärsskatan fram till utgången av år 2009.
2 Planläggning I strandgeneralplanen för området (Björkö-Replot) har alla de omkringliggande holmarna betecknats som område för fritidsbebyggelse (RA) och jord och skogsbruksdominerat område som har miljövärden (M-1). VERKSAMHETENS OMGIVNING OCH DESS TILLSTÅND Verksamhetens omgivning Holmen Stångören finns ca 200 m söder om anläggningen och holmen Gunnarsskär finns ca 400 m öster om anläggningen. Skogsskäret och Stora Slätgrund finns ca 600 m väster om anläggningen. Vattendjupet invid anläggningen är i enlighet med sjökortet 5-8 m. Vattenkvaliteten Vattenkvaliteten i närheten av den ifrågavarande fiskodlingsanläggningen har kontrollerats sedan år 1987. I området finns några djupfickor, där vattenkvaliteten snabbt blir sämre om det inte alls sker något vattenutbyte. Åren 2002 och 2003 var vattenkvaliteten i ytvattnet på samma nivå. Vattenkvaliteten nära anläggningen var inte sämre än vid de andra provtagningsplatserna. År 2004 var vattenkvaliteten i ytvattnet något bättre än år 2003. Särskilt ammoniumkväve-, fosfor- och klorofyll-a-halterna var lägre än år 2003. Enligt kontrollerna har vattenkvaliteten på basis av klorofyll-ahalterna klassats till klassen "eutrofieras" vid alla provtagningsplatser. Enligt kontrollerna har också vattnets hygieniska tillstånd alltid varit bra. Bottenfauna Bottenfaunan har undersökts åren 1987, 1990, 1995 och 2000. Provtagningsplatserna finns i små belastningskänsliga sänkor, i vilka vattenutbytet är litet och därmed är syrehalten tidvis låg. Referensstationen anses vara i naturligt tillstånd emedan alla andra stationer klassificerades som svagt förorenade. Vid alla platser påträffades arter som trivs i rent vatten. Under åren 1987-2000 har situationen förblivit densamma vid alla andra platser förutom vid Mjödskär, där situationen förbättrats. Fiskbestånd och fiske Yrkesfiske bedrevs på Storfjärden av en eller av två yrkesfiskare under åren 2000-2003. Främst fiskades abborre och sik. Övrig användning av havs- och markområdena I nuläget finns förutom sökandens anläggning även H. Hellbergs anläggning vid Stångörsgrynnorna. De övriga fiskodlingarna som har funnits i området har upphört med verksamheten år 2002. Fosforbelastningen i området har av den orsaken minskat från 500 880 kg mellan åren 1995 2001 till 230 330 kg år 2002. Kvävebelastningen har också minskat i motsvarande omfattning.
FISKODLINGSVERKSAMHETEN Nuvarande verksamhet 3 På östra sidan om fiskodlingsanläggningen på ett avstånd av ca 300 m finns en 3,6 m farled. Det närmaste området som föreslagits intas i Natura 2000-nätverket finns ca 1 km nordost om anläggningen. Den närmaste sommarstugan finns 300 m från anläggningen. Inom närområdet finns inga allmänna badstränder. I nedanstående tabell anges de centrala parametrarna i det gällande tillståndet och den förverkligade tillväxten under åren 2000-2004 enligt miljöskyddsdatasystemet: Tillstånd 2000 2001 2002 2003 2004 Fodrets fosforinnehåll kg/a 230 214 230 99 87 173 kväveinnehåll kg/a 1 700 1 723 1 725 763 661 1 333 Fiskens tillväxt ca kg 20 000 19 000 20 200 10 000 9 200 17 000 Fiskodlingsanläggningens konstruktioner Fiskodlingsanläggningens produktion Fiskodlingsanläggningen består av åtta nätbassänger, vilkas totala volym är ca 2 000 m 3. Sökanden har för avsikt att odla 20 000 kg regnbåge per år räknat enligt fiskens tillväxt. Foderförbrukningen har uppskattats till sammanlagt 25 000 kg torrfoder per år. Vinterförvaring Högst 10 000 kg fisk vinterförvaras vid vinterförvaringsplatsen. Fiskarna som vinterförvaras utfodras enbart för att upprätthålla livsfunktionerna. Utsläppen som förorsakas av fiskodlingen Utsläppen i havet I nedanstående tabell anges de förverkligade fosfor- och kväveutsläppen under åren 2000-2004 enligt miljöskyddsdatasystemet: 2000 2001 2002 2003 2004 fosforutsläpp kg/a 138 149 59 50 106 kväveutsläpp kg/a 1 200 1 169 489 408 894 foderkoefficient 1,30 1,14 1,10 1,18 1,25 specifika fosforutsläpp g/kg 7 7 6 5 6 specifika kväveutsläpp g/kg 63 58 49 44 53
4 Avfall VERKNINGAR PÅ MILJÖN Inverkan på vattenkvaliteten Inverkan på vattendragets användning Åtgärder för att avvärja eventuella skador Fiskarna slaktas i en hall på Replot som finns ca 1 km från stranden. Blodvattnet och sköljvattnet (totalt ca 60 m 3 per år) leds via en sil till en slambrunn. Det avfall som blir kvar i silen och det övriga rensningsavfallet transporteras till ASJ Stormossens avfallshanteringsanläggning. Vattnet från slambrunnen leds till en grusbädd. Slammet som samlas i slambrunnen töms av Korsholms Renhållning. Troligtvis kommer inga synbara förändringar att ske i vattenkvaliteten eftersom belastningen inte ökar. I djupfickorna, där vattenutbytet är dåligt kommer vattenkvaliteten att variera även i framtiden. Fiskodlingsanläggningens konstruktioner försvårar inte en annan användning av havsområdet, om de är ordentligt utmärkta. Algpåväxten vid de närliggande stränderna kan öka på grund av näringsbelastningen. Eftersom det hygieniska tillståndet inte kommer att förändras kan vattnet också i fortsättningen användas som badvatten. För att minska olägenheterna används de nyaste foderkvaliteterna som har de lägsta närings- och dammhalterna. Överutfodring undviks också. För att trygga vattentrafiken märks konstruktionerna ut i enlighet med sjöfartsmyndigheternas krav. KONTROLL AV VERKSAMHETENS VERKNINGAR HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Anläggningens inverkan på vattenkvaliteten kommer att kontrolleras i enlighet med ett kontrollprogram som granskats av miljöcentralen och sökanden har också för avsikt att fortsätta med kontrollen av bottenfaunan och fisket samt fiskbeståndet. Kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och i Korsholms kommun och berett tillfälle att under tiden 7.1-7.2.2005 anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna.
5 Påminnelser och yrkanden 1) Västra Finlands miljöcentral har ansett, att verksamheten troligtvis inte kommer att inverka på de naturvärden för vilka områdena har införlivats i Natura 2000-nätverket. Miljöcentralen har föreslagit att sökanden beviljas tillstånd att vid fiskodlingsanläggningen använda foder som årligen innehåller fosfor högst 230 kg/år och kväve högst 1 700 kg/år. Den specifika belastningen från anläggningen bör inte överskrida 7 g fosfor och 55 g kväve per kilogram producerad fisk. Vid anläggningen får endast torrfoder användas och fodret får inte överdoseras. Tillståndshavaren skall sträva till att minska den belastning på vattendraget som fiskodlingen förorsakar och sträva till att minska foderkoeffecienten samt använda foder med minsta möjliga kväve- och fosforhalt. Miljöcentralen har förordat fortsatt vinterförvaring av fisk norr om Mjödskäret. Bassängerna får flyttas till vinterförvaringsplatsen tidigast 15.10 och de skall flyttas bort därifrån inom 20 dagar efter islossningen, dock senast 15.5. Fiskarna får inte matas på vinterförvaringsplatsen. Hantering av död fisk skall ske på behörigt sätt. Blod som uppkommer vid stickning av fisk skall tas tillvara så att det inte kommer i havet. Tillståndshavaren skall åläggas föra en skötseljournal om anläggningens funktion på ett av Västra Finlands miljöcentral godkänt sätt. I journalen skall antecknas bl.a. sådana uppgifter som möjliggör en tillförlitlig bestämning av den belastning som anläggningen förorsakar havsområdet. Journalen skall på anmodan uppvisas för myndigheterna. På anmodan skall miljöcentralen ges sådana uppgifter och utredningar som behövs för att kontrollera journalens tillförlitlighet. I journalen skall antecknas eventuella fisksjukdomar samt behandlingen av dessa och övrig användning av kemikalier. Om svåra sjukdomsfall skall även miljöcentralen meddelas. Tillståndshavaren skall på egen bekostnad utföra kontroller av fiskodlingens vattendragseffekter och effekter på naturhushållningen. Resultaten av kontrollen skall tillställas miljöcentralen och till nödvändiga delar miljövårdsnämnden i Korsholms kommun. Västra Finlands miljöcentral skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året elektroniskt. 2) Österbottens arbetskrafts- och näringscentral har framfört att tillstånd till fortsatt fiskodling kan beviljas. Tillståndshavaren bör kontrollera de fiskeriekonomiska inverkningarna på ett av TE-centralen godkänt sätt. Kontrollen kan utföras som en samkontroll tillsammans med områdets övriga kontrollförpiktade. Ett förslag till kontrollprogram bör tillställas TE-centralen inom tre månader från att beslutet vunnit laga kraft. 3) Bottniska vikens sjöfartsdistrikt har nämnt att det ifrågavarande fiskodlingsområdet finns på ett avstånd om 300 m från den av staten upprätthållna 3,6 m farleden. På området rör sig en beaktansvärd mängd småbåtstrafikanter och fiskare, och utmärkningen av bassängerna bör av den orsaken utföras noggrant. Bassängerna
MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd 6 skall bland annat utmärkas i enlighet med sjöfartsverkets rekommendationer. Efter att bassängerna har färdigställts skall sjöfartsdistriktet tillställas ett meddelande om dessas placering och utmärkning. Ifall bassängerna avlägsnas skall sjöfartsdistriktet även meddelas om detta. 4) AA såsom delägare i Kalevi Virolainens dödsbo (Kulmala RNr 1:143, Södra Vallgrund, Korsholm) har nämnt att han inte godkänner någon fiskodling i någon form på det ifrågavarande området och inte heller på andra närbelägna vattenområden. Redan nu framträder en större algpåväxt på stränderna och det finns flera andra tecken på att vattnet försämras. 5) BB (Back RNr 1:118, Norra Vallgrund, Kors-holm) har yrkat att tillstånd inte skall beviljas. Påminnaren har också frågat hur fritidsbostädernas värdenedgång skall beräknas och hur fågel och naturdirektivet skall beaktas. Påminnaren har också yrkat att dessa frågor skall utredas före ett beslut ges och att detta skall delges markägarna. 6) CC (Lilla Slätgrund RNr 1:113, Södra Vallgrund, Korsholm) har nämnt att strandstenarna har täckts av grön alg som inte fanns för fem år sedan. Påminnaren har därtill yrkat att fiskodlingen skall flyttas längre ut till havs. Miljötillståndsverket har berett sökanden tillfälle att avge sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena. Ingen förklaring har tillställts miljötillståndsverket. Miljötillståndsverket beviljar Nils-Erik Snickars tillstånd till 1) anläggande av nätbassänger i havet och odling av fisk i dem sydost om Grytgrund (bilaga 2) och 2) anläggande av nätbassänger i havet och vinterförvaring av fisk i dem norr om Mjödskäret (bilaga 2), Båda platserna finns på det i Norra Vallgrund by i Korsholms kommun belägna samfällda vattenområdet RNr 876:1. Fiskodlingsverksamheten, då den bedrivs enligt nedan givna tillståndsbestämmelser orsakar inte på förhand sett sådan skada genom förorening av vattendrag, som enligt miljöskyddslagen och lagen om ersättning för miljöskador skall ersättas. Anläggandet av konstruktionerna i havet orsakar inte sådan skada som enligt vattenlagen skall ersättas.
Tillståndsbestämmelser 7 Tillståndshavaren skall följa tillståndsbestämmelserna nedan. Anläggningen 1) Tillståndshavaren skall hålla nätbassängerna i sådant skick och förankra dem så att de hålls på de avsedda platserna och inte stör sjötrafiken eller förorsakar det övriga nyttjandet av havsområdet sådan skada som kan undvikas. För att trygga sjötrafiken i nätbassängernas närhet skall de utmärkas på ett av Bottniska vikens sjöfartsdistrikt godkänt sätt. Till sjöfartsdistriktet skall sändas en anmälan jämte kartbilaga om anläggningens placering och en utredning om utmärkningen av nätbassängerna och dessas belysning. Sjöfartsdistriktet skall även meddelas om fiskodlingsverksamheten upphör. 2) Nätbassängernas sammanlagda areal får vara högst 580 m 2. Nätbassängerna får behandlas endast med sådana antifoulingämnen som är tillåtna för användning vid fiskodling. 3) Nätbassängerna får flyttas till vinterförvaringsplatsen tidigast 15.10. och bör avlägsnas därifrån inom 20 dagar från islossningen, dock senast 15.5. Odling och vinterförvaring av fisk 4) Det foder som årligen används får innehålla fosfor högst 230 kg och kväve högst 1 700 kg. På vinterförvaringsplatsen får fisken enbart utfodras för att upprätthålla livsfunktionerna. De specifika utsläppen i havet får inte överskrida 7 g fosfor och 50 g kväve per kilogram producerad fisk. De specifika utsläppsvärdena beräknas genom att från näringsmängden av det årligen använda fodret subtrahera den mängd näring som bundits i fiskens tillväxt och genom att dividera den på detta sätt erhållna differensen med fiskens årliga tillväxt. Den odlade fisken innehåller 0,4 % fosfor och 2,75 % kväve. 5) Anläggningen bör skötas sakenligt och med beaktande av miljöskyddssynpunkter. Fodret får inte överdoseras och dammet skall avlägsnas från det före utfodringen. Tillståndshavaren skall sträva till att minska foderkoefficienten och använda foder med minsta möjliga kväve- och fosforprocent. 6) Blodet som uppstår vid stickning av fisk skall tillvaratas så att det inte kommer i havet. Blodet skall komposteras eller transporteras till en anläggning som är avsedd för behandling av avfall av detta slag.
8 Fisken skall rensas vid ett renseri med behörigt miljötillstånd. Avfallshantering 7) Döda fiskar skall i första hand komposteras. Komposteringen skall ske i en för detta ändamål avsedd saklig anläggning. Komposten skall skötas så att den förorsakar minsta möjliga luktolägenhet. I övrigt skall vid behandlingen av ovan sagda avfall iakttas gällande stadganden om behandling av animaliskt avfall. 8) Problemavfall skall transporteras till en anläggning med behörigt tillstånd. Tomma fodersäckar och annat avfall skall i första hand transporteras till återvinning och i andra hand till en avstjälpningsplats med behörigt tillstånd. Kontroll av verksamheten samt rapportering 9) Tillståndshavaren skall meddela Västra Finlands miljöcentral kontaktuppgifterna för anläggningens ansvariga skötare. 10) Tillståndshavaren skall utföra en driftskontroll och en utsläppskontroll av fiskodlingsanläggningen. Tillståndshavaren skall därför föra en skötseljournal över anläggningens verksamhet. I journalen skall skilt för odlingsenheten och vinterförvaringsenheten antecknas uppgifter om - det vid anläggningen använda fodrets mängd och kvalitet, - mängden fisk som placerats i och som avlägsnats ur anläggningen, - de ibrukvarande bassängernas areal och volym, - mängden döda fiskar och annat avfall som uppstår vid anläggningen och behandlingen av det samt dess leveransplats, - eventuella fisksjukdomar och fiskdöd samt medicinering av fisken och använda kemikalier samt - övriga omständigheter, som inverkar på uppföljning och styrning av utsläppen. Kontrollen skall utföras på ett sådant sätt som möjliggör en tillförlitlig bestämning av de utsläpp som fiskodlingsverksamheten förorsakar i havsområdet. Västra Finlands miljöcentral kan vid behov ge närmare anvisningar om utförandet av kontrollen. Skötseljournalerna skall bevaras fem år och på uppmaning företes myndigheterna. Miljövårdsmyndigheten i Korsholms kommun och Västra Finlands miljöcentral skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Tillståndshavaren skall på begäran ge miljöcentralen sådana uppgifter och utredningar som behövs för granskning av utsläppskontrollens tillförlitlighet. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på miljöcentralens tystnadsplikt, då den utför uppgifter som avses i miljöskyddslagen. Verksamhetsrelaterade utsläpps- och
9 kontrolluppgifter samt miljökvalitetsuppgifter är dock inte sekretessbelagda. 11) Tillståndshavaren skall utföra kontroller av fiskodlingens inverkan på havsområdet på ett av Västra Finlands miljöcentral godkänt sätt. I kontrollen bör innefattas en årlig kontroll av vattenkvaliteten och eutrofieringen samt en uppföljning av bottnens och bottenfaunans tillstånd som skall utföras under vissa år. Vid behov skall kontrollerna omfatta även vinterförvaringsplatsen. Kontroll av verksamhetens inverkan på fisket och fiskbestånden skall utföras på ett av Österbottens arbetskrafts- och näringscentral godkänt sätt. Kontrollerna kan ske som samkontroll tillsammans med de andra kontrollskyldiga på området. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndigheter för godkännande inom två månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Om resultaten av kontrollerna ger anledning därtill, kan vederbörande myndighet senare ändra kontrollprogrammen trots att tillståndet är i kraft. Kontrollresultaten skall tillställas ovannämnda myndigheter och miljövårdsmyndigheten i Korsholms kommun inom de tidsperioder som utsätts i respektive kontrollprogram. Uppgifterna skall dessutom vid behov ges sakägarna till påseende. 12) Tillståndshavaren skall underrätta antingen kommunalveterinären eller länsveterinären och vidta nödvändiga åtgärder, ifall fisken i anläggningen konstateras eller misstänks ha en sådan sjukdom som skall bekämpas enligt lagen om djursjukdomar eller någon annan smittosam sjukdom som inte allmänt förekommer i Finland. I svåra sjukdomsfall skall anmälan även göras till Västra Finlands miljöcentral och Österbottens arbetskrafts- och näringscentral. Tillståndets giltighet Detta tillstånd är i kraft till 31.12.2009. Om Nils-Erik Snickars avser att fortsätta fiskodlingen ännu efter år 2009, skall tillståndshavaren senast 31.10.2009 hos miljötillståndsverket anhängiggöra en ansökan om nytt tillstånd. I så fall är detta tillstånd i kraft tills ett lagakraftvunnet beslut erhållits med anledning av ansökan under förutsättning att sökanden har rätt till det för fiskodlingen erforderliga vattenområdet. Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än tillståndsbestämmelserna i detta beslut, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet.
10 MOTIVERING Fiskodling Utsläpp som fiskodlingen har förorsakat De av fiskodlingsverksamheten orsakade årliga utsläppen i havet har under åren 2000-2004 beräknade som medeltal varit 100 kg fosfor och 832 kg kväve. Under dessa år har den genomsnittliga odlingsmängden varit 15 085 kg. Utsläppens inverkan på miljön Enligt resultaten från vattenkvalitetsundersökningarna år 2004 har det konstaterats att vattenkvaliteten i ytvattnet var bättre år 2004 än vad det var år 2003. På basis av klorofyll-a-halterna från kontrollen av fiskuppfödningsanläggningarna år 2003 har vattnet klassificerats som vatten som eutrofieras. Vid bottendjursundersökningen år 2000 klassificerades alla andra stationer än referensstationen såsom svagt förorenade. Denna undersökning utfördes dock före den nu ifrågavarande anläggningen flyttade till dess nuvarande plats år 2002. Havsområdets lämplighet för fiskodling Fiskodlingsenheterna är belägna i ett havsområde som i söder och norr är relativt öppet, men som på västra och östra sidan avgränsas av holmar. Enligt sjökortet varierar vattendjupet i anläggningens närområden mellan 5-8 m. Öster om anläggningen finns en djupficka där vattendjupet är 10-12 m. Området på vilket fiskodlingen är belägen finns ca 1 km från det närmaste Natura 2000-området och en anläggning av den storleken som den nu ansökta inverkar inte betydligt försämrande på det ifrågavarande områdets naturvärden. Miljötillståndsverket anser att havsområdet ifråga är lämpligt för fiskodling i den omfattning som anges i tillståndsbestämmelserna ovan. Tillåtna utsläpp Eftersom fiskodlingsverksamheten i anläggningen i enlighet med de utförda kontrollerna inte har gjort att tillståndet i anläggningens närområde försämrats under de senaste åren kan den fodermängd som årligen används vid anläggningen tillåtas hållas på den nivå som fastställts i tillståndet som 25.10.1999 beviljats av Västra Finlands vattendomstol med beslut nr 72/1999/3. När den årliga fisktillväxten är ca 23 000 kg och fisken utfodras med foder som innehåller högst 230 kg fosfor och högst 1 700 kg kväve blir de årliga utsläppen som fiskodlingsanläggningen förorsakar havsområdet högst ca 140 kg fosfor och ca 1 100 kg kväve.
11 Anläggningens storlek Vid odling av regnbåge används som fisktäthet värdet 10 kg/m 3 vid beräkning av anläggningens bassängvolym. Regnbågen vistas huvudsakligen i ytvattnet. Av denna orsak används vid fiskodling i allmänhet nätbassänger, vilkas vattendjup är 4-6 m. Odling av sik på havsområde har blivit allmännare. För siken behövs större bassängvolym än för regnbåge för att man skall kunna odla samma mängd fisk. För att vid anläggningen vid behov skall kunna odlas sik, förordnas om anläggningens storlek som maximiareal för nätbassängerna. Vid beräkningen av nätbassängernas areal används som fisktäthet 10 kg/m 3 och som vattendjup 4 m. Då är produktion av sik vid anläggningen också möjlig med iakttagande av samma utsläppsbestämmelser som vid odling av regnbåge. Samtidigt underlättas övervakningen av anläggningens storlek, eftersom arealen kan mätas noggrannare än volymen. Beräknat enligt de ovan framförda beräkningsgrunderna kan nätbassängernas sammanlagda areal vid odling av ca 23 000 kg fisk per år vara 580 m 2. Tillståndsprövning Miljöskyddslagen På de grunder som framförts ovan medför fiskodlingen och vinterförvaringen, då de bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna, inte olägenhet för hälsan eller betydande förorening av miljön eller risk för sådan, inte heller försämring av speciella naturförhållanden eller att en från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten skulle äventyras och medför inte sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten står inte i strid med strandgeneralplanen för Björkö-Replot. Vattenlagen Den nytta som fiskodlingsanläggningen medför är betydlig i förhållande till de skador och men som upprätthållandet av anläggningen i havet orsakar. Nils-Erik Snickars besitter genom arrendeavtal de för anläggningen erforderliga vattenområdena. UTLÅTANDE OM PÅMINNELSER OCH YRKANDEN Fiskodling Förutsättningar för beviljande av tillstånd till en fiskodling på den ansökta platsen föreligger på basis av de utredningar som funnits tillhanda vid kungörelsen av ärendet och på de grunder som framgår ovan under rubriken "Motivering".
12 Direktiv Fågel- och habitatdirektivet har beaktats på det sätt som framgår under rubriken "Havsområdets lämplighet för fiskodling" ovan. Värdenedgång Det har ej framkommit att fritidsbostäderna skulle ha minskat i värde till följd av den ifrågavarande fiskodlingsverksamheten. När verksamheten bedrivs i enlighet med tillståndsvillkoren ovan ger den inte upphov till sådana skador och men som skall ersättas. Övriga påminnelser och yrkanden Miljötillståndsverket har i övrigt beaktat de framförda påminnelserna och yrkandena på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan. LAGRUM 41, 42, 43, 45, 46, 55 och 56 miljöskyddslagen 2 kap. 6 2 mom. vattenlagen HANDLÄGGNINGSAVGIFT 2 090 euro 2 miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1238/2003). Den ansökta fisktillväxten var 20 000 kg.
13 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol Bilaga 1) Besvärsanvisning 2) Karta Birgitta Vauhkonen Lea Siivola Hannu Kokko Kim Särs I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Lea Siivola och Hannu Kokko (granskande ledamot). Ärendet har föredragits av föredragande Kim Särs. Ärendet har avgjorts genom omröstning. Votum har bifogats beslutet. KS/mk
BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt BILAGA 1 Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår 21.7.2005. Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e-postadress - vaasa.hao@om.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) Till besvärsskriften skall fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, 00580 Helsingfors postadress: PB 115, 00231 Helsingfors telefon: växel (09) 173 461 telefax: (09) 726 0233 e-post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl. 8-16.15 Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 80 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.
Bilaga 2
Votum Miljörådet Lea Siivola: Bestämmelser om verksamhetens avslutande Tillståndet för fiskodling gäller för viss tid. Bestämmelser som gäller avslutandet och avbrytande av verksamheten är behövliga för att trygga den allmänna nyttjanderätten till vattendraget då fiskodlingen upphör samt av orsaker som gäller övervakningen. Bestämmelserna baserar sig på 43 miljöskyddslagen och 19 1 mom. 5) punkten miljöskyddsförordningen. Av dessa orsaker lägger jag till slutet av tillståndsbestämmelserna följande bestämmelser: Konstruktionerna som ansluter sig till fiskodlingsverksamheten bör avlägsnas från vattenområdet vid utgången av tillståndets giltighetstid. Om verksamheten avbryts eller avslutas under tillståndets giltighetstid bör tillståndshavaren meddela om detta till Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Korsholms kommun senast 3 månader före avslutandet eller avbrytandet av verksamheten. Konstruktionerna som ansluter sig till fiskodlingsverksamheten bör avlägsnas från vattenområdet inom en månad från avslutandet eller avbrytandet av verksamheten. In fidem Kim Särs